Energi- och klimatprogram Karlskrona kommun 2011-2020 Ett program för systematiskt energi och klimatarbete i Karlskrona kommun med fokus på: Energieffektivisering Förnybar energi Transporter Engagera flera Produktion Energi- klimatprogram Miljöstrategiska enheten KLF 2011-10-19 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-12-15 234
Innehållsförteckning Energi- och klimatprogram Karlskrona kommun... 0 2011-2020... 0 Tabell 1. Internationella, nationella, regionala, samt lokala mål... 1 Energi- och klimatprogram för Karlskrona kommun 2011-2020... 2 Vision Karlskrona... 2 Sammanfattning... 3 1 Inledning... 5 1.1 Energi- och klimatprogrammets utformning... 5 1.2 Energi- klimatprogrammets beståndsdelar... 6 1.2.1 Energibalans (bilaga1)... 6 1.2.2 Fokusområden och övergripande mål... 6 1.2.3 Delstrategier och målformuleringar... 6 1.2.4 och indikatorer... 7 1.2.5 Processhandlingsplan.... 7 1.2.6 Kommunikationsplan... 7 1.2.7 Avgränsningar... 7 1.3 Geografi och befolkning... 8 1.4 Näringsliv... 8 1.5 Energi... 9 1.5.1 Tillförsel av energi... 9 1.5.2 Användning av energi... 9 1.5.3 Växthusgaser... 10 1.5.4 Potential/prognos... 10 2 Mål... 11 2.1 Internationella, nationella, regionala, lokala mål... 11 Tabell 1. Internationella, nationella, regionala, samt lokala mål... 11 3 Kommunens övergripande mål för energi- klimatarbete 2011 2020... 12 3.1 Fokusområden och mål... 12 4 Handlingsplan (åtgärdskatalog)... 15 4.1 Delstrategier, effekt- och aktivitetsmål... 15 Innehållande delstrategier, effekt- och aktivitetsmål för respektive fokusområde... 15 Handlingsplan (åtgärdskatalog)... 16 Innehållande delstrategier, effekt- och aktivitetsmål för respektive fokusområde... 16 4.2 Handlingsplan åtgärder och aktiviteter inkl. potential.... 26 5 Indikatorer och uppföljning... 26 Figur- och tabellförteckning Figur 1. Karlskrona kommuns arbete med energi- och klimat Figur 2. Karlskrona kommun Figur 3. Bruttotillförsel av energi till Karlskrona kommun, geografisk enhet Figur 4. Energianvändning/ samhällssektor Figur 5. Statistik över kommunens utsläpp av växthusgaser Figur 6. Principskiss Energi- klimatprogram 20100-2020 Tabell 1. Internationella, nationella, regionala, samt lokala mål Tabell 2. Delstrategier/Mål ( Åtgärdskatalog) 1
Energi- och klimatprogram för Karlskrona kommun 2011-2020 Vision Karlskrona Ett hållbart Karlskrona som bygger på de fyra hörnstenarna - Den attraktiva livsmiljön - Det växande näringslivet - Den bästa kunskapen - Det öppna sinnet Som ekokommun enligt de fyra hållbarhetsprinciperna Hållbar utveckling och miljöfrågor integreras i all kommunal verksamhet. Som ekokommun har Karlskrona kommun ställt sig bakom de fyra hållbarhetsprinciperna från Naturliga stegets forskning och arbetar aktivt och strategiskt för en hållbar utveckling. I det hållbara samhället utsätts inte naturen för systematisk 1) koncentrationsökning av ämnen från berggrunden 2) koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion 3) undanträngning med fysiska metoder Och, i det samhället hindras inte människor systematiskt 4) från att tillgodose sina behov 2
Sammanfattning Karlskrona kommuns Energi- och klimatprogram har som övergripande syfte att minska den negativa påverkan som vår användning av varor, tjänster och produkter har på vårt klimat. Inriktningen är att inom de områden som är mest aktuella åstadkomma förändring i positiv riktning. Målen är hanterade i bred process inom deltagande förvaltningar och har direkt koppling till fokusområden. Åtgärder har därefter arbetats fram som delstrategier med individuella mål som styr mot de övergripande målsättningarna. I energibalansen kan utläsas vilka områden som kräver prioritet i åtgärd. De områden som satts fokus på i detta Energi- klimatprogram är: Energieffektivisering Förnybar Energi Transporter Engagera flera. Inom fokusområde Energieffektivisering har mycket gjorts internt i kommunens fastigheter Fastighetskontoret, KarlskronaHem, Kruthusen och Affärsverken. Efter hand som målen internt nås vänds blickarna externt till fastighetsägare och näringsliv. Målsättningen är att arbeta med näringslivsnätverk och samverka med de initiativ som är verksamma, t.ex. Uthållig Kommun Etapp3. Energieffektivisering inriktar sig främst på byggnader, byggnaders installationer samt drift och underhåll. För hushållens del är det främst energi- och klimatrådgivningen som är verktyget. Inom fokusområde Förnybar Energi är det stora fjärrvärmen. Med energiproduktion av förnybara bränslen och nytt kraftvärmeverk så lär förnybar energi i fjärrvärmenätet öka till nästan 100 %. Andra små men viktiga steg har tagits för nya energiformer som solenergi, vindkraft, kyla från havet, värme från havet, etc. De absolut senaste inslagen är vågkraft som vi ännu inte sett i produktion samt flytande havsbaserad vindkraft. Utvecklingspotentialen är enorm och med inriktning på hållbar tillväxt och ett hållbart näringsliv är framgångsfaktorerna många. Fokusområde Transporter står för det största utsläppet av växthusgaser i kommunen. Transporter överträffar alla andra användarkategorier och står för 76 % av koldioxidutsläppen i kommunen. Här finns potential till förbättring genom att välja/ prioritera rätt fordon, fordonsslag och åtgärder för en förändrad attityd till transport med fossildrivna fordon. För att nå den förändring som är nödvändig behövs politisk styrning och mod. Fokusområde Engagera Flera har sitt övergripande mål i att öka förståelse och attityd till klimatfrågan och omsätta insikt till konkret handling. I det engagemang som behövs externt för att nå uppsatta mål är allmänheten och näringslivet potentiella budbärare. Genom att skapa mötesplatser och visa på goda exempel kan vi få fler att bidra till en minskad negativ klimatpåverkan. Engagera flera har en stor roll i energi- klimatstrategins kommunikationsplan. 3
Karlskronas energi- och klimatarbete System Förutsättningar: Karlskrona kommuns vision Fyra hållbarhetsprinciperna organisation, Borgmästaravtalet m.m. Karlskrona kommun som en del av biosfären inkl. de lagar/regler/normer som styr systemet Framgång Strategi Handling Mål: Internationella, EU, Nationella, Regionala, Lokala övergripande. Koldioxidutsläpp Karlskronas vision ÖP 2030 Viljeinriktning för energi- och klimatprogrammet Effekt- och aktivitetsmål Fokusområden: Energieffektivisering, Förnybar energi, Transporter, Engagera flera Delstrategier: Detaljerade mål kopplade till fokusområden Tvärgående temaområden: Fysisk ing, näringsliv, upphandling, skola, informationsinsatser Åtgärder, aktiviteter och handlingsplan Ex. Biogas, elbilar, cykelstrategi, Energirådgivning, energieffektivisering i fastigheter, samverkan med näringslivet Verktyg Energieffektiviseringsstödet, Indikatorer/uppföljning, Kommunikationsstrategi, Process HP Potential ökning/minskning, Klimatsamverkan Blekinge, ABCD/Backcasting, Energibalans Uthållig kommun Etapp 3, Arbetsgrupper, Samverkansgrupp näringslivsnätverk, Blekinge Arkipelag, biosvärarbetet, m.m. 4
1 Inledning Energi- och klimatfrågorna är en del av ett hållbart samhälle och involverar flera av samhällets olika aktörer (kommun, näringsliv, hushåll m.m.). För att kunna erbjuda invånarna en hållbar och klimatsmart energiförsörjning krävs en god ing och samverkan mellan alla dessa aktörer. Karlskronas nya energi- och klimatprogram syftar till att få ett helhetsperspektiv på arbetet för ett hållbart Karlskrona ur energi- och klimatsynpunkt. Välformulerade målsättningar som utgår från en hållbar vision ger logiska strategier och åtgärder att genomföra och följa upp. Det nya energioch klimatprogrammet innehåller övergripande mål, målformuleringar och åtgärder men omfattar även mål och åtgärder enligt andra befintliga styrdokument i kommunen och som har energi- och klimatrelevans. Programmet är en revidering och fördjupning av Energiplan 2006 och ersätter denna. Energi- och klimatprogram 2020 för Karlskrona kommun ska vara ett pedagogiskt verktyg som ger en gemensam förståelse och syn på helheten, som bäddar för samverkan och som har en tydlig koppling till andra och program i kommunen. Ambitionen med programmet är att fördelningen av ansvar för innehållet är logiskt och tydliggjort samt att det finns förutsättningar för att genomföra strategierna och åtgärderna och att de är beskrivna i form av intern organisation (t.ex. processledare, samverkansgrupp, arbetsgrupper) och externa forum för samverkan (t.ex. Klimatsamverkan Blekinge, referensgrupp Green Teens och Uthållig Kommun Etapp3 med näringslivsnätverk). 1.1 Energi- och klimatprogrammets utformning Energibalans Fokusområden och övergripande mål Delstrategier och målformuleringar Processhandlingsplan Kommunikationsstrategi 5
Ett Hållbart Karlskrona ur energi- och klimatsynpunkt Vision Fokusområden Övergripande mål Handlingsplan Delstrategier Effekt - aktivitetsmål Processhandlingsplan Kommunikationsstrategi Energibalans Figur 1. Karlskrona kommuns arbete med energi- och klimat 1.2 Energi- klimatprogrammets beståndsdelar 1.2.1 Energibalans (bilaga1) Karlskrona kommuns energibalans beskriver nuläget på kommunens energiflöde och kartlägger i vilka sektorer energin används. Energiläget år 2009 jämförs också med hur läget var år 1990, 1995, 2000 och 2005 med syfte att kunna utläsa tendenser och förändringar inom energiområdet. 1.2.2 Fokusområden och övergripande mål Energi- och klimatprogrammet är uppbyggt kring fyra fokusområden; Energieffektivisering, Förnybar energi, Transporter och Engagera flera, som alla syftar till att minska koldioxidutsläppen. Programmet är uppdelat internt och externt, d.v.s. kommunens organisation (internt) och den geografiska kommunen (externt). För varje fokusområde finns ett eller två övergripande mål både internt och externt. Programmet har också övergripande mål för minskning av koldioxidutsläpp. 1.2.3 Delstrategier och målformuleringar För att fördjupa arbetet med fokusområden så har kommunen utvecklat delstrategier. För varje fokusområde, internt och externt, finns delstrategier som beskriver på vilket sätt vi behöver arbeta för att gå mot de övergripande målen. Delstrategierna görs därefter mer konkreta i SMARTA målformuleringar (Specifika Mätbara Attraktiva Realistiska Tidsatta Ansvarsfördelade). Målformuleringarna är antingen effektmål eller aktivitetsmål. Effektmål består av hårda siffror i 6
form av t.ex. procenttal eller kwh, medan aktivitetsmål beskriver en eller flera aktiviteter som ska genomföras inom ett område och tidsintervall. 1.2.4 och indikatorer av energi- och klimatarbetet i Karlskrona kommun kopplas till indikatorer för övergripande målen. Indikatorerna består dels av Sveriges Ekokommuners gröna nyckeltal, dels av de indikatorer som tagits fram av Energimyndigheten inom programmet Uthållig kommun. och indikatorer följer till samtliga åtgärder som är kopplade till delstrategierna. en är en obligatorisk del processhandlingsplan eller projektplan för åtgärd. 1.2.5 Processhandlingsplan. Energi- och klimatprogrammet ger Karlskrona kommun struktur och målformuleringar som leder oss i önskad riktigt mot ett hållbart Karlskrona. Handlingsplanen beskriver vilka konkreta åtgärder och aktiviteter som behöver genomföras för att vi ska nå målen. Processhandlingsplanen beskriver hur varje enskild aktivitet och åtgärd ska initieras, genomföras och följas upp. D.v.s. vilken organisation som krävs, t.ex. hur ofta en samverkansgrupp bör mötas, vad som ska behandlas på möten, ekonomisk kalkyl, miljövinst osv. 1.2.6 Kommunikationsplan För Energi- och klimatprogrammet utformas en kommunikationsplan. Målgrupp= privatpersoner, näringsliv/ företag/fastighetsägare, intresseorganisationer, kommun, landsting, övriga myndigheter. Kommunikationsplanen skall initialt sprida kunskap om programmet, metodiken och åtgärdernas hemvist. Kommunikationsplan arbetas fram våren 2012 i samverkan med Karlskrona kommuns informationsenhet. 1.2.7 Avgränsningar Energi- och klimatprogrammet omfattar o Kommunens geografiska område och kommunen som organisation o Styrande mål och åtgärder för kommunens nämnder och bolag o Vägledande åtgärder och förväntningar på övriga aktörer o Mål år 2014 och 2020 7
1.3 Geografi och befolkning Karlskrona präglas av sin marina historia, vilket också har gett staden dess karaktär med ständigt närvarande skärgårdskänsla och olika former av örlogsverksamhet. Karlskrona anses till och med så pass unik att UNESCO har fört upp staden på listan över Världsarv. Idag bevarar vi det arvet, men bygger också för framtiden. Karlskrona kommun har en areal på 104689 hektar och det bor 59 invånare per km 2. Folkmängden uppgick till 64 053, hösten 2010 (2010-12-31) Figur 2. Karlskrona kommun 1.4 Näringsliv Det finns omkring 4500 företag i Karlskrona. Kommunen kan idag stoltsera med Sveriges enda marinbas, färjeförbindelse med Polen, Blekinge Tekniska Högskola, en mängd offentliga verksamheter bl.a. Boverket, Kustbevakningen, en stor andel tillverkningsindustrier och ett stort handelsutbud. Basindustrin består av större framgångsrika företag med produkter i tiden samt många mindre företag som utgör en viktig kugge som underleverantörer. ABB High Voltage Cables, Kockums AB, Dynapac Heavy Equipment, Auralight International, MCT Brattberg, Roxtec International och Flextronics är alla exempel på större industriföretag som finns i Karlskrona. Telecom City är ett nätverk av ett 50-tal konsult- och utvecklingsbolag inom IT och Telecom, där Ericsson och Telenor är de större arbetsgivarna. Här finns också medieföretag, där Förlags AB Albinsson & Sjöberg är ett av dem som har valt Karlskrona som bas. Utvecklingen för landsbygds- och skärgårdsföretagen är god och genom ökad samverkan finns förutsättningar för en fortsatt positiv trend. De senaste åren har turismen ökat markant, samt en allt större fokusering på det maritima livet. Karlskrona ingår dessutom bland Unescos världsarv sedan 1998 och det är få städer i världen där man kan uppleva militär närhet i form av ubåtar och andra militärfartyg mitt inne i centrum. Till detta skall fogas att Karlskrona kommun tillsammans med Ronneby kommun och Karlshamn gemensamt arbetar för att kustskärgården skall bli ett av UNESCO s utnämnda biosvärområden Blekinge Arkipelag. 8
1 142 959 787 618 643 566 492 263 291 138 270 280 143 670 699 85 730 695 683 682 671 1.5 Energi 1.5.1 Tillförsel av energi Totalt tillfördes Karlskrona kommun ca 1,5 TWh under år 2009. Av dessa 1,5 TWh producerades 0,5 TWh av fossila bränslen, 0,3 TWh av biobränslen samt 0,7 TWh av elenergi. 2000,0 1800,0 1600,0 1400,0 1200,0 1000,0 800,0 600,0 400,0 200,0 0,0 1990 1995 2000 2005 2007 2008 2009 Fossila Bränslen (GWh) Biobränsle (GWh) El-energi (GWh) Figur 3. Bruttotillförsel av energi till Karlskrona kommun, geografisk enhet 1.5.2 Användning av energi Totalt sett har energianvändningen minskat genom åren. Den största energianvändningen bland samhällssektorerna är hushållssektorn (följt av transportsektorn). Hushållssektorn i Karlskrona kommun använde under år 2008 490 GWh, vilket motsvarar drygt en tredjedel av hela kommunens energianvändning. I figur 4 illustreras hushålls- och transportsektorns stora andel av energianvändningen. Totalt står hushåll och transporter för 64 % av kommunens energianvändning. 2000 1500 GWh 1000 500 0 1990 2000 2005 2006 2007 2008 2009 Jordbruk,skogsbruk,fiske Industri, byggverks. Offentlig verksamhet Transporter Övriga tjänster Hushåll Slutlig användning totalt Figur 4. Energianvändning/ samhällssektor 9
1.5.3 Växthusgaser All användning av energi ger upphov till miljöeffekter. Totalt genererade energianvändningen i kommunen 145898 ton koldioxid under år 2009. 2009 0,62% 22,96% 0,31% 76,12% Energiförsöjning Industriprocesser Transporter Lösningsmedelsanvändning Figur 5. Statistik över kommunens utsläpp av växthusgaser 1.5.4 Potential/prognos Här görs en kortfattad genomgång av vilka möjligheter som finns för att åstadkomma klimatåtgärder inom olika områden som bl.a. industrin, produktion av energi, hushåll, service, transporter, avfallshantering och jordbruk. Beskrivningen bör avse respektive sektors direkta och indirekta klimatpåverkan. Varje sektor påverkar indirekt utsläppen inom andra områden än den egna och som ett exempel på detta kan nämnas att hushållens konsumtionsmönster påverkar utsläppen från både transporter och industrin. Ett annat exempel är att stadens ing för bostadsbebyggelse, infrastruktur och andra verksamheter påverkar transportbehov och möjliga alternativ för uppvärmning av bostäder och lokaler. 10
2 Mål Klimatmål i Sverige, EU och Karlskrona kommun till år 2020: 20 procent lägre utsläpp av växthusgaser 20 procent ökad energieffektivitet 20 procent andel förnybar energi varav transporters andel skall vara 10 procent av transportsektorns energianvändning. Sverige 40 procent minskning av klimatutsläppen. Minst 50 procent förnybar energi. 20 procent effektivare energianvändning. Minst 10 procent förnybar energi i transportsektorn. En fossilbränslefri fordonsflotta 2030. 2.1 Internationella, nationella, regionala, lokala mål Tabell 1. Internationella, nationella, regionala, samt lokala mål Regionala klimatmål Förnybar energi EU mål 2020 20 % mindre koldioxidutsläpp jämfört med 1990 (Energy policy for Europe 2007) 12 20 % förnyelsebar energi (Energy policy for Europe 2007) Sverige mål Till år 2020 ska utsläppen av växthusgaser i Sverige, från verksamheter som ligger utanför systemet för handel med utsläppsrätter, minska med 40 procent jämfört med 1990. 2020: Fossilbränslefri, oberoende av olja för uppvärmning Blekinge län mål 2010: Koldioxidutsläpp från fossila bränslen har minskat till 3,8 ton per år och invånare 2010: till hälften självförsörjande, energiförsörjningen bygger så långt som möjligt på förnybara energikällor 2015: en ökad andel av elproduktionen i länet ska baseras på vindkraft och kraftvärme, 0,19 TWh el produceras genom vindkraft Karlskrona kommuns mål Karlskrona kommun skall minska utsläppen av CO 2 till 50 % jämfört 1990 års värde. Värde 1990 225700 ton CO 2 Karlskrona kommun skall öka andelen förnybar energi. Inriktning är Nationella måltal. 100 % fossilbränslefri uppvärmning 2020 Karlskrona kommun uppnått 2009 2,3 ton CO2 per capita Värde 2009 145898 ton CO 2 0,29 TWh biobränsle. Ca 21 % andel förnybar energi. 1 http://europa.eu/pol/ener/overview_en.htm, 2007-08-06 2 http://www.managenergy.net/products/r1592.htm, 2007-07-25 11
Transportsektorn 10 % förnyelsebara drivmedel enl. (Energy policy for Europe 2007) Fossilbränslefri fordonsflotta 2030 2010: stabiliseras utsläppen från koldioxid från vägtrafik (exklusive transittrafik) på 1995 års nivå, andelen förnybara drivmedel utgör minst 6 % Minska utsläpp av CO 2 från vägtrafik med - 10% 2014-20% 2020 Omställning sker i enlighet med EUdirektivet med 5,75 % inblandning i bensinen Energieffektivisering 20 % enl. (Energy policy for Europe 2007) Minskning med 20 % 2020 50% 2050 Energianvändning/ uppvärmd area/ enhet i bostäder o lokaler. Samma som nationella målet 30% till 2020 jämfört med basår 1990. 21% jämfört 1990 3 Kommunens övergripande mål för energi- klimatarbete 2011 2020 3.1 Fokusområden och mål Den övergripande målbilden hänger samman med de internationella, nationella och regionala målsättningar som antagits av EU, Sveriges regering och länsstyrelsen Blekinge. På regionalnivå har länsstyrelsen en Energi/klimatstrategi som är under revidering vilket kommer att påverka det lokala Energi/klimatprogrammet. Mot bakgrund av Energibalansen och den samlade kompetens som bearbetats i förarbetet av Energi/klimatprogrammet har fyra fokusområden prioriterats. Dessa fokusområden är: Energieffektivisering, Förnybar Energi, Transporter, Engagera flera. Till dessa fokusområden har måltal och åtgärder kopplats. Fokusområden, måltal och åtgärder har utformats både för kommunen som geografisk enhet (externt) såväl som för kommunen som organisation (internt). 12
Mål för kommunen som geografiskt område (externt) till år 2014 FOKUSOMRÅDE Koldioxidutsläpp Utsläppet av koldioxid i Karlskrona kommun ska till år 2014 ha minskat till 2,2 ton/ år/ kommuninvånare. Energieffektivisering År 2014 skall energianvändningen i Karlskrona kommun ha minskat med 25 % jämfört med år 1990. Motsvarar 3750 MWh/år från 2009-2014 Förnybar Energi År 2014 skall 60 % av den totala energianvändningen i Karlskrona kommun komma från förnybara energikällor Engagera flera Kännedomen om de lokala energi- och klimatmålen ska öka hos kommunens invånare. Mål för kommunen som geografiskt område (externt) till år 2020 FOKUSOMRÅDE Koldioxidutsläpp År 2020 skall utsläppen av koldioxid från användning av fossila bränslen i Karlskrona kommun ha minskat med 50 % jämfört 1990. Energieffektivisering År 2020 skall energianvändningen i Karlskrona kommun skall ha minskat med 30 % jämfört med år 1990. Motsvarar 570000MWh. Förnybar energi År 2020 skall 70 % av den totala energianvändningen i Karlskrona kommun komma från förnybara källor Transporter 15 % förnybara drivmedel till år 2020. 50 % ökning av resandet i Blekinge med kollektivtrafiken till år 2020. Engagera flera Kännedomen om de lokala energi- och klimatmålen ska öka hos kommunens invånare. 13
Mål för Karlskrona kommun, kommunorganisationen (Internt) till år 2014 FOKUSOMRÅDE Koldioxidutsläpp Energieffektivisering År 2014 skall utsläppen av koldioxid från användning av fossila bränslen i Karlskrona kommunorganisation minskat med 20 % jämfört med 1990 År 2014 skall energiförbrukningen i kommunkoncernens egna fastigheter ha minskat till 95 kwh/m 2 jämfört med 2009 =100kWh/m 2 ). År 2014 skall energiförbrukningen i kommunkoncernens fastigheter minska med 6 000 MWh jämfört med 2009. (Energiförbrukning 2009 = 120506MWh) År 2014 skall energiförbrukningen i kommunkoncernens fastigheter minska med 10 % jämfört med 2009 (angivet i kwh/m 2 ). Förnybar Energi År 2014 skall alla kommunens byggnader utanför fjärrvärmedistribution ha konverterat sin uppvärmning till förnybar energikälla. År 2014 skall alla kommunens fastigheter inom fjärrvärmeområde ha anslutit sig till fjärrvärme samt att lika gäller vid nyproduktion. Transporter År 2014 skall minst 75 % av det drivmedel som används i kommunkoncernens personfordon (ägda bilar/leasingbilar) utgöras av förnybara bränslen, exempelvis etanol eller biogas eller el/ elhybrid. (2009 cirka 57 % förnybart). Engagera flera Alla kommunens medarbetare ska vara delaktiga och engagerade i vårt energi- och klimatarbete. 14
Mål för Karlskrona kommun, kommunorganisationen till år 2020 FOKUSOMRÅDE Koldioxidutsläpp År 2020 skall utsläppen av koldioxid i Karlskrona kommunorganisation minskat med 50 % jämfört med 1990 Energieffektivisering År 2020 skall energiförbrukningen i kommunkoncernens egna fastigheter ha minskat med 30 % jämfört med 2003 (15 % genom investeringar och 5 % genom beteendeförändringar). Motsvarar 43400MWh Förnybar energi År 2020 skall all fossil energi för uppvärmning vara utfasad och ersatt av förnybar energi, alt. energieffektiviserad. Öka andelen förnybar energi till 90 % år 2020 av total energianvändning. Transporter Alla fordon drivs med förnybar energi år 2020. År 2020 skall 100 % av det drivmedel som används i kommunkoncernens personbilar (ägda bilar/leasingbilar) utgöras av förnybara bränslen, exempelvis etanol eller biogas eller el (elhybrid). Engagera flera Alla kommunens medarbetare ska vara delaktiga och engagerade i vårt energi- och klimatarbete. 4 Handlingsplan (åtgärdskatalog) 4.1 Delstrategier, effekt- och aktivitetsmål Innehållande delstrategier, effekt- och aktivitetsmål för respektive fokusområde Delstrategierna är kopplade till mätbara mål som syftar till att uppnå de övergripande målen och målbilden för respektive fokusområde. Målen är tidsangivna, preciserade, mätbara och uppföljningsbara, de är antingen effektmål (hårda siffror) eller aktivitetsmål (antal och tidsangivna aktiviteter). Varje delstrategi konkretiseras ytterligare ute i respektive verksamhet som innehar ansvaret för delstrategin, där fördelas även ansvaret på ett mer specifikt sätt. av ansvarsfördelningen görs av miljöstrategiska enheten och beskrivs närmare i processhandlingsplanen. 15
Handlingsplan (åtgärdskatalog) Innehållande delstrategier, effekt- och aktivitetsmål för respektive fokusområde På detta sätt ska Karlskrona kommun arbeta för att nå upp till de övergripande målen. Delstrategierna är kopplade till mätbara mål som syftar till att uppnå de övergripande målen och målbilden för respektive fokusområde. Målen är tidsangivna, preciserade, mätbara och uppföljningsbara, de är antingen effektmål (hårda siffror) eller aktivitetsmål (antal och tidsangivna aktiviteter). Varje delstrategi konkretiseras ytterligare ute i respektive verksamhet som innehar ansvaret för delstrategin, där fördelas även ansvaret på ett mer specifikt sätt. av ansvarsfördelningen görs av miljöstrategiska enheten och beskrivs närmare i processhandlingsplanen. Förkortningar ansvarsfördelning: TF = Tekniska förvaltningen SBF = Samhällsbyggnadsförvaltningen KLF = Kommunledningsförvaltningen EKR = Energi- och klimatrådgivningen MSE = Miljöstrategiska enheten UF = Utbildningsförvaltningen BUF = Barn- och Ungdomsförvaltningen Tabell 2. Delstrategier /Mål ( Åtgärdskatalog) ENERGIEFFEKTIVISERING Externt Delstrategi 1.1 Mål 1.1 Ansvar Andra Vi erbjuder god energi- och klimatrådgivning till invånare, små- och medelstora företag och organisationer. Vi skall minska energiförbrukningen hos målgrupperna med 20 % till år 2020 EKR Delstrategi 1.2 Mål 1.2 Ansvar Andra Vi driver ett systematiskt Kommunen hyr endast MSE arbete gentemot kunderna lokaler som ligger under hyresvärdar, 95 kwh/kvm i fastighetsägare och andra förbrukning för målgrupper om hur de kan uppvärmning. arbeta med energieffektivisering. Delstrategi 1.3 Mål 1.3 Ansvar Andra Vid nybyggnation tas 2014 ska alla som SBF hänsyn till placering och ansöker om bygglov få utformning av byggnader rådgivning om energi- Slumpvis uppföljning av energirådgivning av 20 hushåll/ år som genomfört energirådgivning. av förändring via bostadsrättsföreningars årsredovisningar och energideklarationer Antal rådgivningar kopplade till antalet bygglov 16
med avseende på lokala klimatförhållanden. och klimatoptimal placering och utformning. Delstrategi 1.4 Mål 1.4 Ansvar Andra Vi tar tillvara på tillfällen att genomföra utåtriktade projekt och tävlingar som kan inspirera kommuninvånarna. Vi ska genomföra minst tre aktiviteter årligen som inspirerar kommuninvånarna till energieffektivisering. MSE Delstrategi 1.5 Mål 1.5 Ansvar Andra Vi har en Vi ska årligen delge MSE kommunikationsplan som kommuninvånarna optimerar vår information resultatet med energioch visar på statistik och och klimatarbetet resultat av vårt gemensamma arbete med energieffektivisering. ENERGIEFFEKTIVISERING Internt Delstrategi 2.1 Mål 2.1 Ansvar Andra Vi gör ett gott systematiskt arbete med egna fastigheter och lokaler och jobbar efter en väldokumenterad metodik. Energianvändningen för uppvärmning i våra fastigheter skall år 2014 ha minskat till i medeltal 95 kwh/kvm/år. TF, MSE TN 2014 effektmål 4.1 Delstrategi 2.2 Mål 2.2 Ansvar Andra Vi driver ett systematiskt 90 % av hyresgästerna MSE, FO arbete till och för kunderna känner till kommunens TF Engage ra flera - hyresgäster, systematiska energi- och internt, fastighetsägare och andra klimatarbete. övergri målgrupper om hur vi pande jobbar med mål nr energieffektivisering. 12 Mål 2.3 Ansvar Andra Elanvändningen i kommunhuset skall i samverkan med övriga förvaltningar ha minskats med 15 % till år 2014 jämfört med 2008 års nivå. TF, MSE TN 2014 effektm ål 1.8 Redovisning av aktiviteter Info via masskommunikation, T.ex. kommunutskick. I samband med detta används dina skattepengar till eller dyl. via energieffektiviserings stödet/ Energimyndigheten Årlig kundenkät, hyresgäster, brukare, kunder Mätvärden från vatten värme el. Delstrategi 2.4 Mål 2.4 Ansvar Andra I den fysiska ingen 5 % av nybyggnation ska SBF ÖP av 17
nyttjas befintlig infrastruktur i så stor utsträckning som möjligt, genom t.ex. förtätning. nyttja befintlig infrastruktur år 2014. Delstrategi 2.5 Mål 2.5 Ansvar Andra Vi utbildar och stödjer den Teknisk driftpersonal ska MSE, tekniska driftpersonalen i få utbildning motsvarande TF arbetet, i syfte att 3 arbetsdagar i upprätthålla engagemanget. energieffektivisering årligen. Delstrategi 2.6 Mål 2.6 Ansvar Andra Vi genomför kontinuerligt Resultat från MSE mätningar och uppföljning miljöbokslutet presenteras i och presenterar det för en populärversion årligen medarbetare, medborgare gentemot medarbetare, och andra kommuner. medborgare och andra kommuner. Delstrategi 2.7 Mål 2.7 Ansvar Andra Vi jobbar med att installera TF energieffektiva systemlösningar, värmesystem och optimerar vår värme- och elanvändning. Senast 2014 skall fastighetsavdelningen ha konverterat alla byggnader utanför fjärrvärmeområdet till bästa miljövänliga teknik för uppvärmning såsom biobränsle, värmepumpsteknik, solenergi el dyl. 2030 nyproduktion kontra uppvärmningsform TN 2014 effektm ål 1.3; Mål 4.1 EKP FO Förnyb ar energi internt. via enkät till arbetsledning. Kontroll av tryckt produkt. via fastighetskontoret om uppvärmningsform på byggnader. Delstrategi 2.8 Mål 2.8 Ansvar Andra Vi strävar mot en tillfredsställande och effektiv gatubelysning. Elanvändningen för gatubelysningen skall till utgången av 2014 ha minskat till 370 kwh/belysningspunkt, vilket är en minskning med 20 % i förhållande till 2008 års nivå. TF TN 2014 effektmål 1.5 Delstrategi 2.9 Mål 2.9 Ansvar Andra Vi jobbar kontinuerligt med att effektivisera och minska vattenförbrukningen. Vi skall inom fastighetsavdelningens verksamhet vid utgången av 2014 ha minskat vattenförbrukningen med 10 % till totalt 63 000 m3/år med utgångspunkt TF TN 2014 effektmål 5.8 vi tekniska kontorets register över belysningspunkter via driftstatistik Fastighetskontoret 18
från 2008. Delstrategi 2.10 Mål 2.10 Ansvar Andra Vi jobbar för att minska inläckage av dagvatten till avloppsreningssystemet. Elanvändningen inom vattenverk och avloppsreningsverk skall till utgången av 2014 minska till 0,57 kwh/kbm behandlat vatten räknat som rullande femårsmedelvärde, vilket är en minskning med 10 % i förhållande till 2008 års nivå TF TN 2014 effektmål 1.6 Delstrategi 2.11 Mål 2.11 Ansvar Andra Vi genomför kontinuerligt Varje verksamhet upprättar MSE, resursavstämningar som en årlig miljöredovisning TF redovisas och följs upp i kommunkoncernens bokslut. av driftstatistik Tekniska kontoret Va- verken. Gå igenom effektoch aktivitetsmål i EKP + stämma av indikatorer. Under 2012 få igång ett miljöprogram som redovisar miljömålsarbete/ förvaltning. FÖRNYBAR ENERGI Externt Delstrategi 3.1 Mål 3.1 Ansvar Andra Vi stödjer utvecklingen av förnybar energiproduktion. 30 % förnybart till år 2014 SBF, TF, MSE Ledord i ÖP 2030 i Energibalans Karlskrona kommun. Delstrategi 3.2 Mål 3.2 Ansvar Andra Vi har en positiv Till 2014 ska SBF ÖP 2030 Mål/inrikt i inställning till vindkraft installerad effekt Energibalans Karlskrona och vindkraftstrategin för vindkraft kommun utgör policy och underlag fördubblas. för framtida vindkraftsetableringar i kommunen (ÖP) Delstrategi 3.3 Mål 3.3 Ansvar Andra Goda exempel, Energi- och EKR Verksamhetsplan information och klimatrådgivaren EKR aktiviteter avseende produktion och användning av förnybar energi riktas till olika genomför två aktiviteter årligen med inriktning förnybar energi. målgrupper Redovisning av aktiviteter till Energimyndigheten 19
Delstrategi 3.4 Mål 3.4 Ansvar Andra Fjärrvärmen i kommunen År 2014 ska Affärsverken ÖP 2030 ska så långt det är möjligt fjärrvärmen vara Mål/inriktning Energi vara fri från fossila helt fri från fossila bränslen. bränslen. Affärsverkens driftstatistik och årsredovisning Delstrategi 3.5 Mål 3.5 Ansvar Andra I den fysiska ingen 75 % av nybyggda SBF ÖP 2030 är förtätning ett ledord bostäder ska Mål/inriktning Energi och ger bl.a. ett större anslutas till fjärrunderlag för anslutning /närvärmenät. till fjärrvärme. Vi strävar efter att både nya och befintliga verksamheter och bostadsområden ska anslutas till nätet där det är möjligt. av bygglov och energideklarationer, nyproduktion Delstrategi 3.6 Mål 3.6 Ansvar Andra Planering av nya Vi påverkar för SBF, MSE ÖP 2030 bostads- och utökade energikrav Mål/inriktning Bostäder verksamhetsområden ska i ingen av ske med hänsyn till en nya etableringar. hållbar energianvändning. Införandet av bonus/ rabatt för plusenergihus Delstrategi 3.7 Mål 3.7 Ansvar Andra Utbyggnad av separata År 2014 ska Affärsverken ÖP 2030 fjärrvärmenät (närvärme) närvärmenätet vara Mål/inriktning Affärsverken Energi i Jämjö och Nättraby utbyggt i Jämjö och as ske inom en Nättraby. femårsperiod (ÖP). Delstrategi 3.8 Mål 3.8 Ansvar Andra Vi deltar aktivt i Karlskrona har ett MSE Även FO samarbetsprojekt som tankställe för Transporter Externt, främjar lokal/regional biogas före 2015 delstrategi 5.10 produktion av biogas, både för uppvärmning och för uppgradering till fordonsgas. av utvecklingen halvårsvis, redovisas i Energiska Karlskrona FÖRNYBAR ENERGI Internt Delstrategi 4.1 Mål 4.1 Ansvar Andra Vi stödjer användning av förnybara energilösningar (sol, vind, vatten) genom information till kommuninvånarna samt genom goda exempel i form av Senast 2014 skall fastighetsavdelningen ha konverterat alla byggnader utanför fjärrvärmeområdet till bästa miljövänliga teknik för uppvärmning såsom biobränsle, TF TN 2014, effektmål 1.1 + 1.3; Mål 2.7 FO Energieffektivisering internt, EKP. i Energibalans 20
egna installationer. värmepumpsteknik, solenergi el dyl. Delstrategi 4.2 Mål 4.2 Ansvar Andra Producera egen förnybar energi, t.ex. solenergi Öka andelen egen producerad förnybar energi TF, SBF, MSE Delstrategi 4.3 Mål 4.3 Ansvar Andra Vi installerar TF fjärrvärme i våra egna lokaler där fjärrvärmenät är tillgängligt. Senast 2014 skall fastighetsavdelningen ha anslutit samtliga byggnader till fjärrvärme som ligger inom distributionsområdet för fjärrvärmen. Delstrategi 4.4 Mål 4.4 Ansvar Andra Vi beaktar och väger Vid all projektering av SBF, TF in möjligheter för all nya byggnader eller typ av förnybar anläggningar skall energiförsörjning i förnybara energikällor ingens olika användas. faser. i Energibalans i Energieffektivisering sstödets rapportering till Energimyndigheten (internt) i Energieffektivisering sstödets rapportering till Energimyndigheten (internt) TRANSPORTER Externt Delstrategi 5.1 Mål 5.1 Ansvar Andra Vi bedriver aktivt arbete och samarbete med Blekingetrafiken för att effektivisera och utveckla kollektivtrafiken (attraktionskraft). Medelhastigheten för kollektivtrafiken ska öka. TF, MSE, Blekingetrafiken Mål 5.2 Ansvar Andra Andelen personer SBF, med mindre än 400 Blekingetrafiken m till en busshållsplats ska öka. Mål 5.3 Ansvar Andra Andelen resenärer Blekingetrafiken som är nöjda med kollektivtrafiken ska öka. Delstrategi 5.4 Mål 5.4 Ansvar Andra av antalet resande/ år av antalet resande/ år av antalet resande/ år och Blekingetrafikens kundundersökning. 21
Vi genomför aktiviteter och arrangemang, t.ex. Trafikantdagen, för att lyfta fram alla möjligheter kring hållbara transporter. Vi skall medverka vid eller själva arrangera minst två aktiviteter och/eller projekt årligen kring hållbara transporter. MSE Delstrategi 5.5 Ansvar Andra Projekt och aktiviteter MSE genomförs i samarbete med Mobilitetskontoret, Energikontor Sydost, där olika åtgärder för hållbara transporter lyfts fram och testas (t.ex. bilpoolsutredning och resvaneundersökning) Delstrategi 5.6 Ansvar Andra Vi bevakar utvecklingen MSE av spårbunden kollektivtrafik. Delstrategi 5.7 Mål 5.7 Ansvar Andra I den fysiska ingen Andelen personer SBF, TF prioriteras en effektivare som går och cyklar infrastruktur, förtätning till arbete/skola ska och funktionsblandning öka. som möjliggör mer hållbara transportsätt, både för resor och för varutransporter. Mål 5.8 Ansvar Andra Andelen personer Blekingetrafiken som åker kollektivtrafik ska öka med 25 % fram till år 2015 Delstrategi 5.9 Mål 5.9 Ansvar Andra Vi bygger ut gång- och Andelen separata SBF, TF cykelvägnätet gång- och cykelvägar i förhållande till transportsystemets totala längd ska öka. Delstrategi 5.10 Mål 5.10 Ansvar Andra Trafikantdagen via resvaneundersökning i samarbete med Energikontor Sydost. Genom samverkan i utveckling av cykelstrategi för Karlskrona kommun prioriteras hur var när cykelvägar skall byggas. tillsammans med Blekingetrafikens marknadsplan 2010-2015. I samarbete med Tekniska förvaltningen, avd. gata/park. 22
Vi deltar aktivt i samarbetsprojekt som främjar lokal/regional produktion av biogas, både för uppvärmning och för uppgradering till fordonsgas. Se mål 3.8 MSE Även FO Förnybar Energi Externt, delstrategi 3.8, mål 3.8 Delstrategi 5.11 Mål 5.11 Ansvar Andra Vi arbetar för att utöka Antalet ton KLF godstransporterna på transporterat gods på järnväg, t.ex. genom EUprojektet järnväg ska öka till år Motorways of 2014. the Sea. av utvecklingen halvårsvis, redovisas i Energiska Karlskrona Följer utvecklingen Emmabodabanan samt utvecklingen i Verkö Hamn. TRANSPORTER Internt Delstrategi 6.1 Mål 6.1 Ansvar Andra Vi arbetar fram en tydlig och kommunikativ resepolicy för kommunens medarbetare. Kommunens resepolicy är reviderad och tagen i KF under år 2012. MSE Delstrategi 6.2 Mål 6.2 Ansvar Andra Vi minskar kommunens Vi minskar TF, MSE bilanvändning genom att kommunens interna effektivisera körsträckor transporter Delstrategi 6.3 Mål 6.3 Ansvar Andra Vi arbetar för att hela År 2020 ska alla TF, MSE kommunens fordonsflotta fordon drivas med inklusive specialfordon förnybar energi. och motordrivna Personbilsflottan ska arbetsredskap ska drivas drivas på förnybar med förnybar energi. energi år 2014 Delstrategi 6.4 Mål 6.4 Ansvar Andra Vid upphandling av nya fordon utreds fordonstyp och drivmedel efter behovet som finns och utifrån det som finns Till år 2014 ska generella riktlinjer finnas för upphandling av fordon och MSE, TF Resepolicy produceras och kommuniceras för att vara klar före 2012-06-30. i miljöbokslut samt energieffektiviseringsstöd et till Energimyndigheten. Vi inför system som ger oss resfria möten via t.ex. webb. Vi inför boknings och incitament för mindre bruk av fordon. Vi utvecklar ny resepolicy. årsvis i miljöbokslut Följer miljöstyrningsrådets linjer 23
tillgängligt på marknaden ur energi-, miljö- och klimatsynpunkt. transporttjänster Vid upphandling av transporttjänster ska tydliga miljö- och energikrav ställas. ENGAGERA FLERA Externt Delstrategi 7.1 Mål 7.1 Ansvar Andra Vi genomför aktiviteter och dialog gentemot olika målgrupper; hyresgäster, skola, företag, fastighetsägare, idrottsföreningar m.fl. 10 målgrupper, d.v.s. företag, hyresgäster, fastighetsägare, småhusägare, idrottsföreningar m.fl.. ska årligen vara delaktiga, jobba aktivt med det kommungemensamma energi- och klimatarbetet. MSE Delstrategi 7.2 Mål 7.2 Ansvar Andra Vi arbetar för att alla 50 % av alla skolenheter MSE, UF, skolenheter i kommunen är certifierade inom något BUF skall miljöcertifiera sin system till år 2020. verksamhet i enlighet 20 % till år 2014. med "Grön Flagg", "Skola för hållbar utveckling" eller annan form av miljöcertifiering. ENGAGERA FLERA Internt Delstrategi 8.1 Mål 8.1 Ansvar Andra Vi arbetar med aktiviteter och dialog gentemot: anställda, förvaltningar och bolag Samverkan och genomförandet av energi- och klimatprogrammet sker till stor del inom redan befintliga grupperingar. Bl.a. mellan Strategisk miljöutveckling, Energioch klimatrådgivning Vi ska genomföra 3 aktiviteter årligen gentemot olika förvaltningar, arbetsgrupper och bolag. MSE Mål 8.2 Ansvar Andra Bolagen ska minst 1 MSE gång årligen informeras och göras delaktiga i energioch klimatarbetet så mot miljöstrategiska enhetens evenemangskatalog. i miljöbokslut i miljöbokslut i miljöbokslut 24
och Näringslivsenheten. att strategierna och målen kan implementeras i bolagens egen verksamhet. Delstrategi 8.3 Mål 8.3 Ansvar Andra Processen Hållbart År 2014 ska alla KLF, MSE kontor systematiseras förvaltningar påbörjat och genomförs i alla en hållbart kontor - förvaltningar. process och ha en egen handlingsplan för hållbar utveckling. Årlig uppföljning i KLF ledningsgrupp Förkortningar ansvarsfördelning: TF = Tekniska förvaltningen SBF = Samhällsbyggnadsförvaltningen KLF = Kommunledningsförvaltningen EKR = Energi- och klimatrådgivningen MSE = Miljöstrategiska enheten UF = Utbildningsförvaltningen BUF = Barn- och Ungdomsförvaltningen FUNKTION MED ANSVAR EKR MSE TF SBF KLF Affärsverken Blekingetrafiken UF BUF Delstrategi/mål 1.1 1.2 2.1 1.3 5.11 3.4 5.1 7.2 7.2 3.3 1.4 2.2 2.4 8.3 3.7 5.2 1.5 2.3 3.1 5.3 2.1 2.5 3.2 5.8 2.2 2.7 3.5 2.3 2.8 3.6 2.5 2.9 4.2 2.6 2.10 4.4 2.11 2.11 5.2 3.1 3.1 5.7 3.6 4.1 5.9 3.8 4.2 4.2 4.3 5.1 4.4 5.4 5.1 5.5 5.7 5.6 5.9 5.10 6.2 6.1 6.3 6.2 6.4 6.3 6.4 7.1 7.2 8.1 8.2 8.3 25
4.2 Handlingsplan åtgärder och aktiviteter inkl. potential. Underlag för åtgärders genomförande hanteras enl. projektmodellen SMART. Ekonomi Energi klimat/miljöpåverkan beräknas och redovisas före start av åtgärd i projektets handlingsplan. Beskrivning av konsekvenser om en åtgärd/förändring inte genomförs kontra om den genomförs. Incitament beskrivning av alla fördelar med åtgärden eller aktiviteten. SMARTA projekt == Specifikt - Mätbart Attraktivt Realistiskt Tidsatt - Ansvarig 5 Indikatorer och uppföljning Rapportering redovisning. I kommunens miljöbokslut Samlad redovisning av Energi- klimatprogrammet årligen i kommunstyrelsen. Arbetsrapport till kommunledningen halvårsvis. Rapport av kopplingen till budgetprocessen Karlskrona kommun med anledning av påbörjat arbetet med miljöbudget under 2011. Indikatorer Sveriges Ekokommuners nyckeltal Energimyndighetens indikatorer för Energieffektiviseringsstödet Energimyndighetens indikatorer i Uthållig Kommun Nyckeltal i miljöbudget Måltal indikatorer i kommunens verksamhets och budget. Kommunens interna hållbarhetsarbete följs upp årligen och presenteras i ett miljöbokslut som belyser kommunens insatser under året. Redovisningen sker med utgångspunkt från ekokommunernas gröna nyckeltal och energi- och klimatprogrammet. Det nuvarande uppföljningssystemet grundas primärt på kontakter med respektive förvaltning och bolag. Här ingår bl. a uppgifter från energibolaget, de kommunala fastigheternas förvaltare och uppgifter avseende transporter inom kommunens egna verksamheter. Den årliga redovisningen ska kunna ge underlag till att formulera nya mål och åtgärder. Utöver Sveriges Ekokommuners gröna nyckeltal har ett antal andra indikatorer valts ut för kommunen som organisation samt kommunen som geografiskt område för att beskriva hur Karlskrona kommun rör sig i förhållande till målen. Indikatorerna kommer från handboken om Kommunala energiindikatorer som Energimyndigheten har tagit fram. av kommunen som geografiskt område sker bl.a. med hjälp av data från SCB och Trafikverket. I det fortsatta arbetet är det viktigt att Energi- och klimatprogrammet blir ett levande dokument med realistiska och genomförbara åtgärder därför ska handlingsplan med åtgärder följa det årliga budgetarbetet. På så sätt skapas ett kontinuerligt energi- och klimatarbete som ger utrymme för utveckling och förbättring. Vissa åtgärder i handlingsplanen genomförs och nya åtgärder arbetas fram. Arbetsgruppen som har arbetat fram programmet föreslås bli en permanent grupp. 26
Principskiss indikatorer potential Fokusområden (internt/externt) 1. Energieffektivisering 2. Förnybar energi 3. Transporter 4. Engagera flera Koldioxidutsläpp Kommunikationsstrategi Nätverk Övergripande mål Delstrategier Effekt- och aktivitetsmål Temaområden Uthållig Kommun Handlingsplan Åtgärder och aktiviteter Processhandlingsplan = HUR! Figur 7. Principskiss Energi-klimatprogram 2011-2020 27