Privat drift i kommunala verksamheter JANUARI 2011

Privat drift i kommunala verksamheter JANUARI 2011

Privat drift i kommunala verksamheter 1 Inledning Att olika företag och organisationer ges möjlighet att konkurrera med varandra är en förutsättning för att verksamheter ska kunna utvecklas och förnyas. Det gäller för såväl tillverkningsindustrin som för tjänstesektorn. Branscherna vård och utbildning var under lång tid stängda för privat konkurrens, vilket gav den offentliga sektorn en monopolställning i de nämnda tjänstebranscherna. Men under årens lopp har alltfler kommuner och landsting börjat upphandla delar av sin verksamhet från privata utförare. I och med att de privata företagen gavs möjligheter att konkurrera med varandra på en tidigare stängd marknad kunde såväl produktivitet, kostnadseffektivitet och kvalitet förbättras. Andelen offentliga tjänster som upphandlas av privata företag och organisationer har ökat under senare år. Men det är fortsatt en relativt liten andel. Upphandlingen sker dessutom mest frekvent i storstadsområdena, medan det är betydligt ovanligare i glesbygdskommuner. Det är upp till kommunerna och landstingen själva att välja hur stor del av deras verksamhet som de vill konkurrensutsätta. Därför är det naturligt att det finns stora variationer mellan olika kommuner och landsting. Men flera reformer som genomförts av regeringen under den förra mandatperioden har ändå underlättat konkurrensutsättning. Först avskaffades den tidigare stopplagen och den 1 januari 2009 infördes Lagen om valfrihetssystem (LOV). Under de senaste åren har det alltså kommit positiva politiska signaler för en utvidgad privat sektor inom kommuners och landstingens verksamheter. Kartläggningar av hur utbrett användandet av privata entreprenörer är i kommuner och landsting har genomförts av ett antal gånger. Senaste genomgången baserades på statistik från år 2008. Denna rapport använder sig av färska uppgifter från år 2009 för att ta fram en uppdaterad bild av hur marknaden för den privata driften utvecklats under de senaste åren. Rapporten är skriven av Kreicbergs Utredning & Opinion på uppdrag av.

Privat drift i kommunala verksamheter 2 Sammanfattning Andelen av de kommunala verksamheterna som upphandlas av privata företag och organisationer har ökat i samtliga län jämfört med hur det såg ut år 2007. Av landstingen har 17 av 20 ökat andelen privat drift under samma period. De senaste två åren har därmed konkurrensutsättningen av de offentliga verksamheterna ökat i betydligt snabbare takt än tidigare. Samtidigt bör det påpekas att ökningen sedan 2007 främst beror på utvecklingen i Stockholms län. Inom de kommunala verksamheterna har den privata driften ökat till 13,3 procent från 11 procent två år tidigare. Det innebär alltså att ytterligare 2,3 procentenheter av de kommunala verksamheterna konkurrensutsatts i Sverige. Men medan ökningen i Stockholm uppgått till 5,9 procentenheter har medianökningen utanför Stockholm endast varit 1,3 procentenheter. Ett liknande mönster finns bland landstingen. Medan den privata driften i Stockholms läns landsting ökat med 2,1 procentenheter sedan 2007 har medianökningen i resten av landet stannat vid 0,1 procentenheter. Det innebär att det fortfarande finns stora regionala skillnader i hur kommunerna och landstingen väljer att driva verksamheten. I Stockholms län läggs i genomsnitt en fjärdedel av kommunernas verksamhet ut på privat drift. Motsvarande andel i Norrbottens och Kalmar län ligger på drygt 5 procent. Storleksskillnaderna är likartade bland landstingen. I Stockholms läns landsting upphandlas knappt en femtedel av privata leverantörer. Motsvarande andel i Blekinge och Dalarna ligger endast på knappt två procent. Andelen offentliga tjänster som upphandlas har visserligen ökat en del under senare år. Men trots att regeringen underlättat för konkurrensutsättning bedrivs fortfarande omkring 90 procent av verksamheterna i egen regi inom kommuner och landsting. Det finns därmed en stor potential, framförallt utanför Stockholm, för att öka den privata driften av välfärdstjänsterna. Förutom att det skulle kunna leda till förbättringar av kvaliteten och tillgängligheten inom vård, skola och omsorg visar denna rapport att det också kan leda till en starkare befolknings- och inkomstutveckling.

Privat drift i kommunala verksamheter 3 Privat drift i den kommunala verksamheten De kommunala verksamheterna delas ofta in i nio områden. Dessa är politisk verksamhet, infrastruktur, fritid och kultur, barnomsorg, utbildning, äldre och funktionshindrade, individ och familjeomsorg, särskilt riktade insatser och affärsverksamhet. Nedan följer en kort sammanfattning av kostnaderna inom de olika verksamhetsområdena. Politisk verksamhet Här ingår bland annat kostnaderna för nämnd- och styrelsearbete samt löner till de politiska sekreterarna. Infrastruktur Inom detta område summeras kostnaderna för bland annat fysisk och teknisk planering, näringslivs- och turismfrämjande arbete samt gator, parkering och parker. Fritid och kultur Här ingår stöd till idrottsföreningar, bibliotek, fritidsgårdar och museum. Barnomsorg Här ingår kommunens kostnader för all förskoleverksamhet och skolbarnomsorg samt öppen fritidsverksamhet. Denna kostnadspost är kommunernas tredje största. Utbildning Här redovisas kommunens kostnader för utbildning. Kostnader för egna elever som utbildar sig i andra kommuner ingår medan avdrag gjorts för de elever som kommer från andra kommuner. Utbildning är kommunernas största kostnadspost. Äldre och funktionshindrade Här ingår kostnader för vård och omsorg av äldre och personer med funktionsnedsättning. I detta innefattas boende i särskilda boendeformer, sjukhem, hemtjänst och färdtjänst. Sammantaget är kostnadsposten den näst största hos kommunerna. Individ- och familjeomsorg Här redovisas kommunernas kostnader för socialbidrag, institutions- och familjehemsvård, familjerätt, öppenvård och behandling. Särskilda insatser Här ingår kostnader för flyktingar som tas emot inom ramen för det kommunala flyktingmottagandet och kostnaden för sysselsättningsfrämjande åtgärder. Affärsverksamhet Här redovisas den affärsmässiga verksamhet som bedrivs i förvaltningsform. Huvudsakligen omfattas området av energi, vatten och avfallshantering. Med undantag för politisk verksamhet och kostnader för socialbidrag finns det ett stort utrymme för kommunerna att konkurrensutsätta de olika områdena. Under de senaste två åren har andelen av kommunernas verksamheter som upphandlas av privata företag och föreningar ökat från 11 till 13,3 procent. Så snabbt har inte ökningstakten varit sedan de första åren på 2000-talet. Det är främst inom barnomsorg och utbildning som den privata driften vunnit mest mark under de senaste åren. Andelen av barnomsorgen som drivs av privata företag och organisationer har ökat från 12,2 procent år 2007 till 15,7 procent enligt 2009 års statistik. Motsvarande förändring inom utbildningsområdet är en ökning från 11,7 procent till 15,2 procent.

Privat drift i kommunala verksamheter 4 Bortsett från individ- och familjeomsorg 1 har andelen av verksamheterna som upphandlas av privata utförare ökat inom samtliga områden sedan år 2005. Men även om utvecklingen under de senaste åren går mot mer konkurrensutsatta verksamheter är det fortfarande knappt 87 procent som drivs i kommunens egen regi. Tabell 1. Andel av verksamheter som utförs i privat drift. 2004-2009. År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 Förändr 2005-2009 Barnomsorg 13,3% 13,6% 12,2% 14,6% 15,7% 2,7% Individ- och familjeomsorg 15,0% 15,0% 15,7% 16,3% 15,6% -0,7% Utbildning 10,6% 11,8% 11,7% 13,8% 15,2% 5,5% Äldre och funktionshindrade 10,6% 11,0% 11,2% 11,9% 13,5% 2,8% Affärsverksamhet 9,4% 9,4% 11,6% 12,2% 12,1% 2,6% Infrastruktur, skydd mm 6,3% 6,4% 5,8% 6,1% 6,5% 1,0% Särskilt riktade insatser 2,0% 1,5% 2,2% 3,5% 5,5% 3,0% Fritid och kultur 2,2% 2,6% 2,6% 2,6% 2,9% 0,6% Politisk verksamhet 0,7% 0,7% 0,7% 0,7% 0,7% 0,0% Total 10,4% 10,9% 11,0% 12,2% 13,3% 3,0% Källa: SCB Det finns stora skillnader mellan kommunerna med avseende på hur stor del av deras verksamhet som upphandlats av privata leverantörer. I Täby upphandlas nära hälften av kommunens verksamhet av privata företag och organisationer. Det är den i särklass högsta andelen i riket. I Fagersta kommun, Västmanlands län, upphandlas däremot mindre än en procent av den kommunala verksamheten. Även Högsby i Kalmar län och Skinnskatteberg i Västmanland upphandlar mindre än en procent av de kommunala verksamheterna. Det finns även tydliga regionala mönster i hur kommunerna bedriver sina verksamheter. Kommunerna i Stockholms län upphandlar i genomsnitt mer än en fjärdedel av verksamheterna, vilket är högst i hela landet. I Norrbotten och Blekinge dominerar däremot den egna regin verksamheterna totalt. Upphandlingen från privata företag och föreningar uppgår i dessa län endast till cirka fem procent. Sedan år 2005 har kommunernas upphandling ökat i samtliga län. Snabbast har ökningen varit i Gotlands län där andelen privat drift ökat med 6,0 procentenheter. Men om vi enbart studerar de senaste två årens utveckling har kommunerna i Stockholms län drygat ut avståndet till övriga landet. Faktum är den starka utvecklingen sedan 2007 nästan helt beror på utvecklingen i Stockholm. I övriga län har medianökningen varit 1,3 procentenheter. Men tack vare att kommunerna i Stockholm ökat konkurrensutsättningen har alltså andelen privat drift i Sverige stigit med 2,3 procentenheter under de senaste två åren. 1 Här ingår kostnader för socialbidrag som inte kan konkurrensutsättas. Kostnaderna för socialbidrag har ökat under de två senaste åren, vilket har lett till att den privata driften minskat i relation till de totala kostnaderna. Skulle socialbidragskostnaderna lyftas bort från individ- och familjeomsorg skulle även denna verksamhet visa en högre andel privat drift.

Privat drift i kommunala verksamheter 5 Tabell 2. Omfattning av privat drift i respektive län inkl kommun med mest privat drift. Kolumn1 År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 Förändr 2005-2009 Kommun Andel 2009 Stockholm 20,7% 21,2% 19,7% 23,5% 25,6% 4,9% Täby 46,8% Östergötland 15,2% 15,4% 15,5% 16,7% 17,4% 2,2% Linköping 23,8% Gotland 10,9% 11,4% 13,7% 15,1% 16,9% 6,0% Gotland 16,9% Uppsala 11,6% 12,8% 13,9% 14,5% 15,4% 3,8% Uppsala 18,9% Västmanland 8,6% 9,5% 10,8% 11,4% 12,4% 3,8% Västerås 19,7% Skåne 9,4% 10,1% 10,3% 11,1% 12,3% 2,9% Vellinge 34,4% Halland 8,1% 8,7% 9,3% 9,5% 10,6% 2,5% Laholm 15,1% Västra Götaland 8,4% 9,1% 9,3% 9,5% 10,3% 1,9% Göteborg 15,7% Södermanland 7,5% 7,8% 8,5% 8,8% 9,8% 2,3% Trosa 16,9% Jämtland 8,4% 7,7% 8,3% 9,1% 9,3% 0,9% Bräcke 11,7% Värmland 5,7% 6,1% 7,4% 8,0% 8,9% 3,2% Årjäng 17,6% Gävleborg 6,5% 7,0% 7,6% 7,9% 8,6% 2,1% Gävle 12,4% Jönköping 6,3% 6,5% 6,8% 7,4% 7,9% 1,6% Habo 11,9% Dalarna 4,9% 5,2% 5,6% 7,1% 7,7% 2,8% Falun 13,5% Västerbotten 6,2% 6,9% 7,5% 7,9% 7,6% 1,4% Åsele 14,7% Kronoberg 5,6% 6,1% 5,9% 6,7% 7,4% 1,8% Uppvidinge 9,7% Örebro 5,7% 5,7% 6,0% 6,5% 7,2% 1,5% Örebro 9,2% Västernorrland 5,8% 5,9% 6,0% 6,7% 7,0% 1,2% Sundsvall 8,4% Blekinge 4,5% 4,9% 5,3% 6,0% 6,6% 2,1% Karlskrona 9,6% Norrbotten 3,8% 4,1% 4,7% 5,2% 5,6% 1,8% Arjeplog 8,9% Kalmar 4,3% 4,7% 4,8% 5,2% 5,4% 1,1% Emmaboda 10,4% Riket totalt 10,4% 10,9% 11,0% 12,2% 13,3% 2,9% Täby 46,8% Källa: SCB

Privat drift i kommunala verksamheter 6 Privat drift i landstingens verksamhet Även landstingens verksamhet sköts till viss del av privata företag och föreningar. Landstingens verksamhet delas vanligtvis upp i tio olika kostnadsposter. Nedan följer en kort sammanställning av de ingående verksamhetsområdena. Primärvård Inom detta verksamhetsområde ingår den första vårdnivån med grundläggande medicinska utredningar. Här ingår även alla insatser av läkare som är specialister inom allmänmedicin och distriktssköterskor. Specialiserad somatisk vård Här ingår all specialiserad vård som inte ingår inom psykiatrin. Specialiserad psykiatrisk vård Den specialiserade psykiatriska vården omfattar både kort- och långtidsvård. Tandvård Här ingår landstingens totala kostnader för tandvård. Övrig hälso- och sjukvård Inom detta område summeras kostnader som inte kan hänföras till enskilda patienter som exempelvis forskning och folkhälsoarbete. Utbildning Landstingen är ansvariga för naturbruksgymnasierna och omkring hälften av landets folkhögskolor. Kultur Här ingår verksamheter som länsteatrar, länsbibliotek och länsmuseum. Trafik och infrastruktur Landstingen ansvarar tillsammans med kommunerna för kollektivtrafiken i landet. Landstingen är också med och delfinansierar infrastruktursatsningar. Allmän regional utveckling Här omfattas främst landstingens externa kostnader för miljöarbete. Serviceverksamheter Här ingår kostnaderna för den allmänna servicen till övriga områden. Landstingens upphandling från privata aktörer uppgick till knappt 23 miljarder kronor under år 2009. Den större delen av upphandlingssumman utgörs av upphandlad primärvård och specialiserad somatisk vård. Sammantaget står dessa båda verksamheter för knappt 70 procent av landstingens totala upphandling. Sedan år 2005 har upphandlingen från privata aktörer ökat med 29 procent. I likhet med den kommunala sektorn är det främst under de senaste två åren som den privata driften vuxit snabbast. Upphandling av primärvården har ökat med 53 procent sedan år 2005, vilket är den snabbaste ökningstakten av de viktigaste verksamhetsområdena inom landstinget.

Privat drift i kommunala verksamheter 7 Tabell 3. Landstingens upphandling från privata aktörer i miljoner kronor. Kolumn1 År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 Förändr 2005-2009 Primärvård 5 660 5 898 6 670 7 652 8 684 53% Spec somatisk vård 6 581 6 513 6 043 6 217 6 790 3% Spec psykiatrisk vård 985 1 024 1 170 1 166 1 292 31% Tandvård 595 573 609 668 734 23% Övrig hälso- och sjukvård 858 897 1 015 1 045 1 132 32% Summa sjukvård 14 679 14 905 15 507 16 748 18 632 27% Utbildning 41 50 35 73 72 76% Kultur 25 19 19 21 20-20% Trafik och infrastruktur 2 221 2 413 2 681 2 932 3 135 41% Allmän regional utveckling 0 0 0 0 0 0% Serviceverksamheter 565 520 495 462 764 35% Summa tjänster 2 852 3 002 3 230 3 488 3 991 40% Summa total 17 531 17 907 18 737 20 237 22 623 29% Källa: SKL Av landstingens totala kostnader upphandlas sammanlagt 9 procent av privata företag och organisationer, vilket är en ökning med en halv procentenhet sedan år 2005. Trots att landstingen ökat upphandlingen (mätt i kronor) från privata aktörer med 29 procent sedan år 2005 har de privata aktörernas betydelse alltså inte ökat i någon högre utsträckning. Anledningen är att samtidigt som upphandlingarna har ökat, har även de totala kostnaderna inom landstingen ökat. I likhet med den kommunala sektorn är det i Stockholms län som landstinget upphandlar mest från privata aktörer. Andelen av Stockholms läns landstings verksamhet som upphandlas av företag och föreningar uppgår till 19 procent. Men även Skåne läns landsting har en relativt hög grad av privat drift. I Dalarna och Blekinge däremot uppgår andelen endast till cirka 2 procent. Jämfört med år 2005 har Hallands läns landsting ökat andelen privat drift snabbast. Från en andel på 6,1 procent till 8,6 procent enligt den senaste statistiken. Södermanlands, Värmlands, Västra Götalands och Dalarnas läns landsting uppvisar däremot en negativ tillväxt av den privata driften under samma period. Studerar vi enbart de senaste två åren har ökningen varit starkast i Stockholms län.

Privat drift i kommunala verksamheter 8 Tabell 4. Andel privat drift av landstingens verksamhet. År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 Förändr 2005-2009 Stockholm 18,5% 16,9% 16,9% 17,2% 19,0% 0,5% Skåne 12,7% 12,4% 13,0% 13,5% 14,2% 1,5% Halland 6,1% 6,0% 7,4% 8,1% 8,6% 2,5% Västmanland 7,2% 7,4% 7,8% 7,7% 7,8% 0,6% Gävleborg 4,1% 3,9% 5,0% 5,2% 5,7% 1,6% Västra Götaland 5,6% 4,8% 4,8% 4,9% 5,4% -0,2% Östergötland 4,5% 4,4% 4,4% 4,2% 4,6% 0,1% Uppsala 3,5% 3,4% 3,2% 3,7% 4,5% 1,0% Kronoberg 4,3% 4,3% 3,9% 3,8% 4,4% 0,1% Västernorrland 1,8% 3,3% 4,1% 4,0% 4,2% 2,4% Örebro 3,0% 3,5% 3,5% 3,6% 3,5% 0,5% Södermanland 4,2% 3,7% 3,9% 3,6% 3,4% -0,8% Jämtland 2,4% 3,0% 2,7% 2,8% 3,0% 0,6% Jönköping 2,6% 2,5% 2,5% 2,8% 2,9% 0,3% Värmland 5,9% 6,0% 4,8% 5,6% 2,8% -3,1% Kalmar 2,5% 2,5% 2,4% 2,5% 2,5% 0,0% Västerbotten 1,4% 2,1% 2,4% 2,5% 2,4% 1,0% Norrbotten 2,3% 2,2% 2,2% 2,2% 2,3% 0,0% Blekinge 1,8% 1,8% 1,9% 1,8% 1,9% 0,1% Dalarna 2,1% 1,9% 2,0% 1,9% 1,9% -0,2% Riket 8,5% 8,1% 8,2% 8,4% 9,0% 0,5% Källa: SKL Efter fyra mätningar av relativt stillastående andel privat drift hos både landstingen och kommunerna har de nu alltså ökat i en betydligt snabbare takt, vilket tydligt framgår av diagrammet nedan. Samtidigt bör det påpekas att trendbrottet främst beror på ökningar i Stockholms län både för kommunerna och för landstingen.

Privat drift i kommunala verksamheter 9 Diagram 1. Andel privat drift. 2004-2009. 14% 13% 12% 11% 10% 9% 8% 7% 6% 5% 13,3% 9,0% År 2004 År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 Landsting Kommuner Källa SCB, SKL Lokal påverkan Förutom att konkurrensutsättning av offentliga verksamheter kan leda till kostnadsbesparingar och kvalitetsutveckling finns det även andra effekter. En direkt effekt av att offentliga verksamheter läggs ut på privata företag är att andelen privat sysselsatta växer i den aktuella kommunen eller landstinget. En kommun där invånarna till större delen är sysselsatta inom den privata sektorn har ett antal positiva egenskaper i jämförelse med kommuner där den privata sektorn har en mindre betydelse. Tittar vi på befolkningsutvecklingen i samtliga 290 kommuner under perioden 2000-2009 och ställer den mot hur stor andel den privata sektorn står för när det gäller sysselsättningen hos respektive kommun framträder ett klart mönster. I kommuner där den privata sektorn dominerar arbetsmarknaden uppvisar i genomsnitt en klart högre befolkningstillväxt. En av anledningarna är att kommuner med många olika arbetsgivare ofta är betydligt attraktivare som bostadsort.

Genomsnittlig förvärvsinkomst 1000kr Befolkningstillväxt 2000-2009 Privat drift i kommunala verksamheter 10 Diagram 2. Samband mellan storleken på den privata sektorn och befolkningstillväxt på kommunnivå. 25% 20% 15% 10% 5% 0% -5% -10% -15% -20% y = 0,4326x - 0,279 R² = 0,1717 40% 45% 50% 55% 60% 65% 70% 75% 80% 85% Andel privat sektor Källa: SCB, RAMS. Storleken på den privata sektorn har dessutom en positiv inverkan på kommuninvånarnas genomsnittliga förvärvsinkomst. Ju större del av kommunbefolkningen som arbetar inom den privata sektorn desto högre genomsnittlig förvärvsinkomst har de. Skillnaden ökar dessutom snabbare ju större den privata sektorn är. Diagram 3. Samband mellan storleken på den privata sektorn och genomsnittlig förvärvsinkomst. 600 500 y = 3928,8x 3-5568x 2 + 2438x - 67,638 R² = 0,2128 400 300 200 100 0 40% 45% 50% 55% 60% 65% 70% 75% 80% 85% Andel privat sektor Källa: SCB, RAMS och Inkomstregistret Förutom att konkurrensutsättningen kan leda till en effektivisering av verksamheterna kan den alltså också leda till både högre inkomst- och befolkningsutveckling. Därmed kan de offentliga finanserna förbättras både genom kostnadsbesparingar och högre skatteintäkter.

Privat drift i kommunala verksamheter 11 Tillägg privat drift Stockholms län I Täby kommun drivs närmare 47 procent av den kommunala verksamheten av privata företag eller organisationer, vilket är den högsta andelen i Stockholms län där den genomsnittliga andelen ligger på drygt 25 procent. Det är framförallt inom barnomsorgen där den privata driften är som mest dominerande i Täby. Hela 81 procent av barnomsorgsverksamheten i kommunen drivs i privat regi. Under de senaste två åren har den privata driften i Täby ökat med fyra procentenheter. Snabbast har tillväxten varit inom utbildning och äldreomsorg där ökningen uppgått till sex procentenheter. Östergötlands län I Linköpings kommun drivs närmare 24 procent av den kommunala verksamheten av privata företag eller föreningar, vilket är den högsta andelen i Östergötlands län där den genomsnittliga andelen ligger på drygt 17 procent. I Linköping är det främst inom omsorgen om äldre och funktionshindrade som den privata driften är som vanligast. Drygt 40 procent av denna verksamhet drivs i privat regi i kommunen. Under de senaste två åren har den privata driften i Linköping ökat med två procentenheter. Den privata driften inom särskilt riktade insatser har ökat snabbast under samma tidsperiod. Mellan 2007 och 2009 ökade andelen privat drift inom detta område med sex procentenheter i Linköping. Gotlands län I länets enda kommun drivs knappt 17 procent av den kommunala verksamheten i privat regi. Bortsett från affärsverksamhet står omsorgen om äldre och funktionshindrade för den största andelen privat drift. Inom detta område upphandlas knappt 16 procent av verksamheten från privata företag eller föreningar. Under de senaste två åren har den privata driften på Gotland ökat med tre procentenheter. Det är just inom omsorg om äldre och funktionshindrade som ökningen varit snabbast. Ökningstakten har uppgått till knappt fyra procentenheter. Uppsala län I länets största kommun, Uppsala, drivs närmare 19 procent av den kommunala verksamheten av privata företag eller föreningar. I länet uppgår den genomsnittliga andelen till drygt 15 procent. Det är framförallt inom omsorgen om äldre och funktionshindrade som den privata driften är som mest dominerande i Uppsala. Drygt 25 procent av denna verksamhet drivs i privat regi i kommunen. Under de senaste två åren har den privata driften i Uppsala kommun ökat med två procentenheter. Av de viktigaste kommunala verksamheterna har den privata driften inom utbildningsområdet ökat snabbast under samma tidsperiod med en ökningstakt på 4,1 procentenheter. Västmanlands län I länets största kommun, Västerås, drivs närmare 20 procent av den kommunala verksamheten av privata företag eller föreningar. I länet som helhet ligger andelen på drygt 12 procent. Bortsett från affärsverksamhet är det framförallt inom omsorgen för äldre och funktionshindrade där den privata driften är som mest dominerande i Västerås. Drygt 23 procent av denna verksamhet drivs i privat regi i kommunen.

Privat drift i kommunala verksamheter 12 Under de senaste två åren har den privata driften i Västerås ökat med tre procentenheter. Av de viktigaste kommunala verksamheterna har den privata driften inom omsorgen för äldre och funktionshindrade ökat snabbast under samma tidsperiod med en ökningstakt på 2,6 procentenheter. Skåne län I Vellinge kommun drivs ungefär 34 procent av den kommunala verksamheten av privata företag eller föreningar, vilket är den högsta andelen i Skåne län. I länet som helhet ligger andelen på drygt 12 procent. Även i Vellinge är det inom omsorgen för äldre och funktionshindrade som den privata driften är som mest dominerande. Hela 54 procent av denna verksamhet drivs i privat regi i kommunen. Under de senaste två åren har den privata driften i Vellinge ökat med hela nio procentenheter. Det är just inom omsorgen om äldre och funktionshindrade som ökningen varit snabbast. Under de senaste två åren har de privata företagens och föreningarnas andel av denna verksamhet ökat med knappt 19 procentenheter. Hallands län I Laholms kommun drivs ungefär 15 procent av den kommunala verksamheten av privata företag eller organisationer. I länet som helhet ligger andelen på drygt 10 procent. Det är framförallt inom omsorgen om äldre och funktionshindrade som den privata driften är som mest dominerande i Laholm. Drygt 22 procent av denna verksamhet drivs i privat regi i kommunen. Under de senaste två åren har den privata driften i Laholm ökat med ungefär en halv procentenhet. Den privata driften inom utbildning har ökat snabbast under samma tidsperiod. Ökningstakten har varit 2,5 procentenheter. Västra Götalands län I länets största kommun, Göteborg, drivs närmare 16 procent av den kommunala verksamheten av privata företag eller föreningar, vilket är den högsta andelen i Västra Götaland. Länsgenomsnittet ligger på drygt 10 procent. Det är inom utbildningsverksamheten som den privata driften är som mest omfattande i Göteborg. Drygt 26 procent av denna verksamhet drivs i privat regi i kommunen. Under de senaste två åren har den privata driften i Göteborg ökat med en procentenhet. Det är just inom utbildningsverksamheten som ökningen varit starkast. Här har ökningstakten uppgått till knappt fyra procentenheter. Södermanlands län I Trosa kommun drivs ungefär 17 procent av den kommunala verksamheten av privata företag eller föreningar. I länet som helhet uppgår den genomsnittliga andelen till knappt 10 procent. Det är framförallt inom utbildningsområdet som den privata driften är mest dominerande i Trosa kommun. Mer än en femtedel av denna verksamhet drivs i privat regi i kommunen. Under de senaste två åren har den privata driften i Trosa kommun ökat med ungefär en procentenhet. Av de viktigaste kommunala verksamheterna har den privata driften inom utbildningsområdet ökat snabbast under samma tidsperiod med en ökningstakt på 2,9 procentenheter. Jämtlands län I Bräcke kommun drivs ungefär 12 procent av den kommunala verksamheten av privata företag eller föreningar, vilket är den högsta andelen i Jämtlands län där den genomsnittliga

Privat drift i kommunala verksamheter 13 andelen ligger på drygt nio procent. Det är framförallt inom barnomsorgen som den privata driften är mest omfattande i Bräcke kommun. Nästan en femtedel av barnomsorgsverksamheten drivs i privat regi i kommunen. Under de senaste två åren har den privata driften i Bräcke kommun ökat med drygt två procentenheter. Av de viktigaste kommunala verksamheterna har den privata driften inom utbildningsområdet ökat snabbast under samma tidsperiod med en ökningstakt på 0,9 procentenheter. Värmlands län I Årjängs kommun drivs knappt 18 procent av den kommunala verksamheten av privata företag eller föreningar, vilket är den högsta andelen i Värmlands län där den genomsnittliga andelen ligger på knappt nio procent. Det är inom omsorgen för de äldre och funktionshindrade som den privata driften är mest omfattande i Årjängs kommun. Drygt 37 procent av denna verksamhet drivs i privat regi i kommunen. Under de senaste två åren har den privata driften i Årjängs kommun ökat med hela 13 procentenheter. Den privata driften inom omsorgen för äldre och funktionshindrade har ökat snabbast. För två år sedan bedrevs all äldreomsorg i kommunal regi. Gävleborgs län I länets största kommun, Gävle, drivs drygt 12 procent av den kommunala verksamheten av privata företag eller föreningar, vilket är högst i länet. Länsgenomsnittet ligger på knappt nio procent. Det är inom utbildningsverksamheten som den privata driften är mest omfattande i Gävle. Drygt 21 procent av denna verksamhet drivs i privat regi i kommunen. Under de senaste två åren har den privata driften i Gävle ökat med 0,7 procentenheter. Av de viktigaste kommunala verksamheterna har den privata driften inom utbildningsområdet ökat snabbast med en ökningstakt på 2,7 procentenheter. Jönköpings län I Habo kommun drivs ungefär 12 procent av den kommunala verksamheten av privata företag eller föreningar, vilket är den högsta andelen i Jönköpings län. Länsgenomsnittet ligger på knappt åtta procent. Den privata driften är mest omfattande inom individ- och familjeomsorgen i Habo kommun. Drygt 27 procent av denna verksamhet drivs i privat regi i kommunen. Under de senaste två åren har den privata driften i Habo kommun minskat med en procentenhet. Framförallt har den privata driften inom äldreomsorgen minskat där andelen faller med åtta procentenheter jämfört med år 2007. Dalarnas län I länets största kommun, Falun, drivs 13,5 procent av den kommunala verksamheten av privata företag eller föreningar, vilket är den högsta andelen i Dalarnas län. Länsgenomsnittet ligger på knappt 8 procent. Av de största kommunala verksamheterna är det främst inom utbildningsområdet som den privata driften är mest omfattande i Falun. Drygt 15 procent av denna verksamhet drivs i privat regi i kommunen. Under de senaste två åren har den privata driften i Falun ökat med hela 9,2 procentenheter. Av de viktigaste kommunala verksamheterna har den privata driften inom äldreomsorgen ökat snabbast med en ökningstakt på 9,7 procentenheter.

Privat drift i kommunala verksamheter 14 Västerbottens län I Åsele kommun drivs knappt 15 procent av den kommunala verksamheten av privata företag eller föreningar, vilket är den högsta andelen i Västerbottens län. Länsgenomsnittet ligger på knappt 8 procent. Inom individ- och familjeomsorgen samt särskilt riktade insatser bedrivs mer än 60 procent av kommunens verksamhet i privat regi. Under de senaste två åren har den privata driften i Åsele kommun ökat med drygt 5 procentenheter. Den privata driften inom individ- och familjeomsorgen har ökat snabbast där ökningstakten uppmäts till mer än 30 procentenheter. Kronobergs län I Uppvidinge kommun drivs knappt 10 procent av den kommunala verksamheten av privata företag eller organisationer, vilket är den högsta andelen i Kronobergs län län där den genomsnittliga andelen ligger på drygt 7 procent. Av de största kommunala verksamheterna är det främst inom utbildningsområdet där den privata driften är mest dominerande i Uppvidinge och 10,7 procent av denna verksamhet drivs i privat regi i kommunen. Under de senaste två åren har den privata driften i Uppvidinge kommun ökat med 1,9 procentenheter. Av de viktigaste kommunala verksamheterna har den privata driften inom utbildning ökat snabbast under samma tidsperiod med en ökningstakt på 2,5 procentenheter. Örebro län I länets största kommun, Örebro, drivs 9,2 procent av den kommunala verksamheten av privata företag eller föreningar, vilket är den högsta andelen i Örebro län. Länsgenomsnittet ligger på 7,2 procent. Det är inom individ- och familjeomsorg som den privata driften är som mest omfattande i Örebro. Drygt en femtedel av denna verksamhet drivs i privat regi i kommunen. Under de senaste två åren har den privata driften i Örebro ökat med 1,2 procentenheter. Den privata driften inom utbildningsverksamheten har ökat snabbast med en ökningstakt på till 1,8 procentenheter. Västernorrlands län I länets största kommun, Sundsvall, drivs 8,4 procent av den kommunala verksamheten av privata företag eller föreningar, vilket är den högsta andelen i Västernorrlands län. Länsgenomsnittet ligger på 7 procent. Av de största kommunala verksamheterna är det inom utbildningsområdet som den privata driften är mest omfattande i Sundsvall och 15 procent av denna verksamhet drivs i privat regi i kommunen. Under de senaste två åren har den privata driften i Sundsvall ökat med en procentenhet. Den privata driften inom utbildningsområdet har ökat snabbast. Ökningstakten uppmäts till 3,1 procentenheter. Blekinge län I länets största kommun, Karlskrona, drivs 9,6 procent av den kommunala verksamheten av privata företag eller föreningar, vilket är den högsta andelen i Blekinge. Länsgenomsnittet ligger på 6,6 procent. Den privata driften är störst inom utbildningsområdet i Karlskrona. Knappt en femtedel av denna verksamhet drivs i privat regi i kommunen. Under de senaste två åren har den privata driften i Karlskrona ökat med 2,1 procentenheter. Den privata driften inom individ- och familjeomsorgen har ökat snabbast under samma tidsperiod. Ökningstakten har uppgått till 6,4 procentenheter.

Privat drift i kommunala verksamheter 15 Norrbottens län I Arjeplogs kommun drivs ungefär 9 procent av den kommunala verksamheten av privata företag eller föreningar, vilket är den högsta andelen i Norrbottens län. Länsgenomsnittet ligger på 5,6 procent. Av de största kommunala verksamheterna är det inom barnomsorgen där den privata driften är mest omfattande i Arjeplog. Knappt 15 procent av denna verksamhet drivs i privat regi i kommunen. Under de senaste två åren har den privata driften i Arjeplogs kommun ökat med 0,5 procentenheter. Av de viktigaste kommunala verksamheterna har den privata driften inom utbildning ökat snabbast under samma tidsperiod med en ökningstakt på 1,9 procentenheter. Kalmar län I Emmaboda kommun drivs 10,4 procent av den kommunala verksamheten av privata företag eller föreningar, vilket är den högsta andelen i Kalmar län. Länsgenomsnittet ligger på 5,4 procent. Av de största kommunala verksamheterna är det inom utbildningsområdet som den privata driften är mest omfattande i Emmaboda och 16,4 procent av denna verksamhet drivs i privat regi i kommunen. Under de senaste två åren har den privata driften i Emmaboda kommun ökat med 2,6 procentenheter. Av de viktigaste kommunala verksamheterna har den privata driften inom utbildning ökat snabbast under samma tidsperiod med en ökningstakt på 3,1 procentenheter.

Privat drift i kommunala verksamheter 16 114 82 Stockholm Telefon 08-553 430 00 info@svensktnaringsliv.se www.svensktnaringsliv.se Företagsklimat Telefon 0771-782 000 foretagsklimat@svensktnaringsliv.se www.svensktnaringsliv.se/foretagsklimat