MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för utrikesfrågor Utskottet för utveckling Underutskottet för mänskliga rättigheter 15.9.2016 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: SACHAROVPRISET FÖR TANKEFRIHET 2016 Härmed bifogas en förteckning över kandidaterna till Sacharovpriset för tankefrihet 2016 i alfabetisk ordning. Varje kandidat har i enlighet med stadgan för Sacharovpriset nominerats av minst 40 ledamöter av Europaparlamentet eller av en politisk grupp. Vidare bifogas de motiveringar och biografier som enheten för åtgärder för mänskliga rättigheter mottagit. GENERALDIREKTORATET FÖR EU-EXTERN POLITIK CM\1104145.docx PE589.755v01-00 Förenade i mångfalden

SACHAROVPRISET FÖR TANKEFRIHET 2016 Kandidater föreslagna av politiska grupper och enskilda ledamöter, i alfabetisk ordning 1 Kandidat Verksamhetsområde Nominerad(e) av Can Dündar och alla de som kämpar för tankefrihet och yttrandefrihet i Turkiet Can Dündar var tidigare chefredaktör för den ledande oppositionella dagstidningen Cumhuriyet i Turkiet. Han har blivit en symbol för motståndet mot de repressiva åtgärder som för närvarande riktas mot medierna i landet. Han greps efter att Cumhuriyet publicerat bilder som visade hur Turkiets nationella underrättelsetjänst levererade vapen till syriska rebeller. Han dömdes till fängelse, överlevde ett mordförsök och lever nu i exil. Gruppen Europeiska enade vänstern/nordisk grön vänster Gruppen De gröna/europeiska fria alliansen och Gruppen Frihet och direktdemokrati i Europa 2 Mustafa Dzjemilev Mustafa Dzjemilev var ordförande för krimtatarernas lokala parlament innan han valdes in i Ukrainas parlament. Han har ägnat sitt liv åt fredlig kamp för mänskliga rättigheter, minoriteters rättigheter, yttrandefrihet och personlig värdighet. Han ses som en frihetskämpe som har stått upp mot sovjetisk totalitarism och kämpat mot förtrycket av tatarernas och ukrainarnas medborgerliga och nationella rättigheter. Group of the European People's Party (Christian Democrats) och Gruppen Europeiska konservativa och reformister 3 Nadia Murad Nadia Murad Basee Taha är en offentlig talesperson för den religiösa gruppen yazidier i Irak. Hon överlevde en tid som sexslav hos Islamiska staten (IS) och har blivit en talesperson för kvinnor som fallit offer för IS sexuella våld. Hon kämpar också för att folkmordet på yazidierna ska erkännas. Gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa 4 Nadia Murad och Lamiya Aji Bashar Precis som Nadia Murad Basee har Lamiya Aji Bashar utsatts för sexuellt slaveri och andra grymheter av IS. Hon skadades allvarligt när hon flydde från Irak och kom senare till Tyskland där hon fick vård för sina skador. Hon har agerat som talesperson för den yazidiska folkgruppen och hjälper kvinnor och barn som har fallit offer för IS. Gruppen Progressiva förbundet av Socialdemokrater i Europaparlamentet PE589.755v01-00 2/2 CM\1104145.docx

5 Ilham Tohti Professor Ilham Tohti betraktas av många som den viktigaste intellektuella representanten och fredliga förkämpen för den uiguriska minoriteten i Folkrepubliken Kina. Han greps 2014 och anklagades på oklara grunder för separatism, varefter han dömdes till livstids fängelse efter en rättegång som inte uppfyllde internationella normer. Ilhan Kyuchyuk och 42 andra ledamöter CM\1104145.docx 3/3 PE589.755v01-00

(Foto: reproducering tillåten.) Can Dündar och alla de som kämpar för tankefrihet och yttrandefrihet i Turkiet Nominerade av gruppen Europeiska enade vänstern/nordisk grön vänster Can Dündar (född den 16 juni 1961) är en turkisk journalist, krönikör och dokumentärfilmare. Han var chefredaktör för dagstidningen Cumhuriyet mellan februari 2015 och juli 2016. I november 2015 greps Can Dündar och Erdem Gül, redaktionschef för Cumhuriyet i Ankara, efter att tidningen publicerat bilder som visade hur Turkiets nationella underrättelsetjänst levererade vapen till syriska rebeller. De två männen satt fängslade i 92 dagar innan Turkiets författningsdomstol i ett avgörande förklarade att männens yttrandefrihet och pressfriheten hade kränkts, varefter de båda journalisterna släpptes i väntan på rättegång. Den 6 maj dömdes Dündar till fem år och tio månaders fängelse för att ha hjälpt en väpnad organisation och avslöjat statshemligheter. Han har sedermera överklagat domen. Samma dag utsattes han för ett mordförsök men överlevde lyckligtvis. Efter den misslyckade kuppen den 15 juli sa han upp sig som chefredaktör för Cumhuriyet. Han har sagt att han inte kommer att överlämna sig till rättsväsendet förrän undantagstillståndet har hävts. Can Dündar har lämnat Turkiet eftersom han inte längre är säker där. Efter statskuppen har antalet rättstvister som gäller yttrandefriheten ökat, och allt fler människor grips och ställs inför rätta i Turkiet. Medierna är särskilt utsatta. Turkiet ligger på plats 151 av 180 på pressfrihetsindexet för 2016. Det är det land i världen där flest journalister, sett till landets folkmängd, fängslas. Can Dündar har blivit en symbol för motståndet mot det rådande förtrycket i Turkiet. Att tilldela Can Dündar Sacharovpriset 2016 skulle skicka en kraftig signal om att Europaparlamentet stöder yttrandefrihet och tankefrihet i Turkiet och ge hopp till de progressiva krafter i landet som står upp mot inskränkningen av invånarnas frihet. PE589.755v01-00 4/4 CM\1104145.docx

(Foto: Flickr Creative Commons.) Can Dündar och alla de som kämpar för tankefrihet och yttrandefrihet i Turkiet Nominerade av gruppen De gröna/europeiska fria alliansen Can Dündar (född den 16 juni 1961) är en turkisk journalist, krönikör och dokumentärfilmare. Han var chefredaktör för dagstidningen Cumhuriyet mellan februari 2015 och juli 2016. I november 2015 greps Can Dündar och Erdem Gül, redaktionschef för Cumhuriyet i Ankara, efter att tidningen publicerat bilder som visade hur Turkiets nationella underrättelsetjänst levererade vapen till syriska rebeller. De två männen satt fängslade i 92 dagar innan Turkiets författningsdomstol i ett avgörande förklarade att männens yttrandefrihet och pressfriheten hade kränkts, varefter de båda släpptes i väntan på rättegång. Den 6 maj dömdes Dündar till fem år och tio månaders fängelse för att ha hjälpt en väpnad organisation och avslöjat statshemligheter. Samma dag utsattes han för ett mordförsök som han överlevde. Han har sedermera överklagat domen. Efter den misslyckade kuppen den 15 juli sa han upp sig som chefredaktör för Cumhuriyet. Han har sagt att han inte kommer att överlämna sig till rättsväsendet förrän undantagstillståndet har hävts. Can Dündar har lämnat Turkiet eftersom han inte längre är säker där. Turkiet ligger på plats 151 av 180 på det internationella pressfrihetsindexet för 2016 och är det land i världen där flest journalister fängslas. Can Dündar har blivit en symbol för motståndet mot den häxjakt som president Recep Tayyip Erdoğan bedriver mot medierna. Att tilldela Can Dündar Sacharovpriset 2016 skulle skicka en kraftig signal om att EU stöder mediefrihet och yttrandefrihet i Turkiet och ge hopp till de liberala demokratiska krafterna i landet. CM\1104145.docx 5/5 PE589.755v01-00

Bakgrund Can Dündar och alla de som kämpar för tankefrihet och yttrandefrihet i Turkiet Nominerad av gruppen Frihet och direktdemokrati i Europa Turkiet är det land i världen där flest journalister fängslas (117 satt fängslade den 12 september). Det är mer än länder som Kina och Iran. Turkiet ligger på plats 151 av 180 på det internationella pressfrihetsindexet. Den redan svåra situationen förvärrades ytterligare efter kuppförsöket den 15 juli 2016. Landets regering utfärdade den 28 juli ett dekret om att stänga ner 102 medier (45 dagstidningar, 16 tv kanaler, 23 radiostationer, 3 nyhetsbyråer och 15 tidskrifter). Den 20 augusti beslutade en domstol i Istanbul att den kurdiska dagstidningen Özgür Gündem skulle stängas ner tills vidare och att över 20 journalister skulle gripas. Polisen stormade tidningens redaktion i Istanbul och stängde ner den. Turkiets myndigheter är skyldiga att ställa dem som begår våldsdåd inför rätta, men undantagstillståndet bör inte missbrukas för att inskränka yttrandefriheten och tankefriheten och förtrycka deras förespråkare. Efter kuppen har 2 099 skolor, studenthem och universitet slagits igen, 1 254 föreningar och stiftelser har stängts ner och 3 465 domare och åklagare har avskedats. Tusentals anställda inom olika offentliga institutioner har förlorat jobbet. Omkring 43 000 personer sitter fängslade efter det misslyckade kuppförsöket. Pressfriheten är en oerhört viktig del av det demokratiska systemet med kontroller och motvikter. När pressen försvagas är det nästan alltid ett tecken på kommande inskränkningar av friheten. Därför ska EFDD-gruppens nominering ses som en nominering för alla turkiska journalister och alla som kämpar för yttrandefrihet och tankefrihet i Turkiet. *** Can Dündar är en turkisk journalist och krönikör som har skrivit flera böcker och regisserat ett antal dokumentärfilmer. I februari 2015 tillträdde han som chefredaktör för Cumhuriyet, oppositionens ledande dagstidning. I november tilldelades tidningen 2015 års pris från Reportrar utan gränser för sin oberoende och modiga journalism. PE589.755v01-00 6/6 CM\1104145.docx

I maj 2015 rapporterade Cumhuriyet om en vapenleverans som beslagtagits vid den syriska gränsen i januari 2014. Det skapade stor uppståndelse, och Erdoğan varnade Dündar och sa att han skulle få betala ett högt pris 1. Videoupptagningen visade tydligt hur den turkiska statens underrättelsetjänst MİT försåg syriska islamistiska styrkor med vapen. Can Dündar och chefen för tidningens redaktion i Ankara, Erdem Gül, greps i november 2015. De satt fängslade i tre månader i väntan på rättegång, men släpptes i februari på order av konstitutionsdomstolen. Den 6 maj dömdes de av en turkisk domstol till fem år och tio månaders fängelse för att efter vad som påstås ha avslöjat statshemligheter. Samma dag utsattes Dündar för ett mordförsök. Journalisterna överklagade domen och släpptes i väntan på ett avgörande. Dündar har emellertid sagt att han inte kommer att överlämna sig till rättsväsendet, eftersom han på grund av det undantagstillstånd som råder efter kuppen inte kommer att få en rättvis rättegång. Can Dündar har nu lämnat sitt jobb som redaktör och befinner sig för närvarande i Tyskland. Hans fru Dilek Dündar fick sitt pass beslagtaget på flygplatsen när hon var på väg till sin make i Tyskland. 1 https://www.theguardian.com/world/2015/jun/03/turkish-president-erdogan-wants-editor-jailed-for-espionagein-video-row CM\1104145.docx 7/7 PE589.755v01-00

Mustafa Dzjemilev Nominerad av Group of the European People's Party (Christian Democrats) Mustafa Dzjemilev har ägnat hela sitt liv åt en fredlig kamp för mänskliga rättigheter, minoriteters rättigheter, yttrandefrihet och personlig värdighet. Han är en levande symbol för kampen för frihet som förenar motstånd mot sovjetisk totalitarism med modig och energisk opposition mot det förtryck av tatarernas och ukrainarnas medborgerliga och nationella rättigheter som utövas av de nya ryskstödda regimerna på Krim och i östra Ukraina. Mustafa Dzjemilev och Andrej Sacharov kände inte bara varandra personligen. De protesterade också tillsammans när Sovjet slog ner Pragvåren 1968 och inrättade Sovjetunionens första medborgarrättsgrupper. Dzjemilev utmärker sig bland kandidaterna för att han under hela 50 år har gett prov på stort personligt mod och engagemang både för sitt folks rättigheter och för frihet och värdighet för ukrainare, ryssar och människor från många andra länder. 1944, när han var sex månader gammal, deporterades han från sitt hem tillsammans med alla andra krimtatarer. Först efter 45 år kunde han återvända till sitt hemland. Mellan 1966 och 1986 greps han sex gånger av kommunistregimen för sina försök att utöva sina och andras mänskliga rättigheter. Bland de politiska fångarna från Sovjettiden är han känd för sin 303 dagar långa hungerstrejk, som han överlevde tack vare tvångsmatning. 1989 blev Dzjemilev ledare för den nygrundade krimtatariska nationella rörelsen. Under lång tid var han ordförande för krimtatarernas lokala parlament (mejlis). Han valdes också in i Ukrainas parlament. År 2009 blev Dzjemilev, i egenskap av tatar och förespråkare för ett modernt demokratiskt samhälle, måltavla för islamistiska terrorister. Men han fortsätter trots detta att engagera sig. I dag stöder han aktivt Ukrainas kamp för reformer, demokrati och frihet, efter att än en gång ha förvisats från sin hemregion Krim. Mustafa Dzjemilev har upptagits på Rysslands förteckning över efterlysta personer på grund av sitt arbete för att Krim ska förbli en del av Ukraina och för sitt folks rättigheter. Vid 73 års ålder fortsätter han att riskera sitt liv i kampen för medborgerliga och mänskliga rättigheter. PE589.755v01-00 8/8 CM\1104145.docx

Mustafa Dzjemilev Nominerad av gruppen Europeiska konservativa och reformister Mustafa Dzjemilev är en före detta sovjetisk dissident och före detta ordförande för krimtatarernas parlament (mejlis). Under kommunistregimen var han en symbol för tatarernas kamp för att få återvända till sin hemregion Krim, efter att ha deporterats till Centralasien av Stalin 1944. Han avtjänade ett femtonårigt fängelsestraff, varav nästan ett år i hungerstrejk, för sitt engagemang för mänskliga rättigheter. Dzjemilev var en högljudd motståndare mot Rysslands olagliga annektering av Krim, vilket ledde till att han förvisades därifrån. Han är nu en inflytelserik ledamot av Ukrainas parlament och stöder Ukrainas anslutning till EU och Nato. Mustafa Dzjemilev har under hela sitt liv kämpat för sitt folks krimtatarernas rättigheter och för mänskliga rättigheter i allmänhet. CM\1104145.docx 9/9 PE589.755v01-00

Nadia MURAD BASEE TAHA Nominerad av gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa IS mördade sex av mina bröder i en massaker i Kocho, nära Sinjar i Irak, den 15 augusti 2014. De kidnappade alla kvinnor i min familj, och skiljde mig sedan från min mor, som jag tror dödades i en massaker på kvinnor. IS använde våldtäkter som metod för att bryta ner kvinnor och flickor och se till så att de aldrig skulle kunna leva ett normalt liv igen. Islamiska staten har gjort yazidiska kvinnor till varor för människohandel. Jag är en yazidisk överlevare och tillhör en av världens äldsta religioner, som i dag riskerar att dö ut. Nadia Murad är en 23 årig offentlig talesperson för yazidierna. Hon är en av de tusentals yazidiska flickor och kvinnor som fördes bort av den så kallade Islamiska staten (IS) och utnyttjades som sexslavar. Nadia kommer från Kocho, en yazidisk by i Sinjar i Irak, där IS avrättade alla män och tillfångatog alla kvinnor och barn. Nadia utnyttjades som sexslav av mer än tolv IS soldater under tre månader. Hon köptes och såldes flera gånger av olika IS medlemmar och tvingades konvertera till deras version av islam. Sex av hennes bröder mördades i massakern i Kocho och hennes mor mördades senare i en massaker tillsammans med 80 andra äldre yazidiska kvinnor som IS krigarna inte ansåg hade något sexuellt värde. Nadia tillhör den religiösa irakiska minoriteten yazidier. Den yazidiska religionen har praktiserats i delar av dagens Irak, Syrien och Turkiet sedan urminnes tider och den omfattar förislamiska och till och med förzoroastriska motiv och seder. Yazidierna betraktas inte som tillhörande bokens folk i islamisk lag och har under hundratals år utsatts för upprepat våld och folkmord. Trots detta har de lyckats överleva i bergsområdena i sitt hemland. På grund av politiska påtryckningar har yazidierna under de senaste årtiondena näst intill försvunnit från Turkiet, och IS folkmord den 3 augusti 2014 är ett hot mot yazidiernas framtid i Irak. Våra skäl för att nominera Nadia Murad till Sacharovpriset för tankefrihet: Nadia Murad har utsatts för värsta tänkbara brutalitet. Sedan IS fruktansvärda masskidnappning har denna modiga yazidiska kvinna blivit en talesperson för de kvinnor som fallit offer för IS sexuella våld. Hon kämpar också för ett erkännande av folkmordet på yazidierna. Folkmordet har erkänts av FN:s internationella undersökningskommission för PE589.755v01-00 10/10 CM\1104145.docx

Syrien. Utmärkelsen skulle innebära en välbehövlig skjuts för hennes karriär, så att hon kan fortsätta att försvara mänskliga rättigheter och grundläggande friheter och skydda minoriteters rättigheter. CM\1104145.docx 11/11 PE589.755v01-00

Nadia Murad Basee och Lamiya Aji Bashar Nominerade av gruppen Progressiva förbundet av Socialdemokrater i Europaparlamentet Nadia Murad är en 21 årig offentlig talesperson för den yazidiska folkgruppen och en överlevande från IS sexslaveri. Hon utnyttjades som sexslav av fler än tolv IS soldater under tre månader. Hon köptes och såldes flera gånger av olika IS medlemmar och tvingades konvertera till deras version av islam. Sex av hennes bröder mördades i massakern i Kocho, och även hennes mor mördades senare i en massaker på grund av att IS krigarna inte ansåg att hon hade något sexuellt värde. Nadia tillhör den religiösa irakiska minoriteten yazidier. På grund av politiska påtryckningar har yazidierna under de senaste årtiondena näst intill försvunnit från Turkiet, och IS folkmord den 3 augusti 2014 är ett hot mot yazidiernas framtid i Irak. Sedan IS fruktansvärda masskidnappning har denna modiga yazidiska kvinna blivit en talesperson för de kvinnor som fallit offer för IS sexuella våld. Hon kämpar också för ett erkännande av folkmordet på yazidierna, vilket har erkänts av FN:s internationella undersökningskommission för Syrien. Nadia arbetar för att hjälpa kvinnor och barn som fallit offer för folkmord, massövergrepp och människohandel att återhämta sig och återuppbygga sina liv och samhällen. Lamiya är en 18 årig yazidisk flicka från byn Kocho. Vid 16 års ålder tillfångatogs hon tillsammans med resten av sin familj. Hennes far och hennes två bröder dödades av IS i massakern i Kocho och hennes mor befinner sig fortfarande i fångenskap. Hon såldes fem gånger till olika IS krigare, misshandlades och torterades. Hon och hennes två systrar utnyttjades som sexslavar och som hushållsslavar i en IS krigares hem. Hon tvingades hjälpa till att tillverka bomber i Mosul. I april försökte hon fly tillsammans med två vänner. På väg till den kurdiska gränsen råkade en av hennes vänner utlösa en bomb på ett minfält. Båda Lamiyas vänner dog. Själv överlevde hon, men hon förlorade högra ögat och det vänstra ögat är skadat till 80 %. Den tyska icke statliga organisationen Luftbrücke Irak förde henne till Tyskland, där hon fick vård. Hon har aktivt uttalat sig om det yazidiska folkets öde och hon hjälper kvinnor och barn som har fallit offer för slaveri och andra grymheter av IS. PE589.755v01-00 12/12 CM\1104145.docx

Ilham Tothi greps och fängslades utan en rättvis rättegång, enbart för att han krävde rättvisa för den uiguriska minoriteten. Att tysta en sådan outtröttlig förespråkare för fred och förståelse över kulturgränserna just när den uiguriska autonoma regionen Xinjiang i Kina behöver det som mest är inte bara motbjudande, utan även oerhört kortsiktigt. Margaret Atwood, medlem av PEN International Writers Circle Ilham Tohti Nominerad av Ilhan Kyuchyuk och 42 andra ledamöter Professor Ilham Tohti, som tillhör den uiguriska folkgruppen, undervisade i ekonomi vid Minzuuniversitetet i Peking i Folkrepubliken Kina. Han är känd för sin fredliga kamp för uigurernas språkliga och kulturella rättigheter och betraktas av många som uigurernas främsta intellektuella representant i Folkrepubliken Kina. Ilham Tohti utmärker sig för sitt djupa engagemang för en fredlig dialog präglad av måttlighet. Han har ofta betonat att våld inte är lösningen och att en fredlig samlevnad mellan hankineser och uigurer är hans främsta mål. Trots att han greps upprepade gånger fortsatte hans fredliga motstånd, vilket i slutändan ledde till att han förlorade sin frihet. Tohti greps 2014 i sitt hem, rätt framför ögonen på sina små barn. Han anklagades på oklara grunder för separatism och dömdes till livstids fängelse i Kina efter en rättegång som inte uppfyllde internationella normer. På grund av Ilham Tohtis beundransvärda mod och utomordentliga bidrag till kampen för mänskliga rättigheter stöder vi hans nominering till Sacharovpriset för tankefrihet 2016. CM\1104145.docx 13/13 PE589.755v01-00