Ingerregprojektet: Humaniora Øresund Det Humanistiske Fakultet, Københavns Universitet, Caja Lennartsdotter 2005-12-31 Examinerade humanisters och teologers etablering på arbetsmarknaden 1983/1997 1997/2002
Sammanfattning 6 1. Inledning 8 1.1 Projektbeskrivning; Plattform humaniora 9 1.1.1 Bakgrund 9 1.1.2 Syfte 9 1.2 Förutsättningar för studien 9 1.2.1 SNI översikt 10 1.2.2 Utvecklingen på universitet och högskolor 12 1.2.3 Examensformer 14 1.2.4 Högskoleexamen 14 1.2.5 Kandidatexamen 14 1.2.6 Magisterexamen 14 1.2.7 Linje-examen 15 2. 16 Figur 1. Översikt över sysselsättning 16 2.1 Förhållande inom branschregistret 17 Figur 2. Förvärvsarbete inom de olika näringslivsområdena 1983-2002 17 2.2 Fördelning inom examensformer 19 Figur 3. Examensfördelning inom näringslivsområden 1983-2002 20 Figur 4. Akademikerarbetslöshet 21 2.3 Specificering av branschområden 22 Figur 5. O: Andra samhälleliga och personliga 22 Figur 6. M: Utbildning 23 Figur 7. K: Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företags 23 Figur 8. D: Tillverkning 25 Figur 9. I: Transport, magasinering och 26 Figur 10. J: Finansiell verksamhet 26 2.4 Könsfördelning inom kategorierna 27 Figur 11. Sysselsättningsgrupper fördelat på kön 27 Figur 12. Sysselsättningsgrupper fördelat på kön 28 3. s Universitet 29 Figur 13. Översikt över sysselsättnings 29 3.1 Tillfälliga besökare och mörkertal vid s Universitet 30 Figur 14. Helårsstudenter vid s Universitet 31 3.2 Förhållande inom branschregistret 32 Figur 15. Förvärvsarbete inom de olika näringslivsområdena 1983-2002 33 3.3 Fördelning inom examensformer 34 Figur 16. Examensfördelning inom näringslivsområden 1983-2002 35 3.4 Specificering av branschområden 36 Figur 17. D: Tillverkning 37 Figur 18. I: Transport, magasinering och 38 Figur 19. J: Finansiell verksamhet 38 Figur 20. K: Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företags 39 Figur 21. M: Utbildning 39 Figur 22.O: Andra samhälleliga och personliga 40 2
3.5 Könsfördelning inom Kategorierna 41 Figur 23. Sysselsättningsgrupper fördelat på kön 41 Figur 24. Sysselsättningsgrupper fördelat på kön 42 4. Malmö Högskola 43 5. Avslutande diskussion 44 6. Ämnesöversikt Examinerade humanister och teologer i 47 6.1 Ämnesfördelning över humaniora och teologi i 48 6.1.1 Hela 48 6.1.2 Hela 51 6.2 Ämnesfördelning över humaniora och teologi vid s universitet 54 6.2.1 54 6.2.2 56 7. Ämnesfördjupning Examinerade humanister och teologer inom näringslivet 58 7.1 Historisk-filosofisk sektion 58 7.1.1 Antikens kultur och samhällsliv 59 7.1.2 Arkeologi 60 7.1.3 Arkiv- och informationsvetenskap/arkivkunskap m.fl. 61 7.1.4 Biblioteks- och infovetenskap 62 7.1.5 Bok- och bibliotekshistoria 63 7.1.6 Datalingvistik 64 7.1.7 Etnologi 65 7.1.8 Estetik 66 7.1.9 Filmvetenskap 67 7.1.10 Filosofi 68 7.1.11 Historia 69 7.1.12 Historisk osteologi 70 7.1.13 Idé och lärdomshistoria/idéhistoria 71 7.1.14 Informatik/informations- och medievetenskap 72 7.1.15 Informationslinjen 73 7.1.16 Informatörlinjen 74 7.1.17 Kommunikationsvetenskap 75 7.1.18 Konst- och bildvetenskap 76 7.1.19 Konstvetenskap 77 7.1.20 Konstvetenskap och visuell 78 7.1.21 Kultur- och mediagestaltning 79 7.1.22 Kulturadministration 80 7.1.23 Kulturantropologi 81 7.1.24 Kulturarbetarlinjen 82 7.1.25 Kulturpedagogik 83 7.1.26 Kulturvetenskap 84 7.1.27 Logik 85 7.1.28 Medeltidsarkeologi 86 7.1.29 Mediatekniklinjen 87 7.1.30 Medie- och svetenskap 88 7.1.31 Medievetenskap 89 7.1.32 Museivetenskaplig linje/museologi 90 7.1.33Musikvetenskap 91 7.1.34 Praktisk filosofi 92 7.1.35 Pressvetenskap 93 7.1.36 Reklam- och slinjen 94 7.1.37 Teatervetenskap 95 7.1.38 Teoretisk filosofi 96 7.1.39 Vetenskapsjournalistik 97 7.1.40 Vetenskapsteori 98 3
7.1.41 Övrig - Humaniora/teologi 99 7.2 Teologisk sektion 100 7.2.1 Islamologi 101 7.2.2 Judaistik 102 7.2.3 Religionshistoria 103 7.2.4 Religionsvetenskap/kunskap 104 7.2.5 Religionsvetenskaplig linje, allmän gren 105 7.2.6 Religionsvetenskaplig linje, särskild gren 106 7.3 Språkvetenskaplig sektion 107 7.3.1 Allmän språkvetenskap 108 7.3.2 Arabiska 109 7.3.3 Arabvärldslinjen 110 7.3.4 Assyriologi 111 7.3.5 Bulgariska 112 7.3.6 Danska 113 7.3.7 Egyptologi 114 7.3.8 Engelska 115 7.3.9 Estniska 116 7.3.10 Finska 117 7.3.11 Finsk-ugriska språk 118 7.3.12 Fonetik 119 7.3.13 Franska 120 7.3.14 Grekiska 121 7.3.15 Hebreiska 122 7.3.16 Indologi 123 7.3.17 Indonesiska 124 7.3.18 Internationell språk- och kulturlinje, inr. Norden 125 7.3.19 Iranska språk 126 7.3.20 Italienska 127 7.3.21 Japanska 128 7.3.22 Jämförande indoeuropeisk språkforskning 129 7.3.23 Keltiska språk 130 7.3.24 Kinesiska 131 7.3.25 Koreanska 132 7.3.26 Kroatiska och serbiska 133 7.3.27 Latin 134 7.3.28 Latinamerikakunskap 135 7.3.29 Lettiska 136 7.3.30 Lingvistik 137 7.3.31 Lingvistik med barnspråklig inriktning 138 7.3.32 Linjen för språk och information 139 7.3.33 Litteraturvetenskap 140 7.3.34 Barn- och ungdomslitteratur/litteraturvetenskap, barns/ungdoms-läsning 141 7.3.35 Litteraturvetenskap kultur och medier 142 7.3.36 Mellanösternkunskap 143 7.3.37 Nederländska 144 7.3.38 Nordiska språk 145 7.3.39 Nusvenska 146 7.3.40 Nygrekiska 147 7.3.41 Orientalistiklinjen 148 7.3.42 Persiska 149 7.3.43 Polska 150 7.3.44 Portugisiska 151 7.3.45 Praktisk svenska 152 7.3.46 Rumänska 153 7.3.47 Ryska 154 7.3.48 Samiska 155 7.3.49 Sanskrit med jämförande språkforskning 156 7.3.50 Semitiska språk 157 7.3.51 Spanska 158 7.3.52 Språkkonsultlinjen 159 4
7.3.53 Svenska 160 7.3.54 Svenska för invandrar undervisare 161 7.3.55 Svenska som andra språk 162 7.3.56 Svenska/Nordiska språk 163 7.3.57 Swahili 164 7.3.58 Teckenspråk 165 7.3.59 Thai 166 7.3.60 Tjeckiska 167 7.3.61 Turkiska språk 168 7.3.62 Tyska 169 7.3.63 Ungerska 170 7.3.64 Öst- och Centraleuropakunskap 171 7.3.65 Öst- och Sydöstasienlinjen 172 7.3.66 Östasienlinjen 173 7.4 Övrigt 174 7.4.1 Allmänpraktisk medialinje 175 7.4.2 Arkitektskolan 176 7.4.3 Bebyggelseantikvarisk linje 177 7.4.4 Bibliotekarielinjen 178 7.4.5 Bibliotekarielinjen, folk- och skolbibliotek 179 7.4.6 Bibliotekarielinjen, forsknings- och företagsbibliotek 180 7.4.7 Bokhandelslinjen 181 7.4.8 Dokumentalistlinjen 182 7.4.9 Facköversättning 183 7.4.10 Grafisk linje 184 7.4.11 Internationella arbetslivsstudier 185 7.4.12 Journalistik 186 7.4.13 Konservatorslinjen 187 7.4.14 Teologi 188 7.4.15 Tolklinjen (inriktningar: Arabiska m.fl.) 189 7.4.16 TV-journalistik 190 7.4.17 Utbildning i restaureringskonst 191 7.4.18 Översättarlinjen 192 Källförteckning 193 5
Sammanfattning Avsikten med studien är att undersöka var humanisterna och teologerna befinner sig på arbetsmarknaden efter avlagd examen, samt att se på om det har skett en förändring av sysselsättningsmönstret mellan de två undersökningsperioderna. Studien baserats på ett material över examinerade från högskolans grundutbildning, humanister och teologers etablering på arbetsmarknaden i hela, respektive s Universitet och Malmö Högskola. Via Statistiska Centralbyrån har det gjorts en beställning av mikrodata som belyser humanisters sysselsättning. Materialet är uppdelat på två tidsperioder och sträcker sig så långt bakåt som register är tillgängliga, alltså perioden från år 1983 och framåt. Den första undersökningsperioden omfattar läsåren från 1983/1984 t o m 1996/1997 samt sysselsättningsstatus och arbetsställets SNI 1997 (branschklassificering). Den andra undersökningsperioden omfattar läsåren 1997/1998 2001/2002, samt sysselsättningsstatus och arbetsställets SNI 2003 (branschklassificering). Den första undersökningsperioden återfinns 16 235 uttagna examina för hela inom humaniora och teologi. s Universitets examinerade humanister och teologer, motsvarar under samma period 12,9 %, eller 2 102 examina. Under den andra undersökningsperioden, finns 9 908 examinerade inom humaniora/teologi. s Universitet står för motsvarande 15,1 % av dessa, det vill säga 1 492 examina. Malmö Högskola tillkom under den andra undersökningsperioden och knappt 0,05 % av det samlade antalet uttagna examina kommer från Malmö Högskola. Branschanalyserna visar att de tre största yrkesområdena för humanister/teologer finns inom så kallade traditionella yrkesområden. Av dessa är Andra samhälliga och personliga (kategori O, se figur 2, 5, 15 och 22) det största området. Konkret inkluderar detta område: verksamhet i religiösa samfund, verksamhet i politiska och andra intresseorganisationer, film- och videoverksamhet, radio- och TV-programverksamhet, övriga kulturella verksamheter och underhållningsverksamhet samt biblioteks-, arkiv-, och museiverksamhet m.m. Allt som allt sysselsätter Andra samhälliga och personliga i 25,3 % av humanisterna och teologerna (religionsvetarna) under första undersökningsperioden 1983-1997, samt 21,3 % av humanisterna/teologerna i den andra perioden. Motsvarande siffror för examina vid s Universitet är 28,5 % i första undersökningsperioden samt 21,4 % i andra undersökningsperioden. Inom Andra samhälliga och personliga, är det för teologerna verksamheter i religiösa samfund som står för större delen av sysselsättningen, medan det för humanisterna är det biblioteks-, arkiv-, och museiverksamhet samt radio- och TV-programverksamheter som sysselsätter merparten (se figur 11 och 24). Näst största sysselsättningsområdet är Utbildningsväsendet (kategori M, se figur 2, 6, 15 och 21). För hela sysselsätter detta område 11,6 % av de examinerade under perioden och under andra undersökningsperioden 17,5 %. För s Universitet är siffrorna liknande och motsvarar under den första perioden 12,6 % och under den andra perioden 17,4 %. Det tredje största sysselsättningsområdet för de svenska humanisterna/teologerna är, Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företags (kategori K, se figur 2, 7, 15 och 20). Det markanta i denna kategori är: Forskning och utveckling, reklamverksamhet, konsultverksamhet och databehandlingsverksamhet. 6
I hela sysselsätter området 10,7 %, under första undersökningsperioden samt 12,3 % den andra perioden. För examina från s Universitet är det inte Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företags som är det tredje största sysselsättningsområdet under den första undersökningsperioden utan istället Tillverkning (Kategori D, se figur 15 och 17), som bland annat inkluderar områdena förlagsverksamhet och grafisk produktion. Detta område står under den första perioden för 6,7 % av den samlade sysselsättningen medan Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företags, motsvarar 5,5 %. Under den andra undersökningsperioden, motsvarar detta område 10 % (företags) och är det tredje största sysselsättningsområdet för humanister/teologer, examinerade vid s Universitet. Utifrån ett könsperspektiv är kvinnor tydligt överrepresenterade inom humaniora/teologi. I hela är 66 % av humanister/teologer kvinnor under den första undersökningsperioden. Denna andel ökar till perioden, där kvinnorna motsvarar 70 % av materialet (se figur 11 och 12). Vid s Universitet är andelen något mindre, 62 % under den första undersökningsperioden och 65 % under den andra undersökningsperioden (se figur 23 och 24). 7
1. Inledning Föreliggande studie är ett resultat av ett projektarbete kring Öresundsregionens arbetsmarknad. Under tiden projektet tog form, växte ett stort material fram kring de svenska humanisterna och deras etablering på arbetsmarknaden. Grundstudien bygger på ett material om humanister i och Danmark. Av storleksskäl beslutades att låta hela det svenska materialet läggas fram i en självständig rapport, parallellt med rapporten kring den komparativa studien av humanisters kompetens och etablering på arbetsmarknaden i Öresundsregionen. Studien bygger på kvantitativt material och behandlar både ett makroperspektiv (hela ) och ett mikroperspektiv (s Universitet och Malmö Högskola) samt indelning inom enskilda ämnen i humaniora och teologi. Gränslinjen mellan vilka ämnen som ingår i humaniora kan stundtals vara flytande. För att ge studien tydliga ramar, krävs klara definitioner. s Universitet spelar en central roll i studien och därför har deras uppdelning fått vara vägledande för de klassificeringar som gjorts i denna studie. Exempelvis räknas teologi i Danmark inte fullt ut tillsammans med humaniora. Vid s Universitet, däremot, behandlas teologin tillsammans med humaniora. Som ett direkt resultat av detta behandlas humanister och teologer som en kategori i studien. Syftet med studien är att undersöka var humanisterna/teologerna återfinns på arbetsmarknaden och att undersöka hur utvecklingen har skett under de senare decennierna. Projektledare har varit Ole Krarup Jensen vid Det humanistiske fakultetssekretariat, Københavns Universitet (okj@hum.ku.dk). Han har även medverkat skriftligt i några av avsnitten. I arbetet med materialet och informationssökningen bör en del personer lyftas fram för sina bidrag med expertis och vägledning. Följande gäller: Vid Köpenhamns Universitet Dorthe Vejen Hansen samt Laura Louise Sarauw, vid Enhverskontakten vid humanistiska fakulteten Vid Statistiska Centralbyrån Hans-Eric Ohlsson Vid s Universitet Jan Svensson, Dekan for område HT Birgitta Armgard, tidigare studievägledare Litteraturvetenskap Gunilla Boström, Studerandeenheten Gunnel Holm, kanslichef humanistiska fakulteten Sven Eriksson, Arbetslivscentrum Professor Orvar Löfgren, etnologiska institutionen Olof Nelsson, vid Utvärderingsenheten Ingrid Nilsson, studievägledare Litteraturvetenskap Margareta Stigsdotter, studievägledare etnologi Vid Malmö Högskola Ingrid Elam, Områdesperfekt för K3 8
1.1 Projektbeskrivning 1.1.1 Bakgrund Universiteten utbildar humaniorakandidater/bachelorer, magistrar/kandidater som har utbildning med ett högst varierat innehåll. Vid Humanistiske Fakultet, Københavns Universitet, har det under senare år genomförts branschanalyser och undersökningar av var fakultetens kandidater/bachelorer blir anställda, och i vilket omfattning deras kvalifikationer kommer till användning. Som ett steg i dessa undersökningar skapades idén att det kunde vara spännande att vidareutveckla dessa och göra en komparativ studie inom Öresundsregionen det vill säga att jämföra förhållandena på den svenska och den danska sidan. Hur ser humanisternas situation ut på arbetsmarknaden i och Danmark? Plattform Humaniora som består av de humanistiska fakulteterna vid Roskilde Universitetscenter, Malmö Högskola, s Universitet och Københavns Universitet, ansökte våren 2004 om en Interreg-bevilling (EU-medel till gränsregionen Öresund) för att bland annat genomföra en komparativ studie av humanistiska kandidater/bachelorer, magistrars/kandidaters sysselsättning i Öresundsregionen. Interreg beviljade medel för studien Följande rapport är en del av det samlade projektet som också omfattar en komparativ studie av humanisternas sysselsättning i Danmark och, inom Öresundsregionen samt intervjuer med humanister i näringslivet och i viss utsträckning deras chefer. I Danmark har det humanistiske Fakultet, Københavns Universitet genomfört undersökningar kring sysselsättningsmönster för deras humanister 2000 och 2003. Roskilde Universitetscenter har genomfört en större enkättundersökning av deras kandidaters anställningsförhållanden samt hur den kompetens studenterna skaffat sig under utbildningen kommer till bruk. Vid s Universitet återfanns två studier kring humanisters väg ut på arbetsmarknaden; Humanister i Yrkeslivet nr. 86:143 och Humanistiska studier och arbetslivet uppföljning av studenter efter avslutad utbildning nr. 2002:217. Det svenska materialet visade sig inte vara tillräckligt omfattade för en komparativ studie. Därför införskaffades motsvarande data över de svenska humanisterna. Föreliggande rapport är ett resultat av denna studie. 1.1.2 Syfte Syftet är att få en mer precis kunskap om Öresundsregionens arbetsmarknad. Humanister från både och Danmark skall ges bättre förutsättningar att finna - och kvalificera sig för befattningar på båda sidor om sundet. För detta krävs bättre kunskaper inom vilka branscher det finns arbetsmöjligheter. Vidare förväntas en dialog mellan näringslivsorganisationer, verksamheter, AF, och kandidater/magistrar. En sådan dialog mellan arbetsgivare, företrädare för näringsliv och universitet och studenter, bör kunna medverka till att Öresundsregionen uppfattas som en gemensam arbetsmarknad också för humanisterna. 1.2 Förutsättningar för studien Materialet till den statistiska delen av undersökningen är en beställning från Statistiska Centralbyrån i. Materialet utgår ifrån så kallad mikrodata över uttagna examina i högskolans grundutbildning inom området Humaniora och Teologi, med separat redovisning för s Universitet, Malmö högskola och övriga riket. Detta mikromaterial är i sin tur samkört mot sysselsättningsstatus och arbetsplats, SNI 1997 samt SNI 2002. 9
SNI är ett internationellt system inom vilket de olika branschområdena kategoriserar, utifrån att skapa en internationell måttstock att kunna arbeta med, dels i samband med arbetsmarknadsanalyser. Nedan ses en övergripande fördelning av de olika huvudkategorier som de olika branscherna faller inom, merparten är relativt självförklarande i sin benämning kring vad som inkluderas. Däremot sett till humanister/teologer är deras stora arbetsfält något vag vid en snabb överblick och tydliggörs nedan. 1.2.1 STATISTISKA CENTRALBYRÅN SNI 2002: Struktur Översikt NACE Rev. 1.1 Avdelning A Avdelning B Avdelning C Avdelning D Avdelning E Avdelning F Avdelning G Avdelning H Avdelning I Avdelning J Avdelning K Avdelning L Avdelning M Avdelning N Avdelning O Avdelning P Avdelning Q Benämning Jordbruk, jakt och skogsbruk Fiske Utvinning av mineral Tillverkning (se figur 8 och 17), inkluderar bland annat för humanister/teologer, områdena förlagsverksamhet och grafisk produktion. El-, gas-, värme- och vattenförsörjning Byggverksamhet Partihandel och detaljhandel; reparation av motorfordon, hushållsartiklar och personliga artiklar Hotell- och restaurangverksamhet Transport, magasinering och Finansiell verksamhet Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företags (avdelning K, se figur 7och 20)de områden som inkluderas här och är relevanta i avseende till humanister/teologer är; forskning och utveckling, reklamverksamhet, konsultverksamhet och databehandlingsverksamhet. Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring Utbildning (se figur 6 och 21), vilken omfattar sysselsättning inom grund- och gymnasieskolor, utbildning vid universitet och högskolor samt annan eftergymnasial- och vuxenutbildning. Hälso- och sjukvård, sociala ; veterinärverksamhet Andra samhälleliga och personliga (avdelning O, se figur 5 och 22) vilket dels inkluderar; verksamhet i religiösa samfund, verksamhet i politiska och andra intresseorganisationer, film- och videoverksamhet, radio- och TV-programverksamhet, övriga kulturella verksamheter och underhållningsverksamhet samt biblioteks-, arkiv-, och museiverksamhet m.m. Hushållens verksamhet Verksamhet vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d. Sammanfattning av SNI, branschregistret, mottaget från Statistiska Centralbyrån 2005-07-14 Poängteras bör att det i inte automatiskt utfärdas ett examensbevis när utbildningen är genomförd. Vid avslutad utbildning måste den enskilda individen på egen hand ansöka om examen inom Humaniora och Teologi. Resultatet är att enbart de som tagit ut en examen är 10
representerade i detta material. Samma förutsättningar gör sig gällande i de huvudämnen som är representerade i denna studie. Enbart de huvudämnen som det har tagits ut en examen i är representerade i denna studie. Ovannämnda material från Statistiska Centralbyrån mottogs 2005-07-14. Studien är uppdelad i två tidsperioder, samt. Valet av dessa perioder baseras på en tidigare genomförd dansk studie och ligger till grund för undersökningen (Krarup Jensen 2003). Utgångspunkten för den komparativa studien var att göra materialet från de två länderna så jämförbart som möjligt. Det föreligger dock en del skillnader, exempelvis började Danmark föra standardiserade register över examen och sysselsättning 1975, några år före, som började föra godtagbara register först 1983. Första perioden,, omfattar data kring examina uttagna mellan läsåren 1983/1984 1996/1997, ställda mot sysselsättningsregistret hösten 1997. Andra perioden,, omfattar examina uttagna mellan läsåren 1997/1998 2001/2002, gentemot sysselsättningsregistret hösten 2003. I de fall en person har tagit ut en examen, men inte återfunnits i sysselsättningsregistret vid tidpunkten för jämförelsen, har dessa personer sökts i register över grundläggande högskoleutbildning och forskarutbildning, höstterminen 1997 samt höstterminen 2003. Noteras bör att första undersökningsperioden omfattar fjorton år medan den andra enbart spänner över fem år. För studien medför detta att, utslaget per år, det målar en annan bild än om bara procenttalen jämförs mellan de två undersökningsperioderna. En annan skillnad mellan de två perioderna är den tid de examinerade har haft på sig för att etablera sig på arbetsmarknaden. I den första undersökningsperioden inkluderas uttagna examina till och med våren 1997 och ställs mot sysselsättningsregistret hösten 1997. Detta medför att de sent examinerade från den första undersökningsperioden har haft enbart ett halvår på sig för att hinna etablera sig på arbetsmarknaden. Under perioden,, ställd mot sysselsättningsregistret hösten 2003, fick de sent examinerade motsvarande ett och ett halvt år på sig. I arbetet med materialet har även diskussionen kring lärarutbildning och om huruvida dessa är med i undersökningen uppstått. Ingen examen utifrån lärarutbildningen är representerad i undersökningsmaterialet, däremot utesluter detta inte möjligheten för att personer som först valt en traditionell humaniora/teologi-examen, senare väljer att komplettera denna med ett tillvalsprogram vid lärarutbildningen på 60p, och även erhåller en lärarexamen. Examina, som omtalas, ovan motsvarar de examina som är representerade i studien, vilka är styrda av nationella standarder. I de examina som omtalas är det enbart möjligt att utröna inom vilket huvudämne respektive examen är utfärdad inom humaniora/teologi. Vilka tillvalsämnen som ingår i de olika examina kan det enbart spekuleras kring. De personer som är representerade i studien innehar mellan 1-4 examina. För varje läsårsintervall av examinerade har prioritering skett så att en person endast förekommer en gång. Kriterierna har lyfts fram utifrån följande: 1. Yrkesexamen (motsvarande) prioriteras före generell examen 2. Senaste datum för utfärdande av examensbeviset 3. Högsta poäng i examen 11
1.2.2 Utvecklingen vid universitet och högskolor har genomfört två stora högskolereformer, där den senare sammanfaller med andra delen av studiens första undersökningsperiod. Detta medför att förutsättningarna kring de examina som har tagits ut inom Humaniora och Teologi skiljer sig åt, både med avseende på praktiska förutsättningar och med avseende på inställningen för uttagandet av examen hos enskilda individer. För att möta de nya strömningarna och framväxten av nya universitet och högskolor tillkom Högskolereformen 1977. Synen på examen och studiegång i första undersökningsperioden,, är en reflektion av dessa. Förslaget där de filosofiska fakulteterna skulle organiseras i 35 olika utbildningslinjer, presenterades 1968, något som gav extra bränsle till elden för studenterna under 68-rörelsen. Ett modifierat förslag genomfördes sedan 1969 med 18 utbildningslinjer och ett ökat lokalt inflyttande över innehållet. Tillkom gjorde även det poängsystem som fortfarande är i bruk, där ett års heltidsstudier motsvarar 40 poäng. Samtidigt tillsattes även en ny undersökning med målet att göra en allsidig utredning. Förslagen från denna undersökning resulterade i 197s proposition och i förlängningen den första stora högskolereformen, 1977. Avsikten med reformen var: - att ytterligare öka utbildningens tillgänglighet, särskilt för andra studerandegrupper än de traditionella, och befrämja den sociala utjämningen, - att bredda och differentiera det samlade utbildningsutbudet, särskilt med hänsyn till anknytningen till arbetsmarknaden och förnyelse av arbetslivet, - att demokratisera utbildningens organisation och anpassa dess verksamhetsformer till en mer allsidig rekrytering av studerande. I praktiken innebar det att all eftergymnasial utbildning fördes in under det kollektiva begreppet högskola. Fler utbildningar än tidigare kom att omfattas av högskolan, däribland; lärarutbildningen, förskolelärarutbildningen, vårdutbildning, högre konstnärlig utbildning, utbildningarna vid socialhögskolorna och gymnastik- och idrottshögskolornas utbildning samt yrkestekniska utbildningar. Högskoleutbildningarna skulle yrkesinriktas och sättas i relevans till det övriga samhället. Retrospektivt kan det ifrågasättas om den delen av reformen fick något genomslag, utöver ett uppmärksammande kring att, de filosofiska fakulteterna bör förbereda sina studenter för ett liv utanför akademin. Merparten av utbildningarna organiserade i utbildningslinjer (35 stycken), där anknytningen till arbetsmarknaden tydliggjordes genom att utbildningarna grupperades i fem utbildningssektorer: - Teknisk yrkesutbildning - Administrativ, ekonomisk och social yrkesutbildning - Vårdyrkesutbildning - Utbildning för undervisningsyrken - Utbildning för kultur- och informationsyrken Den nya yrkes- och linjeinriktningen satte nytt fokus. Vikten lades, i ett första led, vid att personen studerade, och de erfarenheter som kom ut av dessa studier, samt i nästa led, hur dessa erfarenheter kunde bli gynnsamma för näringslivet och samhället i stort. Förändringen kring synen på akademin, utifrån att vara en del av samhället och inte en fristående enhet, medförde i praktiken, att examen reducerades till en bit papper (Olof Nelson vid Utvärderingsenheten, s Universitet, 2005-06-27). 12
delades in i sex högskoleregioner med ett universitet och ett antal högskolor i varje region. De olika regionerna styrdes av regionstyrelser som samordnade den grundläggande högskole-utbildningen; detta system avvecklades 1988. Istället eftersträvades en övergång mot mål- och resultatstyrning, vilken fick det föregående planeringssystemet att framstå som komplicerat och otidsenligt. Det nya synsättet ledde till den andra stora reformen, 1993, vilket gör att den senare delen av den första undersökningsperioden ligger mitt i övergången från en struktur till en annan. Med reformen 1993 kom stora förändringar som medförde att statens detaljinflyttande över universitet och högskolor minskade. Ansvaret för kvalitén på utbildningen fördes över på de enskilda läroverken och rektorn, alternativt ett nyinrättat kanslersämbete. Resurstilldelningen till lärosätena blev baserad på per capitaersättning för antalet helårsstudenter och helårsprestationer samt maximerades genom ett så kallat takbelopp, exempelvis: För ett helår av studier på det tekniska området ges skolan en kompensation på 37 286 kronor. Denna del får skolan oavsett hur bra studenterna klarar studierna. Skolan får dock också 34 096 kronor per 40 poäng som studenten tar per år (Emissionen Nr 3 2001). Motsvarande siffror för en humanist vid s Universitet är mellan 16 978-17 217 kronor (2005). Universiteten och högskolorna började fungera utifrån ett ekonomiskt tänkande; den nya friheten kom med ett redovisningskrav. Före reformen 1993 hade systemet strukturerats utifrån antalet tilltänkta studieplatser, och det var utifrån dessa som universitetens ekonomiska ersättning beslutades (Olof Nelsson, Utvärderingsenheten s Universitet, 2005-10-06). Fördelningen av resurserna, i vilken humaniora och samhällsvetenskap rankar lägst, är delningen av kakan inte alltid glasklar. Vid K3, Konst, kultur och, Malmö Högskola, varierar ersättningen per student från år till år. Här är det en sammanslagning av design, teknik och humaniora vilket medför att variationen rör sig från 18 000 kronor ända upp till 54 000 kronor per student (Ingrid Elam, Områdesprefekt K3, Malmö Högskola 2005-10-05). Högskolereformen skapade en mer decentraliserad högskola som styrdes av studenternas efterfrågan, detta ledde naturligtvis till viss överproduktion och andra barnsjukdomar i systemet (s Förenade Studentkårer, Dnr: U27-1/9900). I och med högskolereformen 1993 avskaffades linjeinriktningarna och lärosätena beslutar själva kring utbildningsutbudet och studieorganisationen. Detta sker inom ramen för en ny högskolelag och en ny högskoleförordning, där varje lärosäte erhåller ett utbildningsuppdrag beslutat av riksdagen, i vilket mål och ramar anges. I denna examensordning har regeringen fastlagt vilka examina som får utfärdas och villkoren för dessa. Idag finns huvudsakligen två typer av examina, generella examina (högskoleexamen, kandidatexamen, magisterexamen med ämnesdjup, samt magisterexamen med ämnesbredd) och yrkesexamina (finns inom områdena teknik, vård, juridik och konst) (www.hsv.se 2005-09-05). 13
1.2.3 Examensformer 1.2.4 Högskoleexamen Minimum 80 poäng motsvarande minimum 2 års heltidsstudier 1 Termin 20 p «Övriga poäng kan valfritt fördelas kring ämne 1 Termin 20 p och storlek på kurser av ex. 5 p, 10 p eller 20 p. B-kurs, 21-40 p A-kurs 1-20 p «Huvudämne om minst 40 poäng Praktik kan ej tillgodoses i en högskoleexamen Källa: Högskoleverket, www.hsv.se, 2005-09-05 och s universitet, www.lu.se, 2005-06-21. I undersökningen återfinns högskoleexamen uttagna utifrån en poäng mängd på 80 poäng (2 års heltidsstudier) och upp till 160 poäng (4 års heltidsstudier). 1.2.5 Kandidatexamen 120 poäng motsvarande 3 års heltidsstudier 1 Termin 20 p «Övriga 40 poäng kan valfritt fördelas kring ämne 1 Termin 20 p och storlek på kurser av ex. 5 p, 10 p eller 20 p. Tillvalsämne kurs 1-20 p C-kurs, 41-60 p 10 p Uppsats «Annat ämne än huvudämnet «Huvudämne 60 poäng B-kurs, 21-40 p A-kurs 1-20 p I vissa språk krävs ett huvudämne motsvarande 80/100 poäng Praktik kan ingå men max motsvarande 20 poäng Källa: Högskoleverket, www.hsv.se, 2005-09-05 och s universitet, www.lu.se, 2005-06-21. 1.2.6 Magisterexamen 160 poäng motsvarande 4 års heltidsstudier 1 Termin 20 p «Övriga 40 poäng kan valfritt fördelas kring ämne 1 Termin 20 p och storlek på kurser av ex. 5 p, 10 p eller 20 p. Tillvalsämne kurs 21-40 p Tillvalsämne kurs 1-20 p D-kurs, 61-80 p 10 p Uppsats C-kurs, 41-60 p 10 p Uppsats B-kurs, 21-40 p «Annat ämne än huvudämnet «Huvudämne 80 poäng A-kurs 1-20 p I vissa språk krävs ett huvudämne motsvarande 100/120 poäng Praktik kan ingå men max motsvarande 20 poäng Källa: Högskoleverket, www.hsv.se, 2005-09-05 och s universitet, www.lu.se, 2005-06-21. Möjligheten inom dessa examina är även att kunna läsa två huvudämne och kombinera till en kandidat- eller magisterexamen. 14
1.2.7 Linjeexamen En examensform som idag är borttagen men återfinns i studiematerialet är den mer yrkesinriktade linje-examen (till och med 2000-09-30). Generellt omfattar en linje-examen 120 poäng (3 års heltidsstudier). Dock med en del undantag som vissa språkorienterade linjer som omfattades av 80 poäng (2 års heltidsstudier), samt religionsvetenskaplig linje som omfattade antingen 140 poäng eller 160 poäng (3 ½ års alternativt 4 års heltidsstudier). Ett annat undantag är en mindre journalist-linje som omfattade 40 poäng (1 års heltidsstudier). Då dessa linje-examina var yrkesorienterade bestod ofta den sista terminen (20 poäng) av praktik och liknande yrkesorientering (Olof Nelson, Utvärderingsenheten, s universitet, 2005-09-26). Merparten av utbildningarna organiserade i utbildningslinjer (35 stycken), där anknytningen till arbetsmarknaden tydliggjordes genom att utbildningarna grupperades i fem utbildningssektorer: - Teknisk yrkesutbildning - Administrativ, ekonomisk och social yrkesutbildning - Vårdyrkesutbildning - Utbildning för undervisningsyrken - Utbildning för kultur- och informationsyrken 15
2. Figur 1. Översikt över sysselsättning Aktiva i grundutbildningen 4,7 % Aktiva i forskarutbildningen 2,3 % Oupplysta 20,4 % Aktiva inom branschregistret 72,7 % Aktiva i grundutbildningen 4,7 % Aktiva i forskarutbildningen 2,3 % Oupplysta 18,7 % Aktiva inom branschregistret 74,3 % 16
2.1 Förhållande inom branschregistret Figur 1 och 2 visar sysselsättningsfördelningen för humaniora/teologi examinerade med examina uttagna, och. De tre stora sysselsättningsområdena är Andra samhälleliga och personliga (kategori O, figur 2,3 och 5), Utbildning (kategori M, figur 2,3 och 6) och Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företags (kategori K, figur 2,3 och 7). Figur 2. Förvärvsarbete inom de olika näringslivsområdena 1983-2002 Differens % Antal % Antal % A. Jordbruk, jakt och skogsbruk 0,2 40 0,1 11-0,1 D. Tillverkning 9,9 1 611 5,6 555-4,3 E. El-, gas-, värme-, och 0,2 31 0,2 17 0 vattenförsörjning F. Byggverksamhet 0,2 40 0,3 31 0,1 G. Parti-, och detaljhandel 2,4 396 3,7 367 1,3 H. Hotell- och restaurangverksamhet 0,3 52 0,4 43 0,1 1,7 278 1,7 168 0 J. Finansiell verksamhet 0,7 114 1,3 128 0,6 10,7 1 737 12,3 1 216 1,6 företags L. Offentlig förvaltning och försvar 6,5 1 050 6,9 684 0,4 M. Utbildning 11,6 1 879 17,5 1 733 5,9 N. Hälso- och sjukvård, sociala 2,8 455 3,7 369 0,9 O. Andra samhälleliga och 25,3 4 111 21,3 2 107-4 personliga Oupplyst 20,4 3 311 18,7 1 849-1,7 Aktiva vid grundutbildning 4,7 757 4,7 467 0 Aktiva vid forskarutbildning 2,3 368 1,6 158-0,7 Aktiva vid forskarutbildning pr. år 26,2 31,6 I allt 100 16 235 100 9 908 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 1 160 1 982 Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff under båda undersökningsperioderna och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar av de som är anställda inom, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara större och har därav valts att plockas bort. Humanisterna och teologerna i näringslivet befinner sig i första hand inom så kallade traditionella yrkesområden. Det största området Andra samhälliga och personliga (kategori O, se figur 2,3 och 5), inkluderar områdena; verksamhet i religiösa samfund, verksamhet i politiska och andra intresseorganisationer, film- och videoverksamhet, radiooch TV-programverksamhet, övriga kulturella verksamheter och underhållningsverksamhet samt biblioteks-, arkiv-, och museiverksamhet m.m. I allt sysselsätter andra samhälliga och personliga 25,3 % av humanisterna och teologerna (religionsvetare) under första undersökningsperioden, samt 21,3 % av humanisterna/teologerna i den andra 17
undersökningsperioden. Inom Andra samhälliga och personliga, är det för teologerna verksamheter i religiösa samfund som lockar. Medan det för humanisterna är bibliotek-, arkiv-, och museiverksamhet samt radio- och TV-programverksamheter som sysselsätter merparten (se figur 5). I andra hand är det Utbildningsväsendet i alla dess former som utgör den näst största sysselsättningskategorin (kategori M, se figur 2,3 och 6). Den tredje största sysselsättningen i avseende av de svenska humanisterna/teologerna är, Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företags. Vid en första anblick ger denna kategori inte sken av att stå för någon större sysselsättning för humanister/teologer men skenet bedrar, i undergrupperna av denna kategori ingår dels forskning och utveckling, reklamverksamhet, konsultverksamhet och databehandlingsverksamhet (kategori K, se figur 7). De större utvecklingar som går att utröna mellan de två undersökningsperioderna är hur Tillverknings och Andra samhälliga och personliga får en tillbakagång på -4,3 % och -4 %. Medan det är en mer markant framgång för Utbildning och Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företags med 5,9 % och 1,6 %. I branschregistret tydliggörs inte vilken position personen har i sin anställning. Detta medför att det inte går att avgöra om det arbete som utförs är kvalificerat eller okvalificerat. Exempelvis förefaller kategori F, Byggverksamhet inte vara en kvalificerad arbetsplats för humanister/teologer, däremot är de flesta företag idag bestående av en administrativ sektor vilken ger utrymme för att rymma kvalificerade arbetsområden för humanister/teologer. I Danska studier, där det även är möjligt att utläsa så kallade ställningskoder, synliggörs hur över 90 % av humanisterna upprätthåller kvalificerade arbeten utifrån sin utbildningsnivå (Krarup Jensen 2003). Motsvarande siffror finns inte tillgängliga i, men de kan följas som en indikator på att motsvarande förhållande troligen är liknande. Det Svenska systemet innebär i teorin att en person kan fortsätta att studera hur länge som helst, och är fri att ta ut och läsa till X antal examina. Somliga väljer att läsa till en eller fler examina, att bygga i en kombination av ämnen från exempelvis samhällsvetenskap och humaniora, juridik och humaniora o.s.v. Möjligheterna är oändliga för att skapa ett eget innehåll i examen, där enbart fantasin sätter gränserna. I praktiken begränsas studiegången av ekonomiska faktorer, där CSN (Centrala Studiestödsnämnden) beviljar studiemedel upp till tolv terminer (6 år). I studien synliggörs konsekvenserna av detta på flera sätt. I studier av humanister och deras fullföljande av utbildningen återfinns ett stort bortfall. Grovt räknat är ungefär 13-14 % av alla högskolestudenter, aktiva inom humaniora och teologi. Däremot är det enbart 6 % av uttagna examina, inom humaniora och teologi. Detta innebär att över hälften av dem som påbörjar en humanistisk/teologisk utbildning inte fullföljer till examen. Grunden till detta varierar, men en stor del av studenterna väljer säkert att läsa humaniora/teologi som en del av en utbildning och tar sedan ut en examen med huvudämnet utanför humaniora/teologi. I figuren (1 och 2) ovan motsvarar de personer som fortsatt vid grundutbildningen efter fullförd examen, i perioden, 4,7 %, en siffra som håller sig stabil under perioden. Ser vi till det faktiska antalet och fördelar detta på antal år under vardera undersökningsperiod motsvarar, synliggörs en fördubbling av dem som fortsätter att hålla sig aktiva inom grundutbildningen. Detta är en inte helt ovanlig företeelse. En del väljer att först ta ut en kandidatexamen och sedan fortsätta med sina studier vidare till en magisternivå. Dock har 11 % av dem som är fortsatt aktiva i grundutbildningen i perioden redan uppnått magisternivå, och i perioden har detta ökat till att de som redan fullföljt magisternivå motsvarar 27,8 %. En möjlig förklaring är att studenterna använder sig av fortsatta 18
studier vid grundnivå som en metod för att undvika arbetslöshet. Detta styrks av att 10,4 % av dem som läser vidare inom grundutbildningen redan har tagit ut två till fyra examina i den första undersökningsperioden. Motsvarande siffra för den andra perioden är 12 %. En annan möjlig förklaring till att det återfinns en så markant ökning inom fortsatt aktiva vid grundutbildning kan vara att en del väljer att komplettera sina studier vid lärarhögskola, för att uppnå lärarkompetens. I studien återfinns en annan grupp utanför sysselsättningsregistret, de aktiva inom forskarutbildningen. Den relativa andelen av personer som fortsätter aktivt vid forskarutbildningen har fallit från 2,3 % till 1,6 %. Sett till de faktiska talen och mätt per år, är det fråga om en stigning från 26,3 examina per år, till 31,6 examina från, - detta kan vara en förklaring till att andelen inom lektorer vid högskolor och universitet ser en ökning från första till andra undersökningsperioden, se Utbildning (kategori M, se figur 6). 2.2 Fördelnings inom examensformer Generellt utgår en högskoleexamen från minimum 80 poäng, men dessa poäng kan mycket väl vara samma poäng som ingår som en del i en magisterexamen. Samma kriterier gör sig gällande för en linjeexamen. För att materialet ska vara hanterbart har dessa förts samman till en grupp, trots de variationer detta kan innebära. De olika examina har ovan delats in i tre grupper: linje- och högskoleexamen, kandidatexamen och magisterexamen. Detta görs för att materialet skall vara hanterbart och överskådligt. Examina på kandidat- och magisternivå är två relativt fasta grupper utifrån kriterierna som ingår i dessa. Mindre skillnader kan återfinnas i examina med språk som huvudämne. Kraven kan där variera något. Exempelvis, kräver en del språk att huvudämnet motsvarar 80-100 poäng på kandidatnivå, där normen är 60 poäng. På magisternivå ska huvudämnet, inom en del språk, bestå av 100-120 poäng, där normen är 80 poäng. Några avvikelser kan även förekomma i yrkesexamina. I denna studie ingår dock enbart en yrkesexamen, teologie kandidatexamen. Kategoriseringen när det gäller linje- och högskoleexamen är mer flytande. En linje- eller en högskoleexamen kan variera med avseende på antal poäng som krävs. 19
Figur 3. Examensfördelning inom näringslivsområden 1983-2002 A. Jordbruk, jakt och skogsbruk Linje- Högskole Linje- Högskole 1997-2002 Differens Kandidat 1983-1997 Kandidat 1997-2002 Differens Magister 1983-1997 Magister 1997-2002 Differens % 0,3 0,3 0 0,1 0,1 0 0,1 0,1 0 D. Tillverkning 12,2 4,9-7,3 7 7 0 4,5 3,5-1 0,2 0-0,2 0,1 0,2 0,1 0,2 0,2 0 E. El-, gas-, värme-, och vattenförsörjning F. Byggverksamhet 0,2 0,1-0,1 0,3 0,4 0,1 0,1 0,2 0,1 2,1 3,5 1,4 3,1 4,7 1,6 1,8 2,2 0,4 G. Parti-, och detaljhandel H. Hotell- och restaurangverksamhet I. Transport, magasinering och J. Finansiell verksamhet K. Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företags L. Offentlig förvaltning och försvar 0,2 0,2 0 0,5 0,5 0 0,1 0,3 0,2 1,6 1,5-0,1 2 2,1 0,1 1,6 1,1-0,5 0,6 0,7 0,1 1,1 1,5 0,4 0,2 1,1 0,9 10,4 7,1-3,3 11,7 12,5 0,8 8,5 13,3 4,8 6,1 5,9-0,2 7,2 7,4 0,2 6 6,4 0,4 M. Utbildning 9,5 12,9 3,4 13,6 13,7 0,1 20,5 24,9 4,4 2,9 5 2,1 2,6 3,9 1,3 2,5 3,1 0,6 N. Hälso- och sjukvård, sociala O. Andra samhälleliga och personliga 33,8 31,9-1,9 12,6 21,2 8,6 13,8 18,6 4,8 Oupplyst 16,6 18,8 2,2 27 18,9-8,1 20,8 18,1-2,7 Aktiva vid grundut- 2,8 6,6 3,8 7,4 5-2,4 7,8 3,8-4 bildning Aktiva vid forskarutbildning 0,5 0,6 0,1 3,6 0,9-2,7 11,3 3-8,3 I allt 100 100 100 100 100 100 Antal 9 691 904 5 510 5 583 1 034 3 421 % av alla Var period för sig 59,7% 9,1% 33,9% 56,3% 6,3% 34,5% Huvudgrupp C (Utvinning av mineral), fick enbart en träff under båda undersökningsperioderna och blir så liten att den faller bort. Kategorin Q (Verksamheter vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.), fick några träffar av de som är anställda inom, dock kommer inte de som betalar skatt i utlandet med i undersökningen och denna grupp borde vara större och har därav valts att plockas bort. I och med att den andra undersökningsperioden ställs mot den första blir effekterna av reformen 1993 synliggjorda, genom att linje-examen nästan helt har försvunnit från första till andra undersökningsperioden. Det antal examina denna grupp tidigare utgjort, förflyttas över 20
till de andra fälten (se figur 3 ovan). Det är kategorin magisterexamina som får den största tillväxten mellan undersökningsperioderna. Istället för linje- och högskoleexamina, blir, i den andra undersökningsperioden, kategorin kandidatexamina den största gruppen, trots att antalet är relativt konstant. Konsekvenserna av reformen och omfördelningen mellan kategorierna spelar ingen avgörande roll för tillväxten eller tillbakagången av sysselsättningen i de olika huvudgrupperna av branschregistret. Oupplysta motsvarar omkring en femtedel av undersökningsmaterialet, mer exakt 18,7 % och inkluderar de som är ej sysselsatta, de där uppgifterna om bransch saknas samt förtidspensionerade och arbetslösa m.m. Enligt SACO:s månadsstatistik kring arbetslösa akademiker är i genomsnitt 4,9 % av humanisterna/teologerna öppet arbetslösa (2005-10-31). Därtill är 1,4 % aktiverade genom olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Enligt deras siffror är i allt 6,3 % av humanisterna/teologerna inom benämningen arbetslösa eller sysselsatta i olika åtgärder. SACO:s uppgifter rörande arbetslösa och personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder inkluderar personer med minst två års eftergymnasial utbildning och bygger på de uppgifter personerna själva uppgett när de skrivit in sig på arbetsförmedlingen. Detta medför att det här troligen finns personer som läst tvärvetenskapligt och kommit att kategorisera till andra områden än humaniora. Till skillnad från SACO:s kategoriseringskriterier utgår denna undersökning från siffror baserade på uttagna examina. Noteras bör att det i SACO:s uppgifter kan ingå personer med viss högskoleutbildning men utan att ha tagit examen. Figur 4. Akademiker arbetslöshet Juli Öppet Arbetslösa I arbetsmarknadsprogram Totalt % Antal % Antal % Antal Humanister 5,7 % 3 241 1,1 % 680 6,9 % 3 921 Alla akademiker 4,3 % 60 307 1,1 % 16 161 5,5 % 76 468 Augusti Humanister 5,2 % 2 967 1,3 % 761 6,5 % 3 728 Alla akademiker 4,0 % 55 559 1,2 % 17 821 5,3 % 73 380 September Humanister 4,4 % 2 523 1,4 % 834 5,9 % 3 357 Alla akademiker 3,5 % 49 070 1,3 % 19 165 4,9 % 68 235 Oktober Humanister 4,1 % 2 360 1,6 % 947 5,8 % 3 307 Alla akademiker 3,3 % 45 885 1,4 % 20 220 4,8 % 66 114 Källa: SACO s akademikers centralorganisation, www.saco.se, 2005-11-28 samt 2005-10-25. 21
2.3 Specificering av branschområden Det här avsnittet fördjupar sig inom några av de mer framträdande branschområdena inom branschregistret (figur 2). Fokus ligger här på de tre största branschområden som sysselsätter humanister/teologer; Andra samhälliga och personliga (kategori O, figur 6), Utbildning (kategori M, figur 6) och Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företags (kategori K, figur 7). Därtill har områdena Tillverkning (kategori D, figur 9) och Transport, magasinering och (kategori I, figur 9) lyfts fram baserat på att de uppfattas som traditionella sysselsättningsområden för humanister/teologer. Finansiell verksamhet (kategori J, figur 10) lyfts fram då den är intressant tack vare en markant tillväxt mellan den första och den andra undersökningsperioden. Kategorin som sysselsätter flest humanister/teologer i båda undersökningsperioderna är Andra samhälliga och personliga (O). Storleksmässigt minskar andelen 4 % av sysselsättningen från första till andra undersökningsperioden (figur 2,3 och 5). I reella tal, fördelat per år är det fråga om en tillväxt. Biblioteks-, arkiv-, och museiverksamhet, är under hela undersökningstiden det största området i denna kategori och sysselsätter huvudsakligen humanister. Det är värt att notera att det näst största sysselsättningsområdet i denna kategori är religiösa samfund som nästan uteslutande består av teologer/religionsvetare. I allt är det 1 588 examina av dessa som återfinns inom religiösa samfund, sträckt över hela undersökningstiden 1983-2002. Figur 5. 22 1983-1997 1997-2002 % Antal % Antal Avloppsrensning, avfallshantering, renhållning o.d. 0,2 6 0,2 5 Intressebevakning inom bransch-, arbetsgivar- och yrkesorganisationer 1,2 48 1,9 40 Intressebevakning inom arbetstagarorganisationer 1,7 70 1,7 37 Verksamhet i religiösa samfund 35,6 1 462 35,2 741 Verksamhet i politiska- och andra intresseorganisationer 4,7 195 4,8 102 Film- och videoverksamhet 1,6 65 1,4 30 Radio- och TV-programverksamhet 10,3 425 7,6 160 Övrig kulturell verksamhet och underhållningsverksamhet 5,7 233 5,1 107 Nyhetsservice 1,7 69 2,4 50 Biblioteks-, arkiv-, och museiverksamhet m.m. 35,9 1 477 37 780 Sportverksamhet 0,5 22 1,2 26 Annan serviceverksamhet 1 39 1,4 29 I allt 100 4 111 100 2 107 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 294 421 Definition: Linje-Högskole = Linje- eller högskoleexamen, Kandidat = Kandidatexamen samt Filosofie Kandidatexamen, Magister = Magisterexamen samt Filosofie Magisterexamen. Utbildning (figur 2,3 och 6) är den näst största kategorin av sysselsättning. Procentuellt sker en ökning på 5,9 % mellan undersökningsperioderna. Sett till reella siffror per år rör det sig om en ökning på ett genomsnitt från 134 anställda till 347 anställda per år. Den höjda sysselsättningen består huvudsakligen av en ökning vid grund- och gymnasieskola. Sett till de
reella tal så har antalet magisterexamina haft en god tillväxt inom utbildning för universitet och högskola. Medan kandidatexamina och linje- och högskoleexamina har haft en tillbakagång i samma område. Figur 6. M. Utbildning 1983-1997- 2002 1997 % Antal % Antal Grundskoleutbildning 18,6 350 26,8 465 Gymnasial utbildning 17,2 324 19,4 336 Utbildning vid universitet och högskolor 40,6 763 41 710 Övrig eftergymnasial utbildning 4,6 87 0,7 13 Vuxenutbildning och övrig utbildning 18,9 355 12,1 209 I allt 100 1 879 100 1 733 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 134 347 Definition: Linje-Högskole = Linje- eller högskoleexamen, Kandidat = Kandidatexamen samt Filosofie Kandidatexamen, Magister = Magisterexamen samt Filosofie Magisterexamen. Den tredje största kategorin är Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företags (kategori K, figur 7). I första hand är det forskning och utveckling, som är det största sysselsättningsområdet, och ett traditionellt arbetsområde för humanister/teologer. Mellan undersökningsperioderna sker en markant ökning från ett genomsnitt av 33 till 66 examina per arbetsområde, per år. En liknande ökning sker inom juridisk och ekonomisk konsultverksamhet samt holdingverksamhet. Detta är alltså ett arbetsområde som har fördubblats (i reella tal) från den första undersökningsperioden,, till den andra undersökningsperioden,, även om de procentuella skillnaderna är små. Figur 7. företags 1983-1997 1997-2002 % Antal % Antal Fastighetsverksamhet 4 70 4,9 59 Uthyrning av fordon och maskiner utan bemanning samt av hushållsartiklar och varor för personligt bruk 0,5 8 0,5 6 Databehandlingsverksamhet m.m. 7,7 134 13,2 160 Forskning och utveckling 26,7 463 27,1 330 Juridisk och ekonomisk konsultverksamhet, holdingverksamhet 18 313 14,4 175 Arkitekt- och teknisk konsultverksamhet o.d. 8,8 153 4,4 54 Reklamverksamhet 16 277 7,7 94 Andra företags 18,4 319 27,8 338 I allt 100 1 737 100 1 216 Genomsnitt i allt per år (avrundat) 124 243 Definition: Linje-Högskole = Linje- eller högskoleexamen, Kandidat = Kandidatexamen samt Filosofie Kandidatexamen, Magister = Magisterexamen samt Filosofie Magisterexamen. 23