Föredragande: Mats Granér och Tomas Ekberg

Kallelse Föredragningslista Sida: 1(2) Sammanträde med beredningen för hållbar utveckling tis dag 28 april 2015. Plats : Sessionssalen, Residenset, Vänersborg Tid: Kl. 11.00 ca 16.00 Kaffe från kl. 10.30 Gemensam lunch ekologisk/närproducerad kl. 12.20-13.00 Ärenden Kommunalförbunden sammanträder i Biosalongen kl. 09.00 11.00 Länk till BHUs handlingar: http://www.vgregion.se/bhu Hålltid kl. 11.00-11.05 1. Upprop, handling bifogas 2. Val av justerare Hålltid kl. 11.05-11.10 3. Antagande av BHUs instruktion, handling bifogas Hålltid kl. 11.10-11.15 4. Flyg- och hotellbokningar till Bryssel 11-13 oktober Föredragande: Linn Berntsson 5. Hålltid 11.15 11.50 Analysen Tillståndet i Västra Götaland, handling bifogas Information och diskussion Föredragande: Mats Granér och Tomas Ekberg Hålltid 11.50 12.30 6. VG2020, uppföljning och rekommendationer, handling bifogas - Första information och diskussion Föredragande: Fredrik Adolfsson, Emma Matsson och Mats Granér Dnr RS 684-2012 LUNCH kl. 12.30 13.00 Hålltid 13.00 13.15 7. En regionreform enligt ansvarskommitténs förslag Information och diskussion Föredragande: Birgitta Losman Dnr RS: 1338-2015 POSTADRESS: Regionens hus 462 80 Vänersborg BESÖKSADRESS: Residenset, Torget TELEFON: 010-441 00 00 HEMSIDA: www.vgregion.se E-POST: regionstyrelsen@vgregion.se

Sammanträdesdatum: 2015-04-28 Sida: 2(2) Hålltid kl. 13.15-13.30 8. Kulturplanen Första information om processen Föredragande: Conny Brännberg och Ann-Charlott Eklund Dnr RS: RS 1359-2015 Hålltid kl. 13.30-14.00 9. Klimatstrategin- Plan för hur vi når målen Första information om processen Föredragande: Kristina Jonäng och Birgitta Nilsson Dnr RS: 1606-2014 Hålltid kl. 14.00 15.00 10. Sverigeförhandlingen Status och diskussion om gemensam strategi Föredragande: Birgitta Losman och Max Falk Dnr RS 3273-2014 KAFFE 15.00 15.15 Hålltid kl. 15.15-15.35 11. Fördyring av väg 168 Ekelöv Kareby. Diskussion kring hantering Föredragande: Max Falk Dnr RS: 2214-2012 Hålltid kl. 15.35-15.50 12. Förslag till politisk påverkansgrupp för de lågtrafikerade järnvägarna - Diskussion och ställningstagande Föredragande: Max Falk Dnr RS: 1301-2015 Hålltid kl. 15.50-15.50 13. Regional cykelstrategi, ingen föredragning, handling bifogas Dnr RS: RS 1337-2015 14. Anmälningsärenden 15. Eventuellt tillkommande ärenden. Övrigt Har du förhinder vänligen meddela Solveig Fagerberg tfn: 010-441 00 33 eller e-post: solveig.fagerberg@vgregion.se. Tänk på miljön Res gärna kollektivt (www.vasttrafik.se) /Johnny Magnusson, Ordförande

Ärende nr 1

Ledamöter i beredningen för hållbar utveckling 2015-2018 Regionens ledamöter Johnny Magnusson (M), ordförande Helen Eliasson, (S) 2:e vice ordförande Gunilla Levén (M) Birgitta Losman (Mp) Ulf Eriksson (C) Patrik Karlsson (S) Conny Brännberg (KD) Lars Nordström (FP) Anne-Charlotte Karlsson (S) Kristina Jonäng (C) Helen Persgren (MP) Claes Redberg (S) Ulrika Frick (MP) Daniel Andersson (FP) Lena Malm (S) Jan Alexandersson (V) Matz Dovstrand (SD) Kommunernas ledamöter Göteborgsregionen: Jonas Ransgård (M) Göteborg, 1:e vice ordförande Paula Örn (S) Ale Stefan Svensson (M) Partille Anneli Hulthén (S) Göteborg Skaraborg: Katarina Jonsson (M) Skövde Kjell Hedvall (S) Lidköping Peter Lindroth (S) Karlsborg Conny Johansson (S) Falköping Boråsregionen Sjuhärad: Ulf Olsson (S) Borås, 3 vice ordförande Margareta Lövgren (M) Mark Crister Persson (C) Tranemo Mattias Josefsson (S) Ulricehamn Annette Carlsson (M) Borås (Adjungerad i samband med Sverigeförhandlingen) Fyrbodal: Martin Carling (C) Dals-Ed Paul Åkerlund (S) Trollhättan Ingemar Samuelsson (S) Uddevalla Liselotte Broberg (M) Tanum

Sida: 2(2) Chefer Fredrik Adolfsson, Västra Götalandsregionen Staffan Rydén, Västra Götalandsregionen Peter Holmberg, Västra Götalandsregionen Ulrika Bokeberg, Västra Götalandsregionen Helena Söderbäck, Göteborgsregionens kommunalförbund Lasse Lindén, Fyrbodals kommunalförbund Joakim Svärdström, Boråsregionen Per-Olof Hermansson, Skaraborgs kommunalförbund Eva-Lena Albihn, Business Region Göteborg Thomas Jungbeck, Västkom Sekreterare Linn Berntsson, Västra Götalandsregionen Kommunikatör Camilla Lundén, Västra Götalandsregionen Föredraganden Thomas Ekberg, Västra Götalandsregionen Emma Matsson, Västra Götalandsregionen Ann-Charlotte Eklund, Västra Götalandsregionen Birgitta Nilsson, Västra Götalandsregionen Max Falk, Västra Götalandsregionen

Ärende nr 3

1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2015-04-04 Diarienummer RS 691-2012 Handläggare: Linn Berntsson Telefon: 073-254 18 86 E-post: linn.berntsson@vgregion.se Till Beredningen för Hållbar utveckling BHU instruktion 2014-2018 Förslag till ställningstagande BHU föreslår regionstyrelsen besluta: 1. Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige fastställa BHUs instruktion för 2015-2018 enligt version 2015-04-04. Sammanfattning av ärendet Regionfullmäktige (RF) fastställde Västra Götalandsregionens politiska organisation för den kommande mandatperioden vid sitt sammanträde 2014-04-14 (RF 42-2014). Av RFs beslutshandling framgår bl. a BHUs uppdrag är att ta fram underlag inför regionstyrelsens beslut i för territoriet Västra Götaland strategiska frågor. Ett gemensamt agerande för Västra Götalands bästa ska åstadkommas i balans med den regionala och kommunala självstyrelsen. Detta ställer höga krav på förankring och en väl fungerande beredning och genomförande. Av central betydelse är uppdelningen mellan vilka ärenden som ska hanteras av BHU och vilka som kräver samverkan i andra former mellan kommunerna och respektive nämnd. Utgångspunkten är att de frågor som inte ska hanteras av BHU ska hanteras av kollektivtrafik-, regionutvecklings-, kultur- och miljönämnden tillsammans med kommunalförbunden och/eller enskilda kommuner beroende av frågans art och innehåll. Ställningstagande till vilka frågor som ska hanteras via BHU avgörs slutligen av BHUs presidium. För BHUs del innebär RFs beslut att även övergripande strategiska kollektivtrafikfrågor ska beredas av BHU inför beslut av regionstyrelsen. Nytt i instruktionen jämfört med versionen för 2011-2014 är: att BHU utökats med kollektivtrafiknämndens presidium och därmed utökas BHUs totala antal ledamöter med tre. Kommunernas representation är oförändrad med fyra ledamöter vardera från respektive kommunalförbund. ett poängterande stycke om att det finns ett särskilt samråd mellan kollektivtrafiknämnden och kommunerna genom kollektivtrafikråden vilket gör det Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

Datum 2015-02-26 Diarienummer RS 692-2015 2 (2) viktigt att BHU enbart behandlar de övergripande strategiska och principiella frågorna exempelvis Målbild Tåg 2035 och trafikförsörjnings-programmet. att Västra Götalandsregionens representation i presidiet utökats med regionutvecklingsnämndens ordförande liksom och att kommunernas representation i presidiet utökas från två till fyra ledamöter så att samtliga kommunalförbund blir representerade. Presidiets totala antal ledamöter blir då 7. att BHU presidium bereder de ärenden som kräver ett beslut i Regionstyrelsen vid en tidpunkt som innebär att det inte hinner beredas av BHU. Exempelvis vid nationella remisser med kort svarstid. Beredning Förslaget till instruktion för BHU har efter RFs beslut om den politiska organisationen utarbetats av regionutvecklingssekretariatet i dialog med den politiska sekreterargruppen i VGR. Västgruppen har berett förslaget inför behandling av BHU-presidiet och BHU. BHU behandlade ett förslag vid sitt sammanträden den 27 maj 2014 varvid några kompletteringar föreslogs. BHU-presidiet har därefter behandlat förslaget 24 juni och 10 oktober 2014 samt 13 februari och 2 april 2015. Instruktionen har inte behandlats av RS eller RF under hösten 2014 eller våren 2015 då behov funnits av kompletterande överväganden och avstämning med övriga reglementen för nämnderna inom VGR. Tidplan 1 april i Västgruppen 2 april BHU presidium 28 april BHU 2 juni RS 22 september RF Bilagor 1. Förslag till instruktion för BHU 2. Utdrag ur RFs beslut om den politiska organisationen 3. Inspel från Vänsterpartiet

1 (3) Instruktion Datum 2015-04-04 Diarienummer RS 619-2012 Instruktion för Beredningen för hållbar utveckling (BHU) - Ett samverkansorgan för Västra Götalandsregionen och länets kommuner i frågor kring hållbar utveckling Uppdrag Beredningen för hållbar utveckling (BHU) syfte är att fördjupa samverkan mellan länets kommuner och Västra Götalandsregionen i gemensamma utvecklingsfrågor. BHUs främsta uppdrag är att ta fram underlag inför regionstyrelsens beslut i för territoriet Västra Götaland strategiska 1 frågor inom områdena regional utveckling, kultur, miljö och kollektivtrafik. Visionen Det goda livet ska vara vägledande. Ett gemensamt agerande för Västra Götalands bästa ska åstadkommas i balans med den kommunala och regionala självstyrelsen. Detta ställer höga krav på förankring och en väl fungerande berednings- och genomförandeprocess. För att beredningens arbete ska bli effektivt är det viktigt att dess ledamöter är väl förankrade och har en position i sina respektive organ som möjliggör att de kan svara för de frågor som behandlas. BHUs arbetsform ska präglas av öppenhet och transparens, där ledamöternas obundna och gemensamma diskussion syftar till att nå enighet i de frågor beredningen behandlar. Viktiga frågor för BHU inom ramen för uppdraget är: strategiska frågor för långsiktig hållbar utveckling av Västra Götaland inriktning avseende användningen av utvecklingsmedel inom beredningens område infrastrukturfrågor avstämning och samordning av gemensamma EU-frågor avstämning, samordning och styrning av genomförandet av strategiprogrammet Västra Götaland 2020 Folkhälsokommittén och rättighetskommittén har uppdrag att i samverkan med BHU lyfta fram folkhälso- och rättighetsfrågorna som förutsättningar för regional tillväxt och utveckling. Mandat och arbetsformer BHU är ett informellt samverkansorgan och dess arbetsformer regleras inte i kommunallagen. BHU har därför ingen självständig beslutanderätt. Dess uppgift är i första hand att ta fram underlag för regionstyrelsens beslut i strategiska frågor med betydelse för en hållbar 1 Med strategiska frågor menas i detta sammanhang övergripande inriktningsfrågor, som avser stödja en hållbar utveckling (ekonomiskt, ekologiskt och socialt) och som rör området Västra Götaland t ex mål, program, principer och gemensamma handlingslinjer. Frågorna ska vara av intresse för både kommunerna och Västra Götalandsregionen. Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

Datum 2015-04-04 Diarienummer RS 619-2012 2 (3) utveckling för territoriet Västra Götaland. BHU är oförhindrad att inom sig väcka och behandla övriga frågor som är av sådan karaktär att synpunkter från BHU är värdefulla för frågans behandling. Ställningstaganden från BHU överlämnas till regionstyrelsen som har att fatta de formella besluten. (Se undantag nedan). BHUs uppdrag som centralt samverkansorgan med kommunerna inskränker inte Västra Götalandsregionens olika nämnders ansvar för att samverka med kommunerna inom sina respektive områden. Det åligger de fyra nämnderna att finna väl fungerande former för detta. BHU ska minst en gång per år samråda med folkhälsokommittén och rättighetskommittén om gemensamma frågor. Beredningsprocess Av central betydelse är uppdelningen mellan vilka ärenden som ska beredas politiskt av BHU och vilka som ska beredas av nämnderna. En ledstjärna för beredningens frågor är att de ska vara strategiska, avse territoriet Västra Götaland och vara av intresse för både kommunerna och Västra Götalandsregionen. Slutligt ställningstagande till vilka frågor som ska hanteras via BHU avgörs av BHUs presidium. Vid de fall ett ärende kräver ett beslut i Regionstyrelsen vid en tidpunkt som innebär att det inte hinner gå upp i BHU, exempelvis vid nationella remisser med kort svarstid, bereds ärendet av BHU presidium. Då en fråga som BHU ska bereda berör annan nämnd, bör nämnden ha möjlighet att yttra sig över frågan innan den slutligt behandlas av BHU. Tidsramar och agenda sätts dock ofta av andra aktörer, varför en avvägning måste göras mellan behov av förankring å ena sidan och betydelsen av att påverka en process å den andra. Vid behandling av frågor av större dignitet bör arbetsgången vara att först presentera ärendet vid ett BHU-sammanträde och därefter återkomma vid senare möte för ställningstagande. Under mellantiden finns möjlighet för berörd nämnd att yttra sig. Om flera nämnder behandlat frågan och kommit till olika slutsatser avgörs Västra Götalandsregionens ståndpunkt av RS presidium. Enligt Avtal om ansvar för kollektivtrafiken i Västra Götaland, undertecknat av 49 kommuner och Västra Götalandsregionen i maj 2011, ska samverkansforum på regional nivå säkerställa samrådsmöjligheter mellan regionen och representanter för delregionerna. I och med att kollektivtrafikfrågorna lyfts in i BHU utgör BHU detta forum, och bereder övergripande strategiska kollektivtrafikfrågor till Västra Götalandsregionens kollektivtrafiknämnd. Kollektivtrafikfrågorna är ett nytt område för BHU och där det också finns ett särskilt samråd mellan kollektivtrafiknämnden och kommunerna genom kollektivtrafikråden. Särskilt viktigt är därför att BHU enbart behandlar de övergripande strategiska och principiella frågorna exempelvis Målbild Tåg 2035 och trafikförsörjnings-programmet.

Datum 2015-04-04 Diarienummer RS 619-2012 3 (3) Västgruppen bereder på BHU-presidiets uppdrag de ärenden som ska behandlas av BHU. Västgruppen består av föredragande tjänsteman från regionutvecklings-, kultur-, miljö- och kollektivsekretariatet, Västkom samt de fyra kommunalförbunden och Business Region Göteborg. BHUs presidium ska minst en gång per år samråda med presidierna för folkhälsokommittén och rättighetskommittén om gemensamma frågor. Sammanträdesanteckningar, ställningstagande och avvikande mening Vid sammanträden ska kommunallagens bestämmelser om nämnder gälla i tillämpliga delar. Bland annat innebärande att sammanträdesanteckningar, inte protokoll, ska föras och i vilka besluten istället benämns ställningstaganden. BHU är inte sammansatt på ett parlamentariskt proportionellt sätt varför voteringsbeslut inte kan förekomma. Ledamot som har avvikande förslag i ett ärende ska redovisa detta i anslutning till hanteringen i BHU. Förslaget kan bifogas anteckningarna från sammanträdet. Beredningens sammansättning Ledamöter i beredningen utses enligt följande: Västra Götalandsregionen Regionstyrelsens ordförande och vice ordförande. En ledamot av regionstyrelsen representerande majoriteten. Presidierna i regionutvecklings-, kultur-, miljö- och kollektivtrafiknämnden. En företrädare för vart och ett av de partier i regionstyrelsen som annars inte skulle bli representerat, dessa kan utses ur regionstyrelsen eller ur regionutvecklings-, kultur-, miljö- eller kollektivtrafiknämnden. Ordföranden i RUN, Regionala utvecklingsnämnden. Kommunalförbunden Vardera fyra ledamöter. Beredningens presidium BHUs presidium ska bestå av totalt sju ledamöter. Regionstyrelsen presidium är ordförande och andre vice ordförande Ordföranden i Regionala utvecklingsnämnden, utgör en ledamot Kommunalförbunden utser förste vice ordförande och tredje vice ordförande samt ytterligare två ledamöter. Denna instruktion träder i kraft den 2015-09-22

Inspel till BHU-Instruktion Vänsterpartiet anser inte att BHU ska utgöra forum för samråd mellan kollektivtrafiknämnden och kommunerna. Vi anser att samrådet är en viktig del av nämndens ansvar som befolkningsföreträdare vilket kräver ett bredare samråd än det BHU kan erbjuda. Vi tycker att denna förändring också skulle innebära sådana förändringar i både BHU:s och kollektivtrafiknämndens reglemente att det borde vara en fråga som inte hanteras bara av det indirekt valda BHU. Vänsterpartiet stödjer förslaget att bjuda in Folkhälso- och Rättighetskommittén till BHU:s möte. Jan Alexandersson, Regionrådsersättare (V) och ledamot av BHU

1 Utdrag ur RFs beslut till VGRs politiska organisation 2015-18 6. Beredningen för hållbar utveckling (BHU) utökas med kollektivtrafikfrågor BHU är en gemensam beredning som består av personer utsedda av de fyra kommunalförbunden, regionstyrelsens presidium utökat med en representant för majoriteten, miljö-, kultur-, regionutvecklings- och kollektivtrafiknämndernas presidier samt en företrädare vardera för övriga partier som finns representerade i regionstyrelsen. De sistnämnda kan utses ur regionstyrelsen eller ur någon av nämnderna. Kommunalförbunden utser vardera fyra ledamöter i beredningen. Beredningens presidium består av två representanter från regionen och två från kommunalförbunden. Regionen tillsätter ordförande och andre vice ordförande. Beredningens uppdrag är att ta fram underlag inför regionstyrelsens beslut i för territoriet Västra Götaland strategiska frågor. Ett gemensamt agerande för Västra Götalands bästa ska åstadkommas i balans med den kommunala självstyrelsen. Detta ställer höga krav på förankring och en väl fungerande beredning och genomförande. För att beredningens arbete ska bli effektivt är det viktigt att dess ledamöter har mandat att svara för de frågor som behandlas. Eventuella avvikande förslag/uppfattningar ska redovisas i anslutning till ärendets hantering i beredningen och kan bifogas till anteckningarna. Av central betydelse är uppdelningen mellan vilka ärenden som ska hanteras av den gemensamma beredningen och vilka som kräver samverkan i andra former mellan kommunerna och respektive nämnd. Utgångspunkten är att de frågor som inte ska hanteras av beredningen ska hanteras av kollektiv-trafik-, regionutvecklings-, kultur- och miljönämnden tillsammans med kommunalförbunden och/eller enskilda kommuner beroende av frågans art och innehåll. Det åligger de fyra nämnderna att finna väl fungerande former för detta. Ställningstagande till vilka frågor som ska hanteras via den gemensamma beredningen avgörs slutligen av presidiet. Då tidsramar och agenda ofta sätts av andra aktörer, så måste en avvägning göras mellan behov av förankring å ena sidan och betydelsen av att påverka en process å den andra. En ledstjärna för beredningens frågor är att de ska vara av intresse för och beröra både kommunerna och regionen. Exempel på viktiga frågor för den gemensamma beredningen är: - strategiska frågor för långsiktig utveckling av Västra Götaland med ledning av visionen Det goda livet. - inriktning avseende användningen av utvecklingsmedel inom beredningens område - infrastrukturfrågor - övergripande strategiska kollektivtrafikfrågor

2 Ur rättighetskommittén uppdrag: Uppgifter för kommittén för rättighetsfrågor är att. - i samverkan med beredningen för hållbar utveckling lyfta fram rättighetsfrågorna som förutsättningar för regional tillväxt och utveckling Ur folkhälsokommittén uppdrag:. Mot denna bakgrund krävs en nära samverkan mellan kommittén för rättighetsfrågor och kommittén för folkhälsofrågor. Bland annat kan kunskapsuppbyggnad och analysarbetet samordnas mellan kommittéerna. Likaså ska folkhälsokommittén i samverkan med beredningen för hållbar utveckling lyfta fram folkhälsofrågorna som förutsättningar för regional tillväxt och utveckling.

Ärende nr 5

Rapport 2015:2 Tillväxt och utveckling Tillståndet i Västra Götaland 2014/15 Invånarperspektivet

Tillståndet i Västra Götaland 2014/15 Västra Götalandsregionen Tillväxt och Utveckling Rapport Tillväxt och Utveckling 2015:2 Kontaktpersoner Tomas Ekberg Chefanalytiker, tomas.ekberg@vgregion.se Mats Granér Chef Analys och uppföljning, mats.graner@vgregion.se www.vgregion.se 1

Tillståndet i Västra Götaland 2014/15 Invånarperspektivet Vision Västra Götaland Det goda livet och hållbar utveckling Västra Götalandsregionen genomför en gång per år en samlad analys av tillståndet i regionen i ett invånarperspektiv. Syftet är att bidra med ett neutralt faktabaserat underlag och till en gemensam bild av utvecklingen, i samband med diskussionen kring mer långsiktiga prioriteringar, i regionens budgetarbete etc. Detta är årets rapport. Den är framtagen inom sekretariaten för Tillväxt och utveckling. Utgångspunkt är Vision Västra Götaland Det goda livet. Invånarna och deras förutsättningar och syn på sina liv och på möjligheterna att leva ett bra liv i Västra Götaland står i centrum. Långsiktigt är hållbar utveckling en förutsättning för det goda livet. Hållbar utveckling är också sedan regionen bildades gemensam värdegrund för utvecklingsarbetet i Västra Götaland. Hållbar utveckling handlar om att uppfylla människors behov i dag utan att begränsa kommande generationers möjligheter att förverkliga sina visioner. Det innefattar ett globalt perspektiv. Det förutsätter förutom mänsklig välfärd och utveckling en väl fungerande ekonomi och en miljö med livskraft. Vision Västra Götaland ger en modell för att värdera om utvecklingen är hållbar. Sex variabler används i varje dimension. I den ekonomiska dimensionen diskuteras utvecklingen av ekonomisk tillväxt, produktivitet, finansiell stabilitet, investeringar/sparande, nyskapande och infrastruktur. I den sociala dimensionen analyseras utvecklingen inom de områden som utgör basen för ett bra liv; arbete, hälsa, delaktighet, kultur, inkomster och utbildning. I miljödimensionen diskuteras biologisk mångfald, biologiska system, klimatpåverkan, miljöns påverka på hälsan, produktions- och konsumtionsmönster samt miljökvalitet i stort. Om utvecklingen ska ses som hållbar bör i princip alla variabler utvecklas i rätt riktning. Skillnader som beror på kön eller ursprung ska minska. I geografin likväl som för invånarna är det viktigt att den utveckling som sker inte bara gäller vissa grupper eller delar av regionen. Samtliga variabler och perspektiv ingår i nedanstående analys. Inom vissa områden förändras de grundläggande förutsättningarna långsamt. Tyngdpunkten i beskrivningarna skiftar. Rapporten för 2014/15 lägger ett särskilt fokus på trender och tendenser när det gäller invånarnas syn på demokrati och offentlig service, entreprenörskap, arbetslöshet, klimatpåverkan, utvecklingen i olika delar av regionen, integration och befolkningsutveckling. Mycket hög andel invånare nöjda med sina liv i Västra Götaland - arbete centralt Västra Götalands vision är Det goda livet. Fler än nio av tio invånare i Västra Götaland är nöjda med sina liv. Trenden de senaste femton åren är tydlig. Andelen som är mindre eller inte alls nöjda minskar något. Fler än vid någon tidigare mätning var mycket nöjda med livet 2013. I ett europeiskt och internationellt perspektiv är andelen nöjda invånare mycket hög. Andelen invånare som var mycket nöjda med sitt liv var högre i Västra Götaland (38 %) än i Stockholm, Skåne och Sverige (34 %), medan andelen som inte var nöjda var i stort sett densamma (7 %). 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2000 Hur nöjd är du på det hela taget med ditt liv? Västra Götaland, % 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Inte Ganska Mycket God hälsa Stark förort Pensionär Har arbete Låg inkomst Ensamstående Medelhälsa Utrikes född Förort GBG Låg tillit Arbetslös Förtidspens. Dålig hälsa Inte nöjda med livet, Västra Götaland, % Snitt Sverige och Västra Götaland 0 10 20 30 40 50 Källa: Göteborgs Universitet, SOM-institutet 2

I s.k. resurssvaga områden i Göteborg var andelen mycket nöjda invånare betydligt lägre (24 %) och andelen invånare som inte var nöjda med sitt liv högre (15 %). De som inte är nöjda med sina liv i Västra Götaland är oftare arbetslösa, har låg tillit till andra, är utslagna i förtid från arbetsmarknaden; allt faktorer som leder till en dålig hälsa. Närmare hälften av de som upplever sin hälsa som sämre är inte nöjda med sina liv. 1 Hög tillit, positiv syn på demokrati och offentlig service, ökad misstro mot politiska beslutsfattare Mellanmänsklig tillit är en helt central fråga för ett väl fungerande samhälle och avgör i mångt och mycket förutsättningarna för välfärd och ekonomisk utveckling. Nio av tio invånare i Västra Götaland litar på andra människor. Sex av tio har mycket stor tillit till andra. Värdena är, liksom i Sverige och Norden i övrigt, höga i ett internationellt perspektiv och har varit stabila de femton år SOM-institutet mätt invånarnas vanor och syn på utvecklingen i Västra Götaland. En stor majoritet av Västra Götalands invånare är också nöjda med hur demokratin fungerar, såväl i EU, Sverige, Västra Götalandsregionen som i hemkommunen. Demokratin nationellt har högst förtroende. Kommun och region ligger på i stort samma nivå, strax bakom. Efter ett decennium med ökat förtroende för demokratin minskar andelen nöjda invånare något efter 2010. Denna utveckling speglas också i ett minskat förtroende hos invånarna för hur politiker i kommuner och region sköter sina uppgifter. Fler invånare ansåg 2013 att kommun- och regionsstyrelsen sköter sina upgifter ganska eller mycket dåligt än att de sköts ganska eller mycket bra. Det är första gången det inträffar för både kommun- och regionstyrelse sedan mätningarna startade 1998. Samtidigt ökar intresset för politik och invånarnas syn på sina möjligheter att påverka politiken stärks. Tilltron till den offentliga sektorns förmåga att sköta saker och ting är den högsta uppmätta någonsin i Västra Götaland. En mycket klar majoritet är emot att minska den offentliga sektorn, vill höja kommunalskatten hellre än att minska servicen, är emot att sänka skatterna generellt, vill inte tillåta vinster i skattefinansierad vård, skola, omsorg och är negativa till att mer av äldreomsorg, sjukhus och skolor bedrivs av företag. Beslutet om att höja landstingsskatten med tre procent (35 öre) i Västra Götalandsregionen från 2015 har inte heller lett till några märkbara negativa reaktioner. 30 20 10 0-10 -20 Hur sköter kommunstyrelser resp. regionstyrelse i Västra Götaland sina uppgifter? Balansmått - Andel som svarar bra minus andel dåligt 990001020304050607080910111213 Kommun Region 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Brukares bedömning av service i Västra Götaland Balansmått - Andel nöjda minus andel missnöjda 2008 2012-30 Källa: Göteborgs Universitet, SOM-institutet Den positiva synen på offentlig sektor och offentlig service är inte förvånande. Inom i princip alla serviceområden är en stor majoritet av de invånare som brukar servicen nöjda. Värdena sjunker något under senare år men är fortsatt mycket positiva. Vårdcentraler och folktandvård får höga betyg i jämförelse med Sverige i övrigt. Personalen i vården är den yrkesgrupp som invånarna genomgående ger högst betyg. Medan en hög medicinsk kvalitet, bra bemötande och relativt god tillgänglighet i vården i Västra Götaland 1 Bergström, Ohlsson (2014), Brytningstider s.24 ff, SOM-rapport nr 62 3

ses som ett resultat av personalens ansträngningar, verkar det som de brister invånarna upplever när det gäller vårdens organisation ses som politikernas ansvar. 2 Generellt god hälsa bland Västra Götalands befolkning tydlig problembild Hälsoläget bland befolkningen i Västra Götaland är generellt sett bra och folkhälsan utvecklas i huvudsak positivt. Nästan tre av fyra invånare bedömer sin hälsa som bra eller mycket bra 2014. Utvecklingen de senaste fem åren är positiv och såväl för kvinnor (71 %) och män (76 %) är värdena bättre än för genomsnittet för riket. En av tio anger att de har dålig hälsa och en av fyra har någon form av långvarig sjukdom som minskar arbetsförmågan. Kvinnor med kort utbildning har generellt sämre utveckling av hälsan. Geografiskt har invånarna i nordöstra Göteborg den högsta andelen med självskattad dålig hälsa, psykiska besvär, dagligrökare och stillasittande fritid. En högre andel har här avstått från att söka vård trots behov. Andelen med socialt deltagande och stöd är lägre. Utfallet kan till stor del förklaras av att invånare som är arbetslösa och har sjuk-/aktivitetsersättning är högre i dessa delar av regionen. 86 84 Förväntad medellivslängd vid födseln Västra Götaland, Stockholm 1998-2013 82 80 78 76 AB kvinnor VG kvinnor AB män VG män 74 98 00 02 04 06 08 10 12 Källa: SCB, Anm: VG=Västra Götaland, AB=Stockholms län Den förväntade medellivslängden fortsätter öka och är 83,5 år för kvinnor och 79,8 för män. Ökningen är något svagare än för Stockholm. Dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar minskar, liksom rökning. Utvecklingen av värk, psykisk ohälsa samt höga värden för övervikt och fetma oroar. Unga kvinnor är en utsatt grupp när det gäller psykisk hälsa. Var fjärde kvinna mellan 16 och 29 år anger att de har nedsatt psykiskt välbefinnande. En av fem invånare är generellt i samma situation. Den psykisak ohälsan har ökat något de senaste fem åren. Västra Götalands värden är i nivå med rikets. Invånarnas upplevelse av sin hälsa och faktiska hälsa kan främst kopplas till deras sociala och ekonomiska situation. Skilda livsvillkor och levnadsvanor är en huvudförklaring. Kort utbildning och arbetslöshet är riskfaktorer för sämre hälsa. Stark ekonomisk tillväxt i näringslivet och ökade inkomster i en allt mer urban ekonomi Den ekonomiska tillväxten i Västra Götaland, mätt som förändring av lönesumman, har varit högre än den svenska och i stort i nivå med Stockholm det senaste året. Motsvarande beskrivning gäller utvecklingen de senaste fem åren, efter finanskrisen 2009. Utvecklingen av produktiviteten följer i stort samma mönster. Inom Västra Götaland är tillväxten högst i Göteborgsregionen följt av Boråsregionen och Skaraborg medan SAABs konkurs ger ett tydligt hack i kurvan i Fyrbodal från 2011. Omsättningen i näringslivet har de senaste två åren ökat mer i Västra Götaland än i Stockholm och för riket. Den privata tjänstesektorn leder utvecklingen medan omsättningen i industrin minskar. Strukturomvandlingen fortsätter och ger i längden en lokal och regional ekonomi med fler ben att stå på och förutsättningar för ett minskat beroende av omvärlden. OECD konstaterar att Västsverige nu är en region med högt utbud av kvalificerad arbetskraft och en hög efterfrågan i ekonomin och att det ger bra förutsättningar för 2 Bové, Bergström (2013) SOM-rapport 2013:5, innehåller de tabelldata som analyseras i texten 4

jobbskapande. 3 Näringar som primärt utvecklas i urbana miljöer, som privata tjänster, handel, transporter, hotell, restaurang etc står idag för 4O procent av förädlingsvärdet, och för merparten av tillväxten i ekonomin det senaste decenniet. 4 Vi kan också slå fast att Sveriges offentliga finanser är fortsatt stabila, men också att investeringarnas andel av BNP är fortsatt låga internationellt sett. Källa: SCB Konjunturbarometer för Västra Götaland hösten 2014 Den västsvenska ekonomins tydligaste profil är omfattande investeringar i forskning och utveckling. Investeringar som framförallt genomförs av storföretagen i regionen. Satsningarna inom FoU är bland de högsta i världen i förhållande till befolkning och produktionsnivå. Industrins investeringar i byggnader och maskiner minskar samtidigt trendmässigt även om 2014 ser något bättre ut än 2013. Investeringar i bostäder ökade under 2013 men var fortfarande lägre än 2010 och låga i ett historiskt perspektiv. 34 av regionens 49 kommuner anser att de har brist på bostäder. En ökning med fem kommuner från 2013. Förvärvsinkomsterna i Västra Götaland ökar i takt med utveckling i Sverige. Skillnaderna mellan kvinnor och män minskar. Mellan 2002 och 2012 ökade medelinkomsten för kvinnor i Västra Götaland med en tredjedel och från 73 till 77 procent av männens. 5 Många internationella bedömare anser idag att utvecklingen av medianinkomsten är den viktigaste indikatorn att följa för samhällsutvecklingen i stort. Under senare år har den minskat i t.ex. USA och Frankrike, något som skapar en situation där merparten av invånarna inte får del av den utveckling som sker. I längden riskerar det leda till svåra demokratiska problem. I Sverige fortsätter medianinkomsten att öka i takt med inkomstutvecklingen i stort. Kvinnors medianinkomst ökade med 35 procent i löpande priser mellan 2002 och 2012 och från 77 till 79 procent av männens. Ungt entreprenörskap visar på framgångsrikt utvecklingsarbete och ger hopp om framtiden Antalet nya företag i Västra Götaland ökade till den näst högsta nivån någonsin under 2013. 11 500 företag startades. Västra Götalands andel av samtliga nystartade företag i riket motsvarar nu i stort befolkningsandelen och andelen var den högsta sedan mätningarna startade 1994. Utvecklingen under 2014 är mer avvaktande. Andelen nya företag i förhållande till befolkningen är fortfarande högre i Stockholm och i Skåne men gapet minskar under senare år. Det är fortfarande dubbelt så vanligt att män startar företag som att kvinnor gör det. Mycket lite händer. Den könsuppdelade arbetsmarknaden spelar sannolikt en betydande roll för detta. Kvinnor dominerar i offentlig sektor, män i den privata. Entreprenörskap är samtidigt så mycket mer än nyföretagande. Det handlar ytterst om synen på möjligheterna att skapa en egen framtid, oavsett om det är som företagare, i livet i stort eller i arbetslivet. Västra Götalandsregionen har sedan starten drivit ett ambitiöst utvecklingsarbete för entreprenörskap. 3 OECD (2014) Job Creation and Local Economic Development 4 Västra Götalandsregionen (2015) Den fula ankungen Västsvensk utveckling, attraktivitet och potential i ett internationellt perspektiv, Rapport Tillväxt och utveckling 2015:1 5 I dessa värden tas ingen hänsyn till fördelning på yrken etc 5

Fokus har legat på förändring från unga år och i synen på entreprenörskap i offentlig sektor. Arbetet har varit mycket framgångsrikt. Västra Götaland har högst andel unga i Sverige som kan tänka sig bli företagare. Det gäller hela tre av fyra invånare i åldern 18-30 år, motsvarande andel för de mellan 31 och 70 år är fyra av tio. Fyra av tio unga i Västra Götaland skulle föredra att driva ett eget företag istället för att vara anställd. Sex av tio av dessa säger att det beror på möjligheterna att arbeta mer självständigt och att utveckla egna idéer. Fyra av tio ser personlig utveckling som ett viktigt skäl. Att utbildningssystemets förändring och projekt som ungt entreprenörskap med flera spelat roll är uppenbart. En av tre under 30 år säger att de har fått en bild av hur det är att driva företag i sin utbildning. Fyra av tio att de har blivit uppmuntrade att bli entreprenörer. I befolkningen i övrigt är motsvarande värden hälften respektive en fjärdedel så höga. Invånare i Västra Götaland i olika åldrar som ställer sig positiva till olika påståenden, % Kan tänka sig bli företagare Vill helst var företagare Uppmuntrad bli entreprenör i skola 18-30 år 31-70 år Lärt sig om att driva företag i skolan 0 20 40 60 80 Källa: Tillväxtverket Entreprenörskapsbarometern 2013 Sysselsättning och arbetslöshet utvecklas bra, också i förhållande till omvärlden Sysselsättningen i Västra Götaland har ökat med närmare 15 000 personer motsvarande höga 1,8 procent det senaste året. Antalet sysselsatta, drygt 830 000 tredje kvartalet 2014, är den högsta nivån någonsin. Andelen sysselsatta har också ökat något och är högre än för genomsnitttet i Sverige. I förhållande till läget i samband med finanskrisen för fem år sedan har antalet sysselsatta i Västra Götaland ökat med tio procent samtidigt som andelen arbetslösa och andelen som inte är i arbetskraften minskat med lika mycket. Arbetslösheten har minskat från 8,9 till 7,2 procent. 6 Värdena ska läsas mot bakgrund av de senaste sex årens dramatiska utveckling på arbetsmarknaden. Finanskrisen slog hårt i Västra Götaland. Mellan 2008 och 2009 minskade antalet jobb med 28 000 eller nästan fyra procent på ett år. 7 I Stockholm och Skåne var motsvarande värden -11 000 och en procent respektive -13 000 och två procent. 15 000, mer än vart tionde, industrijobb slogs ut på ett år i Västra Götaland och bidrog til en nedgång på arbetsmarknaden inom de flesta branscher. Den starkare utvecklingen i Stockholm förklaras främst av ökningar av jobb inom offentligt finansierad service. Mellan 2009 och 2013 skapades 55 000 nya jobb i Västra Götaland. Urbana miljöers försteg syns tydligt. Hotell och restaurang och företagstjänster ökar snabbast, med ca 20 procent var på fyra år. Bygg, fastighetsverksamhet och offentlig förvaltning ökar med mer än tio procent. Strukturomvandlingen inom industrin har fortsatt. Minskningen är 6 000 jobb netto och industrin står nu för 15 procent av jobben i Västra Götaland. Totalt är tillväxten av nya jobb från 2009 på samma nivå som i Skåne och något långsammare än i Stockholm. Inom företagstjänster, fastighetsverksamhet och kommunikation är jobbtillväxten snabbare i Västra Götaland än i båda de andra storstadsregionerna. För handel, finans- och försäkring, kultur och personliga tjänster är den långsammare. 6 Värden från SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU) tredje kvartalet respektive år 7 Senaste värden från den detaljerade statistiken kring arbetsmarknad och sysselsättning från SCB, RAMS 6

Utveckling av jobb i utvalda näringar 2008-2013 Västra Götaland, Index 2008=100 125 120 115 110 105 100 95 90 85 80 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Hotell mm Företagstj. Bygg Utbildning Vård/omsorg Handel Industri Källa: SCB Knappt 60 000 personer var arbetslösa eller i arbetsmarknadsåtgärder i oktober 2014. Arbetslösheten har utvecklats bättre än i Stockholm och Skåne. Utvecklingen jämfört med föregående år är bättre i Västra Götaland än i Stockholm och Skåne under varje månad de senaste tre åren. Skåne, som i debatten i Västsverige ofta framställs som det föredöme vi borde efterlikna, hade hösten 2014 en arbetslöshet som även i faktiska tal var högre än i Västra Götaland. En arbetslöshet i Västra Götaland på skånsk nivå skulle i oktober 2014 inneburit 17 000 fler arbetslösa invånare i vår region. Arbetsmarknadens relativt starka utveckling de senaste två åren har inneburit att kvinnors och mäns arbetslöshetsnivåer närmat sig varandra. Den könsuppdelade arbetsmarknaden gör att män drabbas snabbare och mer än kvinnor i de konjunkturnedgångar som har en bakgrund i den internationella utvecklingen, men också att tillväxten av jobb på den manliga arbetsmarknaden är relativt stark när uppgången blir mer uthållig. Det senaste årets utveckling innebär också att antalet långtidsarbetslösa och de som stått utanför arbetsmarknaden en längre tid, men deltagit i olika åtgärder, minskat relativt snabbt. Detta är ett trendbrott jämfört med året innan. De stora skillnaderna mellan de som har en eftergymnasial utbildning och de som inte har genomgått gymnasiet består. I den första grupen var arbetslösheten fem procent 2013, i den andra 20 procent. 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Unga (16-25 år) som varken är i arbete, utbildning eller praktik, andel av befolkning 16-25 år, % Töreboda Gullspång Åmål Tibro Mellerud Trollhättan Essunga Vänersborg Bengtsfors Götene Uddevalla Dals-Ed Tidaholm Herrljunga Lilla Edet Falköping Vårgårda Lysekil Mariestad Svenljunga Vara Ulricehamn Sverige Lidköping Mark Grästorp Västra Götaland Hjo Skara Munkedal Göteborg Alingsås Bollebygd Borås Sotenäs Stenungsund Ale Partille Strömstad Lerum Öckerö Färgelanda Mölndal Skövde Tranemo Karlsborg Orust Härryda Kungälv Tjörn Tanum Källa: SKL, Folkhälsoenkäten 2014 Ungdomsarbetslösheten har minskat med nästan en fjärdedel de senaste två åren. Den har även minskat något för unga som är födda i andra länder. Sverige har en hög ungdomsarbetslöshet (20 %) när samtliga unga som söker arbete (även de som studerar) räknas in. När det gäller andelen unga som varken studerar, arbetar eller är i praktik har Sverige en av de lägsta nivåerna i EU tillsammans med Österrike Tyskland, Danmark och Nederländerna. 8 I Italien och Grekland var motsvarande tal en av fem. I Västra Götaland 8 Den engelska beteckningen NEET används ofta och innebär just Not in Education, Employment or Training 7

tillhör Töreboda, Gullspång, Åmål, Tibro, Mellerud, Trollhättan, Essunga, Vänersborg, Bengtsfors de som har en hög andel unga i gruppen som inte gör något. Utanförskap som minskar och fördjupas hälften av de vuxna arbetslösa födda i andra länder Den relativt snabba sysselsättningsutvecklingen har inneburit att andelen av de arbetslösa som bedöms tillhöra gruppen utsatta ökat från fem till sex av tio. 9 Tendenserna är oroande. Av samtliga vuxna arbetslösa (25-64 år) är mer än hälften födda i ett annat land (51%). Andelen har ökat från 43 procent för tre år sedan. I Stockholm (60 %) och Skåne (54 %) är värdena än mer alarmerande. Extraordinära insatser lär behövas för att ändra situationen. Klyftorna mellan de som är innanför och utanför i samhället förtydligas och fördjupas. Arbetslösa vuxna 25-64 år, andel utrikesfödda Västra Götaland 2011-2014 oktober, % Offentligt försörjda "helårspersoner" i Västra Götaland, % av bef. 2000-2013 60 25 50 40 20 Ek. bistånd 30 15 Arbm.åtgärder 20 10 10 Arbetslösa Aktiv.ersättning 0 2011 2012 2013 2014 5 Sjukpenning Andel av de arbetslösa i åldern 25-64 år som är födda utrikes, % 0 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 Källa: Arbetsförmedlingen Källa: SCB Det samlade utanförskapet, mätt i andelen helårspersoner som försörjs av samhället (sjukpenning, ekonomiskt bistånd, arbetslöshetsersättning, arbetsmarknadsåtgärder och förtidspension ), har samtidigt varit relativt konstant och historiskt sett lågt i Västra Götaland de senaste tre åren. Från mycket höga andelar efter den djupa krisen i inledningen av 1990-talet till en femtedel under första halvan av förra decenniet och efter finanskrisen, till ca 15 procent i dag. Andelen som fick sin försörjning via olika bidragssystem var för andra året i rad lägre än i Skåne. Skillnaden mot Stockholm är fyra procentenheter. Det motsvarar 38 000 fler försörjda helårspersoner på ett år i Västra Götaland. Av de som försörjs av samhället hör fyra av tio till gruppen som får aktivitetsersättning. En femtedel deltar i arbetsmarknadsåtgärder respektive har sjukpenning. Resterande 20 procent fördelas på ekonomiskt bistånd och arbetslösa. Från 2010 till 2013 har antalet som har sjukpenning ökat relativt snabbt och antalet med ekonomiskt bistånd ökat något. Antalet personer i aktivitetsersättning har minskat med en femtedel och antalet arbetslösa med en fjärdedel. Även dessa tal tyder på en ökad uppdelning i samhället. En kulturregion med aktiva och relativt trygga invånare som oroar sig för samhällsutvecklingen Andelen i befolkningen som umgås med vänner (nio av tio) och grannar (hälften) någon gång per månad är i stort sett konstant över de senaste femton åren. Det gäller också olika typer av kulturkonsumtion som att gå på teater, konserter, idrott. Andelen frekventa museibesökare ökar över tid. Västra Götalandsregionens kultursatsningar är fortsatt de största per invånare i landet. Ett arbete för att bredda deltagandet så att det bättre speglar befolkningen i sin helhet pågår. För de största institutionerna Göteborgoperan, Konserthuset och Göteborgs Stadsteater - går det relativt trögt. Det är fortsatt främst de med lång utbildning och hög inkomst, kvinnor och äldre som utnyttjar utbudet. Det är samma grupper som oftast konsumerar kultur som t.ex. museum eller läser böcker. 10 Föreningslivet är samtidigt aktivt, evenemangen många och riktar sig till en allt bredare publik. Förutsättningarna för invånarna att själva skapa kultur i olika former ökar, inte minst via internet. 9 Arbetssökande med kort utbildning, födda utanför Europa eller med funktionsnedsättning, Af:s definition 10 SOM-Institutet Rapport 2014:9 Scenkonst i Västsverige 2013 8

Att invånarna i Västra Götaland känner sig trygga i sin vardag är en grundförutsättning för ett bra liv. I intervjuundersökningar minskar andelen invånare i Västra Götaland som säger att de utsatts för brott mot person eller våldsbrott och är också lägre än i Skåne och Stockholm. Även andelen som känner sig otrygga i det egna bostadsområdet minskar och är i dag ca 15 procent i Västra Götaland, lägre än i Skåne och Stockholm. Ungefär en av tio invånare i Västra Götaland uppger att de upplever en otrygghet som påverkar deras livskvalitet. En relativt hög andel av befolkningen i Västra Götaland (en dryg femtedel) är oroliga över brottsligheten i samhället i stort. Samma situation gäller i Skåne. Andelen minskar över tid. Sex av tio har mycket eller ganska stort förtroende för rättsväsendet. Nivån är i stort densamma i hela Sverige. Antalet faktiska anmälda brott per invånare har varit relativt konstant under de senaste sex åren. De anmälda brotten är betydligt färre än i Stockholm och Skåne. Brotten mot liv och hälsa är relativt sett få i Västra Götaland. Stöld och rån är det enda område med ett högre antal brott per invånare än för genomsnittet för Sverige. Värdena är dock betydligt högre i t.ex. Skåne. Skadegörelse är den enda brottstyp där nivån är högre i Västra Götaland än i Skåne. Ökade utbildningsnivåer men stora skillnader inom regionen och mellan kvinnor och män Fyra av tio i åldersgruppen 25-64 år i Sverige och Västra Götaland har i dag en eftergymnasial utbildning. Ökningen de senaste tio åren är något snabbare i Västra Götaland än i Sverige. Procentuellt har ökningen varit högst i Boråsregionen och Skaraborg medan utvecklingen i Göteborgsregionen är något långsammare än rikets. På grund av stora skillnader i utgångsvärde ökar andelen högskoleutbildade ändå snabbast i Göteborgsregionen och bara här snabbare än för riket. Skillnaderna mellan de olika delarna fortsätter därmed att öka något. Antalet högutbildade har ökat med drygt 75 000 personer på tio år i Västra Götaland. Av dessa bor nästan 60 000 i Göteborgsregionen och närmare 50 000 är kvinnor. Befolkningens utbidningsnivå är en central faktor för förutsättningarna för utveckling på de lokala arbetsmarknaderna. Det gäller inte minst i en ekonomi som kräver både ökade kunskaper och ökad specilaisering i uppgifter. Sett till hela befolkningen har Göteborgs lokala arbetsmarknad den överlägset högsta andelen högskoleutbildade för både kvinnor och män samtidigt som andelen högskoleutbildade växer snabbast i Göteborgs LA. Utbildningnivån på de lokala arbetsmarknaderna har en tydlig koppling till marknadens storlek (befolkningsunderlag). Att fortsätta bygga samman Västsverige med modern hållbar transportinfrastruktur är en helt central fråga för framtiden. Högskoleutbildning Lokala arbetsmaknader Västra Götaland, % befolkning 16-74 år Eftergymnasial utbildning Riket, Västra Götaland, regiondelar/kön, 25-64 år, 2002 och 2012, % Bengtsfors Strömstad Lidköping Skövde Borås Kvinnor 2013 Män 2013 60 50 40 30 20 10 2012 2002 Trollhättan 0 Göteborg 0 10 20 30 40 50 Källa: SCB I grunden bra miljö men lång väg kvar om vi ska ta vårt ansvar för biologisk mångfald Sverige bedöms vara det land i världen som har lägst skadeverkningar på människors hälsa av miljö och har dessutom ett ekosystem som är i relativt gott skick. Nya utmaningar tillkommer dock hela tiden. Vägen till en giftfri miljö är lång. Situationen är direkt bekymmersam när det gäller att nå internationella mål för miljön som handlar om fiske, jordbruk (mätt som omfattning av subventioner mm), biologisk mångfald 9

(mätt som andel skyddad mark, vatten, hav). I det senare fallet är Västra Götaland långt från målet om 17 procent skyddad mark regionalt inom varje vegetationsområde. 11 Den övergripande bilden av Sverige är i princip direkt överförbar på Västra Götaland. De tydligaste miljöproblemen handlar om utfiskning och havsmiljö, om övergödning och om bristande skydd för våra biologiska system och för biologisk mångfald. Medvetenheten om situationen är stor men förändringen tar tid och kräver resurser. Västra Götaland har samtidigt landets största arealer av ekologisk odling. I regionen sker närmare en fjärdedel av den ekologiska odlingen i Sverige. Andelen av den totala svenska arealen jordbruksmark uppgår till 17 procent. Andelen omställd mark i Skåne ligger i närheten av fem procent. Environemntal Protection Index 2014 Yale för Sverige Nivå: Hur väl lever vi upp till internationella mål (vänster axel). Rank av 178 länder i världen (höger) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Nivå Rank Källa: YALE Möjligt trendbrott i klimatarbetet och tydlig klimateffektivisering i ekonomin, men... De klimatpåverkande utsläppen i Västra Götaland har minskat från 8,6 ton per invånare år 1990 till 7,0 år 2012. Värdena har varierat över konjunkturen och den egentliga riktningen har varit osäker. Från 2010 syns ett trendbrott. Utsläppen totalt och per invånare har, i en period med en växande ekonomi i Västra Götaland, minskat med knappt fem procent per år. Minskade utsläpp från transportsystem och energiproduktion är huvudorsaken bakom förändringen. Med en fortsatt hypotetisk utveckling i denna takt skulle nivåer kring 3,0 ton per invånare och år nås kring år 2030. Mellan år 2000 och 2012 minskade utsläppen av klimatpåverkande gaser, i förhållande till det samlade värdet av det som produceras i Västra Götaland, med hela 25 procent, i fasta priser. En utveckling som måste ses som en betydande klimateffektivisering av ekonomin. Utsläppen i Sverige har minskat med knappt tre procent 2013. 12 110 Klimatpåverkande utsläpp 2005-2012, Totalt, Invånare, BRP, Index 2000=100 100 90 80 70 "CO2" totalt Per invånare Per BRP 60 50 05 06 07 08 09 10 11 12 Källa: SCB, Naturvårdsverket 11 Yale Environmental Performance Index 2014 - epi.yale.edu/epi 12 Naturvårdsverket 2014-12-05 10

Ett ambitiöst arbete bedrivs sedan länge i Västra Götaland för att ta ett ökat klimatansvar. Synliga resultat av detta är till exempel att Västra Götaland är ledande inom områden som vindkraftsutbyggnad, energieffektivt byggande, utveckling av ett biogasbaserat transportsystem m.m. Antal passagerare inom kollektivtrafiken i Västra Götaland ökade med 20 procent mellan 2010 och 2012. En ökning som fortsatte 2013 men verkar ha stannat upp under 2014. 1 januari 2013 infördes trängselskatt i Göteborg. Biltrafiken har minskat med knappt tio procent hösten 2014 jämfört med hösten 2012. Det motsvarar sammantaget 50 000 färre passager med bil per dag på de platser där skatten tas ut. I ett konsumtionsperspektiv där klimatpåverkande utsläpp av det vi konsumerar i Västra Götaland, oavsett var de sker, står i centrum är utvecklingen inte lika positiv. Utsläppen ökar och i någon mån riskerar vi en situation där vi utvecklar en klimateffektiv region där vi fortsätter leva relativt klimatpåverkande liv. Ett fortsatt fokus och ökade insatser är nödvändigt om målet om en fossiloberoende ekonomi år 2030 ska kunna nås. Det handlar om tekniska lösningar, utvecklad infrastruktur som gör att ny teknik kan användas och inte minst om förändringar av normer, värderingar och vanor som bidrar till nya livsmönster, och som gör att ny teknik och infrastruktur faktiskt används. Jämställdhet - fastnat i utnötta spår? Vid internationella jämförelser är Sverige ett i många avseenden jämställt samhälle. Utvecklingen under senare år stämmer dock till eftertanke. Lönerna har jämnats ut långsiktigt men takten har avtagit. Män är arbetslösa i högre utsträckning, kvinnor har oftare mer otrygga arbetsförhållanden. Utbildningsklyftorna fortsätter att öka och den uppdelade arbetsmarknaden förändras mycket långsamt. Kvinnors utbldningsnivå är genomgående högre än mäns och skillnaderna ökar i alla delar av regionen både procentuellt och andelsmässigt. Skillnaden är sju procentenheter i Göteborgsregionen och mer än tio procentenheter i de andra regiondelarna. I Göteborgsregionen har mer än hälften av kvinnorna en eftergymnsial utbildning i dag. I Boråsregionen, Skaraborg och Fyrbodal har en fjärdedel av männen eftergymnasial utbildning. 50 Högskoleutbildning Sverige och Västra Götaland Andel av befolkning 25-64 år, Kvinnor och Män 45 40 35 30 Riket Kv VG Kvinnor VG Män Riket Män 25 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 Källa: SCB Arbetet med att bygga en gemensam region blir allt viktigare Dagens globaliserade och högt specialiserade kunskapsekonomi driver närmast obönhörligt tillväxt av befolkning och ekonomi mot storstadsregioner och andra större städer och arbetsmarknader, så också i Västra Götaland. För kommuner med ett litet befolkningsunderlag och med längre avstånd till större arbetsmarknader blir utmaningarna stora. Befolkning och sysselsättning utvecklas sämre. Insatser som bidrar till att utsatta kommuner kan länkas bättre, i alla aspekter, tlll större centra och de resurser som finns där är avgörande liksom satsningar på att stärka det sociala kapitalet generellt. Arbetslösheten är mycket låg utmed västkusten men också i förortskommunerna kring Göteborg. Den är hög i mer traditionella industriorter i Skaraborg och mer generellt i Dalsland. Den är fortsatt mycket hög i Trollhättan och hög i de kommuner runt Trollhättan där en stor del av ekonomin hade koppling till SAAB. De södra delarna av Boråsregionen som ofta tidigare utmärkt sig för en exceptionellt låg arbetslöshetsnivå har 11