Ett liv fyllt av hopp Av: Johannes Djerf Utgå Ifrån bibelstudiumet på lägret (lite redigerad) - Grunden för hoppet i Jesus. Igenkännande men viktigt att upprepa Jag tror att de flesta utav oss kan känna igen känslan av hopp. Det här pirriga, det livliga, att se fram emot någonting. En väldigt go känsla som då och då fyller oss. En känsla som är livsviktig! Vi vill tro att någonting ska ske. Vi vill tro att någonting ska bli bra. Vi hoppas på att semestern blir rolig och upplevelserik. Vi hoppas på en rolig och en så smidig dag som möjligt när vi vaknar. Vi hoppas på en framtid. Att våra vänner som vi har nu alltid ska vara kvar. Att familjen alltid ska vara hel och lycklig. Många av er yngre tror jag hoppas på att få hitta någon att dela livet med, bilda familj, skaffa sig en god utbildning, ett schysst jobb och att allting ska förbli så som det är när allt är bra. När självförtroendet är på topp, när människor omkring oss mår bra och när allt omkring fungerar så som man önskar att det ska fungera. Ett hopp som många gånger bär oss igenom dagen som går. Men vi vet också att alla dessa fantastiska utropstecken då och då böjs till deprimerade utropstecken, och blir istället frågetecken. Hoppet försvinner. Det blev inte någon smidig dag, och inte nästa dag heller. Den dyra semesterresan gjorde en bara glad för ett väldigt kort tag. Vännerna som man förtröstade på svek, flyttade eller bara gled ifrån en, plötsligt hade man inte så mycket gemensamt längre. Familjen blev inte så lycklig som man hoppades. Olyckor och sjukdom drabbade familjen. Flickvännen eller pojkvännen, som man i sina drömmar planerade ett helt liv med gjorde plötsligt slut. Plötsligt stod man ensam och självförtroendet som en dag var på topp sjönk allt mer och mer nästa dag när man började titta på hur andra människor var mycket vackrare, presterade betydligt bättre och lyckades med allt som de gjorde. Hoppets glada sång tystnades och istället ljöd sången jag är så avundsjuk, jag är så avundsjuk.. Jag vet inte hur mycket av detta som just du känner igen dig i, men jag tror att alla här någon gång också fått känna på hopplöshetens bojor. Hur hoppet förvandlades till hopplöshet, och när hopplösheten infann sig så var det betydligt svårare att hoppas igen och lättare att bara känna ännu mera hopplöshet inför morgondagen. Kanske är det så att du just nu där du sitter känner att ditt hopp sjunker för varje sekund som går när du tänker på den här dagen, livet, framtidsplanerna, dig själv.
I så fall så tror jag att du kommit till rätt plats den här morgonen. För idag så ska vi gå igenom en text som sprudlar av hopp! En text som berättar om ett hopp som aldrig kan svika och förvandlas till hopplöshet, utan bara kan förvandla vår hopplöshet till ett meningsfullt tryggt hopp. Det är ett hopp som är större än allt annat och som fortfarande finns kvar även om hoppet i nya prylar, vänner eller i oss själva sviker oss. Jag vill försöka visa för dig och även mig själv att Jesus vill ta våra frågetecken och resa upp dem igen till utropstecken! Vi ska snart läsa dessa fantastiska versar i apostlagärningarna men vi börjar med en liten kort bakgrund. Jesus hade uppstått ifrån de döda. Det var ingen bluff, och det var ingen hallucination. Hallucinationer är något som förekommer hos svårt psykiskt sjuka och drogpåverkade människor, en kategori som Jesu lärjungar inte passar in i. Sedan så är hallucinationer ett privat fenomen, och varar i några sekunder till en minut. Men nu var det mer än 550 människor som såg Jesus och hörde Jesus, och som kunde berätta samma vittnesbörd ifrån 11 olika tillfällen under en period av 40 dagar. Så tanken på att Jesus faktiskt var högst levande efter sin död och även lever och finns med sin närvaro här och nu är väldigt trovärdig. När Jesus vid ett av alla dessa tillfällen åt tillsammans med lärjungarna så befallde han att de inte skulle lämna Jerusalem utan vänta på det som fadern utlovat. Jesus hade nämligen vid ett annat tillfälle sagt att jag ska be fadern och han ska ge er en annan hjälpare som alltid ska vara hos er. Och Jesus säger nu att denna Ande, den helige ande ska ni bli döpta i, genomdränkta med om några dagar. Och nu så börjar hoppat som lärjungarna en gång känt komma tillbaka. För de hade under en lång tid bara känt sig som ett enda stort frågetecken. Genom att Jesus dog så hade deras hopp vikit ifrån dem. De hade hoppats att det var Jesus som var den som skulle rädda Israel ifrån romarnas herravälde, men så hade han dött, och därmed också deras hopp, även fast Jesus sagt att han skulle uppstå vid flera tillfällen så hade de känt sig övergiva. Och det här verkar komma tillbaka till oss även idag. I undersökningar som har gjorts om vad vi är mest rädda för så är det att bli ensam eller döden som skrämmer oss mest. Och vi är många här som flera gånger läst och hört orden ifrån Gud själv Jag är med dig alla dagar. Jag vet vilka tankar jag har för er, nämligen fridens tankar och inte ofärdens för att ge er en framtid och ett hopp. HERREN går själv framför dig och han skall vara med dig. Han skall inte lämna dig eller överge dig. Var inte rädd. Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig skall leva om han än dör.
Hade du inte hört något av detta, så fick du nu en rejäl varm dusch av härliga bibelord, men jag tror att de flesta av oss i alla fall känner igen något. Men när livet inte blir så som jag önskar eller tänkt mig det, då är det ibland som att de här orden av hopp ifrån Gud själv nästan försvunnit, och hopplösheten börjar forma hjärtat där Guds löften istället borde vara. Livet är inte rättvist alla gånger, det är inte det. Men vi behöver inte sjunka ner i hopplöshetens träsk utan vi kan ställa oss på Jesu axlar som bär oss upp. Han vill resa upp frågetecknet och visa att hans löften håller! Han kan förvandla ditt sinne, om du vill det! Lärjungarna ville det. De visste att Jesus var mäktig att förändra dem och lyssnade med stora öron när Jesus talar till dem om den helige ande, den utlovade hjälparen. De började koppla att den dagen när Jesus dog så dog även hopplösheten. Och nu kommer vi till våra 3 versar. Vi läser apg.1:6-8. Här har vi en gränslös skatt av hopp att hämta och vi börjar i vers 6, där jag har satt rubriken: Hoppet om det eviga riket För det första så tycker jag det är gott att de börjar med att kalla Jesus för Herre. Det som de alltid kallat honom för. De hade kvar förtroendet och respekten för honom. Hoppet var nu tillbaka mer än någonsin. Och ifrån Gamla Testamentet kände lärjungarna till att andeutgjutelsen var förknippad med upprättandet av riket. I hes.36:26-28 står det så här (läs själv). Så det är lätt att förstå att de frågade. Men vad menade dem med riket då? Ja, vad lärjungarna tänkte kan vi inte riktigt veta. Kanske var det så att de tänkte på ett mer världsligt rike med fred eller så kanske de tänkte på ett rike som var helt annorlunda än alla riken på den här jorden. Om vi låter Jesus få berätta om det här riket så förklarar han bl.a. I Luk.17:20 att Guds rike kommer inte så att man kan se det med ögonen och i Joh.18:36 så säger han Mitt rike är inte av den här världen. Alltså så säger Jesus att det inte är någon stat eller nation så som judarna väntade sig att Messias skulle upprätta. Uttrycket syftar i stället på ett andligt rike. Man kan ungefär översätta det till att det är den plats eller det tillstånd där Gud regerar. Ett rike som du och jag blir en del utav genom tro på Jesus Kristus. Matt.18:3 Om ni inte omvänder er och blir som ett barn, kommer ni inte in i himmelriket. Alltså, precis som ett barn så ska vi inte krångla till det en massa utan vara enkla, vara öppna och ha en ödmjuk attityd när vi kommer inför Jesus. Att bli en del av hans rike kan bli en verklighet genom att enkelt i hjärtat ta emot honom i ditt hjärta. Åt alla som tog emot honom gav han rätt att bli Guds barn, åt dem som tror på hans namn.
Jesus talar om att detta rike skall komma i sin fullhet den dagen då han kommer tillbaka och skapelsen återställs till det som var Guds syfte ifrån början, ja en helt ny jord, det som också kallas himlen. Men Jesus talar också om att detta rike redan är här. Guds rike är mitt ibland er." sade Jesus. När Jesus botade sjuka, när tecken, mirakler och en närvaro av Gud följde honom där han gick fram så visade han en glimt av Guds rike. Vilket vi också kan få uppleva idag, eftersom Guds Ande är här. Så när vi upplever Guds närvaro, när vi ser människor bli friska när vi lägger händerna på dem och ber i Jesus namn, så får vi en smak av Himmelen, Guds rike. För lyssna här när Johannes försöker beskriva det han ser i hans syn i Upp.21:1-4. En av de vackraste beskrivarna som finns av Himmelen. En dag skall alla våra tårar vara borta. Det kommer inte finnas något ord som heter hopplöshet! Ingen sorg ska finnas, ingen gråt och ingen plåga. När jag läste de här orden när jag förberedde inför lägret och den här Gudstjänsten så kände jag att precis så som Jesus då och då ger oss en försmak av hur det kommer vara en dag när ingen plågas av någon sjukdom så tror jag att du redan här, den här stunden också kan få känna hur dina tårar ger vika, hur du befrias ifrån rädsla för döden. Hur ondskan som viskat massa lögner till dig får fly i ett enda andetag. Hur sorg som legat och gnagt i dig en lång tid vänds till frid och glädje. Du kan få känna hur ditt hjärta fylls av hopp där det förut inte funnits något. Du kan få en smak av Guds rike just nu! (Bön!) Och tänk då in i att detta är bara början på vad som en dag kommer ske när vi kommer hem till Himmelen! Detta himmelska hopp är det största hoppet som en människa kan äga. Tryggheten i att jag har ett hem efter det här livet går inte jämföra med något annat. Vi går vidare till vers 7. Då Jesus svarar lärjungarna att det inte var deras sak att känna till tider och stunder som fadern i sin makt fastställt. Och här har jag satt rubriken: Hoppet om Guds kontroll Det är även det ett väldigt tryggt hopp tycker jag. Att veta att jag inte behöver veta allt utan kan förtrösta mig mot att Gud vet vad han gör. Jesus har som vi sa innan lovat att komma tillbaka. Och han ska komma tillbaka på samma sätt som han senare steg upp inför lärjungarnas ögon "Se, han kommer med molnen, och varje öga skall se honom", står det i Upp 1:7.
Även fast Jesus säger att det inte är vår sak att lägga energi på att gissa när detta sker så har många ändå försökt men ingen har kunnat räkna ut det. Inget utav dem har stämt, just därför att det är inte vår sak att veta vilka tider och stunder som fadern i sin makt fastställt. Man får inte tjata på honom säger Faunen Tumnus till Lucy i berättelsen om Narnia när Lejonet Aslan försvinner bort längs stranden men har lovat att komma tillbaka. En berättelse som vi gick igenom förra hösten här i kyrkan. Han är ju trots allt inget tamlejon säger faunen, ord som tröstar en ängslig Lucy. Vår egen vilja och våra uträkningar kan inte påverka Jesus, hur mycket vi än skulle vilja. Kanske en tanke som ibland är lite störande eftersom vi själva gärna vill känna att vi har kontrollen över allt, även det som Gud gör, för då skulle vi ju förstå varför han också handlar som han gör, eller varför han inte handlar och varför han väntar med att komma tillbaka. Men så mycket som himlen är högre än jorden, så mycket är mina vägar högre än era vägar och mina tankar högre än era tankar. Står det i Jes.55:9. Ett tryggt löfte att hoppas på. Den dagen när du tycker att du bara är en enda stor förlorare, påminn dig om detta då!! Guds tankar om dig är vackrare och så mycket högre än vad du kan ana. När inte allt går så som du trodde att det skulle gå för familjen, glöm inte att Guds vägar och tankar är större och högre, det finns något mer, längre fram. När det trasslar till sig i relationer, när jobbet inte fungerar eller när din tro på Gud kanske bara känns tom. Glöm inte! Det finns alltid något bättre, djupare och större i Guds kalender, även fast du inte kan se den. Lyckliga är de människor som har sin styrka i dig, de som har dina vägar i sitt hjärta står det i psalm ps.84:6. Det finns hopp i Guds kontroll över våra liv och tiden för hans återkomst. Men varför väntar han då? I samma kapitel så berättar Jesus om att återkomsten ska föregås av ett tecken. Matt:24:14, detta evangelium om riket skall predikas i hela världen till ett vittnesbörd för alla folk, och sedan skall slutet komma. Ett tydligt svar tycker jag på frågan varför Jesus väntar. Budskapet har inte nått alla folk än. Alla människor ska få möjligheten till att vandra med Jesus in i det eviga livet, innan slutet kommer. Så det som var lärjungarnas uppgift var att föra evangeliets budskap till jordens yttersta gräns, vilket är varje lärjunges uppgift och då kommer vi till vår sista vers och sista punkt som jag har kallat:
Hoppet om Guds Ande Vi är tillbaka vid det fantastiska löftet som vi talade om i början. Löften om Anden, Löftet om kraft ifrån höjden. De skulle inte gå i egen kraft eller i egen förmåga utan orden, frimodigheten, visheten, sanningen och möjligheterna skulle ges till dem genom Guds ande. Och det som är gott är att läsa om hur lärjungarna också går och vittnar om Honom i Jerusalem och Judeen, i Samarien och ända till jordens yttersta gräns efter det att anden utgjutits över dem. Först predikade de i Jerusalem och bland judarna. Petrus predikar på Pingstdagen om hur löftet om hur Guds närvaro genom den helige ande kan gå rakt in i deras liv och bli en verklighet genom tro på Jesus. Det gällde hans åhörare, deras barn och alla de som är långt borta, så många som vår Herre Gud kallar, sade han. Han visste kanske inte hur profetisk han var och att de Gud kallade skulle komma att finnas både bland svenskar, ryssar och kineser, väldigt långt borta. Sen blev Filippus utvald till att tjäna i församlingen och han börjar predika för det samariska folket. Sen får så småningom Petrus en vision och inser sakta att Gud faktiskt menar att evangeliet är för alla folk, alla människor. Och så tar det fart. De lärjungar som hörde Jesu ord om att gå ut i hela världen gjorde det. Kyrkohistoria och tradition säger att Petrus och Matteus kom till Italien, att Filippos kom till Turkiet, att Andreas var uppe i Rysslandstrakten, att Bartolomeus kom till Armenien och att Tomas kom så långt som till Indien. De gick längre än till den då kända världen och gjorde lärjungar på grund av att de visste att de hade världens bästa budskap och de visste att Anden skulle ge dem kraft. Och jag tror att det här gäller också dig och mig idag. Du är hopp för den här världen! När dina vänner och dina grannar söker tillfredställelse och hopp i prylar och upplevelser, som ena dagen är underbart men andra dagen bara är tomhet och ekar hopplöshet, så har du ett bestående hopp som alltid kommer finnas kvar, och som alltid går att lita på! Hoppet i tron på Jesus. Hoppet om Guds rike, hoppet om Guds kontroll och hoppet om Guds ande. För Gud finns inga hopplösa fall. I Guds ögon är du en hjälte, när du väljer att gå och dela detta livet med andra. Och det får börja där du är, just nu. Där du bor, i möten med människor, på din skola, på ditt arbete, vid datorn, i kön på Ica, när du är ute och klipper gräsmattan då alla andra grannar också kommer på att de måste klippa, då finns det oändliga möjligheter att ge vidare av det bestående hoppet i Gud. Där du är, vill Gud använda dig. Han sa inte till lärjungarna börja och var mina vittnen vid jordens yttersta gräns utan börja i Jerusalem. De skulle börja där de var och sedan fick det sprida sig.
Det är som att kasta macka på vattnet ni vet. Jag har alltid varit riktigt kass på det, men jag vet hur ett riktigt bra kast ser ut, någon gång har jag lyckats faktiskt. Det börjar med stora ringar nära dig och sedan går ringarna längre ut och längre ut tills du inte ser dem längre. Så är det med budskapet om det eviga hoppet också, Det får börja där du är och sedan så sprids det. Kanske är det du som kommer sprida det i ett annat land ibland ett annat folk eller så är det någon annat som tar över där dina ringar slutar. Den helige Ande har lovat dig att ge dig det du behöver, och det är dags att börja gå redan här idag. Jesus går vid din sida och han leder dig. han går inte bakom dig och skriker, gå nu då! Utan han går framför dig och säger kom! Han går före och förbereder marken och ger dig möjligheterna till att här i Törestorp idag vara ett vittne för hans rike. Vi ska snart be tillsammans då du kan få be en bön om att den helige ande, fyller dig med som du behöver idag för att vara ett vittne. Ögon till att se behov hos dina grannar och vänner, glädje i Jesus som ingen kan undgå, en övernaturlig tro på Guds mirakler, ord och frimodighet till att dela din berättelse. Din berättelse om hoppet som alltid går att hålla fast vid när allt annat rasar. Hoppet som leder oss ända in i evigheten. Hoppet som böjer upp frågetecknet till ett utropstecken. I Jes. kapitel 40 och vers 31. Står det De som hoppas på HERREN får ny kraft, de lyfter med vingar som örnar. De skyndar i väg utan att mattas, de färdas framåt utan att bli trötta.