Fullmäktiges arbetsordning 1 Godkänd 22.05.2002 Träder i kraft 01.07.2002 Ändrad 19.01.2005 1 kapitlet Allmänna bestämmelser 1 Fullmäktiges konstituering Kallelsen till första sammanträdet för fullmäktiges mandattid utfärdas av kommunstyrelsens ordförande. Sammanträdet öppnas av den fullmäktigeledamot som är äldst och denne leder ordet tills ordförande och viceordförande har valts för fullmäktige. I fullmäktige finns 2 viceordförande. Fullmäktiges ordförande leder beredningen av konstitueringen av fullmäktiges verksamhet, ifall inte fullmäktige beslutar något annat. Som protokollförare vid fullmäktigesammanträdena fungerar förvaltningsskreteraren. Hon handhar även de övriga sekreteraruppgifterna. Motivering: I 54 3 momentet KomL stadgas även om förfarandet vid det första sammanträdet för fullmäktiges mandattid. För konsekvensens skull upprepas stadgandet i arbetsordningens 1 1 moment. Det är enligt 12 KomL fullmäktige som beslutar om antalet vice ordförande i fullmäktige. En bestämmelse om antalet vice ordförande kan tas in i arbetsordningen (alternativ 1), alternativt kan man besluta om antalet före valet av ordförande och viceordförande (alternativ 2). Mandattiden för ordföranden och viceordförandena avgörs också av fullmäktige. 12. Ordförande och viceordförande Fullmäktige väljer bland sina ledamöter en ordförande och ett behövligt antal viceordförande för fullmäktiges mandattid, om inte fullmäktige har fattat beslut om en kortare mandattid. Ordföranden och viceordförandena väljs vid samma valförrättning. 54 3 mom. Fullmäktiges sammanträden. Fullmäktige sammankallas av ordföranden. Kallelse till fullmäktiges första sammanträde utfärdas av kommunstyrelsens ordförande och sammanträdet öppnas av den till åren äldsta närvarande fullmäktigeledamoten, som för ordet till dess en ordförande och vice ordförande valts för fullmäktige. I kallelsen skall nämnas de ärenden som skall behandlas.
2 Fullmäktigegrupper 2 Fullmäktigeledamöterna kan bilda fullmäktigegrupper för arbetet i fullmäktige. En skriftlig anmälan skall lämnas till fullmäktige när en fullmäktigegrupp bildats. Vidare skall meddelas vad gruppen heter och vem som är ordförande. Denna anmälan skall vara undertecknad av samtliga fullmäktigeledamöter i gruppen. Anmälan inlämnas till fullmäktiges ordförande. Även endast en fullmäktigeledamot betraktas som en fullmäktigegrupp, bara han lämnat en anmälan i enlighet med 2 momentet. 3 Anslutning till en fullmäktigegrupp samt utträde eller uteslutning ur gruppen 4 Placering En fullmäktigeledamot skall skriftligt meddela fullmäktige om han ansluter sig till eller träder ut ur en fullmäktigegrupp. I en anmälan om anslutning skall ett skriftligt godkännande av gruppen bifogas. Om en fullmäktigeledamot har uteslutits från en fullmäktigegrupp, skall fullmäktigegruppen skriftligt anmäla detta till fullmäktige. Vid sammanträdena sitter fullmäktigeledamöterna fullmäktigegruppsvis enligt den placering som ordföranden har godkänt. Motivering: I mallen har intagits rätt noggranna bestämmelser om bildning av fullmäktigegrupper, likaså om hur man ansluter sig till en grupp och avgår eller utesluts. Bestämmelserna behövs bland annat med tanke på hur gruppanförandena skall utdelas och för de praktiska sammanträdesarrangemangen (t.ex. eventuella gruppmötesrum). Rättsligt sett betraktas fullmäktigegrupperna inte som kommunala organ. 2 kapitlet Fullmäktigeledamöters initiativrätt 5 Motioner Efter behandlingen av de ärenden som finns på föredragningslistan har fullmäktigegrupperna och fullmäktigeledamöterna rätt att väcka motioner som gäller kommunens verksamhet och förvaltning. De skall lämnas skriftligt till ordföranden.
3 Fullmäktige tar inte genast upp en motion till behandling utan hänskjuter den till kommunstyrelsen för beredning. Fullmäktige kan dock besluta om att ha en separat remissdebatt om beredningen. Före utgången av februari månad varje år skall kommunstyrelsen framlägga för fullmäktige en förteckning över de motioner som väckts av fullmäktigeledamöterna och som tillställts kommunstyrelsen, men som fullmäktige inte har behandlat slutgiltigt före utgången av föregående år. Samtidigt skall kommunstyrelsen meddela vad som gjorts med anledning av motionerna. Samtidigt föredras en förteckning över motioner, som inlämnats av kommunbor föregående år. Fullmäktige kan konstatera vilka av motionerna som är slutbehandlade. Motivering: En fullmäktigeledamot skall kunna få ett ärende till behandling i kommunstyrelsen genom att lämna in en motion. I kommunallagen stadgas det inte om någon särskild initiativrätt för fullmäktigeledamöter eller andra förtroendevalda. Detta har överlämnats till fullmäktiges arbetsordning och andra instruktioner. I lagen förutsätts dock att behövliga bestämmelser om behandling av motioner tas in i fullmäktiges arbetsordning. I 2 momentet bestäms det om behandlingen av motioner. Själva ämnet i en motion tas inte upp till behandling på det möte där den väcks, ifall inte fullmäktige med stöd av 55 2 mom. KomL enhälligt beslutar annorlunda på grund av att ärendet är brådskande. Motionen hänskjuts till kommunstyrelsen för beredning varefter ärendet kan komma tillbaka till fullmäktige för behandling. I enlighet med bestämmelsen kan fullmäktige före den egentliga behandlingen ställa motionen under remissdebatt, där anvisningar kan ges för den fortsatta beredningen. I 3 momentet finns föreskrifter om uppföljningen av fullmäktigemotioner. Styrelsen skall en gång om året förete kommunfullmäktige en förteckning över de motioner som inte blivit slutgiltigt behandlade före utgången av föregående år. I arbetsordningen har därtill tagits in en bestämmelse som säger att fullmäktige i samband med behandlingen av förteckningen kan konstatera vilka av motionerna som är slutgiltigt behandlade. 6 Frågor till kommunstyrelsen En skriftlig fråga kan ställas kommunstyrelsen om kommunens verksamhet och förvaltning ifall frågeställarna omfattar minst en fjärdedel av fullmäktige. Kommunstyrelsen skall besvara frågan senast vid det fullmäktigesammanträde, som följer närmast efter att 6 veckor förflutit sedan frågan ställdes.
7 Frågestunder 4 Om det under behandlingen av frågan framställs ett förslag om att ett tillfälligt utskott bör tillsättas för att granska det ämne som frågan berör, skall fullmäktige fatta ett beslut om detta förslag. Andra beslut får inte fattas med anledning av frågan. En fullmäktigeledamot har rätt att ställa korta, högst 3 minuter långa frågor att besvaras av kommunstyrelsen under en frågestund. Varje fråga skall röra endast ett ämne och handla om skötseln av kommunens förvaltning eller ekonomi. Frågestunder ordnas före fullmäktigesammanträden, om inte fullmäktige beslutar något annat. En fråga skall tillställas kommunkansliet skriftligt, och senast 10 dagar före fullmäktiges sammanträde. Senare inlämnade frågor och frågor som inte hinner besvaras under frågestunden framskjuts till följande frågestund. Frågorna upptas i den ordning de kommit in. Ordföranden har dock rätt att följa en annan ordningsföljd bara han är opartisk. Frågeställaren har rätt att ställa två korta extra frågor som rör ämnet sedan han fått svar av kommunstyrelsen. Några diskussioner får inte förekomma och några beslut fattas inte heller. Fullmäktiges ordförande tjänstgör även vid frågestunderna som ordförande. Frågestunderna är offentliga. Frågestunderna antecknas i kommunfullmäktiges protokoll. Motivering: I fullmäktiges arbetsordningar har i allmänhet funnits bestämmelser om frågor som får handla om kommunens verksamhet och förvaltning och som skall besvaras av kommunstyrelsen. Ofta har sådana frågor kallats interpellationer. Med anledning av en fråga kan fullmäktige besluta att ett tillfälligt utskott tillsätts för att undersöka det ämne som tas upp i frågan, men andra beslut får inte fattas med anledning av frågan. I mallen för arbetsordningen har ytterligare intagits föreskrifter om frågestunder som ordnas i samband med fullmäktigesammanträden. 3 kapitlet Fullmäktiges sammanträden 8 Kallelse till sammanträden Kallelse till fullmäktiges sammanträden skall sändas minst 4 dagar före sammanträdet till varje fullmäktigeledamot separat och till de personer som har såväl närvarosom yttranderätt vid sammanträdet. Inom samma tid skall sammanträdet kungöras på anslagstavlan för offentliga kungörelser. I kallelsen skall anges tidpunkten och platsen för sammanträdet och vilka ärenden som skall behandlas.
5 Motivering: I 54 KomL stadgas det om hur fullmäktige skall sammankomma och även om kallelse till sammanträdena. Enligt 4 momentet i 54 KomL skall kallelsen till ett sammanträde sändas minst fyra dagar tidigare och inom samma tid skall sammanträdet kungöras genom att anslås på anslagstavlan för offentliga kungörelser eller på något annat sätt som kommunen beslutat. I arbetsordningen utgår man ifrån att den officiella kungörelse som krävs i lagen anslås på kommunens anslagstavla. Den tid på fyra dagar som lagen föreskriver kan förlängas i arbetsordningen. Fullmäktiges sammanträden kan kungöras även på något annat sätt som fullmäktige fattat beslut om. Fullmäktige kan fatta separata beslut om att kungöra sina sammanträden i vissa massmedier. I 10 finns föreskrifter om detta sätt att kungöra sammanträden. Bestämmelserna i arbetsordningen är utformade så att kungörelsen inte påverkar lagligheten i sammankallandet av fullmäktige. Om kallelsen till sammanträdet har skett enligt 8, är sammanträdet lagligt sammankallat. I samband med kallelsen skall föredragningslistan sändas till fullmäktigeledamöterna och andra som har närvaro- och yttranderätt. Listan skall innehålla en redogörelse för de ärenden som skall behandlas och för förslagen till beslut. Av särskilda skäl kan undantag göras i fråga om utskickning av föredragningslistan (se även bordläggning av ett ärende i 18 2 momentet). Enligt 2 momentet i paragrafen kan fullmäktige även besluta hur många ersättare som skall få sig föredragningslistan tillsänd utan att någon ordinarie ledamot anmält hinder. För tvåspråkiga kommuner finns det en bestämmelse i paragrafen om att föredragningslistan skall vara uppgjord på både finska och svenska. 54. Fullmäktiges sammanträden Fullmäktige sammanträder vid de tider som fullmäktige beslutat och även när fullmäktiges ordförande anser det vara påkallat. Fullmäktige skall också sammankallas när kommunstyrelsen eller minst en fjärdedel av fullmäktigeledamöterna begär det för behandling av något visst ärende. Ett sådant ärende skall beredas i brådskande ordning. Fullmäktige sammankallas av ordföranden. Kallelse till fullmäktiges första sammanträde utfärdas av kommunstyrelsens ordförande och sammanträdet öppnas av den till åren äldsta närvarande fullmäktigeledamoten, som för ordet till dess en ordförande och vice ordförande valts för fullmäktige. I kallelsen skall nämnas de ärenden som skall behandlas. Kallelsen till sammanträde skall sändas minst fyra dagar före sammanträdet. Inom samma tid skall sammanträdet kungöras så som stadgas i 64.
6 55. Ärenden som behandlas i fullmäktige Fullmäktige kan behandla ärenden som har nämnts i kallelsen till sammanträde och som har beretts så som avses i 53. Om ett ärende är brådskande, kan fullmäktige besluta att ta upp ett ärende till behandling trots att det inte har nämnts i kallelsen till sammanträde. Om ett ärende inte har beretts, skall beslutet om att ta upp det till behandling vara enhälligt. 64. Kommunala tillkännagivanden Kommunala tillkännagivanden skall göras kända genom att de sätts upp på anslagstavlan för offentliga kungörelser samt vid behov på något annat sätt som kommunen har fattat beslut om. 9 Föredragningslistan Föredragningslistan skall innehålla en redogörelse för de ärenden som skall behandlas och förslag till fullmäktigebeslut och den skall sändas i samband med kallelsen till sammanträdet, om det inte föreligger några särskilda skäl som hinder. Fullmäktige kan besluta hur många ersättare som skall tillställas föredragningslistan. Fullmäktiges föredragningslista uppgörs både på finska och på svenska. Fullmäktige avgör vilka bilagor till föredragningslistan som sänds på båda språken. 10 Kungörelse av sammanträden 53. Beredning av fullmäktigeärenden Kommunstyrelsen skall bereda de ärenden som behandlas i fullmäktige, med undantag för ärenden som gäller den interna organisationen av fullmäktiges verksamhet eller som har beretts av den revisionsnämnd som avses i 71. 55. Ärenden som behandlas i fullmäktige Fullmäktige kan behandla ärenden som har nämnts i kallelsen till sammanträde och som har beretts så som avses i 53. Om ett ärende är brådskande, kan fullmäktige besluta att ta upp ärendet till behandling trots att det inte har nämnts i kallelsen till sammanträde. Om ett ärende inte har beretts, skall beslutet om att ta upp det till behandling vara enhälligt. Tidpunkten och platsen för ett fullmäktigesammanträde kungörs före sammanträdet i de massmedier där fullmäktige har beslutat att kungöra sina sammanträden.
7 Motivering: Se motiveringarna till 8. 11 Kallelse av ersättare En fullmäktigeledamot som är hindrad att sköta fullmäktigeuppdraget eller som är jävig att behandla något ärende, skall snarast anmäla detta till fullmäktigeordföranden. En anmälan till ordföranden kan även lämnas till förvaltningssekreteraren. Ordföranden skall, efter att ha fått veta av en fullmäktigeledamot själv eller på något annat tillförlitligt sätt om att hinder eller jäv föreligger, kalla den ersättare som avses i 11 1 momentet KomL att tjänstgöra i stället för denna fullmäktigeledamot. Ordföranden skall vid behov lämna till fullmäktige att avgöra frågan om jäv för en fullmäktigeledamot eller någon annan person med närvaro- och yttranderätt. Motivering: Enligt 15 KomL skall man i fullmäktiges arbetsordning ta in bestämmelser om hur ersättare kallas, när en ordinarie fullmäktigeledamot är hindrad eller jävig. I 46 KomL 1976 stadgades det om hur suppleanter i fullmäktige kallas. I fullmäktige är suppleanterna, dvs. ersättarna, inte personliga som i andra organ, utan ordningsföljden för ersättarna fastställs redan i kommunalvalet. Ersättarna skall enligt rättspraxis kallas i turordning enligt kommunalvalet. Bestämmelsen i arbetsordningen har i hög grad uppgjorts enligt den gamla kommunallagen. Utgångspunkten är att en fullmäktigeledamot med hinder eller jäv utan dröjsmål själv anmäler saken till fullmäktiges ordförande. Anmälan kan även tillställas fullmäktiges sekreterare, dvs. i praktiken kommuneller stadskansliet. Dock skall även andra tillförlitliga uppgifter om hinder eller jäv för en fullmäktigeledamot innebära att ordföranden skall kalla en ersättare enligt 11 1 momentet KomL att träda till i stället för den ordinarie ledamoten. Enligt 52 4 momentet KomL skall en person som är jävig att delta i ett sammanträde själv meddela om sitt jäv. I tolkningsfall är det i allmänhet bättre att avstå från behandling av frågan. Om man emellertid är tvungen att besluta om jäv vid ett möte, är det enligt bestämmelsen fullmäktige som beslutar huruvida jäv föreligger eller inte. Den vars eventuella jäv beslutet gäller har inte anledning att delta i beslutet om jäv. 11 1 mom. Ersättare i fullmäktige Till ersättare för fullmäktigeledamöterna väljs av de första icke invalda kandidaterna från varje valförbund, parti och gemensam lista som uppträtt i kommunalvalet ett lika stort antal som antalet ledamöter, dock minst två. En ledamot som blivit vald i egenskap av kandidat för en valmansförening utanför de gemensamma listorna har ingen ersättare.
8 12 Kommunstyrelsens representanter vid fullmäktigesammanträden Kommunstyrelsens ordförande och kommundirektören skall närvara vid fullmäktiges sammanträden. Deras frånvaro utgör dock inget hinder för behandling av ärendena. Kommunstyrelsens medlemmar har närvarorätt. En ovan nämnd person har rätt att ta del i diskussionen, men inte i besluten, ifall han inte samtidigt tjänstgör som fullmäktigeledamot. Motivering: Bestämmelsen motsvarar 48 KomL 1976. 13 Överlåtande av ordförandeskapet åt viceordförande eller tillfällig ordförande 14 Upprop Vid behov kan ordföranden med fullmäktiges samtycke överlämna ordförandeskapet vid ett sammanträde till en viceordförande och under den tiden ta del i sammanträdet i egenskap av ledamot. Om såväl ordföranden som vice ordförandena är frånvarande eller jäviga vid behandlingen av något ärende, skall det väljas en tillfällig ordförande för sammanträdet. Motivering: Bestämmelserna om ledningen av sammanträden och tillfällig ordförande motsvarar stadgandena i 49 och 25 a 2 momentet KomL 1976. Genom upprop som förrättas i bokstavsordning konstateras vilka fullmäktigeledamöter och ersättare som är närvarande. Efter uppropet skall ordföranden konstatera vilka ledamöter som anmält hinder och vilka ersättare som är närvarande samt huruvida fullmäktige är lagligt sammankallat och beslutfört. 58 1 mom. Beslutförhet Fullmäktiges sammanträde är beslutfört då minst två tredjedelar av ledamöterna är närvarande.
9 15 Närvarande fullmäktigeledamöter och ersättare Fullmäktigeledamöter och ersättare anses vara närvarande om de har infunnit sig till sammanträdet och om de inte har anmält att de avlägsnar sig därifrån eller om de inte på annat sätt konstateras vara frånvarande. Ordföranden kan förrätta ett nytt upprop under pågående sammanträde eller efter en paus i sammanträdet, om det är behövligt för att kunna konstatera vilka som är närvarande. 16 Turordning för handläggning av ärenden Ärendena föredras för fullmäktige i den turordning de kommer på föredragningslistan, om inte fullmäktige har beslutat något annat. Till grund för behandlingen ligger kommunstyrelsens förslag (utgångsförslag) eller, om revisionsnämnden eller ett tillfälligt utskott har berett ärendet, revisionsnämndens/det tillfälliga utskottets förslag. Om kommunstyrelsen, revisionsnämnden eller ett tillfälligt utskott har ändrat sitt förslag på föredragningslistan innan fullmäktige fattat sitt beslut, kommer det ändrade förslaget att utgöra utgångsförslag. Om förslaget har dragits tillbaka, skall ärendet strykas från föredragningslistan. Behandlingen av ärendena leds såväl på finska som på svenska. Vid behov anlitas tolk. Motivering: I paragrafen bestäms vilket förslag som utgör grunden för behandlingen i fullmäktige, dvs. det s.k. utgångsförslaget. I allmänhet är det kommunstyrelsens förslag. Kommunstyrelsen skall enligt 53 KomL bereda de ärenden som skall behandlas i fullmäktige med undantag av ärenden som gäller konstitueringen av fullmäktige eller ärenden som den revisionsnämnd som avses i 71 berett. Enligt 22 KomL skall fullmäktige bland sina ledamöter tillsätta ett tillfälligt utskott för att bereda ett ärende som gäller återkallande av förtroendeuppdrag med stöd av 21 samt uppsägning eller förflyttning av kommundirektören till andra uppgifter med stöd av 25. Utskott kan också tillsättas för avgivande av utlåtanden och granskning av förvaltningen. Revisionsnämnden bereder för fullmäktige ärenden som gäller revision i stället för kommunstyrelsen. Däremot sker tillfälliga utskotts beredning jämsides med kommunstyrelsens beredning. Om ett tillfälligt utskott har berett ett ärende, är det dess förslag som utgör utgångsförslaget enligt arbetsordningen.
10 17 Talarordning 18 Anföranden Efter att ett ärende har föredragits skall tillfälle ges till debatt. Den som vill yttra sig skall anhålla om ordet tydligt eller skriftligt anhålla om ordet hos ordföranden. Ordet ges i den ordning som deltagarna har bett om det. Ordföranden kan göra avsteg från detta och utdela: 1) gruppanföranden i början av behandlingen av ett ärende till varje fullmäktigegrupps representant enligt gruppernas storleksordning; 2) ordet till kommunstyrelsens ordförande, kommundirektören samt till ordföranden för revisionsnämnden eller ett tillfälligt utskott, ifall ett ärende som beretts av berörda organ behandlas; 3) repliker och understödjande anföranden. Företräde skall dock ges anföranden som gäller arbetsordningen och som tar upp behandlingsordningen för ett ärende. För att garantera sammanträdets smidiga framgång har ordföranden rätt att i ett ärende begränsa anförandens längd. Vid behov anlitas tolk under diskussionerna. Motivering: Efter att ett ärende föredragits måste tid alltid reserveras för debatt. I allmänhet skall ordet utdelas i anhållen ordning. I paragrafens 3 moment bestäms när avvikelser kan göras. Undantagen gäller gruppanföranden, ordet till kommunstyrelsens ordförande, kommundirektören samt till ordföranden för revisionsnämnden eller tillfälligt utskott om ett ärende som beretts av berörda organ behandlas; repliker dvs. korta anmärkningar i anslutning till föregående anförande samt yttranden som gäller understöd för ett tidigare förslag. Ordföranden bestämmer om eventuella undantag. När det däremot är fråga om ett anförande som gäller arbetsordningen, dvs. behandlingsordningen för ett ärende, skall ordföranden ge detta företräde. Vid behov kan man i moment 2 också nämna andra personer, t.ex. biträdande kommundirektören. Den som fått ordet skall tala vid sin plats eller vid ett talarpodium.
19 Förslag om bordläggning 20 Förslag 21 Omröstningssätt 11 32 2 mom. Kommunens förtroendevalda De förtroendevalda skall arbeta för kommunens och invånarnas bästa samt sköta sitt förtroendeuppdrag med värdighet och så som uppdraget förutsätter. En förtroendevald samt en person som är på förslag till ett annat förtroendeuppdrag än ledamot i fullmäktige skall på begäran av fullmäktige eller det organ som saken gäller lägga fram en utredning över omständigheter som kan vara av betydelse vid bedömningen av om han är valbar eller jävig. Om det under debatten framställts ett understött förslag om bordläggning av det behandlade ärendet eller om något annat förslag framställts, som, om detta godkänns, skulle avbryta den sakliga behandlingen av ärendet, och detta förslag vinner understöd, skall de följande talarna på ordförandens uppmaning begränsa sina inlägg till detta förslag. Ett beslut om detta skall ha fattats, innan vidare debatt om själva ämnet får fortsätta. Om förslaget godkänns avbryter ordföranden behandlingen av ärendet; om förslaget förkastas fortsätter behandlingen. Ett ärende som första gången föredras för fullmäktige bordläggs till följande sammanträde ifall föredragningslistan inte har sänts tillsammans med kallelsen och minst en fjärdedel av de närvarande fullmäktigeledamöterna yrkar på bordläggning. I övriga fall fattas beslut om bordläggning av ett ärende genom majoritetsbeslut. Förslag som väckts under debatten skall avfattas skriftligt om ordföranden så kräver. När alla anföranden har hållits, förklarar ordföranden debatten avslutad. Därefter skall han redovisa eventuella förslag som framställts under debatten för godkännande av fullmäktige. Förslag som inte fått understöd eller som framförts alternativt eller går utöver det ärende som är under behandling, tas inte upp för omröstning. Utgångsförslaget tas dock upp till omröstning, även om de inte vunnit understöd. Om det inte finns andra förslag än utgångsförslaget att ta upp till omröstning, skall ordföranden förklara utgångsförslaget som fullmäktiges beslut. En omröstning skall förrättas öppet. Om en omröstning har förrättats på något annat sätt än genom upprop eller med röstningsapparat, skall omröstningen, om någon så kräver
12 eller ordföranden för klarhetens skull anser det nödvändigt, förrättas på nytt genom upprop eller med röstningsapparat. 22 Omröstningsförfarande Om man måste rösta om förslagen, framställer ordföranden ett omröstningsförfarande som skall godkännas av fullmäktige. Då det uppgörs skall följande beaktas: 1) Först skall de två förslag uppställas för omröstning, som avviker mest från utgångsförslaget. Det segrande förslaget ställs upp mot nästa förslag som skiljer sig mest från utgångsförslaget, och på så sätt fortsätter man tills det finns ett slutligt motförslag till utgångsförslaget. Om det emellertid finns ett förkastande förslag att ta upp till omröstning, lämnas detta till den sista omröstningen mot det förslag som segrat över de övriga; 2) Om ärendet gäller beviljande av anslag, genomförs först en omröstning om huruvida det förslag som omfattar det största beloppet kan godkännas eller förkastas, och sedan fortsätter man i ordningsföljd efter storleken på förslagen tills något förslag godkänns. Därefter genomförs inte längre någon omröstning om förslag som gäller mindre belopp. 3) Om ett förslag är sådant att det kan godkännas eller förkastas oberoende av andra förslag, skall fullmäktige rösta separat om godkännande eller förkastande av detta förslag. Om det enligt lagen krävs understöd av en kvalificerad majoritet för ett beslut, skall ordföranden meddela detta före omröstningen och beakta detta krav då han konstaterar resultatet av omröstningen. Motivering: Bestämmelsen som gäller omröstningsförfarandet är utarbetad enligt tidigare principer. Innehållet i bestämmelsen har dock kunnat förenklas därför att beslut som gäller ekonomi inte längre fattas genom kvalificerad majoritet. 59. Omröstning Om ett organ är enigt om en sak eller ett motförslag inte har vunnit understöd, skall ordföranden konstatera att beslut har fattats. I annat fall skall ordföranden konstatera vilka förslag som på grund av bristande understöd inte tas upp till omröstning samt vilka som tas upp till omröstning. Ordföranden förelägger organet omröstningssättet och, om flera omröstningar skall förrättas, omröstningsförfarandet för godkännande samt framställer en omröstningsproposition så att svaret "ja" eller "nej" uttrycker ståndpunkten till förslaget. Omröstningen förrättas öppet. Som beslut gäller det förslag som har fått flest röster eller, då rösterna faller lika, det förslag som ordföranden har röstat för.
13 25 3 mom. Uppsägning av kommundirektören eller förflyttning till andra uppgifter För fattande av ett beslut som avses i 1 mom. krävs att två tredjedelar av alla fullmäktigeledamöter understöder det. Beslutet kan verkställas omedelbart. Samtidigt kan kommundirektören befrias från sina uppgifter. 23 Klämmar Fullmäktige kan efter beslut i ett ärende godkänna ett önskemål till styrelsen (en kläm), som skall ha anknytning till det ärende som behandlats och som inte får stå i strid med fullmäktiges beslut eller ändra eller utvidga beslutet. Motivering: Fullmäktige kan efter att ha fattat ett beslut godkänna en kläm. En kläm riktas till styrelsen och med den kan verkställandet av fullmäktiges beslut styras eller ett önskemål framföras till styrelsen om utredning och eventuell beredning av det ärende i klämmen som fullmäktige skall fatta beslut om. I princip binder godkända klämmar kommunstyrelsen på samma sätt som andra fullmäktigebeslut, men i praktiken uppfattas de dock ofta som önskemål i fråga om deras bindande och förpliktande verkan (jfr det allmänt använda ordet "toivomusponsi" i stället för bara "ponsi" om kläm på finska). En kläm får inte stå i strid med fullmäktiges beslut och inte heller ändra eller utvidga det. 4 kapitlet Val 24 Allmänna bestämmelser Om val förrättas med slutna sedlar, skall röstsedeln vara vikt så att innehållet inte syns. Röstsedeln får inte innehålla ovidkommande anteckningar. Röstsedlarna ges till fullmäktigeordföranden i uppropsordning. Röster kan ges till varje kandidat som kan komma i fråga vid valet även om ingen vid debatten föreslagit eller understött val av honom. Motivering: Bestämmelserna om val motsvarar bestämmelserna i den tidigare arbetsordningsmallen. De gäller närmast proportionella val i fullmäktige. 60. Val Vid val blir den eller de som fått flest röster utsedda. Valet av förtroendevalda skall förrättas som proportionellt val, om det begärs av minst så många närvarande ledamöter i organet som motsvarar
25 Medhjälpare vid valförrättning Proportionella val 14 den kvot som fås när antalet närvarande delas med det antal personer som skall väljas ökat med ett. Om kvoten är ett brutet tal, skall den avrundas till närmaste högre hela tal. Ersättare väljs i samma val som de ordinarie ledamöterna. Är ersättarna personliga, skall kandidaterna godkännas före valet och uppställas vid sidan av de föreslagna ordinarie ledamöterna. Är ersättarna inte personliga, blir de kandidater valda som näst efter de till ordinarie medlemmar utsedda personerna fått flest röster eller de största jämförelsetalen. Vid proportionella val skall i tillämpliga delar iakttas vad som stadgas om kommunalval. Dessutom kan fullmäktige utfärda bestämmelser om val. Proportionella val och, då så yrkas, även majoritetsval skall förrättas med slutna sedlar. Vid lika röstetal avgör lotten. När majoritetsval förrättas med slutna sedlar tjänstgör de personer som utsetts till protokolljusterare vid sammanträdet även som rösträknare och hjälper även i övrigt till vid valförrättningen, ifall fullmäktige inte beslutar något annat. 26 Fullmäktiges valnämnd För förrättande av proportionella val utser fullmäktige en valnämnd för sin mandattid. Nämnden består av 5 medlemmar och en personlig ersättare för varje medlem. Fullmäktige väljer en av medlemmarna till ordförande och en till vice ordförande. Som nämndens sekreterare fungerar fullmäktiges protokollförare, om inte fullmäktige beslutar något annat. 27 Inlämning av kandidatlistor, upprop vid valförrättning Fullmäktige bestämmer den tidpunkt när kandidatlistorna senast skall inlämnas till fullmäktiges ordförande och när uppropet vid valförrättningen vidtar. 28 Uppgörande av kandidatlistor På kandidatlistan får förekomma namn på högst så många medlemmar och ersättare som får väljas vid valet.
15 Av kandidatlistans rubrik skall framgå för vilket val listan används. Kandidatlistan skall undertecknas av minst två fullmäktigemedlemmar. Den första undertecknaren fungerar som ombud för listan och det är han som inlämnar den till fullmäktiges ordförande och som har rätt att företa de rättelser i listan som avses i 29. 29 Granskning och rättelse av kandidatlistor När tiden för att lämna in kandidatlistorna har löpt ut, överlämnar fullmäktiges ordförande listorna till valnämnden, som granskar huruvida dessa är rätt uppgjorda. Om det förekommer fel i någon lista, bereds ombudet tillfälle att rätta felet inom den tidsfrist valnämnden utsatt. Om samma person efter rättelse i den kandidatlista som ombudsmannen inlämnat fortfarande förekommer på två eller flera listor, skall valnämnden om möjligt fråga kandidaten på vilken lista hans namn skall kvarstå. 30 Sammanställning av kandidatlistor 31 Valförrättning När den reserverade tid för rättelser som nämns i 29 gått ut, uppgör valnämnden en sammanställning av de godkända kandidatlistorna. På varje kandidatlista som ingår i sammanställningen antecknas ett ordningsnummer. Sammanställningen av kandidatlistorna skall uppsättas till påseende i fullmäktiges sessionssal innan uppropet för valförrättningen börjar, och skall uppläsas för fullmäktige. Varje fullmäktigeledamot skall anteckna numret på den kandidatlista han röstar på och ge sin röstsedel till fullmäktiges ordförande i ordningsföljd enligt uppropet. 32 Fastställelse av valresultat och förvaring av röstsedlar När uppropet är förrättat överlämnar fullmäktiges ordförande röstsedlarna till valnämnden, som granskar sedlarnas giltighet samt uträknar och konstaterar valresultatet genom att i tillämpliga delar iaktta vad som stadgas om kommunalval. Valnämnden ger ett skriftligt meddelande om valresultatet till fullmäktiges ordförande, som sedan delger fullmäktige resultatet.
16 De röstsedlar som avgetts vid ett val skall sparas tills beslutet vid det val där de använts har vunnit laga kraft. Det samma gäller även lottsedlar som använts vid lottning. Om valet har förrättats med slutna sedlar, skall de bevaras i slutet kuvert. 5 kapitlet Protokoll 33 Protokoll När det gäller fullmäktiges protokoll skall fullmäktige i tillämpliga delar iaktta föreskrifterna om protokoll i förvaltningsstadgan. 34 Justering av protokoll 61. Avvikande mening Den som deltagit i beslutsfattandet, lagt fram ett motförslag eller röstat mot beslutet samt den som föredragit ärendet har, om beslutet avviker från beslutsförslaget, rätt att anmäla avvikande mening genom att reservera sig mot beslutet. Reservationen skall göras genast efter att beslutet har fattats. En skriftlig motivering som har framställts innan protokollet justerats skall fogas till protokollet. Den som har röstat mot beslutet eller reserverat sig är inte ansvarig för beslutet. Föredraganden är ansvarig för ett beslut som fattats på hans föredragning, om han inte har reserverat sig. 62. Protokoll Vid organens sammanträden skall föras protokoll. Över förtroendevaldas och tjänsteinnehavares beslut förs protokoll, om det inte är onödigt på grund av beslutets natur. 63. Framläggande av protokoll Fullmäktiges, kommunstyrelsens och nämnders protokoll jämte därtill fogad anvisning om rättelseyrkande eller besvärsanvisning hålls efter justeringen offentligt framlagda så som meddelats på förhand. Andra myndigheters protokoll hålls framlagda på motsvarande sätt, om myndigheten anser det vara behövligt. Fullmäktiges protokoll skall justeras av två fullmäktigeledamöter som valts för detta uppdrag separat för varje gång, ifall inte fullmäktige beslutat annorlunda i något ärende.
Innehållsförteckning 17 1 KAPITLET ALLMÄNNA BESTÄMMELSER Sida 1 Fullmäktiges konstituering 1 2 Fullmäktigegrupper 2 3 Anslutning till en fullmäktigegrupp samt utträde eller uteslutning 2 ur en grupp 2 4 Placering 2 2 KAPITLET FULLMÄKTIGELEDAMÖTERS INITIATIVRÄTT 5 Motioner 2 6 Frågor till kommunstyrelsen 3 7 Frågestunder 4 3 KAPITLET FULLMÄKTIGES SAMMANTRÄDEN 4 KAPITLET VAL 8 Kallelse till sammanträden 4 9 Föredragningslistan 6 10 Kungörelse av sammanträden 6 11 Kallelse av ersättare 7 12 Kommunstyrelsens representanter vid fullmäktigesammanträden 8 13 Överlåtande av ordförandeskapet åt viceordförande eller tillfällig ordförande 8 14 Upprop 8 15 Närvarande fullmäktigeledamöter och ersättare 9 16 Turordning för handläggning av ärenden 9 17 Talarordning 10 18 Anföranden 10 19 Förslag om bordläggning 11 20 Förslag 11 21 Omröstningssätt 11 22 Omröstningsförfarande 12 23 Klämmar 13 24 Allmänna bestämmelser 13 25 Medhjälpare vid valförrättning 14
PROPORTIONELLA VAL 18 5 KAPITLET PROTOKOLL 26 Fullmäktiges valnämnd 14 27 Inlämning av kandidatlistor, upprop vid valförrättning 14 28 Uppgörande av kandidatlistor 14 29 Granskning och rättelse av kandidatlistor 15 30 Sammanställning av kandidatlistor 15 31 Valförrättning 15 32 Fastställelse av valresultat och förvaring av röstsedlar 15 33 Protokoll 16 34 Justering av protokoll 16