SläktKuriren Nr 30. Årgång 50 (1/2015). Utg. dag 13/7 2015 Sporadiskt utgiven sedan 1965. Släktföreningen fyller 90 år i år. Informationsblad för ERNBERG-EHRENBERGSKA SLÄKTFÖRENINGEN Chefredaktör: Ingemar Ernberg, tillika utgivare. Medarbetare Jonas Hök, Jan Ernberg m.fl. Red:s adress: I. Ernberg, Smultrongränd 18, 18245 Enebyberg. Tel: 08/7688825. Fax: 08/7688825. Enighet ger styrka, besegrar hindren och vinner ändamålet (förklaring se fotnot *) Slottsträff vid Åkeshovs slott Lördag 22:a augusti 2015 Samling kl 12.00 vid Parkeringarna framför slottet. Adress: Åkeshovs gårdsväg 11, nära Åkeshovs T- banestation. Se mer info sid 2. Aktiviteterna kommer sedan att äga rum i trädgårdsområdena bakom slottet gränsande till Judarskogen. Samvaro, boule, promenad med frågor, picknick. Medtag matsäck för picknick. Meddela gärna innan om Ni tar denna chans att återses, umgås och ha trevligt, till Jan Ernberg jan.ernberg@home.se, tel 070/719 48 20. Uppdaterad information på hemsidan http://www.ernberg.info/ eller Facebook Ernberg Ehrenbergs släktförening I detta nummer: Kalendarium s.2; Åkeshovs slott s.2; Medlemsavgift s.3; Slotten för mellansläktmöten s. 3; Släktmötet i Karlskrona s.3; Om varför vi hade Släktmöte i Karlskrona s 6; Gull Magnell-Wohlins barnbok Den Olydiga Lydia s 10; Om Rederirörelsen i firma Gustaf Ernberg & Co s.10; Protokoll från Släktmötet -14 s.14;annie i USA s 15; Släktboken vs 2.0 s 17; Släktrådet 2014-17 s 18; Karlskronabilder s 19; Blankett för meddelanden till föreningen s 20. Hemsidan uppdateras kontinuerligt: http://www.ernberg.info/ Skicka ev. synpunkter och förslag till Johan Ernberg <ernberg@ties.itu.int> - - - - - *"Bevingat ord" myntat av farbror Gustaf i smb med invigningen av Carlscrona-Wexjö Jernväg 1874. Invigningsdagen firades på kvällen med illumination i staden. Samtliga fönster å fasaden till farbror Gustafs stora, mitt emot norra delen av Hoglands park belägna fastighet voro då upplysta medelst till färgen granatgnistrande röda lampor, varigenom man där kunde avläsa följande tänkvärda inskription/med antalet bokstäver precis motsvarande fönsterrutorna i fasaden: "Enighet ger styrka, besegrar hindren och vinner ändamålet".
Kalendarium 22 augusti: Släktträff i Stockholm vid Åkeshovs slott Lite om årets Slottsträff och om själva slottet Från http://www.akeshofsslott.se/ Hur hitta Dit? Tunnelbana Ta tunnelbanas gröna linje mot Hässelby Strand/Vällingby och kliv av vid Åkeshovs tunnelbanestation. Slottet ser du på vänster sida i tågets färdriktning, bakom Åkeshovs tunnelbanestation, ca 50 meters promenad. Med bil från Stockholm Från Brommaplan tag Bergslagsvägen (nr 275 skyltad mot Vällingby). Vik vänster i nästa rondell, sedan höger in på Åkeshovs gårdsväg (Skyltat mot Åkeshov). Historia Åkeshofs slott fick sitt nuvarande yttre utseende redan på 1720-talet och ligger naturskönt placerat i Judarskogens naturreservat med den vackra Judarnsjön. Själva slottet uppfördes av riksmarsk Åke Axelsson år 1635. 1720 såldes det till justitiekanslern Gabriel Stierncrona, som gav slottet dess nuvarande yttre utseende. Trapptornet revs och taket byggdes om till säteritak. Entrén bär Gabriel Stierncronas och hans hustru Antoinette Maria Amyas vapen och årtalet 1723. Den första arvtagaren var sonen David Stierncrona som i mitten av 1700-talet gifte sig med friherrinnan Agneta Wrede. Han lät modernisera och dekorera slottet i fransk rokokostil, sannolikt under arkitekten Carl Hårlemans ledning. Denne är känd för att ha introducerat rokokon i Sverige och var på sin tid Sveriges ledande arkitekt. DS lät bygga flyglar och orangeri. Endast en korridor i bottenvåningen fick behålla 1600-talets kryssvalv. Den kända
kungliga hovmålaren Johan Pasch målade i Jaktsalen och Agneta Wredes förmak. Ätten Stierncrona bodde på Åkeshof till mitten av 1800-talet, då ätten dog ut. Pasch-målningarna i Agneta Wredes förmak magasinerades i början av 1900-talet och hittades efter många år på S:t Eriks sjukhus, ihoprullade på en vind. Därmed kunde man återställa tapeterna i förmaket. 1987 påbörjades en totalrenovering av slottet. I augusti 1988 stod slottet klart att ta emot de första konferensgästerna. Släktens slott minimellansläktmöten Sedan 1994 har vi besett många av Stockholms- traktens slott, där vi avhållit regelbundna "Slottspicknickar" enligt följande: 1994 20/8 Hagaparken 1995 19/8 Drottningholm 1997 23/8 Hässelby slott 1998 22/8 Ulriksdals slott 2000 26/8 Rosersbergs slott 2001 25/8 Häringe slott 2003 23/8 Tyresö slott 2004 4/9 Svartsiö slott 2006 2/9 Uppsala slott 2007 26/8 Rosendals slott 2009 29/8 Edsbergs slott 2010 28/8 Sturehofs slott 2012 15/9 Stockholms slott 2013 24/8 Waldemarsudde På slutet av 1800-talet köptes slottet av firman Olsson & Rosenlund. Slottet började förfalla och Jaktsalens väggmålningar såldes, 75 kr för de små och 150 kr för de stora. De såldes till en grosshandlare som höll på att inreda ett vackert hem till sin familj på Västra Trädgårdsgatan. Idag finns originalmålningarna där på Stockholms Handelskammare. Efter flera ägarbyten förvärvades Åkeshofs slott av Stockholms stad 1904. Fram till mitten av 80-talet användes slottet som sjukhem, hem för sinnesslöa, flyktingförläggning, skola och pastorsexpedition. Medlemsavgiften till släktföreningen är facila 50:-/år. En avgift/hushåll. Postgiro nummer 484 72 55-9, Ernberg-Ehrenbergska släktföreningen. För frågor om medlemskap och avgifter kontakta kassören Annika Alm-Ekman. Hennes telefonnummer är 08/6533090 E-post adress annika.almekman@bredband.net Adress: Fleminggatan 56, 112 45 Stockholm Släktmötet i Karlskrona 23-24/8 2014 Summerat av Jan Ernberg Efter ca ett halvårs förberedelser var det dags att välkomna 40- talet Ernberg/Ehrenbergare till Karskrona. Vi samlades på Scandic Hotel vid f.d. fiskehamnen med utsikt mot Gustafvas och Johans hus. Ålderspannet var mellan 1 och 88 år. Detta var 3e gången Släktmöte/-träff hölls i Karlskrona, tidigare1969 och 1996, alltså 18 år sedan sist. Jonas Hök inledde med en mycket fängslade berättelse om varför vi hade samlats i Karlskrona (se nedan). Därefter ledde Bengt Ehrenberg en rundvandring där vi besåg de olika hus som bröderna ägt. Först Roberts hus på Ronnebygatan, Annika gav en kort beskrivning av Robert. Jan presenterade Victor och hans hus på Bredgatan 12, Ludvigs tyvärr rivna hus på Drottninggatan 40 passerades, vi beundrade
Deltagare grenvis. Roberts: Danielson Cecilia, Danielson Dan och Bringby Agneta, Ekman Alm Annika, Fischer Monica; Gustafs: Carling Christer och Elisabeth, Ehrenberg Anders och Kalme Gunnel, Ehrenberg Anna och Wallin Lars, Ehrenberg Bengt och Birgitta, Ehrenberg Jarl, Liwång Bengt och Marianne; Victors: Bergtass Anton, Björn, Ebba, Ylva, Ernberg Jan och Gerdin Ingrid, Hedenblad Cecilia, Lemtorp Marianne och Burgess Bair, Tideholm Gunilla; Ludvigs Bergström Michael och Marie, Ernberg Harald och Karin, Ernberg Ingemar och Malin, Ernberg Johan och Gunilla, Hoffsten Peter och Birgitta, Humble Bertil och Marianne, Hök Jonas, Riben Staffan och Janet. Foto: Ingemar Ernberg (IE) Humbles fint restaurerade hus på Östra Vittusgatan. Väl framme vid Gustavs hus, likaså på Östra Vittusgatan konstaterades att husets fönsterrutor mot Hoglands park var intakta och att antalet fortfarande passar till vår devis: Enighet ger styrka, besegrar hindren och vinner ändamålet. Ett släktfoto togs på trappan. Efter en fikapaus i konditoriet som är beläget i Isaks hus på Landbrogatan, förflyttade vi oss till Gustafvas och Johans hus på Borgmästarkajen 12. De vänliga ägarna lät oss komma in och drömma oss tillbaka hur det kunde vara att bo här på 1850- talet. Alla hus finns avbildade på Ernberg- Ehrenbergs Facebooksida och nedan. Väl hemkomna till hotellet vidtog släktmöte, protokollet finns nedan på sid 14-15 och på hemsidan. Dan Danielsson berättade om sin mamma Kerstin Danielsson som var en mycket framstående simmare. Anders Ehrenberg visade och berättade kortfattat om sin och broder Göstas bok, som handlar om Göstas konstnärskap och med Anders kommentarer. Bengt Ehrenberg visade upp en bröllopskrona som hans farmor låtit göra från medaljer som tilldelas Vedebys fina kor och mjölk. Efter mötet samlades vi i Scandics matsal för middag. Personalen hade dukat 4 bord men lovat oss att det skulle vara 2 långbord. Annika och jag upptäckte det hela 20 minuter innan alla kom och lyckades snabbt göra om placeringen så alla hittade någonstans att sitta. Under middagen berättade Anders Ehrenberg om sin far Lennart Ehrenberg överläkare i Falun. Ett bildspel från släktmötet 2011 i Stockholm visades. Efter en god natts sömn åkte vi till Wämö kyrkogård för besök vid Johans, Gustafvas, Roberts och Axels familjegrav där vi lade ned blommor och höll en tyst minut. Därefter besökte vi Augerums kyrkogård för att bese Gustafs, Ludwigs, Victors och Isaks gravar. Vi avslutade sedan vid Marinmuseum i Karlskrona.
Jonas berättar. Foto Ingrid Gerdin(IG) Victors hus. Foto IG Annika berättar utanför Roberts hus. Foto IE Humbles hus. Foto IG Gustafs hus. Foto IG Johan och Gustafvas hus. Foto IG Brudkronan. Foto IE Vid Johans, Gustafvas, Axels familj grav. Foto IE
Varför möts vi i Karlskrona? TAL PÅ SLÄKTMÖTET av Jonas Hök Karlskrona Det var Gustav Vasa som skapade den svenska flottan. Han började med att hyra fartyg från Lübeck. Med den expansiva politik som fördes av Gustav Vasas söner så blev det bara mer och mer av den varan. Under 1670-talet hamnade Sverige i krig med Danmark. Våra grannar insåg att den svenska militärmakten inte längre var oövervinnerlig och för kungen, Karl XI, var det uppenbart att man varit nära ett fiasko. Pengarna var slut, armén hade inte imponerat och flottan hade varit en katastrof. 24-årige Karl XI tog genast itu med problemen. Den tomma statskassan fylldes genom indragning av stora delar av adelns gods, som de fått som tack för hjälpen med att döda tyskar, danskar och ryssar. Nu var det andra tider. Armén organiserades om genom indelningsverket. Soldater avlönades genom att de fick en bit jord att leva av. Under 1600-talet vanns krigen till stor del med värvade, utländska soldater. Nu skulle stormakten försvaras med billiga, svenska soldater. Så var det flottan. Det behövde byggas nya skepp och man behövde tillsätta amiraler som visste vad som var för och akter på ett skepp. Men det fanns ett annat problem. Flottan hade sin bas i Stockholm, långt från tyska kusten och Danmark. Dessutom låg skeppen infrusna i Stockholms skärgård varje vår, långt efter att de danska skeppen seglat ut från Köpenhamn. Lösningen var enkel, man byggde helt enkelt en ny huvudbas för flottan. På köpet byggde man också en helt ny stad, som under lång tid var rikets tredje största stad: Karlskrona. Läget i Blekinge skärgård hade allt man kunde önska. Det låg på bekvämt avstånd från de tyska besittningarna och den opålitlige dansken. Kusten var isfri och vid det blivande Karlskrona fanns flera öar med bekväm landförbindelse omgivna av en stor, naturlig hamnbassäng och en ring av skyddande öar som kunde befästas.
Det var bara ett litet bekymmer. Den största ön, Trossön, och flera andra öar ägdes av en bonde som hette Vittus Andersson och han var inte det minsta intresserad av att sälja. Men på 1600-talet hade man lösningar för sånt. Man anklagade herr Andersson för sjöröveri (han skulle ha tänt eldar för att lura fartyg på grund) och lät honom sitta i fängelse tills han tagit sitt förnuft till fånga. När han kom ut sålde han sin gård för 1000 riksdaler. Man kan nog säga att Karl XI gjorde en bättre affär än Vittus Andersson. 1680 grundade Karl XI Karlskrona som huvudbas. Fästningar byggdes för att skydda flottbasen, och broar byggdes för att förena Trossö med fastlandet. Fler och fler människor flyttade hit, och samhället utvecklades. På 1700-talet blev invånarna fler än 10 000 och Karlskronas arkitektur, skepp och försvar uppmärksammades stort i Europa. Nu inföll en storhetsperiod för den svenska marinen under ledning av af Chapman och Karlskrona blev en viktig handelsstad. Sedan 1998 har Karlskrona funnits på världsarvslistan. Johan o Gustava Johan föddes i Wida Lillegård i Ljuders socken. Prästen har i födelseboken noterat att detta skedde 1784 af ägta säng och christliga föräldrar, hemmansägaren Peter Gummesson och hustru Ingegerd Persdotter. Peter dog blott 44 år gammal i bröstfeber på sin gård i Hovmanstorp, 10 mil därifrån. Då var Johan 13 år och äldst i syskonskaran. Han hade fyra syskon. Som 17-åring skrevs Johan in som lärling hos körsnären mäster Nordström i Karlskrona och fem år senare skrevs han in som gesäll. Sen fortsatte han arbeta i Karlskrona som gesäll i ytterligare fyra år för samme mäster Nordström. Johans väg till körsnärsmästare blev törnbeströdd. Gesällbrevet är utfärdat i Stockholm. Mästarbrevet utfärdades av samme åldersman som utfärdat gesällbrevet och hette Lundberg som skriver att Johan är villig slå sig ner i Västervik. Han förklaras tillhöra Stockholmsämbetet men förbjuds slå sig ner i huvudstaden och i Karlskrona. I borgarbrevet står om Johan följande: Inför magistraten i Västervik har i dag Johan Peterson inför sittande rätt dess underdånigste Huld-, Trohet- och Borgare Ed, med liflig röst samt hand å Bok aflagt. Detta skrevs i juli 1812. Johan var nu 27 år. Livet lekte. Nu hade han svart på vitt att han var körsnärsmästare. Han var dessutom nygift sedan tre veckor tidigare. Johan fann sin fästmö Gustava i Karlskrona får man förmoda, eftersom hennes far Ingemar Person/Ehrenberg var bälgmakarmästare på Karlskrona-varvet. 1798 dör Ingemars hustru Elin 51 år gammal i frossfeber och 12-åriga Gustava blir moderslös. Ingemar står ensam med 3 barn. Nu blev Ingemar kommenderad till Stockholm för att leda arbetet med resningen av obelisken på Skeppsbron, som invigdes år 1800. Två år senare sålde han sitt hus på Hantverkargatan i Karlskrona och slog sig ner hos sin äldsta dotter i Norrköping några år och titulerades där som byggmästare. Sen flyttade han 1812 till Gamla Stan och blev vaktmästare för Sjö- och Assurance-Companiet. Att Gustava följt sin far från Karlskrona, via Norrköping, till Stockholm är en bra gissning. Vad vi vet är att Ingemar fram till sin död bodde i kvarteret Rådstugan, som låg vägg-i-vägg med Storkyrkan. Därför var det naturligt att Johan och Gustava vigdes i denna kyrka, vilket skedde i juni 1812. Det var ännu krut och livskrafter kvar i pappa Ingemar. Tre år senare gifte han nämligen om sig med Catharina Almkvist. Hon var 39 år yngre än Ingemar, och själv var brudgummen 67. Ingemar dog fattig. I hans bouppteckning står upptagna bland annat att myndigheterna krävde en fattigvårdsskatt även för Ingemars kvarlämnade "2 par strumpor, två servetter, ett par gamla söndriga gardiner och åtta glas. * Tillbaka till 1812 och till Johan som alltså nått några viktiga mål på sin törnbeströdda levnadsbana. Han var en nygift mästare med rykande färskt burskap i näven. Livet lekte. Men ack, nej! Johan kunde inte försörja sig i Västervik utan säger upp sitt burskap i staden och skriver till sin gamle läromästare Nordström i Karlskrona och anhåller om burskap där, till mannen som han arbetat för i elva år. Men han misstog sig. Man hänvisar till att Johan inte kunnat visa upp sitt mästarbrev och man säger att staden inte har kunder för ytterligare en körsnär. Han nekas burskap. Johan klagar hos kommerskollegium som gav Johan rätt till burskap i Karlskrona. Efter tre jobbiga år i Västervik passerar familjen Karlskrona-tullen 1815, nu med 2-årige sonen Robert och babyn Gustaf överst på flyttlasset. Karlskrona stad växte efter hand ty Gustava födde summa 11 barn. Johans rörelse gick med växlande framgång. Minst två gånger tycks han ha gått i konkurs. Rörelsen var lokaliserad i olika hus vid Stortorget, vilka han vissa perioder varit ägare till. Först när han kompletterade skinnkommersen med försäljning av brännvin tycks han ha fått stabilitet i verksamheten. Johan annonserade flitigt i Carlskrona Weckoblad. Så här kunde det låta: I körsnär Petersons gård vid Stortorget fortsätter destilleringen av Brännvin och erhålles en kvantitet som Författningarna medgiva, emot 28 skilling kannan.
Resväskor och restofflor nu och framgent till billigaste priser hos körsnär Peterson. Uti Körsnär Petersons Hus en handelsbod med bodkammare, källare och andra bekvämligheter att tillträda 1 april. På samma ställe åstundas en trogen och beskedlig Piga till påsk. Hos körsnär Peterson konserveras pälserier och säljes äkta tränsgaloner i guld, bommullsvadd och svarta kalmuckskinn. På samma ställe åstundas köpa en skjutsäng eller soffa. Pastor Jutman kallar till husförhör hos körsnär Peterson vid Stortorget. Johans o Gustavas barn Gustava födde som sagt elva barn, 8 pojkar och 3 flickor. Folke och Augusta var tvillingar men Folke levde bara fem veckor, död av slag. Carl hann etablera sig som handlare, men dog 32 år gammal i hjärnhinneinflammation. 23-åriga dottern Amalia dog, enligt prästen, i tärande sjukdom. Kvar är nu döttrarna Charlotte och Augusta som aldrig bildade familj, och sex bröder. Knut blev lektor i Lund och lämnade inte många spår efter sig i Karlskrona. (Detta börjar likna sagan tio små negerpojkar gingo på bio, en gick på dass, så var dom bara nio. ) Kvar blev dock fem av bröderna som levde hela sin levnad i Karlskrona och som satt djupa spår i staden, vilket vi dessa två dagar kommer att få se flera bevis på, som andra kommer andra att berätta om i detalj senare. Kortfattat kan jag nämna att tack vare dessa bröders entreprenörskap, investeringsvilja, risktagande, framåtanda, plikttrohet och ordningssinne fick Karlskrona en järnväg till Växjö, så grundades ett handelsbolag och skeppsrederi, firma Ernberg & Co, en järnaffär, Lyckeby Gjuteri & Mekaniska verkstad, Gasverket, Vedeby gård, ett Läroverk för flickor och Musikaliska sällskapet, Sjömanshuset och Teatersällskapet. Det känns när man läser Ernbergska släktboken nästan som att de fem bröderna ägde och drev halva Karlskrona. De satt med i varje styrelse, och styrde och ställde i stadsfullmäktige. På visitkorten fanns titlar som konsul, riksdagsman, rådman, borgmästare, godsägare, redare, handlare. Bröderna var välsituerade och bodde i egna fastigheter i staden vintertid och levde gott på sina gods i stadens utkanter sommartid. Sammanhållningen inom Petersonska familjen var stark och här ett bevis på detta. När de två äldsta sönerna Robert och Gustaf var i 25-årsåldern skänkte de på 1830-talet fastigheten vid Borgmästarkajen 12 till sin mor. Ett bevis på tillgivenhet för modern. Huset hade 4 rum och kök och nog var det trångt, även om de äldsta barnen flyttat hemifrån. En annan typisk gest fick broder Ludvig uppleva. Han hade en stark önskan att vilja fortsätta studera juridik i Lund efter studenten, men föräldraekonomin tillät inte detta. Då fick han ett brev från sin 35-årige bror Gustaf som erbjöd att understödja honom, om han vill återvända till Lund och bli jurist. Bland Ludvigs efterlämnade papper finns ännu detta brev bevarat, med påskriften: Det brev som glatt mig mest i hela mitt liv. Tack för mig. Jonas Hök heter jag, och är ett av Ludvigs barnbarns barn.
Den Olydiga Lydia Detta var boktiteln på Gull Magnell-Wohlins (1884-1968) lyckade barnboksdebut 1916. Gull var dotter till Agnes Magnell (f Ernberg) och 1909 g.m. Nils Wohlin, skild 1919. Hon fick fyra barn, med mycket olika levnadsöden. Annika Alm-Ekman - barnbarn - hittade bifogade mycket positiva recensioner.
Skeppsredarfamiljen Ehrenberg-Ernberg Om rederirörelsen i firma Gustaf Ernberg & Co En fullständig version kommer att publiceras på hemsidan och forts ev i nästa nummer av SLK. Gustaf Peterson-Ernberg var Karlskrona stads starke man. Han grundade, ägde och drev firman Gustaf Ernberg & Co. Gustaf satt i styrelsen för Borgarskapets äldste, i Borgerskapets Pensionskassa, i Stadsförsamlingens skolråd, var stadsrevisor, ledamot i riksdagens 1:a kammare, grundare av Karlskrona gasverk, stiftade skola för vanföra, ledamot i stadens folkskoleväsen, startade Lyckeby Gjuteri och Mekaniska Verkstad och var nederländsk konsul. Gustaf satt i stadsfullmäktige i 36 år och var drivande kraft vid tillkomsten av järnvägen Karlskrona-Växjö. Gustaf köpte 1853 Wedeby gård i Karlskrona som av efterlevande beskrivits som "Paradiset". Såsom människa var Gustaf en kraftkarl i ordets alla bemärkelser en imponerande, energisk, initiativrik och målmedveten personlighet, outtröttlig arbetare samt noggrann i allt, icke utan despotiska drag. Till det yttre var han av medellängd, ljus och blåögd med fint ansikte, till sitt väsen ganska sträng och sluten. Detta var några inledande ord över min morfars farbror. Från och med nu ska denna artikel handla om rederirörelsen i firma Gustaf Enberg & Co. Gustaf upptog sin broder Roberts son, civilingenjören Axel Ernberg som kompanjon i verksamheten. Gustaf Peterson-Ernberg (1815-1904) och rederikompanjonen Axel Ernberg (1851-1930) Störste redaren i Karlskrona under 1860-70-talen var firman Gustaf Ernberg & Co, grundad 1839. Det Ernbergska affärsföretaget hade som varje grosshandel på 1800-talet börjat som en sannskyldig diversehandel. Efter en Pris-Courant att döma, kunde här köpas allt, från hagel, lagerbärsblader och skurne walfiskben till coriander, caviar och champagne-win. Den nödvändiga förutsättningen tycks rederirörelsen ha varit, då främmande fartyg var sällsynta i Karlskrona. Inte underligt förresten, när man tänker på de lokala förhållandena och de risker som varje seglare i dessa farvatten hade att övervinna. Vid denna tid var endast Utklippans fyr tänd och åren 1861-65 strandade inte mindre än 15 fartyg, 9 blev vrak. En blick på 1860-talets stadskarta visar en annan strandlinje än nutidens. Bebyggelsen nådde då så gott som överallt ända fram till vattenlinjen. Det fanns inte några egentliga kajer. Visserligen föreskriver 1860 års hamnordning att fartyg, som lossa eller lasta vid stadens kajer eller broar, skola hafva sina ankaren upplagda på relingen, underrårna toppade, samt vara försedde med frihult på ena sidan, som ligger åt bro eller kaj. Från mera djupgående fartyg måste lasten föras i land med fraktekor. Själva kofferdihamnen mätte vid denna tid endast 13 fots (4 m.) djup, medan inre och yttre redden höll 24 (7,4 m.) respektive 98 fot (30,4 m.)..
Rederiets flotta 1 I Sveriges Skeppslistor omnämns skeppsrörelsen inom firma Gustaf Ernberg & Co (forts. Rederiet) första gången år 1843. 2 Rederiet upphör ca 1899. Rederiets skeppslista 1864 är för Karlskronas förhållanden stolt nog: Skeppet Eolus, briggen Monitor, skonerterna Bonde och Starkotter, jakterna Josephine och Cucu (den senare nämns ibland som slup). Fem år senare har flottan minskats, men under några år nämns de nya skeppen Fosterlandet och Viktor Emanuel, briggarna John, Evigheten och Svensk Flagg samt skonerterna Ultimus och Idog samt sluparna Anna Maria Carolina och Germanus. Vad kunde då dessa fartyg vara värda? Jag vet inget specifikt försäkringsvärde på något av Rederiets fartyg, men kan upplysa om att fartygsvärdena ökade ca 200 % mellan 1840 och 1860. Olika typer fartyg i Rederiets flotta Skepp: Ett större segelfartyg med tre eller flera master. I svenska sjölagen definieras skepp som fartyg vars skrov har en största längd av minst tolv meter och en största bredd av minst fyra meter. Ett skepp är ett större sjögående fartyg. Vad som avses med "större" varierar dock i olika sammanhang. Skeppen var djuphavsseglare och gjorde längre resor eller stannade rent av borta som time-charters för att efter ett eller annat år åter komma inseglande till Karlskrona. Då var det fest i hamnen, flaggorna gick i topp, pojkarna samlades till packhusen, och över sjögången togs den dyrbara lasten i land. Packhuskarlarna hade fullt upp att göra, och räckte inte arbetskraften till fanns hjälp att få hos Kongl. Marinregementet. Rederiet ägde två skepp, båda klassificerade hos norska registret Veritas. De var byggda i ek och fur och hade ett djupgående på ca 15-16 fot (4,7 m.) med last. Det äldsta skeppet, Eolus, byggdes 1850. Hon höll 76 nyläster. Hon köptes av Rederiet 1854. Åtta år senare förbyggdes 3 fartyget och då omnämns även Gustafs bröder, järnhandlare Robert och grosshandlare Victor som delaktiga ägare. Blekingeposten 12/8 1859 noterar: Enligt ingången underrättelse har kapten J. Kindborg, förande skeppet Eolus, till-hörande hrr Gustaf Ernberg & Comp. här-städes, den 1 sistl. Augusti, på höjden af Dower, bergat besättningen, bestående af 11 man, efter natten förut på Goodwinsand förolyckade franska skeppet de Rudder, fördt af Kapten Roger, hemma i Granwille, kommande från Antwerpen, destineradt till Buenos Apres. Wid olyckstillfället omkommo kaptenen och styrmannen på det franska fartyget. Goodwin Sands är en 16 km lång sandbank i Engelska kanalen där 2000 skepp blivit vrak. Eolus strandade under en snöstorm natten mellan den 2-3 april 1866 vid danska Seland (Sealand) i Tidsvilde och var då kollastad. Hon blev vrak och kondemnerades, d.v.s. blev utdömd och upphuggen. Uppenbarligen dålig ankarbotten på vrakplatsen Tidsvilde, som ligger i nordvästra Själland. Skonert: Ett i huvudsak snedsegelriggat fartyg med gaffelsegel på två eller fler master, med stormasten som andra mast. De var bästa seglarna på bidevind och kryss. Det finns en uppsjö av andra riggvarianter och benämningarna används inte helt konsekvent. Rederiet hade fyra skonerter. Bonde byggdes på Bergqvara varv. Två skeppsdagböcker finns bevarade från henne, se mera om dem på hemsidan. Karlskrona gamla varv uppfördes på Wämö norr om Trossö på order av Karl XI. Några år senare började man anlägga det nya varvet på Trossös sydsida. Glansperioden upplevde varvet under amiral af Chapmans ledning då nya verkstäder och dockor tillkom. Mindre varv fanns denna tid på öar i stadens närhet (t.ex Hasslö). Jag vet inte på vilket varv Rederiets två nämnda skonerter blev byggda. Idog var en slättoppad skonare, kallad slätskonare. Sådana hade gaffelsegel och gaffel-toppsegel på alla masterna. Hon byggdes för Rederiet i ek och fur, lastade 150 ton d.w. 4. Hon såldes redan efter tre år i Rederiets tjänst till rederi Timmernabben med skeppare Emil Jonsson på Lovö som redare. År 1889 räddade hon i hårt väder i Östersjön två man av besättningen på den förlista skonaren Peder av Pataholm. 1 Fartygen finns registrerade i Stockholms Sjöfartsmuseums arkiv och skeppsregister. Se haverihandlingar SH 60 (1868-70) angående tre haverier som drabbat skonerten Bonde och två bevarade skeppsdagböcker SH 164 och 166 (1873-77) från Bonde och Cucu. 2 Listorna finns bara för vart annat år i Sjöfartsmuseets arkiv, därför haltar den exakta statistiken. 3 Åtgärder för att förhindra i förväg, minska risken att någonting ska ske, förbättra fartyget. 4 Dödvikt, efter det engelska deadweight tonnage, är ett mått på ett fartygs maximala lastförmåga och är den totala vikten av last, bränsle, förråd, besättning och passagerare som ett fartyg förmår bära när det lastats ned till lägsta tillåtna fribord.
Idog försågs med en 34 hkr hjälpmotor, den enda seglaren i Rederiet som hade motor. Lasterna bestod mest av trä från Smålands- och Norrlandshamnar till Tyskland, och på hemresan kunde hon ha koks, kol eller salt. Idog var i tjänst till 1957 och låg sedan en tid upplagd i Västervik. Hon såldes i juli 1959 till styrman Friedrich Börlin i Basel för att användas till turistseglingar i Västindien. Karlskrona varv (där Starkotter, Idog, Ultimus, Nymphen är byggda) Karlskrona varv, troligen från 1792 Gamla varvets repslagarbana Starkotter, och den modernare Ultimus var båda byggda i Karlskrona. Ultimus är latin och betyder sist, så kanske var hon en trög seglare? Slup: Enmastat segelfartyg med en förlängningsspira i masttoppen, försedd med både gaffel- och toppgaffelsegel, samt slagfock, klyvare och jagare. Rederiet hade fyra slupar. Anna Maria Carolina, var byggd 1851 och äldst. Slup har toppstång och tre försegel Jakt är mindre än en slup, saknar toppstång Slupen Germanus byggdes på Timmernabbens varv, åt handlare Sven Ohlson där, "med begagnande af en ringa del äldre, men fullgodt virke av ek och furu på kravel, väl förbultadt och förnagladt Fartyget köptes av Rederiet 1873. Hon höll 68 netto registerton, längd 64 fot, bredd 18 fot, djup 7,5 fot. Germanus är latin, och betyder Broder, kanske för att hon var en lika trög seglare som Ultimus ( den siste ). Germanus kantrade 12 augusti 1889 väster om Hammershus fyr i närheten av Bornholm på resa Königsberg-Nysted med trä. Hon inbärgades till Memel. Av de tre ombordvarande räddades kapten och styrmannen medan matrosen omkom. Slutligen strandade hon i svår storm natten till 20 mars 1915 på Falsterborev och hela besättningen omkom. Fartyget var på resa från Helsingborg till Kalmar med majslast. Vraket blev senare inbogserat till Landskrona.
Jakt: Bild föregående sida, är ett mindre enmastat fartyg, utan förlängningsspira, 25-50 registerton dräktighet, djupgående med last 1 ½ - 3 m, klink- eller kravellbyggt. 5 Rederiets jakt Josephina är från 1850 och förbyggdes 1862. Från Cucu finns en bevarad skeppsdagbok för året 1867 års seglingar, förd av dess skeppare Gustaf Falck, se mera nedan. Koff En koff på en tavla från 1831 Tvåmastad koff i hamn. Notera svärdet midskepps. Koff är ett holländskt, flatbottnat, mindre lastsegelfartyg. Koffar förekom förut av mycket växlande storlek och var, beroende på storleken, riggade som barkskepp, briggar, skonare eller galeaser. Koffen är en dålig seglare, men mycket lastdryg. Den brukar på sidorna vara försedd med så kallade svärd, eller stora träskivor. Svärdet är rörligt kring en bult, som genomgår dess smalare ända. Då fartyget seglar bidevind eller i någon riktning med vinden från sidan, släpps läsidans svärd i vattnet för att förhindra den avdrift, som annars, till följd av koffens flatbottnade byggnadssätt, skulle äga rum. Läs om Skonerten Bondes tre dokumenterade dramatsika haverier, kommer på hemsidan i sinom tid, ev i nästa numris. Axel Ernberg ensam redare efter att rederirörelsen i Gustaf Ernberg & Co gått i graven I Sveriges Skeppslistor 1893-94 noteras Axel Ernberg för första gången som (ensam) rederiägare till skeppet Thor. Befälhavaren hette Alfred Jacob August Falck. 6 Fartyget var byggt av ek och fur på Memels varv 1861. Djupgående med last 5,34 m. Thor under Axel Ernbergs ägarskap fanns inte längre noterat i Sveriges Skeppslista 1906. Men Axel drev höll dock släktens skeppshistoria vid liv på egen hand några år efter det att Gustaf Ernbergs & Co Rederiet gått i graven ca 1899. Men det finns en pikant historia i arkivet om Thor där Gustaf och Axel samarbetade, enligt följande: Det havererade skeppet Thor köptes som vrak den 12 augusti 1890 på auktion för 7 025 kronor av Gustaf Ernberg & Co, och förbyggdes vid Flottans varv i Karlskrona. Hon avriggades i Kivik och såldes våren 1905 till en dansk redare i Köpenhamn. Bogserades därefter till Torekov och höggs upp hösten 1906. Jonas Hök Vaxholm, juni 2015 5Vid kravell-teknik anbringas bordläggningsplankorna mot varandra på högkant, fästa mot spanten. Plankorna ligger alltså inte som vid klinkbyggning omlott. 6 Kanske en son till kapten Gustaf Adolf Falck, under många år på 1860-70-talen var kapten på Cucu och Bonde?
Ernberg-Ehrenbergska släktföreningen PROTOKOLL Sekr. Annika Alm Ekman SLÄKTMÖTE i KARLSKRONA den 23-24 augusti 2014 Ett 40-tal släktingar hade vid middagstid på lördagen tagit sig till Karlskrona, som kan kallas vår stamort i Sverige. Under eftermiddagen vandrade vi runt i staden till olika adresser där släkten har bott. Kl. 16.30, på Scandic Hotell med utsikt över vattnet till Gustafvas hus, vidtog släktmötet enl. följande: MÖTESFÖRHANDLINGAR FÖR ERNBERG-EHRENBERGSKA TRIENNALEN 1 Släktföreningens ordförande Jan Ernberg välkomnade de samlade fränderna och förklarade 2014 års släktmöte öppnat. 2 Till mötesordförande utsågs Jan Ernberg och till mötessekreterare Annika Alm-Ekman. Att jämte ordföranden justera protokollet valdes Jonas Hök. 3 En snabb presentationsrunda bland deltagarna visade att vi var ättlingar till fyra av bröderna: Robert, Gustaf, Victor och Ludvig. Åldersspannet mellan äldst och yngst bland de närvarande var drygt 80 år! 4 Protokollet från förra släktmötet 2011 har publicerats på hemsidan och kunde också läsas i den innehållsrika PM som vi erhållit inför släktmötet. Det lades till handlingarna utan anmärkning. 5 Verksamhetsberättelsen för den gångna treårsperioden (se bilaga 1) föredrogs av ordföranden och diskuterades på några punkter: Hemsidan: Här finns nu massor av uppgifter och hela vårt släktträd, tack vare Johan Ernbergs idoga och kompetenta arbete. Efter diskussion beslöt släktmötet att de som önskar ska kunna lägga in sin information på Facebook, med tillgång för en sluten grupp; man tar kontakt med ordföranden. Släktkuriren som utkommit med tre nummer fick goda recensioner. Numera kan den lätt distribueras som e-post, men ett 20-tal prenumeranter får Kuriren i pappersform. Redaktören, Ingemar Ernberg, hävdar bestämt att tidningen bör gå till alla; intresset för medlemskap kan oväntat vakna. 6 Föreningens ekonomiska ställning presenterades av kassören (se bilaga 2,3). Betalda medlemsavgifter har under perioden varit 7 925:- trots rätt krångliga uppbördsmodeller. Släktmötet beslöt att medlemsavgiften ska vara oförändrad 50:-per år och familj och att en påminnelse om detta ska gå ut årligen, enklare för alla! Kostnaderna för gravskötsel har belöpt sig till 4 275:- Beträffande gravarna i Augerum beslöt släktmötet att föreningen ska betala underhållet endast för Isacs grav, då hans gren inte har några levande ättlingar. Kontoavgifterna på mer än 450:- per år känns onödigt höga. Kassören ska undersöka om vi kan gå över till bankgiro i stället. 7 Revisionsberättelsen föredrogs av Släktföreningens valde revisor Staffan Riben. Den godkändes och lades till handlingarna (se bilaga 4). 8 Släktrådet beviljades full och tacksam ansvarsfrihet. 9 Valberedningens förslag inför nästa treårsperiod föredrogs av Michael Bergström och följdes av Släktmötet: Till ordförande omvaldes Jan Ernberg. Släktrådets ordinarie ledamöter och suppleanter omvaldes likaså.
10 Till revisorer återvaldes Staffan Riben och Harald Ernberg (suppleant). 11 Till ny valberedning utsåg Släktmötet Michael Bergström och Anna Ehrenberg. 12 Jan Ernberg påminde oss om följande släktingar som avlidit sedan mötet 2011: Astrid Ernberg f. Beskow 1913 och Carin Ehrenberg f. Eklund 1913. 2012: Ulla Hamberg f. Berlin 1925, Bengt Humble f. 1934 och Lennart Näslund f. 1936-2013 Anna Else (Buller) Brückner f. Bryld 1941-2014 Vi förenades i en tyst minut till deras minne. 13 Övriga frågor: 1) Hälsningar överbringades från släktingar som inte kunnat fysiskt närvara. 2) Mötesdeltagarna uppmanade Släktrådet att granska de rätt ålderstigna stadgarna till nästa släktmöte. 14 Mötets avslutande. EFTER MÖTESFÖRHANDLINGARNA berättade Dan Danielsson om den framstående simmarstjärnan Kerstin Isberg, nästan olympier. Bengt Ehrenberg spelade upp en charmig film från Wedeby 1940 och visade oss Brudkronan och andra dyrgripar, Anders Ehrenberg presenterade sin bror Göstas bok Väggar och horisonter, ur en grafikers dagbok allt mycket underhållande! Vid protokollet Annika Alm Ekman Justeras: Jan Ernberg Jonas Hök Hälsningar från Annie - en ERNBERG-are född i USA 1926, still going strong Annies barn Sally och Lee, Annie o maken Tom Annie 2013 Hjalmar Ernberg utvandrade 1 oktober 1897 till USA med sin familj (mer om detta se Släktkuriren 28, 2013). Med på resan var den då blott 5 månader gamle Otto, som senare skapade sig en karriär som VD inom koncernen General Motors. Han gifte sig med amerikanskan Julia och 1926 föddes parets enda barn, Anna Marie med smeknamnet Annie. Otto skrev hem till släktmötet 1935 följande vers: Till mina i Stockholm församlade slägtingar af Ernbergska blodet:
Med den syskonkärlek, som oss binder samman, Ehuru fjerran, jag lifligt deltar uti Eder gamman. Vår stammors Gustafva Ernbergs ögon uppå oss ser, och från sin himmel hon säkert för vår välgång ber. Hjalmar Ernberg (1852-1931) Otto Ernberg (1897-1949) + Julia Det är imponerande att den nu 38-årige Otto, som levt hela sitt liv i USA, lärt sig så god svenska. Hans dotter Annie, till yrket medical transcriptionist, har jag haft kontakt med några år. Hon har ärvt sin faders gener vad gäller kärleken till sina rötter, trots att hon aldrig besökt Sverige. Här följer några klipp ur hennes mail till mig, om hennes kamp mot cancern, svenska recept och problem med senaste IT-tekniken. Jag börjar bakifrån med hennes beskrivning av senaste födelsedagsuppvaktningen: My birthday, I hate to tell you it is on December 19th (1926). It started out with emails and telephone calls from daughters, Julie and Karen, granddaughter, and three great-grandsons, all singing out of tune, of course, but I loved it. I met and enjoyed a luncheon with some former gals with whom I had worked many years at the hospital/radiology firm. Lots of laughs and good food (what more could I wish for), and then when I came home and went to the Club House here at the park, where I live and bunch had made a cake and coffee for me, I was so surprised and pleased. So my birthday was quite busy and OH SO GOOD. Gifts? My friend made me a lovely knitted scarf, for which since we have had our winter weather lately has been used very much appreciated. So, I passed my 88th year with food/gifts/love from friends and family. Much love, again, to all...anna Marie. * Glad to get your email...have been having doctor appointments...it is part of being checked every 3 to 6 months after cancer treatments, etc. Had a couple of biopsies and thank goodness they reported to be all clear...it is kind of worrisome until I hear the all clear. * Sorry, but I have to go into the office for a few days a month to be refreshed with some new stuff on the computer, they are changing things all the time, and so my time is crushed, mainly because I am not accustomed to being there. I also am distressed because with my new printer I cannot scan...did not know that when I purchased it and so am stuck. Anyhow, I do have some friends that are able to scan and send...so will try to get a few pictures together and ask her to send them to you... * In 1952 my mother, Julia, opened the Ernberg Delicatessen Restaurant from which the ashtray originated
An old ashtray shows the property at 111 W. Walnut St., Greencastle, when it was Ernberg s Restaurant and Delicatessen. I am glad to know we are Dapperlings (femlingar), we are still family and that is what matters so, back to us we are still family even if it is distant cousins...no matter. I am sure that I have the Ernberg nose, as I look more like my father and grandmother than my mother's side of the family. I do want you to know that my children have been brought up with a few Swedish foods. I used to make swedish meatballs, my grandmother's receipe. I have a friend that owns a sausage shop and he makes potato sausage once a year around Xmas, it is called Korv is it not, and Lingonberries on top of cakes, ice cream, and of course, salami. I was not a fan of Lutefisk, my Dad and Mom were and at Xmas we had it. Rice pudding of course...kids teethed on zweibok...those are the main things that I still do. * Also, my daughter (56 years old and youngest) is in the hospital with pneumonia, deeply seated, and so many things are popping up...such as last night she called and the meds that they are giving her raised her sugar levels, so now she has to have shots to level it out and she NEVER had sugar problems...she has been in the hospital a week and is still quite ill, and of course, Mother is always worry Mother...maybe this is why the dear Lord has me still here...you think? Hope today is better for her. De sista raderna var touchy mina ögon tårades: Mother is always worry Mother...maybe this is why the dear Lord has me still here...you think? Jonas Hök Vacker, illustrerad och reviderad utgåva av Ernberg-Ehrenbergska släktboken erbjuds digitilaiserad på CD Rekommenderas verkligen till alla, äldre som yngre, som födelsedagspresent, julklapp eller bara till familjearkivet!! Du kan ju skriva ut den och göra en vacker bokbinding efter egen smak. Jonas erbjuder nu alla att köpa en CD-skiva med hela den uppdaterade versionen, och skriver sålunda: En första utgåva av Ernberg-Ehrenbergska släktboken kom ut år 2005. Den finns nu i ett reviderat skick på CDskiva med bilder och nytillkomna texter (såsom brev och bouppteckningar) från släktföreningens arkiv inlagda. Nyheter om våra anor som finns att läsa på Internet och i offentliga arkiv är också tillkomna. CD-skivan är typ CD-R, avsedd att läsas på en dator, innehållande summa 270 textsidor i A4-format. Den kan köpas för 150 kronor inklusive frakt. Pengarna går till släktföreningen. Den som är intresserad av CD:n kan anmäla sig till ordföranden Jan Ernberg (08-758 08 92, eller jan.ernberg@home.se). Det är möjligt för vem som helst att föra över innehållet på skivan till en dator (96 MB) och där t.ex. ta bort allt om min egen familj och istället lägga in sina egna anor och familj. I släktföreningens databas Disgen finns alla detaljerade data för kalenderbitaren om t. ex. exakta datum: dag, månad och år för födsel, vigsel och död. Disgen detaljer finns inte med på CD:n. De är tillgängliga på annat håll för den intresserade. Därför har jag reducerat dessa uppgifter i boken för att underlätta läsandet /Jonas Hök
Släktrådet 2014-2017 Funktion/ Namn Gren Adresss/ Tel nr Ordinarie Jan Albert Victor Ernberg, Ordförande. Annika Alm- Ekman Bengt Gustaf Ingemar Ehrenberg Ingemar Torsten Ernberg Michael Anders Bernhard Bergström Suppleanter Jonas Hök Jan Anders Lennart Ehrenberg Hedvig Eleonora Gunilla Tideholm, f. Hederstierna Per Fredrik Olof Zetterqvist. Cecilia Cederström Johan Ernberg Erik Hamberg Kristina Åkerman- Klaesson Peter Brückner Bernhard Bergström Revisorer: Staffan Riben Harald Ernberg, suppleant Valberedning Michael Bergström Anna Ehrenberg Victor Robert Gustaf Ludwig Ludvig Ludvig Gustaf Victor Ludvig Robert Ludvig Ludvig Victor Ludvig Ludvig Näsbydalsvägen6,lgh2403,18331Täby. Tel.08/758 08 92. Fleminggatan 56, 11245 Stockholm. Tel 08/65333090 Bokvägen 7, 3tr, 37143 Karlskrona. Tel. 0455/23732 Smultrongränd 18, 18245 Enbyberg. Tel 08/768 88 25 Rutger Fuchsgatan 1, 4tr 11667 Stockholm. Tel 08/7955858 Kapellgatan 8, 18531 Vaxholm Tel 08 500 932 30 Burträskgatan 23, 16262 Väl- lingby. Tel 08/874717. Landet 0246/24108 Olshammarsg 60, 4 tr. 12476 Bandhagen. Tel 08/860025. Strandvägen 29B. 13562 Tyresö. Tel. 08/312063; 0768/690 154 Skolgatan 7. 758 32 Uppsala. Tel 018/107223. Chalet Fanie, CP 1744, CH 1936 Verbier,Schweiz.Tel00941-277711066. Walleriusvägen 9, 753 36 Uppsala. Tel. 018/128283. Tengdahlsgatan 40, 11647 Stockholm. Tel 08/6431064. Chez Emile, Chemin de Coucadis, 83830 Bargemon, Frankrike Tel 0033 4 9447 8530 Sickla Allé 13, 13165 Nacka, 070/4126955
Karlskrona- vyer 2014 Gamla mastkranen på Örlogsvarvet och Repslagarbanan Smörasken Nya varvet Residenset Samling på Stortorget med Fredrikskyrkan i bakgrunden
Medlemsavgiften till släktföreningen är facila 50:- /år. En avgift/hushåll. Postgiro nummer 484 72 55-9, Ernberg- Ehrenbergska släktföreningen. För frågor om medlemskap och avgifter kontakta kassören Annika Alm-Ekman. Hennes telefonnummer är 08/6533090 E-post adress annika.almekman@bredband.net Adress: Fleminggatan 56, 112 45 Stockholm Uppgifter till ADRESSREGISTER, SLÄKTREGISTER/SLÄKTTAVLOR E-post adress:... Adressändring: Namn:...Adress (ev ny ):... Postnr:...Ort:... Land:...Telefonnr (hem):... Ev övriga tel nr (fax-nr, arbete, landet osv):... 0 Namn och adress till släktingar som borde få kallelse, Släktkurir m m (och sannolikt inte fått så): 0 Ifylles av mor- eller farföräldrar, föräldrar eller omtänksamma syskon, kusiner eller dylikt.namn, födelsedatum och föräldrar, nyfödda 2014 -, som jag känner till: Sänd denna sida till adress: Ernberg-Ehrenbergska släktföreningen, attn: Jan Ernberg, Postadress: Näsbydalsvägen 6, 14 tr, 18331 Täby; tel 08/758 08 92; jan.ernberg@home.se