BYGGREGLER 2012 Isolera rätt Pocketguide för hantverkare mars 2012
Inledning Rockwool AB vill med denna handbok ge dig en överblick över produkter och tjänster som vi kan erbjuda. Syftet har varit att samla all relevant information du behöver i din vardag både när det gäller nybyggnation och tilläggsisolering. Vi har lagt vikt vid att göra den så överskådlig som möjligt för att göra det lättare för dig att hitta det du söker och utföra ett korrekt isoleringsarbete. De senaste ändringarna i Boverkets Byggregler, BBR, berör främst brandskydd i avsnitt 5 och energihushållning i avsnitt 9. En förändring som har skett är att det ställs strängare krav på alla byggnader som värms med annan uppvärmningskälla än elvärme. Välisolerade och lufttäta konstruktioner är en förutsättning för att det ska vara möjligt att nå kraven. Förändringarna i kraven är en viktig del i det miljöoch klimatpolitiska arbetet och skall bidra till att vi kan reducera vår energianvändning med 20 % till år 2020. Handboken vänder sig till dig som är byggnadsarbetare. Ha den alltid med dig och skulle du sakna några upplysningar, gå in på www.rockwool.se eller ring oss på telefon 036-570 52 00. Hälsningar Rockwool AB
Innehåll Side: 1 2 Inledning En stark medspelare på alla nivåer............4 www.rockwool.se............................. 6 Beräkningsprogram.......................... 8 Energi Energidirektivet............................. 10 Energideklaration........................... 12 Fakta om energianvändning................. 14 Nya regler i BBR 2012........................ 18 BBR kravnivåer.............................. 26 3 Bra att veta... Vindtätning................................. 34 Köldbryggor................................ 40 Produktegenskaper......................... 42 Rockwool FlexiBatts......................... 50 Ljudisolering................................ 52 Brandisolering.............................. 54 Fukt och vattenavvisande.................... 60 4 Nybyggnad Inledning................................... 64 Ytterväggskonstruktioner.................... 68 Takkonstruktioner........................... 74 Mellanväggar............................... 82 Mellanbjälklag.............................. 84 5 Tilläggsisolering Vindsbjälklag............................... 86 Snedtak..................................... 87 Träregelväggar.............................. 88 Plankväggar................................. 90 Krypgrund................................. 91 Käller....................................... 92 Yttervägg................................... 96 Fönster och dörrar........................... 97 Ljudisolering................................ 98 6 Noteringar................................100
1. Inledning 1. En stark medspelare på alla nivåer Rockwool i Sverige Rockwool AB står beredda var än i Sverige ditt projekt är placerat. Vår säljstyrka opererar lokalt och från våra fabriker får du leveranser till dörren/byggarbetsplatsen. Rockwools säljare är din partner i vardagen då du jobbar med isoleringsprodukter och har frågor om isolering och projekthantering. Säljkåren, som täcker hela Sverige, backas dessutom upp av vår tekniska support. Hit kan du ringa och snabbt få svar på dina frågor om allt som rör isolering. Rockwool i Skandinavien Vi har i mer än 60 år arbetat över hela Skandinavian och vi erbjuder våra samarbetspartners: Effektiv produktion av kvalitetsprodukter Kapacitet och kompetens Strategiskt belägna fabriker Rockwool i världen Rockwool International A/S-gruppen är världens ledande producent av stenull. Koncernen grundades i Danmark 1937 och finns representerade i över 40 länder. Rockwool har 25 fabriker i världen. 4
Rockwool viktigaste egenskaperna Det finns många skäl till att stenull är ett av de mest använda isoleringsmaterialen. Stenull har nämligen alla de viktigaste egenskaperna krävs av en isolering vid byggnation: Brandsäkerhet: Rockwool stenull tillverkas av den stenart som är bäst lämpad för ändamålet -diabas. Rockwool stenull tål därför temperaturer över 1000 C. En egenskap som spelar en avgörande roll vid brand. Ljud- och bullerreduktion: Rockwool stenull dämpar buller, reglerar ljud och förbättrar akustiken. En viktig faktor vid eftersträvan av ett behagligt inneklimat. Fuktavvisande: Rockwool stenull är fukt och vattenavvisande. Även om Rocwkool stenull ser våt ut då den utatts för regn är det vara de yttersta få millimetrarna som är fuktiga. Fukten torkar snabbt ur. Dessutom är Rockwool stenull diffussionsöppen och tillåter vattenånga att passera genom ullen -utan att kondensera. Komfort och miljö: En välisolerad byggnad kombinerat med god ventilation är ett bra och ekonomiska sätt att säkra ett gott inneklimat. Genom att isolera sparar du på miljön. Redan tre veckor efter monteringen har en Rockwool-produkt i genomsnitt sparat lika mycket energi- och CO 2 -utsläpp som förbrukades vid tillverkningen. 5
1.2 Internet www.rockwool.se På www.rockwool.se finns allt du kan tänka dig om isolering och energieffektivt byggande. Via olika ingångar från första sidan hittar du snabbt och enkelt information om produkter, konstruktioner, projektering och mycket annat som du har nytta av i din vardag. Produkter Vi har samlat all information om våra produkter och konstruktioner. På detta sätt blir det lättare att hitta den information du söker. 6
Broschyrer och dokumentation På www.rockwool.se finns ett omfattande broschyrmaterial som är delat inom de olika produktsortimenten. Här hittar du också bl.a. typgodkännanden, byggvarudeklarationer och säkerhetsdatablad. 7
1.3 Beräkningsprogram Beräkningsprogram Rockwool erbjuder utan kostnad flera beräkningsprogram som kan underlätta för dig i ditt arbete. Alla program finns tillgängliga på www.rockwool.se E E n ergiprogram I Energiberäkningsprogram Programmet ger dig möjlighet att snabbt och enkelt beräkna U-värden för olika konstruktioner direkt i din webläsare. Du kan också själv ange U-värden för byggnaden inkl. fönster, dörrar och köldbryggor. Genom att därefter mata in övriga indata kan programmet hjälpa dig att bestämma byggnadens specifika energianvändning och genomsnittlig värmegenomgångskoefficient. Läs mer om Boverkets krav i kapitlet Boverkets Byggregler. Om du registrerar dig har du möjlighet att spara dina beräkningar i en databas så att de enkelt kan hämtas upp senare. 8
1 2 0 m 2 x 1 5 0 k r. I Spara Pengar Med Spara Pengar kan du enkelt beräkna hur mycket du sparar i energi och miljö genom att tilläggsisolera olika konstruktioner i en byggnad. 9
2. Energi 2. Energidirektivet? Mindre energiförbrukning i byggnader Samtliga EU-länder ska fr.o.m. 2006 ha nya regelverk som tar hänsyn till byggnaders energiprestanda. Energidirektivet EPBD (Energy performance of building directive) utgör basen för hur varje land inom EU ska utforma nationella regelverk om energihushållning i byggnader. Bakgrunden till direktivet är underskriften av Kyotoavtalet vilket innebär att CO 2 -utsläppen ska reduceras genom mindre förbrukning av kol, olja och gas. Energi som används till uppvärmning av byggnader ska minskas och därmed också göra oss mindre beroende av jordens ändliga naturresurser. Vilka miljömål har EU? Rockwool var först på marknaden med att introducera ett pallsystem där själva pallen är konstruerad av Rockwool stenull som kan användas direkt på själva taket. På så sätt har det sparats mycket på träförbrukningen. 10
Paketets fem huvudpunkter är: Ett uppdaterat system för handel med med utsläppsrätter Konkreta nationella målsättningar för att minska koldioxidutsläppen (20 procent i genomsnitt fram till 2020) Konkreta mål för förnybar energi (i genomsnitt en ökning med 20 procent i EU fram till 2020) Nya regler för lagring av koldioxid Nya regler för statsstöd Energy performance of building directive, EPBD Direktivet om byggnaders energiprestanda är ett så kallat ramdirektiv. Medlemsstaterna väljer själva metod och kravnivåer inom angivna ramar när direktivet ska föras in i respektive länders lagstiftning. EPBD trädde ikraft den 4 januari 2003 och skulle vara infört i medlemsnationernas lagstiftning senast den 1 januari 2006. I huvudsak innehåller direktivet fem krav: En metodik för beräkning av byggnaders integrerade energiprestanda. Minimikrav på energiprestanda för nya byggnader. Minimikrav på energiprestanda för stora renoveringar/ändringar av byggnader. Energicertifiering av byggnader. Besiktning av värmesystem, med panna/ brännare och luftkonditioneringssystem samt en bedömning av värmesystem som är äldre än 15 år. 11
2.2 Energideklaration Energideklaration En viktig del i energidirektivet är lagen om energideklarering av byggnader. Den innebär att alla fastighetsägare enligt lag är skyldiga att upprätta en beskrivning av byggnaders energiprestanda. När en byggnad uppförs, säljs eller hyrs ut ska en energideklaration tas fram. En energideklaration beskriver hur effektivt ett hus är ur energisynpunkt. Den talar bl.a. om hur byggnadens energianvändning kan minskas och driftskostnaderna sänkas. Syftet med energideklarationer är att visa byggnadens faktiska energiförbrukning och samtidigt ge förslag till förbättringsåtgärder som syftar i att minska den totala energianvändningen. Lagen om energideklaration av byggnader trädde i kraft den 1 oktober 2006. Flerbostads hus och andra byggnader som har en golvarea > 1000 m 2 skulle enligt lagen vara energideklarerade senast den 31 december 2008. Vid försäljning av alla byggnader som omfattas av lagen och för alla nya byggnader ska det från 1 januari 2009 finnas en giltig energideklaration. Giltighetstiden för en energideklaration är tio år. Vissa typer av byggnader kan genom beslut undantas från kravet om energideklaration. Orsaken kan t.ex. vara kulturhistoriska intressen. Energideklarationens innehåll Byggnadens energiprestanda (kwh/m 2 ) Om funktionskontroll av ventilation är utförd Om radon är mätt Kostnadseffektiva åtgärder Referensvärden 12
13
2.3 Energianvändning Fakta om energianvändning Den höga energianvändningen i byggnader och den stora effektiviseringspotential som finns där, gör att EU riktar stor uppmärksamhet mot byggsektorn. En effektivare användning av energi bidrar till att utsläppen av CO 2 och beroendet av importerade energi-källor kan minskas inom EU. 40% 40% av Europas energianvändning kommer från hushållen 5% 10 miljoner uppvärmnings anläggningar i bostäder i Europa är över 20 år gamla. Genom att byta ut dessa kan 5% av den energi som används för uppvärmning sparas. Fördelning av energianvändning Uppvärmning Varmvatten 14 Källa: Deutsche Energie-Agentur
Reducera värmeförluster En byggnad ska uppföras på ett sätt så att värmeförluster och energianvändning reduceras till ett minimun. Samtidigt ska de hälsomässiga kraven uppfyllas. Klimatskärmens utformning är avgörande och i det avseendet är flera faktorer viktiga att tänka på vid projektering av en byggnad bl.a.: Klimatskärm, planlösning och volym Kompakt form med få utstickande delar Flera våningar och flera rum Låg rumshöjd Obetydliga köldbryggor Optimal fönsterorientering Konstruktions- och tekniska lösningar Välisolerade konstruktioner Energifönster Hög lufttäthet Balanserad ventilation Effektiv värmeåtervinning Reducera elanvändningen Energieffektiv belysning Effektiva apparater Utnyttja dagsljus 15
2.3 Energianvändning Reducera värmeförluster Vid planläggning och projektering av energieffektiva byggnader är det av stor vikt att man startar i rätt ände så att alla komponenter kan dimensioneras och anpassas till varandra. Man börjar med att se över klimatskärmen och vidtar åtgärder som ska syfta till att reducera byggnadens värmeförluster vilket betyder extra välisolerade konstruktioner, fönster och dörrar samt en lufttät klimatskärm och balanserad ventilation. Därefter vidtas åtgärder så att elförbrukningen kan reduceras och möjligheter till att utnyttja solenergi undersöks. Energianvändningen ska kunna mätas och kontrolleras så att respektive del kan utvärderas och om möjligt effektiviseras. Till slut väljer man energikälla och dimensionerar den efter aktuellt energibehov. Kyotopyramiden beskriver en energieffektiv ordning vid projektering. Det vill säga att man börjar med att minimera byggnadens energibehov och att man avslutar med att välja energikälla. 16
17
2.4 Boverkets byggregler (BBR) Nya regler i BBR 2012 Energi 2009 skärptes energikraven för byggnader med elvärme. Nu skärps energikraven även för övriga byggnader som har annat uppvärmningssätt än elvärme (se tabell s.26-27). Utöver detta införs också en möjlighet till klassning av en byggnads energianvändning. Denna klassning ger en enhetlig klassning av byggnader då man vill bygga med bättre energihushållning än den som anges i BBR. Brand Förenklad och analytisk dimensionering All brandteknisk dimensionering delas nu tydligt upp i förenklad respektive analytisk dimensionering. Med förenklad dimensionering avses de lösningar som Boverket föreslår i allmänna råd i BBR. Om förenklad dimensionering inte följs måste analytisk dimensionering tillämpas. De nya reglerna innebär att det nu är tydligare att äldre regler och praxis inte automatiskt uppfyller reglerna. Bättre brandskydd för utsatta grupper Förändringarna innebär bland annat förbättringar av brandskyddet för utsatta grupper och medför att brandskyddet i större grad anpassas efter skyddsbehovet. Krav ställs bland annat på: Sprinkler i sjukhus och i särskilda boenden för personer med vårdbehov Nya utrymningskrav för att förbättra brandskyddet för personer med nedsatt orienterings- och rörelseförmåga i publika lokaler Automatiskt brandlarm i vissa samlingslokaler. 18
Skydd mot brandspridning inom en byggnad De ändrade reglerna innebär också att kraven på skydd mot brandspridning inom byggnader förbättras. Detta innebär ett bättre skydd för personer, egendom och miljö. Exempel på förändringar: För att begränsa vindsbränder förtydligas kravnivån på takfoten för att begränsa spridning av brand via fönster och fasad till vinden. Reglerna kring brandcellsindelning av större vindar förtydligas. I större byggnader finns en risk för omfattande brandspridning inom byggnaden. För att förbättra skyddet införs tydligare krav på brandceller, brandsektioner och brandtekniska installationer. 19
2.4 Boverkets byggregler (BBR) Ändring av byggnad Nu inför Boverket bindande föreskrifter om ändring i BBR. Föreskrifterna om ändring är juridiskt bindande först från den 1 januari 2013, men byggherren kan använda dem som vägledning redan under 2012. De grundläggande kraven finns i lagen och förordningen. Reglerna blir nu tydligare i BBR. Det är samma krav som gäller vid ändring som för nya byggnader, men kraven måste alltid anpassas utifrån ändringens omfattning, byggnadens förutsättningar, varsamhetskravet och förvanskningsförbudet. En ändring är en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Ändringsbegreppet omfattar alltså både tillbyggnad, ombyggnad och andra ändringar. När gäller de ändrade reglerna? Reglerna träder i kraft den 1 januari 2012. Under en övergångsperiod fram till den 1 januari 2013 får de tidigare föreskrifterna tillämpas som alternativ till de nya föreskrifterna. BBR innehåller också särskilda övergångsregler om tillbyggnader och om ärenden som inte kräver bygglov. Elvärme Uppvärmningssätt med elektrisk energi, där den installerade eleffekten för uppvärmning är större än 10 W/m 2 (Atemp). Exempel är berg-, jord-, sjö- eller luftvärmepump, direktverkande elvärme, vattenburen elvärme, luftburen elvärme, elektrisk golvvärme, elektrisk varmvattenberedare och dylikt. Installerad eleffekt för uppvärmning Sammanlagd eleffekt som maximalt kan upptas av de elektriska apparater för uppvärmning till inomhusklimat, tappvarmvattenproduktion och ventilation när byggnadens effektbehov är maximalt. 20
Dimensionerande vinterutetemperatur DVUT är den dimensionerande vinterutetemperaturen för representativ ort som framgår av 1-dagsvärdet i n-day mean air temperature enligt SS-EN ISO 15927-5. Temperaturen får ökas med hänsyn till byggnadens värmetröghet. En stor värmetröghet gör att byggnadens effektbehov blir mindre. Säkerhetsmarginaler BBR anger inte någon speciell beräkningsmodell för byggnadens specifika energianvändning men anger att lämpliga säkerhetsmarginaler ska användas för att säkerställa att kraven uppfylls. En modell är att vid beräkning sikta på en specifik energianvändning som är 20% lägre än det krav som ställs på byggnaden. Atemp Aom A om Sammanlagd area för omslutande byggnadsdelars ytor mot uppvärmd inneluft (m 2 ). Med omslutande byggnadsdelar avses sådana byggnadsdelar som begränsar uppvärmda delar av bostäder eller lokaler mot det fria, mot mark eller mot delvis uppvärmda utrymmen. A temp Arean av samtliga våningsplan för temperatur-reglerade utrymmen, avsedda att värmas till mer än 10ºC, som begränsas av klimatskärmens insida. Area som upptas av innerväggar, öppningar för trappa, schakt och dylikt, inräknas. Area för garage, inom byggnaden i bostadshus eller annan lokalbyggnad än garage, inräknas inte. 21
2.4 Boverkets byggregler (BBR) Normalår Medelvärdet av utomhusklimatet (t.ex. temperatur) under en längre tidsperiod (t.ex. 30 år). Normalårskorrigering Korrigering av byggnadens uppmätta klimatberoende energianvändning utifrån skillnaden mellan klimatet på orten under ett normalår och det verkliga klimatet under den period då byggnadens energianvändning verifieras. Specifik energianvändning Specifik energianvändning definieras som byggnadens energianvändning fördelat på Atemp uttryckt i kwh/m 2 och år. Hushållsenergi inräknas inte. Inte heller verksamhetsenergi som används utöver byggnadens verksamhetsanpassade krav på värme, varmvatten och ventilation. Byggnadens energianvändning är den energi som, vid normalt brukande, under ett normalår behöver levereras till en byggnad (köpt energi) för värme, kyla, varmvatten och fastighetsenergi. Om handdukstork eller annan apparat installeras för uppvärmning, inräknas även denna energianvändning. Med fastighetsenergi avses den fastighetsel som hör till byggnadens behov. Här ingår fast belysning i allmänna utrymmen och driftsutrymmen, värmekablar, pumpar, fläktar, motorer, styr- och reglerutrustning och liknande. Också externt lokalt placerad utrustning som försörjer byggnaden, exempelvis pumpar och fläktar inräknas. Den energi som används för andra ändamål än värme, varmvatten eller ventilation (husållsenergi och verksamhetsenergi) ingår inte i byggnadens energianvändning. Exempel på detta är belysning, datorer, TV, hushållsmaskiner och liknande. 22
Energianvändningen i byggnader ska enligt BBR normalårskorrigeras, vilket innebär att den ska korrigeras utifrån skillnaden mellan klimatet på orten under ett normalår och det verkliga klimatet under den period då byggnadens energianvändning mättes. Ett normalår är medelvärdet av utomhusklimatet (t.ex. temperatur) under en längre tidsperiod (t.ex. 30 år). Det är möjligt att korrigera den uppmätta energianvändningen med hänsyn till onormal varmvattenanvändning och vädring under mätperioden. Komfortkyla Om byggnaden har annat uppvärmningssätt än elvärme ska elenergi till elektriska kylmaskiner för kyla räknas upp med faktorn 3 vid bestämning av byggnadens specifika energianvändning. Elvärmda byggnader och installerad effekt På alla byggnader som värms med någon form av elvärme ställs ett strängare krav på specifik energianvändning. I tillägg till det kravet finns också i BBR 2012 ett krav på total installerad eleffekt som kan upptas av utrustning för värme, varmvatten och ventilation. Effektkravet betyder att byggnader måste ha särskilt goda egenskaper när de värms med el. En sådan god och viktig egenskap är att byggnaden har ett lågt effektbehov, särskilt under de kallaste dagarna på året, då elnätet är högt belastad. Klimatskärmens lufttäthet Byggnadens klimatskärm ska vara så tät att krav på byggnadens specifika energianvändning och installerad eleffekt för uppvärmning uppfylls. 23
2.4 Boverkets byggregler (BBR) Klimatskärmens värmeisolering Utöver kraven på specifik energianvändning och lufttäthet ska alla byggnader också uppfylla ett krav på värmeisolering. Anledningen är att klimatskärmen inte ska bli allt för dåligt isolerad på grund av att den totala energianvändningen kan hållas inom kravnivån genom t.ex. effektiva eller på andra sätt fördelaktiga tekniska installationer. Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient Um är genomsnittlig värmegenomgångskoefficient för byggnadsdelar med hänsyn tagen till köldbryggors inverkan. Det är mycket viktigt att köldbryggorna räknas med då de kan orsaka så mycket som 20 % av transmissionsförlusterna i en byggnad. Um bestäms enligt standard och beräknas enligt nedanstående formel. = n m p ( U i A i + l k k + j) i=l k=l j=l U m A om Ui Värmegenomgångskoefficient för byggnadsdel i (W/m 2 K). A i Arean för byggnadsdelen i:s yta mot uppvärmd inneluft (m 2 ). Ψ k Värmegenomgångskoefficienten för den linjära köldbryggan (W/mK). l k Längden mot uppvärmd inneluft av den linjära köldbryggan (m). χ j Värmegenomgångskoefficienten för den punktformiga köldbryggan (W/K). A om Sammanlagd area för omslutande byggnadsdelars ytor mot uppvärmd inneluft (m 2 ). De flesta byggnader måste ha en genomsnittlig värmegenomgångskoefficient (Um) som är mycket lägre än kravet för att nå nivån på specifik energianvändning och för elvärmda byggnader också eleffekt. 24
Tre klimatzoner BBR 2012 Sverige är i BBR 2012 indelat i tre klimatzoner. Därmed har kravnivån bättre kunnat anpassas till de förutsättningar som råder i de norra och kallaste delarna av landet. Klimatzon I Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län. Klimatzon II Västernorrlands, Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län. Klimatzon III Västra Götalands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Östergötlands, Södermanlands, Örebro, Västmanlands, Stockholms, Uppsala, Skåne, Hallands, Blekinge och Gotlands län. Sverige är indelat i tre för kravnivån anpassade klimatzoner Klimatzon I Klimatzon II Klimatzon III 25
2.5 BBR kravnivåer BBR kravnivåer Krav på bostäder och lokaler: Byggnader ska utformas så att Specifik energianvändning (kwh/m 2 och år) Installerad eleffekt (kw) för uppvärmning Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient (Um i W/m²K) för de byggnadsdelar som omsluter byggnaden (Aom) högst uppgår till värden i tabellerna på denna och nästa sida. Bostäder med annat uppvärmningssätt än elvärme Klimatzon I II III Specifik energianvändning 130 110 90 U m 0,40 0,40 0,40 Bostäder med elvärme Klimatzon I II III Specifik energianvändning Installerad eleffekt för uppvärmning 95 75 55 5,5 5,0 4,5 + tillägg då 0,035 A temp är större (A än 130 m 2 temp -130) 0,030 (A temp -130) 0,025 (A temp -130) U m 0,40 0,40 0,40 26
Lokaler med annat uppvärmningssätt än elvärme Klimatzon I II III Specifik energianvändning 120 100 80 + tillägg oförändrat 5,5 5,0 4,5 + tillägg då A temp är större än 130 m 2 110 (Q tmedel -0,35) 90 (Q tmedel -0,35) 70 (Q tmedel -0,35) U m 0,60 0,60 0,60 Lokaler med elvärme Klimatzon I II III Specifik energianvändning 95 75 55 + tillägg för ökat uteluftsflöde* 65 (Q tmedel -0,35) 55 (Q tmedel -0,35) 45 (Q tmedel -0,35) Installerad eleffekt för uppvärmning 5,5 5,0 4,5 + tillägg då A temp är större än 130 m 2 0,035 (A temp -130) 0,035 (A temp -130) 0,035 (A temp -130) + tillägg för ökat uteluftsflöde* 0,030 0,026 0,022 (q-0,35) A temp (q-0,35) A temp (q-0,35) A temp U m 0,60 0,60 0,60 * Tillägg för lokaler som av utökade hygieniska skäl har uteluftsflöden större än 0,35 l/s.m² i temperaturreglerade utrymmen. qmedel är det genomsnittliga specifika uteluftsflödet under uppvärmningssäsongen och får högst tillgodoräknas med 1,00 l/s.m². q är det maximala specifika uteluftsflödet vid DVUT 27
2.5 BBR kravnivåer Alternativa krav för mindre byggnader För mindre byggnader och tillbyggnader där det inte är enkelt att bestämma specifik energianvändning får alternativa krav användas enligt BBR. Det allmänna sättet med specifik energianvändning är naturligtvis också tillåtet för dessa byggnader. Samma krav gäller för klimatzon I, II och III. Alternativa krav får användas om: golvarean A temp är högst 100 m 2 sammanlagd area för fönster- och dörrar uppgår till högst 0,20 A temp inget kylbehov finns Kravet på specifik energianvändning ersätts av tre separata krav som ska uppfyllas U-värdeskrav på klimatskärmens delar krav på lufttäthet krav på värmeåtervinning Byggnadsdel Uppvärmningssätt Ej elvärmd Elvärmd Tak 0,13 0,08 Vägg 0,18 0,10 Golv 0,15 0,10 Fönster 1,30 1,10 Ytterdörr 1,30 1,10 Högsta U-värde (W/m 2 K) med alternativa krav För klimatskärmens lufttäthet gäller att den ska vara så tät att läckaget ska vara mindre än 0,6 l/s* m 2 vid 50 Pa tryckskillnad. Vid beräkning ska arean A om användas. Om A temp är större än 60 m 2 ska byggnaden förses med anläggning för värmeåtervinning av ventillationsluften eller med värmepump. Utöver detta gäller att elvärmda byggnader (A temp 51-100 m 2 ) får högst ha en installerad eleffekt för uppvärmning på 5,5 kw. 28
Lokaler/Bostäder För byggnader som innehåller både bostäder och lokaler viktas kraven på U m, specifik energianvändning och installerad eleffekt för uppvärmning i proportion till golvarean (A temp ). Den specifika energianvändningen får reduceras med energin från solfångare eller solceller i den omfattning byggnaden kan tillgodogöra sig energin. Krav på tekniska installationer Installationer för värme och kyla i byggnader ska enligt BBR utformas så att de ger god verkningsgrad under normal drift. Varmvatten, ventilation, värme- och kylinstallationer bör utformas och isoleras så att energiförluster begränsas. Genom bygg- och installationstekniska åtgärder ska behov av kylning i byggnader reduceras. Med välisolerade installationer undviks övertemperatur samtidigt som man får god energieffektivitet. Ett väl ut-format installationssystem ger möjlighet att skapa god komfort utan att utan att i stor utsträckning använda en kylanläggning. Man bör också enligt BBR bl.a. utreda valet av fönsterstorlek och om det finns behov av solavskärmning. Installationer ska styras och regleras För att god energieffektivitet ska uppnås måste installationer i en byggnad kunna regleras. Värme-, kyl- och luftbehandlingsinstallationer ska förses med automatiskt verkande reglerutrustning. Tillförsel av värme- och kyla regleras efter effektbehov i förhållande till ute- och inneklimatet samt byggnadens avsedda användning. För att funktionen ska fungera och bli tillfredställande krävs att alla ledningar isoleras ordentligt så att effekten inte förloras på vägen. 29
2.5 BBR kravnivåer Effektiv elanvändning BBR kräver också att byggnadstekniska installationer som kräver elenergi såsom ventilation, fast installerad belysning, elvärmare, cirkulationspumpar och motorer ska utformas så att effektbehovet begränsas och energin används effektivt. Särskilda förhållanden För byggnader med elvärme kan BBR i särskilda fall godta ett användande av mer elenergi och högre eleffekt än vad som anges i kravet. Detta förutsätter dock att särskilda förhållanden föreligger. Exempel på detta kan vara om det inte är möjligt att uppfylla kraven på grund av geologiska begränsningar eller där det inte är möjligt med installation värmepump eller annan effektiv energikälla. Kravnivån bör dock inte överskridas med mer än 20 %. Krav på mätsystem för energianvändning Kraven i BBR ska kunna verifieras, dels genom beräkning och dels genom mätning i den färdiga byggnaden. Energianvändningen ska löpande följas upp och avläsas så att byggnadens energianvändning för vald period kan beräknas. Mätningar bör göras under en 12-månaders period och avslutas senast 24 månader efter att byggnaden har tagits i bruk. Data från mätsystemet kan användas när byggnaden ska energideklareras vilket också BBR rekommenderar som underlag när byggnadens specifika energianvändning ska verifieras. Normalårskorrigering och avvikelser bör redovisas i särskild utredning. För elvärmda byggnader ska också installerad eleffekt verifieras genom att märkeffekter för de apparater som används till värme, varmvatten och ventilation summeras. Nya föreskrifter vid ändring av byggnad Boverket har tidigare gett ut allmänna råd om ändring av byggnad (BÄR). De allmänna råden ersätts nu av ändringsregler i BBR, för att förtydliga vilka krav som gäller. 30
Ändringsreglerna omfattar alla befintliga byggnader. Alla typer av ändringar omfattas, stora som små. Tillbyggnad och ombyggnad är två varianter av ändring och ändringsreglerna gäller därför även för dessa. Kraven vid ändring av byggnad Samma tekniska egenskapskrav som gäller vid nybyggnad gäller nu även vid ändring. Vid ändring gäller kraven normalt bara för den ändrade delen. Kraven kan få anpassas och avsteg från dem får göras med hänsyn till Ändringens omfattning Byggnadens förutsättningar Varsamhetskravet Förvanskningsförbudet Tydliggörande av kravnivåerna Antalet möjliga ändringssituationer kan i det närmaste betraktas som oändligt. Detta gör att det inte är möjligt att i reglerna precisera kraven för varje enskild ändring. Syftet med ändringsreglerna är därför att tydliggöra hur man ska fastställa kravnivån i den enskilda situationen och var den lägsta godtagbara nivån ligger. När gäller de ändrade reglerna? Den nya BBR träder i kraft den 1 januari 2012, men ändringsreglerna ska inte börja tillämpas förrän den 1 januari 2013. Detta innebär att byggnadsnämnderna i sina beslut inte kan hänvisa till ändringsreglerna före detta datum, utan hänvisningen måste ske direkt till plan- och bygglagen och plan- och byggförordningen. De nya reglerna innehåller en precisering av vad som redan gäller enligt lag och förordning. Därför kan de nya reglerna användas som en vägledning vid tillämpning av lag och förordning redan under 2012. 31
2.5 BBR kravnivåer BBR visar målet men inte vägen Innan funktionskravet infördes i BBR 2006 ställdes definierade krav på transmissionsförluster genom klimatskärmen, byggnadens lufttäthet och begränsning av ventilationsförluster. På detta sätt visade man vägen men inte målet för byggnadens energihushållning. Det krav BBR ställer på specifik energianvändning betyder att det är möjligt att anpassa isolertjocklek i olika delar av klimatskärmen till byggnaden. För byggnader större än 100 m 2 finns inget precist krav på U-värde för olika byggnadsdelar. Det är dock av stor vikt att klimatskärmen är välisolerad om byggnaden ska uppfylla vad som förväntas av den, målet om maximal energianvändning. 32
Rekommenderad isoleringsmängd Den optimala isolertjockleken beror av olika faktorer. Bl.a. har typ av energikälla, klimatförhållanden och byggnadens utformning stor inverkan. Byggnadens totala energianvändning för värme och varmvattenberedning är det som styr utformningen. För att säkra ett hållbart och energieffektivt byggande anger vi i tabellen nedan riktvärden för isoleringens tjocklek i olika konstruktioner. De kan visa sig vara större eller mindre än vad BBR kräver men är ett säkert riktmärke. Klimatzon I II III Konstruktion mm U i mm U i mm U i Ytterväggar med regelstommar 450 0,10 400 0,12 350 0,13 Ytterväggar med heltäckande utvändig isolering 400 0,10 350 0,12 300 0,13 Vindsbjälklag 700 0,06 600 0,07 500 0,08 Snedtak 450 0,09 400 0,10 350 0,12 Platta på mark 400 0,08 350 0,09 300 0,10 Låglutande tak och industritak 380 0,09 350 0,10 320 0,11 Rekommenderad isoleringsmängd i olika konstruktioner. Ui är värmegenomgångskoefficient för byggnadsdel (W/m²K) 33
3. Bra att veta... 3. Bra att veta... Vindtätning Det är den stillastående luften i isoleringen som ger den goda isoleringsförmågan. Det är därför viktigt att skydda isoleringen mot luftrörelser med t ex ett vindskydd. Det är bara i speciella fall när lufthastigheten är låg och konstruktionen för övrigt är lufttät som vindspärr kan uteslutas. Ett vindskydd ska både hindra att luft passerar genom en konstruktion och att luft kommer in längs en luftspalt. Luft kan tränga in p.g.a ojämnt vindtryck längs vindskyddet i en lufttät konstruktion. Luft strömmar in i otätheter i vindskyddet och ut igen på ett annat ställe och reducerar därmed isoleringsförmågan. Genomblåsning Luftrörelser i luftspalten Vindskydd Ångspärr Genomblåsning 34
Genomblåsning i konstruktionen kan också hindras av ångspärren eller med en lufttät stomme av t.ex. betong. I träkonstruktioner där det inte alltid är enkelt att helt undvika luftläckage hjälper vindskyddet till att minska energiförluster genom läckage i klimatskärmen. För att genomblåsning av en konstruktion ska uppstå måste det vara skillnad i lufttrycket mellan insidan och utsidan. Detta kan förorsakas av stark vind utifrån eller via ventilationsanläggningen som ger för stort undertryck i byggnaden. Det kan också vara tryckskillnad p.g.a stor temperaturskillnad mellan ute- och inneluften som beror på byggnadens höjd. Ett vindtätt skikt ska förutom stort luftmotstånd också ha ett lågt diffusionsmotstånd så att fukten i luften snabbt kan diffundera ut genom konstruktionen. Det är viktigt att skarvar i det vindtäta skiktet och anslutningar mot övriga konstruktioner är lufttäta. Vindskydd på rulle levereras normalt i full våningshöjd och rullas ut runt hela huset. Det betyder att skarvar minimeras och risken för luftläckage minskas. Ångspärr I uppvärmda, lätta vägg- och takkonstruktioner ska en diffusionstät ångspärr monteras på isoleringens varma sida. Ångspärren ska hindra att varm och fuktig luft p.g.a konvektion eller diffusion kan tränga in i olika konstruktioner. Förutom att göra byggnaden diffusionstät gör också plastfolien byggnaden lufttät. Fuktskyddsskikt av plastfolie ska ha redovisade egenskaper enligt SS-EN 13984:2005. Ångspärren ska ha ett diffusionsmotstånd som är minst 1,5x106 s/m och en rivhållfasthet som är lägst 60 N. Tjockleken på plastfolien ska vara 0,20 mm. 35
3. Bra att veta... I byggnader som endast uppvärms del av året kan ångspärren ersättas med ett vindtätt skikt eller med en produkt som har ett variabelt ånggenomgångsmotstånd, t.ex. RockTät Klimatmembran. Det tillåter konstruktionen att släppa igenom fukt som kan ventileras bort på insidan. Det betyder att om det råder osäkerhet om hur byggnaden kommer användas är det en fördel att använda RockTät Klimatmembran efter-som den då är förberedd för ett oregelbundet användande såväl på sommaren som på vintern. Ångspärr med överlapp Klämd skarv Exempel på plastfoliens övergång mellan tak och vägg Håltagning och skarvning av plastfolien ska undvikas i så stor utsträckning som möjligt. I de fall genomföringar utförs ska de omsorgsfullt tätas med tejp. Skarvar i ångspärren ska tejpas och klämmas fast med överlapp för att det ska bli fullständigt tätt. Det är en fördel att flytta in ångspärren åtminstone 45 mm från insidan av byggnadsdelen. Då ges bättre utrymme för dragning av elrör och man undviker punktering av ångspärren. Vid otätheter i ångspärren kan det uppstå konvektion som kan transportera varm fuktig luft ut i konstruktionen som kyls ned med risk för kondens. 36
Tumregel för placering av ångspärr Det ska alltid vara minst dubbelt så tjock isolering på utsidan av ångspärren som på insidan för att undvika kondens. Vid 45 mm isolering på insidan betyder det absolut minst 90 mm på utsidan (kalla sidan) av ångspärren. Aktuell lufttemperatur och relativ fuktighet har stor betydelse för hur ångspärren kan placeras. Därför ska ångspärrens placering alltid beräknas om osäkerhet föreligger. Exempel på indragen ångspärr 37
3. Bra att veta... Fuktspärr Fuktspärren har till uppgift att skydda golvkonstruktioner med fuktkänsliga material, t.ex vissa limtyper eller fogmassor mot fukt från betongplattan. Fuktspärren är ofta ett krav från trägolvsleverantörerna om deras garantier ska gälla. Här visas några olika placeringer av fuktspärren i förhållande till olika golvkonstruktioner. För ej fuktkänsliga golvbeläggningar t.ex. klinker eller liknande behövs ingen fuktspärr. Fuktkänslig golvbeläggning, trägolv eller liknande. Betongen förutsätts vara uttorkad innan golvbeläggning läggs på. Betongplatta med ingjutna värmeslingor och fuktkänslig golvbeläggning, trägolv eller liknande. Betongen förutsätts vara uttorkad innan golvbeläggning läggs på. 38
Lufttäthet Kan ett hus bli för tätt? Äldre hus har ofta en hög luftväxling på grund av många otätheter vid t ex dörrar, fönster och skarvar. Detta är ett stort problem och skapar problem med inomhusklimatet. Okontrollerat luftläckage genom byggnadens klimatskärm kan förorsaka missfärgningar på insidan av väggar/ tak m.m. och i värsta fall leda till fuktproblem, svagheter i konstruktionen och risk för mögelbildning som kan förorsaka astma och allergi. Utöver detta bidrar luftläckage framförallt till stora värmeförluster. Tätning och ventilation Ett otätt hus är alltså dyrt att värma upp och därför ska det vara lufttätt. En familj producerar ca 10 liter vatten om dygnet i form av ånga från tvätt, matlagning, bad och utandning. I bostäder ska ett ventilationssystem utformas för ett lägsta uteluftsflöde motsvarande 0,35 l/s per m² golvarea. Det motsvarar en luftväxling i hela byggnaden på minst 0,5 gång/timme. Ventilationssystemet kan utformas på olika sätt (självdrag eller mekaniskt) men oavsett valt ventilationssystem ska frisk luft tillföras kontrollerat via friskluftskanaler och inte genom otätheter. En balanserad ventilation gör också att värmeåtervinning av ventilationsluften blir enklare och effektivare. Rockwool stenull Ventilation Idealisk rumstemperatur och inneklimat Inga köldbryggor 39
3. Bra att veta... Köldbryggor Köldbryggor är områden i en konstruktion som är sämre värmeisolerade än konstruktionen i övrigt. De kan medföra låga ytskiktstemperaturer med dammkondens och mögelbildning. Köldbryggor medför att värmeförluster ökar väsentligt vilket man måste ta hänsyn till vid beräkning av genomsnittlig värmegenomgångskoefficient, U m En isolerad regelvägg beräknas alltid med ett visst procentuellt innehåll av trä som bl.a. baseras på vilket centrumavstånd som används. Om t.ex. dubbla syllar och extra mycket trä används runt dörrar och fönster måste hänsyn till detta tas i U-värdeberäkningen. 40
Köldbryggor Bjälklagskanten i ett betongbjälklag är ett exempel på en köldbrygga som kan ge en betydlig reduktion av det totala U-värdet på ytterväggen. Om övergången isoleras blir den negativa effekten av köldbryggan mycket liten. Vägg Träsyll Köldbryggebrytare Betongbjälklag Effekt av olika isoleringstjocklekar som köldbryggebrytare U-värde Väggtjocklek Köldbryggebrytare Effektivt U-värde Motsvarar vägg mm W/m 2 K mm U-värde mm 150 0,28 50 0,38 100 200 0,22 50 0,33 125 200 0,22 100 0,27 150 41
3. Bra att veta... Produktegenskaper Generellt Det finns många skäl till att stenull är ett av de mest använda isoleringsmaterialen. Stenull har nämligen alla de viktigaste egenskaperna som krävs vid användning, som värme-, brand-, fukt-, och ljudisolering. Dessutom är Rockwools stenulls-produkter smidiga att arbeta med, de är tryck- och formstabila. Rockwool stenull framställs av stenarten diabas som blandas med koks och kalk och smälts i stora kupolugnar vid ca 1500 C. Den flytande sten-massan löper därefter genom en spinnkammare som slungar smält massa ut i små tunna trådar som kyls ner. Bindemedel tillsätts, och i de impregnerade Rockwool-produkterna blir trådarnas yta belagda med en vattenavvisande film. Därefter härdas ullen vid hög temperatur i en speciell härdugn genom att bindemedlet omvandlas till bakelit. 42
Rockwool-fibern allmänt Rockwool stenullsfiber tillhör gruppen syntetiska fibrer (av människan framställda). Fibrerna indelas i två huvudgrupper, oorganiska och organiska där Rockwool fibern tillhör de oorganiska. Att fibern är oorganisk innebär att Rockwools produkter varken kan ruttna eller angripas av mögel. Syntetiska oorganiska glasartade fibrer förekommer också i form av lösull eller i mer bearbetade former t.ex. tråd, garn, väv m.m. Vad sker med värmen? Rockwool-produkternas goda isoleringsförmåga beror på att man packar in luften mellan stenullsfibrerna så att luften står stilla. Lätt byggisolering består av 99 % luft och 1 % stenullsfibrer. Tunga isoleringsprodukter (t.ex. Markskiva Industri) består till 94 % av luft. Stenullsfibrerna är punktvis i beröring med varandra. Diametern på trådarna är ca 0,005 mm (1/20 av en människas hårstrå). Värmeledning genom fast material Värmeledning genom luft Konvektion (luft satt i rörelse) Strålning Kyla Värme Värmeledning genom trådarna Värmeledning genom luft Konvektion Strålning 43
3. Bra att veta... Värmeledning Värmeledningen i Rockwool beror till stor del på materialets densitet som i sin tur påverkar den totala värmeisoleringsförmågan. Värmetransport kan ske på olika sätt genom materialet som visas nedan. 10 W/m K 0,04 0,03 0,02 B C E 0,01 A D 0 50 100 150 200 Olika värmeströmningsbidrag för Rockwool stenull som beror av densitet. Konvektion (A) Kurvan visar att konvektionsbidraget är försumbart vid en densitet på ca 20 kg/m 3 och uppåt. Värmeledning genom luft (B) Värmeledning genom stillastående luft utgör det största bidraget till uppvärmning. Den beror mycket litet på densiteten eftersom fibrerna utgör en liten del av den totala volymen. Strålning (C) Strålningsbidraget är starkt beroende av densiteten. Strålningsbidraget är i hög grad beroende av temperaturen och ökar vid högre temperatur. Värmeledning genom stenullsmaterial (D) Värmeströmmen växer här proportionellt med densiteten p g a större antal fibrer. Total värmeström (E) Av kurvan framgår att det minimala värmeledningstalet uppmäts vid en densitet på ca 80 kg/m 3. 44
Vad är lambda-värde? Lambda-värde, även kallat värmeledningsförmåga eller värmekonduktivitet, är ett tal som redovisar ett materials isoleringsförmåga. Lambda-värdet anges med den grekiska bokstaven. Ju lägre ett materials lambda-värde är desto bättre isolerar det. Rockwool FlexiBatts, den mest använda stenullsprodukten, har -värde 37 mw/mk. En produkt som har -värde 40 mw/mk har ca. 8 % sämre isoleringsegenskaper än Rockwool FlexiBatts. Vid val av isoleringsprodukt är det viktigt att inte bara se på priset utan också på hur väl materialet isolerar och vad detta innebär i relation till ökade kostnader för uppvärmning. Ett materials lambda-värde anger, hur stor värmemängd, mätt i Wh som under loppet av 1 h leds genom 1 m 2 material med en tjocklek av 1 m, när temperaturskillnaden mellan de två ytorna är 1 C. Vad är D och Δ w? D är ett deklarerat värde som mäts i laboratorium och är det värde som producenten anger för produkten. Det är oftast detta värde som används i U-värdesberäkningar men ibland måste man öka värdet med en korrektionsterm Δ w för fuktig miljö. För mineralull är dock korrektionstermen alltid 0. 45
3. Bra att veta... Vad är R-värde? Värmemotståndet i en produkt anges med ett R-värde. Det är det värmemotstånd som en produkt har med en given tjocklek och ett bestämt -värde. Ju högre detta värde är desto bättre är isoleringsförmågan. R-värde beräknas genom att dividera tjocklek med -värde och anges i m 2 K/W. Vad är U-värde? U-värdet som också kallas för värmegenomgångskoofficient betecknar isoleringsförmågan i en konstruktion t.ex. en yttervägg och anges i W/ m 2 K. Ju lägre U-värdet är desto bättre isolerar konstruktionen. Så definieras U-värde: U-värdet anger hur stor värmemängd, mätt i Wh, som under en timme leds genom 1 m² av konstruktionen när temperaturskillnaden mellan insida och utsida är 1ºC. 46
Jämförelse av isoleringstjocklekar Rockwools produkter har stor värmeisoleringsförmåga eftersom luften packas in mellan stenullsfibrerna, så att den står stilla. Figuren visar hur bra Rockwool stenull isolerar jämfört med andra byggnadsmaterial. Exempel: Hur tjock isolering med -värde 40 mw/mk behövs för att uppnå samma isoleringsförmåga som 240 mm isolering med -värde 37 mw/mk? Svaret är = 240 x 40 37 = 260 mm 10 W/m K Tjocklek i mm 220 240 245 260 1100 3565 Rockwool Skalmursskiva, D 34 Rockwool FlexiBatts, D 37 Expanderad polystyrenplast, D 38 Rockwool Isolerasjälv, D 40 Lättbetong Fasadtegel Talen anger i mm vilka tjocklekar av de olika materialen som behövs för att uppnå samma isoleringsförmåga som för 240 mm Rockwool FlexiBatts. 47
3. Bra att veta... Den avgörande strukturskillnaden Rockwool är formstabil på grund av stenullens speciella uppbyggnad. I motsats till glasull, där de flesta fibrerna ligger vågrätt, finns det i Rockwool-skivorna en större andel lodräta fibrer. Detta hjälper till att upprätthålla styvheten i skivan och gör att produkten blir spänstigare och tål högre mekanisk belastning. Uppbyggnad av Rockwool stenull Uppbyggnad av glasull 48
En spänstig produkt är avgörande för att uppnå: Full utfyllnad i regelverket Minimalt med köldbryggor Upprätthållande av beräknat isoleringsvärde Bra brandmotstånd Säker fasthållning i regelverket så att skivan inte säckar ihop Risk för köldbryggor! Materialet har tryckts ihop men felet synts inte. Reducerar isoleringsförmågan och kan ge svarta märken i taket. Risk för köldbryggor! Materialet står i brygga till följd av bristande tvärelasticitet. Kan medföra svarta märken i taket. Inga köldbryggor! Strukturen i Rockwool stenull har tillpassats avstånden och sluter tätt utan risk för köldbryggor och svarta märken. 49
3. Bra att veta... Rockwool FlexiBatts Trä påverkas av värme, kyla och fukt. Därför kommer regelavstånden alltid att variera något. FlexiBatts är robusta och formstabila skivor. Den fjädrande sidan, märkt med ett grönt streck, tar upp toleranser på upp till 40 mm. Fördelarna, speciellt för hantverkarna, med att använda FlexiBatts är många. Det finns många fördelar med att använda FlexiBatts: Mindre mätning Mindre tillskärning Minimalt med spill Bättre utfyllnad - inga köldbryggor Snabbare utläggning 50
1. Sätt in! Sätt in flexsidan med det gröna strecket mot regeln. 2. Tryck ihop! Tryck ihop skivan mellan reglarna. 3. Släpp! Släpp FlexiBatts som nu sluter helt tätt mellan reglarna utan köldbryggor. 51
3. Bra att veta... Ljudisolering Ljud? De flesta människor är utsatta för buller. Undersökningar visar att över 20 % av de konstruktioner som byggs enligt gällande krav trots detta blir ljudmässigt undermåliga. Val av rätt isoleringsprodukt kan därför vara avgörande. I Rockwools stenullsprodukter är det fibrernas uppbyggnad med luftfyllda hålrum samt stenullens tyngd som bidrar till att skapa produktens låga luftgenomsläpplighetstal och därmed goda ljudabsorberande egenskaper. Ljudreduktion 1 db En ändring som är så stor att den kan uppfattas. 3 db En väsentlig förändring som tydligt kan märkas. Motsvarar en förändring av hörselintrycket med 20%. 6 db Motsvarar en förändring av hörselintrycket med 35%. 10 db Motsvarar en förändring av hörselintrycket med 50%. 52
Luftljud och stomljud: Luftljud (R w ) är ljud som sprider sig i luft från ljudkällor, Ju högre R w -värde, desto bättre är luftljudsisoleringen. Stomljud (L n,w ) är buller från bl.a stegljud som överförs i konstruktionen. Ju lägre L n,w -värde, desto bättre är stomljudsisoleringen. C 50-3150 innebär att frekvensområdet är från 50 Hz till 3150 Hz. Luftljud R w = 35 db Stegljud L n,w = 78 db Lätta våningsskiljare: I bostadshus med lägenheter i över- och undervåning ställs krav på både steg- och luftljud. Det är också viktigt att övergångar mellan golv/tak och vägg/tak ska utförs väl så att ljudet inte fortplantar sig vidare i konstruktionen. Tunga våningsskiljare: I konstruktioner av betong uppfylls oftast kraven på luftljudsisolering men det kan krävas komplettering för stegljuds-isolering. Mellanvägg: Det finns ofta inga krav på ljudisolering av innerväggarna i bostäder men det bidrar till en bättre inomhusmiljö. 0-50% utfyllnad med FlexiBatts ger en reduktion på ca 4-6 db. 50% till 100% utfyllnad med FlexiBatts ger ytterligare en reduktion på ca 2-5 db. 53
3. Bra att veta... Brandisolering Stenull bidrar inte till ökad brandspridning Rockwool består i huvudsak av stenullsfibrer tillverkade av diabas, och det tillsätts endast små mängder med bindemedel och olja. Rockwool stenull är klassificerad som obrännbart material, Euroklass A1. Rockwools stenull bidrar därför inte till ökad brandbelastning i en byggnad och avger heller inte rök eller brinnande droppar. Produkten skyddar omgivande material under hela brandförloppet. I en träkonstruktion skyddar stenullen bjälkar och reglar så att förkolningen endast sker i kanten av trävirket. Detta kan utnyttjas vid dimensionering av bärande träkonstruktioner så att de kan göras enklare än om man använt annan typ av isolering eller inte isolerat alls. 1200 C 1000 Rockwool stenull deformeras efter ca 2h 600 800 400 Mineralull från glas smälter efter ca 7 minuter Extruderat polystyren, brandhämmat smälter efter ca 2 minuter 200 0 Expanderande polystyren (EPS), smälter och antänds efter ca 30 sekunder. Minuter 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 130 Rockwool stenull har goda brandegenskaper Stenullsfibern i Rockwool stenull tål över 1000 C utan att smälta. Bindemedlet försvinner i de yttersta lagren mot branden, men fibern fortsätter att isolera och skydda det underliggande materialet. Detta är en mycket viktig egenskap vid en brand. Stenull är ett effektivt material att använda för att skydda olika konstruktioner mot brand, t.ex. stålpelare, bjälkar, ventilationskanaler och skeppskonstruktioner. 54
EUklass A1 A2 B C D E Egenskaper Obrännbar. Ingen övertändning Begränsat brännbar. Svært begrænset bidrag til brand Ingen övertändning Övertändning. Något bidrag till brand Övertändning. Medelstort bidrag till brand Övertändning. Stort bidrag till brand Ex. på material Mineralull Mineralull, gips m. papper Brandhämmande spånskiva Tapet på gips Trävirke generellt Brandhämmat EPS F Odefinerade egenskaper EPS Översikt över EU-klasserna Materials egenskaper vid brandpåverkan Materials egenskaper vid en brand beskriver något om hur materialet bidrar till brand, rökutveckling och eventuellt brinnande droppar. Brandspridning Det är stor skillnad på olika byggnadsmaterial när det gäller övertändning och hur de bidrar till brandspridning. Euroklasserna delar in materialen i klasserna A-F efter hur de reagerar vid brandpåverkan. I tillägg till dessa klasser beskrivs rökintensitet och brinnande droppar i tilläggs-index (s) och (d). Rökintensitet Rökintensitet testas bara i klasserna A2-D. Det finns tre intensitetsnivåer: s1, s2 och s3. Brinnande droppar Brinnande droppar klassificeras också i klass A2-E. Följande tre klasser används: d0, d1 och d2. 55