PR 15 SM 0401 Konsumentprisindex 1830-2003 Consumer Price Index 1830-2003 I korta drag Utvecklingen under 2003 Inflationstakten, räknad som förändringen under de senaste tolv månaderna, var 1,4 procent i december, vilket är oförändrat jämfört med november. Till den totala uppgången under tolvmånadersperioden bidrog ökade kostnader för boende (3,2 %) med 0,9 procentenheter. Höjda priser på el bränsle (17,2 %) bidrog med 0,8 procentenheter. Höjda hyror (2,6 %) bidrog med 0,4 procentenheter. Ökade kostnader på kommunala taxor (5,4 %), fastighetsskatt (2,4 %) samt försäkringsavgifter (10,6 %) bidrog tillsammans med 0,1 procentenhet. Uppgången motverkades av sänkta räntekostnader (-7,6 %) som bidrog nedåt med 0,4 procentenheter. Höjda priser på restauranger logi (3,0 %) bidrog uppåt med 0,2 procentenheter. Höjda priser på bilar (1,3 %), transporttjänster (0,9 %) samt ökade kostnader för drift av fordon (2,1 %) bidrog tillsammans med ytterligare 0,2 procentenheter. Med vardera 0,1 procentenhet till den totala uppgången bidrog höjda priser på mejeriprodukter (3,0 %), grönsaker (6,5 %), alkohol tobak (1,3 %), sjuk tvård samt rekreationstjänster kulturella tjänster (2,6 %). Höjda priser på tidningar, böcker skrivmaterial (1,6 %) samt personlig hygien (2,2 %) bidrog tillsammans med 0,1 procentenhet. Ökade kostnader för försäkringar (6,9 %) samt övriga finansiella tjänster (4,5 %) bidrog tillsammans med ytterligare 0,1 procentenhet. Den totala uppgången under tolvmånadersperioden motverkades av sänkta priser på kläder skor (-2,8 %) som bidrog nedåt med 0,2 procentenheter. Sänkta priser på audiovisuell fotografisk utrustning samt datorutrustning (-10,1 %) bidrog nedåt med ytterligare 0,2 procentenheter. Sänkta priser på teletjänster utrustning (-3,1 %) samt paketresor (-3,5 %) bidrog nedåt med 0,1 procentenhet vardera. Stefan Gunér, SCB, tfn 08-5069 4075, stefan.gunér@scb.se Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN 1404-580X Serie PR Priser konsumtion. Utkom den 22 april 2004. Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelen är Svante Öberg, SCB.
SCB 2 PR 15 SM 0401 Innehåll Statistiken med kommentarer 4 Konsumentprisutvecklingen 2003 4 Konsumentprisindex 6 Vad index skall mäta 6 Prisinsamling 6 Årlig uppdatering 7 Kedjeindex 7 Bostadsposten 8 Tillförlitlighet 9 Skuggindex fastställda tal 9 Prisutvecklingen, korttidsjämförelser 11 Penningvärdets förändring 11 Sammanknytning av KPI med äldre serier 12 Nettoprisindex 13 Publicering 13 Användning 14 Underligge inflation 14 Harmoniserat index för konsumentpriser 15 Prisbasbeloppet 16 Tilläggsbelopp till basbeloppet 17 Pensionspristalet 17 Exempel på indexklausuler 18 Prisnivån i olika länder 19 Om undersökningen 19 Tabeller 20 Teckenförklaring 20 1. Konsumentprisindex 1980=100, fastställda tal 20 2 Konsumentprisindex för huvudgrupper enligt COICOP (1980=100) 21 3. Årsmedelindextal för KPI:s huvudgrupper undergrupper enligt COICOP (1980=100) 29 4. Nettoprisindex (1980=100) 31 5. Levnadskostnadsindex (juli 1914=100) 32 6. HIKP på huvudgrupper för Sverige (1996=100) enligt COICOP 34 7. HIKP för EU-länderna samt Isl Norge (1996=100) 37 8. HIKP årsmedeltal för huvudgrupper (COICOP) (1996=100) 41 9. Prisnivåindex för privat konsumtion, (EU15=100) 44 10. Prisutvecklingen sedan föregående månad för KPI:s huvudgrupper enligt COICOP. Procent 45 11. Prisutvecklingen sedan motsvare månad föregående år, för KPI:s huvudgrupper enligt COICOP. Procent 47 12. Underligge inflation enligt UND1X UNDINHX; förändring sedan föregående månad. Procent 49
SCB 3 PR 15 SM 0401 13. Underligge inflation enligt UND1X UNDINHX; förändring sedan motsvare månad föregående år. Procent 50 14. Prisutvecklingen sedan december föregående år, inflationstakten. Procent 50 15. Inflationstakten i Sverige (förändringen de senaste tolv månaderna) enligt HIKP KPI 51 16. Medelpriser för vissa representantprodukter i konsumentprisindex 52 17. Vägningstal för KPI:s korttidsindex för huvudgrupper enligt COICOP 57 18. Prisbasbeloppet enligt lagen om allmän försäkring 58 19. Pensionpristalet (december 1951=100). 59 Fakta om statistiken 60 Detta omfattar statistiken 60 Definitioner förklaringar 60 Så görs statistiken 60 Statistikens tillförlitlighet 61 Bra att veta 61 Publicering 61 Lästips 62 Källhänvisningar 62 In English 63 Summary 63 Consumer Price Index 63 Previous indices 64 Net price index 64 Underlying inflation 64 Harmonized Index of Consumer Prices 65 Price Basic Amount 65 A temporary addition to the Basic Amount 66 Pensions index numbers 66 List of tables 67
SCB 4 PR 15 SM 0401 Statistiken med kommentarer Konsumentprisutvecklingen 2003 Konsumentpriserna steg med 1,4 procent från december 2002 till december 2003. Nedan redovisas huvudgruppernas förändring under 2003 samt undergruppernas bidrag till huvudgruppens förändring. Dessa förändringar bidrag avser perioden december 2002 till december 2003. Livsmedel alkoholfria (vägningstal 13,3 procent) Priserna på livsmedel alkoholfria steg med i genomsnitt 1,5 % under 2003. Till uppgången bidrog höjda priser inom undergruppen bröd övriga spannmålsprodukter (0,6 %) med 0,1 procentenhet. Höjda priser inom mjölk, ost ägg (3,0 %) bidrog uppåt med 0,5 procentenheter, medan oljor fetter (2,3 %) bidrog med 0,1 procentenhet. Höjda priser på frukt (1,9 %) bidrog uppåt med ytterligare 0,1 procentenhet, medan grönsaker (6,5 %) bidrog med 0,6 procentenheter. Höjda priser på sötsaker glass (0,6 %) samt mineralvatten, läske, frukt grönsaksjuice (1,2 %) bidrog uppåt med vardera 0,1 procentenhet. Uppgången motverkades av sänkta priser på kött (-0,1 %), fisk (-0,7 %) samt kaffe, te kakao (-1,5 %) som tillsammans bidrog nedåt med 0,1 procentenhet Alkoholhaltiga tobak (vägningstal 4,4 procent) Priserna på alkoholhaltiga tobak steg med i genomsnitt 1,3 % under året. Till uppgången bidrog höjda priser inom undergruppen vin (0,8 %) med 0,2 procentenheter. Prishöjningar inom undergruppen tobak (2,5 %) bidrar med restere 1,1 procentenheter. Kläder skor (vägningstal 6,4 procent) Priserna på kläder skor sjönk under året med i genomsnitt 2,8 %. Till nedgången bidrog prissänkningar på kläder (-2,7 %) med 2,3 procentenheter skor (-3,1 %) med 0,5 procentenheter. Boende (vägningstal 28,8 procent) Boendekostnaderna steg under året med i genomsnitt 3,2 %. Höjda priser på kommunala tjänster (5,4 %) bidrog uppåt med 0,1 procentenheter. Höjda priser på el (18,7 %) bidrog med 2,7 procentenheter. Höjda priser på bränsle (7,8 %) bidrog med ytterligare 0,2 procentenheter. Höjda hyror (2,6 %) bidrog med 0,9 procentenheter, medan ökade kostnader för bostadsrättslägenhet (2,6 %) bidrog med 0,4 procentenheter. Tillsammans bidrog ökade kostnader för reparationer (2,4 %), försäkringsavgifter (10,6 %) samt fastighetsskatt (2,4 %) med ytterligare 0,4 procentenheter. Uppgången motverkades av sänkta räntekostnader (-7,6 %), vilka bidrog nedåt med 1,5 procentenheter. Inventarier hushållsvaror (vägningstal 5,4 procent) Priserna inom huvudgruppen inventarier hushållsvaror steg under året med i genomsnitt 0,6 %. Till uppgången inom huvudgruppen bidrar höjda priser inom
SCB 5 PR 15 SM 0401 undergruppen möbler (0,8 %) med 0,4 procentenheter, inom verktyg, elartiklar trädgårdsredskap (1,9 %) med 0,2 procentenheter samt varor tjänster för hushållsunderhåll (1,6 %) med 0,3 procentenheter. Detta motverkades av sänkta priser på hushållstextilier (-0,9 %) hushållsutrustning (-1,4 %), som vardera bidrog nedåt med 0,1 procentenhet. Sänkta priser på husgeråd (0,6 %) bidrog nedåt med ytterligare 0,1 procentenhet. Hälso- sjukvård (vägningstal 2,6 procent) Priserna inom huvudgruppen hälso- sjukvård steg under året med i genomsnitt 2,8 %. Till uppgången bidrog höjda tläkararvoden (5,2 %) med 2,0 procentenheter. Höjda priser på läkarvård (9,0 %) bidrog med 1,1 procentenheter. Höjda priser på glasögon (2,8 %) samt naturläkemedel vitaminer (2,4 %) bidrog tillsammans med 0,3 procentenheter. Uppgången motverkas av sänkta priser på läkemedel (-1,1 %) kontaktlinser (-3,0 %) som bidrog nedåt med 0,3 procentenheter vardera. Transport (vägningstal 13,1 procent) Priserna inom huvudgruppen transport steg under året med i genomsnitt 1,5 %. Till uppgången bidrog höjda priser inom undergruppen bilar (1,3 %), som bidrog uppåt med 0,3 procentenheter. Höjda priser på reservdelar tillbehör till fordon (2,0 %) samt drivmedel (0,2 %) bidrog med vardera 0,1 procentenhet, medan höjda priser inom underhåll reparationer av fordon (6,3 %) bidrog uppåt med ytterligare 0,8 procentenheter. Höjda priser på transporttjänster (0,9 %) samt ra kostnader för fordon (3,0 %) bidrog ytterligare uppåt med vardera 0,1 procentenhet. Post telekommunikationer (vägningstal 3,4 procent) Priserna inom huvudgruppen post telekommunikationer sjönk under året med i genomsnitt 2,2 %. Till nedgången bidrog sänkta priser inom undergruppen teletjänster utrustning (-3,1 %) med 2,9 procentenheter. Detta motverkas av höjda priser inom undergruppen posttjänster (11,9 %) med 0,7 procentenheter. Rekreation kultur (vägningstal 12,6 procent) Priserna inom huvudgruppen rekreation kultur sjönk under året med i genomsnitt 1,1 %. Till nedgången bidrog sänkta priser på audiovisuell fotografisk utrustning samt datorutrustning (-10,1 %) med 1,6 procentenheter. Sänkta priser på övriga fritidsvaror (-0,6 %) bidrog nedåt med 0,1 procentenhet, medan paketresor (-3,5 %) bidrog nedåt med ytterligare 0,6 procentenheter. Nedgången motverkades av höjda priser på ra större varor tjänster (2,1 %), vilken bidrog uppåt med 0,1 procentenhet. Höjda priser på rekreaktionstjänster kulturella tjänster (2,6 %) bidrog uppåt med 0,9 procentenheter, medan tidningar, böcker skrivmaterial (1,6 %) bidrog uppåt med 0,2 procentenheter. Utbildning (vägningstal 0,1 procent) Priserna inom huvudgruppen utbildning steg under året med i genomsnitt 7,7 %.
SCB 6 PR 15 SM 0401 Restauranger logi (vägningstal 5,5 procent) Priserna inom huvudgruppen restauranger logi steg under året med i genomsnitt 3,0 %. Till uppgången bidrar höjda priser inom undergruppen restauranger (2,5 %) med 2,2 procentenheter inom logi (5,9 %) med 0,8 procentenheter. Diverse varor tjänster (vägningstal 4,4 procent) Priserna inom huvudgruppen diverse varor tjänster steg under året med i genomsnitt 3,0 %. Till uppgången bidrog höjda priser på personlig hygien (2,2 %) med 1,1 procentenheter. Ökade kostnader för försäkringar (6,9 %) bidrog uppåt med 0,9 procentenheter, medan övriga finansiella tjänster (4,5 %) bidrog med 0,7 procentenheter. Ökade kostnader för övriga tjänster (4,0 %) bidrog ytterligare med 0,3 procentenheter. Konsumentprisindex Vad index skall mäta Konsumentprisindex (KPI) avser att visa hur konsumentpriserna i genomsnitt utvecklar sig för hela den privata inhemska konsumtionen. De priser som mäts är de som konsumenterna faktiskt betalar som påverkas av bl.a. ändringar i indirekta skatter subventioner. Direkta skatter sociala förmåner beaktas inte vid indexberäkningarna. Indexberäkningarna omfattar inte barnomsorgs äldreomsorgsavgifter, konstföremål konsumtion inom ideella organisationer. Av praktiska skäl samlas prisnoteringar in för ett urval av varor tjänster, s.k. representantprodukter. Den relativa betydelsen av de olika varu- tjänstegrupper som urvalet representerar anges genom vägningstal. Dessa tal visar hur stor värdemässig el de olika grupperna utgör av den totala privata inhemska konsumtionen. KPI beräknas enligt principer som fastställs av regering riksdag. Frågor av principiell natur röre tillämpningen av de för indexberäkningen gälle grunderna avgörs av nämnden för Konsumentprisindex. I nämnden ingår ledamöter med hög vetenskaplig kompetens inom nationalekonomi statistik. Prisinsamling Prisuppgifter samlas in av SCB:s intervjuare genom butiksbesök eller centralt från SCB. Prismaterialet samlas in per den 15 i månaden eller under den vecka den 15 infaller. Priser på dagligvaror inhämtas från cirka 60 slumpmässigt utvalda försäljningsställen, livsmedel samlas in från 45 av dessa. För livsmedel görs olika urval av representantvaror i butikerna beroende på vilken kedja denna är knuten till (ICA, KF eller övriga). Urvalen (exkl. färskvarorna bröd, fisk, frukt grönsaker) utgörs av cirka 400 exakt specificerade produkter från varje kedja, dvs total ca 1200, vilka valts slumpmässigt med urvalssannolikheter proportionella mot försäljningsvärdena. Priser på dagligvaror samlas också in från tobaksaffärer, hälsokostbutiker apotek. Konsumentprisindex ska inte påverkas av förändrade priser till följd av att kvaliteten på varorna tjänsterna ändras. För dagligvaror görs inga kvalitetsvärderingar. Samma exakt specificerade produkt mäts varje månad så länge den saluförs. För färskt bröd, färsk fisk, färska grönsaker samt färsk frukt inhämtas priser för ett urval av cirka 40 medvetet valda representantvaror. Priser på övriga detaljhelsvaror (kläder, möbler, husgeråd, hemelektronik mm) samt vissa konsumenttjänster (restaurangtjänster, frisörtjänster m.m.) in-
SCB 7 PR 15 SM 0401 samlas från ett slumpmässigt urval av totalt cirka 800 försäljningsställen. Antalet representantprodukter som på detta sätt prismäts är cirka 250. För många av representantprodukterna finns flera varianter. Prisinsamlingen genomförs vid butiksbesök, med undantag för tjänster vissa varor för vilka den normala rutinen är telefonförfrågan. För merparten av dessa varor ska kvalitetsvärdering utföras vid variantbyte. Intervjuaren väljer ut en ny representantvara när den tidigare uppmätta varan är slut eller inte längre säljs i någon större utsträckning. Intervjuaren bedömer tillsammans med expediter värdet på den eventuella kvalitetsförändringen på den nya varan. Om t ex en kvalitetshöjning anses svara mot en prishöjning så förblir prisindexen på varan oförändrad. Om kvalitetsändringen bedöms motsvara halva prisförändringen, så får hälften av prisskillnaden slå igenom som en prisförändring osv. För kläder används hedonisk regression. I hedonisk regression används många olika uppgifter om varornas utseende innehåll för att bedöma marknadens värderingar av dessa egenskaper. För bensin samlas prisuppgifter in varje månad genom att cirka 70 slumpmässigt utvalda bensinstationer under mätveckan kontaktas per telefon. Centralt insamlas priser för ca 100 representantprodukter, bl.a. i de fall en vara eller tjänst antas ha enhetliga priser över hela let eller där speciella metoder måste användas. Vid central prisinsamling samlas priset in per den 15 i månaden. Exempel på centralt insamlade priser är alkoholhaltiga, boende, hälso sjukvård, järnvägsresor, posttjänster försäkringar. Kvalitetsförändringarna bedöms på i princip samma sätt som för de varor som samlas in genom butiksbesök. Prisinsamlingen för bostad, värme hushållsel beskrivs närmare under avsnittet Bostadsposten. Årlig uppdatering Urvalet av representantprodukter deras vägningstal uppdateras vid varje årsskifte. Genom detta förfare tas successivt hänsyn till förändringarna i konsumtionens sammansättning. Som underlag för uppdateringen av vägningstalen används uppgifter från nationalräkenskaperna om den privata konsumtionens sammansättning under närmast föregående år (uppgifter för tre kvartal plus prognos för fjärde kvartalet). Uppdelning på mindre poster görs för matvaror, tobak utifrån uppgifter om försäljning från dagligvaruhelns stora kedjor. För bostäder, värme hushållsel görs särskilda beräkningar med hjälp av uppgifter från bostads hyresundersökningarna, energistatistiken ra källor. För övriga grupper görs uppdelningen utifrån resultat från senast redovisade undersökning av hushållens utgifter (SCB:s hushållsbudgetundersökning). Kedjeindex KPI är ett kedjeindex med årslänkar. Genom denna konstruktion har man velat tillgodose kraven på tillförlitlig prismätning ur såväl kort- som långtidsperspektiv. Varje årslänk beräknas med december föregående år som bas. Årslänkar för var en av årets månader, januari t.o.m. december, beräknas med vägningstal baserade på konsumtionens fördelning under närmast föregående år värderad till det årets decemberpriser. Indextal för en sådan årslänk beräknat med dessa vägningstal kallas korttidsindex. För att tillgodose behovet av långtidsjämförelser beräknas för december också en särskild s.k. långtidsindexlänk. Denna har vägningstal baserade på konsumtionens fördelning under det aktuella året, räknat i de priser som gällde i december närmast föregående år (basen). I långtidsindex beaktas även säkrare information som av olika skäl inte kunnat användas i beräkningarna under det löpe året. Dessutom implementeras normalt metodändringar i lång-
SCB 8 PR 15 SM 0401 tidsindexlänkarna. Indextal med basår 1980 beräknas genom kedjning av långtidsindexlänkar med en korttidsindexlänk sist i kedjan. Bostadsposten Bostadspostens prisförändringar undersöks för hyreslägenheter egnahem. Boendekostnaderna för bostadsrättslägenheter undersöks inte, utan deras utveckling sätts i indexberäkningarna lika med utvecklingen av boendekostnaderna för hyreslägenheter. Hyresundersökningar genomförs reguljärt en gång i kvartalet avseende januari, april, juli oktober. Undersökningen omfattar ca 900 hyreslägenheter uppgifterna inhämtas genom postenkäter till fastighetsägarna. Index justerades t.o.m. 1997 månatligen för beräknade effekter på den genomsnittliga hyresnivån av att nybyggda lägenheter tillkommit. Fr.o.m. januari 1988 grundas beräkningen av delindex för Hyreslägenheter, bostad värme respektive för Hyres- bostadsrättslägenhet: hyra på den totala hyra som betalas till fastighetsägaren. Tidigare gjordes två beräkningar, nämligen dels för hyra exkl. värme (kallhyra) dels för värme på grundval av priser på fjärrvärme eldningsolja levererad till fastighetsägare. Beräkningarna av egnahemskostnadernas utveckling omfattar delposterna räntekostnader, avskrivningar, tomträttsavgäld, reparationer, försäkringar, vatten, avlopp, renhållning, sotning samt statlig fastighetsskatt. Delposten räntekostnader omfattar räntor på olika kategorier av lån plus beräknad ränta på eget kapital. Från bruttokostnaderna görs avdrag för räntebidrag tom 2001. From 2002 ingår ej räntebidragen vid beräkning av räntekostnadsindex för egna hem på grund av att de har upphört. Utbetalda räntebidrag under 2001 (som ligger till grund för de sk internvikterna för prismätningarna under 2002 för räntekostnadsposten i egna hem) var försumbart i förhålle till nedlagt lånat kapital i egna hem. Däremot görs inte avdrag för ränteavdrag vid statlig kommunal inkomstbeskattning. Eget kapital utgörs av skillnaden mellan totalt nedlagt kapital i fastigheten (anskaffningspriset för den nuvare ägaren plus förbättringskostnader) lånat kapital. Som räntesats för lånat kapital används ett vägt medelvärde av gälle räntesatser på lån i bunden rörlig ränta i bostadsinstitut på banklån i rörlig ränta. Av lån i bostadsinstitut beaktas lån med bunden ränta i åtta år, fem år, tre år, två år respektive ett år samt lån med rörlig ränta from 2004. För tidigare år beaktades för bostadsinstituten endast lån med femårig tvåårig bunden ränta samt rörlig ränta. Som räntesats på eget kapital användes t.o.m. 1983 affärsbankernas inlåningsränta på kapitalräkning med tolv månaders uppsägning. Fr.o.m. 1984 används den räntesats som vid varje tidpunkt genomsnittligt gäller för lånat kapital. Vid de månatliga beräkningarna framräknas delposten räntekostnader utifrån utvecklingen av räntesatser. Till detta kommer vidare att delposten uppräknas med hänsyn till hur räntekostnaderna genomsnittligt sett har stigit till följd av att vissa fastigheter har bytt ägare samt av att nya fastigheter har tillkommit i beståndet. Uppräkningen görs fr.o.m. 1996 med hjälp av ett särskilt fastighetsregister över samtliga egnahem, som byggts eller överlåtits 1970 eller senare. På basis av registret beräknas inför varje indexlänk kapitalvärdet för den del av fastighetsbeståndet vid länkens bastidpunkt (december föregående år), som ingår i registret. Kapitalvärdet sätts därvid lika med senaste överlåtelsepris eller ett uppräknat taxeringsvärde. Detta följs sedan av att det under året successivt varje månad görs en beräkning av hur mycket kapitalvärdet har förändrats till följd av dittills inträffade överlåtelser respektive av nytillkomna fastigheter. Beräkningarna kompletteras med skattningar av kapitalvärdet för de fastigheter som byggts t.o.m. 1969 därefter inte har överlåtits. Underlaget för uppräkningen erhölls t.o.m. 1995 genom särskilda årliga undersökningar inom ett panelurval på ca 900 egnahem.
SCB 9 PR 15 SM 0401 Fr.o.m. 1984 beräknas avskrivningskostnaden på byggnadens marknadsvärde utgör 1,4 procent av detta oberoende av husets ålder. Avskrivningar utgjordes t.o.m. 1983 av i byggnaden nedlagt kapital (till byggnaden hänförlig del av anskaffningspriset plus förbättringskostnader) multiplicerad med viss avskrivningsprocent, som var beroende av husets ålder vid senaste förvärv. Så länge som delpostens avskrivning kalkylerades på anskaffningspriser, innebar de löpe beräkningarna för delposten att man justerade upp denna med hänsyn till effekterna av ägarbyten nybyggnation. Fr.o.m. 1984 kalkyleras avskrivningarna i stället på marknadsvärdena fr.o.m. 1984 t.o.m. 1998 utgjordes de löpe beräkningarna för posten avskrivningar (månadsprisindexarna för posten avskrivningar) av att man räknade upp posten avskrivningar på basis av byggnadsprisindex för gruppbyggda småhus framskriven med hjälp av faktorprisindex för gruppbyggda småhus (exkl. löneglidning). Fr.o.m. 1999 sätts prisindex för delposten avskrivningar dock lika med det vägda genomsnittet av de båda prisindexen för reparationer (prisindex för reparationer, tjänster respektive prisindex för reparationer, varor). Prisuppgifter om el för egnahem hyres- bostadsrättslägenheter samlar SCB in centralt från ett urval av elhelsföretag nätföretag. Prisuppgifter om eldningsolja till egnahem samlas in centralt från ett urval av oljeföretag. Tillförlitlighet De viktigaste felkällorna i KPI är täckningsfel, urvalsosäkerhet, osäkerhet p.g.a. kvalitetsförändringar på de produkter som prismäts samt osäkerhet när det gäller vägningstal. Vilken beräkningsmetod som fastställts för en delundersökning har också betydelse för resultatet. Det gäller särskilt egnahemsposten. Täckningsfel uppkommer framförallt på grund av att vissa varugrupper inte undersöks. De mest betyde områdena som för närvare inte ingår i KPI är barn- äldreomsorg. Urvalsosäkerhet beror på urvalet av försäljningsställen (huvudsakligen sannolikhetsurval), på urvalet av representantprodukter varuvarianter. Urvalsosäkerheten för totala KPI är av storleksordningen 0,4 indexenheter (t.ex. index 99,4 ± 0,4) för en årslänk, uttryckt som 95 procent konfidensintervall. Osäkerhet p.g.a. kvalitetsförändringar beror på svårigheter att värdera produktskillnader då en utgången artikel måste ersättas med en ny, som i vissa avseenden skiljer sig från den ursprungligen utvalda varan. Detta torde exempelvis ha lett till att prisutvecklingen för kläder har underskattats under 80-talet. En ny metod infördes i början av 90-talet, vilken reducerade risken för systematiska fel. Osäkerhet när det gäller vägningstal förekommer på olika nivåer i KPI:s beräkningssystem till följd av att exakta aktuella uppgifter om olika varors konsumtionselar inte kan erhållas. Skuggindex fastställda tal Efter det att KPI för en viss månad offentliggjorts, sker ett formellt fastställe av totalindextalet. Det omprövas därefter inte, gäller således i alla sammanhang där man i lagar, förordningar eller avtal hänvisar till konsumentprisindex. T.o.m. december 1992 fastställdes index av regeringen. Fr.o.m. januari 1993 fastställs index av SCB, som tillkännager faststället genom en kungörelse i Statistiska Centralbyråns författningssamling. KPI fastställs med en decimal. För december månad fastställs endast korttidsindex. De justeringar som sker när långtidsindexlänken ersätter korttidsindexlänken påverkar därför först de officiella indextalen för januari påfölje år. Fr.o.m. januari 1981 redovisas KPI så att indextalen visar priserna jämfört med 1980 års medeltal (basår 1980 = 100).
SCB 10 PR 15 SM 0401 Vid några tillfällen har det skett misstag vid upprättet av beräkningsunderlaget, som inneburit att indextalen gett en i någon mån missvise bild av prisförändringen. För några perioder har också de tillämpade beräkningsmetoderna bedömts leda till missvise resultat. I de här fallen har praxis varit att, så snart misstagen konstaterats, revidera de redovisade förändringstalen, men att lämna indextalen utan åtgärd. Från med maj 2000 redovisas i Sveriges Statistiska Databaser på SCB:s webbsida dels de oreviderade, fastställda totalindextalen fr.o.m. 1980, dels reviderade skuggindextal avseende KPI totalt samt reviderade indextal för produktgrupper som är konsistenta med skuggindextalen. Avsikten med den ändrade redovisningen är att genom skuggindextalen ge en mer rättvise bild av konsumentprisernas utveckling, grundad på samma underlag som de redan tidigare reviderade utvecklingstalen. Det är framför allt följe omständigheter som har beaktats vid beräkningen av skuggindex de reviderade indextalen för produktgrupper: Januari 1983: Fel i prismaterialet avseende el fjärrvärme. Januari 1987 - Slopet av skatt på garantibeloppet (Egnahem, boende) beaktades först fr.o.m. februari. Januari - Mars 1990 - Olyckligt val av beräkningsformel på lägsta nivå. Januari 1992-juli 1993: Systematiskt urvalsfel avseende kläder. Felet 1992 medförde ett nivåfel på -0,1 procent som eliminerades först vid beräkningen av index för april 2000. Januari 1995-mars 1997: Olämplig metod för beräkning av egnahemsägarnas räntekostnader. Avvikelserna under 1995 1996 medförde ett nivåfel som eliminerades först vid beräkningen av index för januari 1998. Juli-september 1997: Felaktig registrering av lägenhetshyra. Serierna med fastställda tal skuggindextal sammanfaller fr.o.m. april 2000. Det skall dock framhållas att de relativa skillnaderna mellan fastställda indextal skuggindextal tidigare månader är små. Störst är de följe månader: Januari 1983-0,3 procent (dvs. skuggindextalet är lägre än det fastställda talet) Januari 1987-0,4 procent Januari-mars 1990-0,4/-0,5 procent Januari-juli 1993 0,2 procent (dvs. skuggindextalet är högre än det fastställda talet) Oktober-december 1996, april- juni oktober-december 1997 0,2/0,3 Januari-mars 1997 0,4/0,5; Övriga månader januari 1992 - mars 2000 är den relativa skillnaden i allmänhet 0,1 procent, dvs. skuggindextalen är något högre än de fastställda indextalen, beroende på det nivåfel som uppstod 1992. Under 1980-talet kan skuggindextalen i en del fall även skilja sig från de ursprungligen redovisade indextalen med en tiondels indexenhet, p.g.a. olika avrundningsregler.
SCB 11 PR 15 SM 0401 Prisutvecklingen, korttidsjämförelser Det är viktigt att kunna använda KPI som underlag för beräkning av inflations prisförändringsmått i samb med ekonomiska sociala analyser. Vill man till exempel veta den procentuella prisförändringen från december ett år till januari påfölje år bör man jämföra januaritalet med långtidsindex för december. Önskar man jämföra prisnivån mellan t.ex. november föregående år (t-1) november i år (t) får man korrigera för skillnaden mellan långtidsindex korttidsindex för december. Man beräknar först förändringen mellan indextalet för november år t-1 korttidsindex för december år t-1 multiplicerar detta indextal med utvecklingen mellan långtidsindex för december år t-1 indextalet för november år t. Beräkningen kan beskrivas med följe formel: I I dec,t 1 m,t 1 I där: I m,t LT dec,t 1 I dec,t-1 = korttidsindex för december föregående år (t-1) I m,t-1 = indextalet för månaden (m) föregående år (t-1) I m,t = indextalet för aktuell månad (m) aktuellt år (t) LT I dec,t-1 = långtidsindex för december föregående år (t-1) Penningvärdets förändring KPI dess föregångare levnadskostnadsindex utan direkta skatter sociala förmåner kan användas till att omräkna ett belopp till fast penningvärde. Vid sådan användning bör observeras att de nämnda indexserierna endast mäter prisutvecklingen för transaktioner som hör till den privata inhemska konsumtionen. Omräkning av värdebelopp KPI samt delserier för grupper av varor tjänster används vid omräkning av nominella värdebelopp till fast penningvärde. Detta sker t.ex. i nationalräkenskaperna vid fastprisberäkning av olika delposter inom privat konsumtion. Värdesäkring av sociala förmåner KPI används för värdesäkring av olika sociala förmåner t.ex. pensioner, underhållsbidrag, studiemedel men även i samb med värdesäkring av skatteskalor olika offentliga anslag. I vissa fall sker detta genom prisbasbeloppet enligt lagen om allmän försäkring. Se avsnittet Prisbasbeloppet. Indexreglering i avtal Indexreglering av belopp sker i många olika sammanhang, exempelvis vid bestämning av lokalhyror, arrenden samt ett stort antal ra tjänster som tillhahålls i form av successiva eller kontinuerliga leveranser under lång tid. Vid värdesäkring av penningbelopp bör detta ske genom anknytning till en indexserie, eventuellt flera olika indexserier. I de fall då KPI, det totala indextalet, skall utnyttjas bör enbart de av SCB fastställda officiella indextalen användas alltså inte beräknade inflationsmått. (Jämför beräkningen av inflationsmått för ekonomisk analys, se avsnitt Prisutvecklingen, korttidsjämförelser ). Se vidare avsnittet Exempel på indexklausuler.
SCB 12 PR 15 SM 0401 Sammanknytning av KPI med äldre serier Före nuvare KPI beräknades publicerades fem indexserier avseende konsumentpriser, se Statistiskt meddele serie P 1982:8. Vid omläggningen av indexberäkningarna i juli 1954 slopades vissa av de äldre indexserierna helt för de övriga serierna övergick man till att endast framskriva dem med KPI. Tekniskt sett innebär detta inga svårigheter. Det går till så att man multiplicerar KPI med en omräkningsfaktor. För juli 1954 december 1980 utgår man från 1949 års serie av KPI (totalindex utan decimaler). Omräkningsfaktorn beräknas som en kvot mellan den äldre seriens årsmedeltal för 1949 talet 100 som är årsmedeltalet för KPI (1949 = 100). För indexserierna levnadskostnadsindex med direkta skatter sociala förmåner (juli 1914 = 100 respektive 1935 = 100) beräknas omräkningsfaktorn som en kvot mellan den äldre seriens indextal för juni 1954 KPI för juni 1954. Vid denna beräkning används indextal med decimaler. Se vidare Sociala Meddelen 1955, nr 4 Sammanknytning av konsumentprisindex med äldre indexserier. Omräkningsfaktorerna är följe: Levnadskostnadsindex utan direkta skatter sociala förmåner totalindex i 1914 års serie 2,56 totalindex i 1935 års serie 1,66 Levnadskostnadsindex med direkta skatter sociala förmåner totalindex i 1914 års serie 2,74 totalindex i 1935 års serie 1,75 Konsumtionsprisindex (1935 = 100) 1,76 En framskrivning av de äldre serierna motsvarar inte en beräkning enligt tidigare tillämpade metoder, eftersom de äldre serierna KPI skiljer sig åt till konstruktion, budgetinnehåll m.m. Man bör därför räkna med att vissa till sin storlek ej kända avvikelser kan finnas mellan de framskrivna indexarna de indextal som skulle ha framkommit om man fortsatt beräkna de gamla serierna enligt tidigare metoder. För serierna utan skatter sociala förmåner är dessa avvikelser förmodligen av mindre betydelse. En framskrivning av dessa serier med hjälp av KPI ger troligen värden som nära överensstämmer med de värden som skulle ha erhållits om de gamla serierna hade fortsatt att beräknas enligt oförändrade metoder. En framskrivning av serierna med skatter sociala förmåner torde däremot ge missvise resultat. Fr.o.m. januari 1981 utgår man från 1980 års serie av KPI (totalindex med en decimal). Omräkningsfaktorn beräknas som en kvot mellan den äldre seriens årsmedeltal för 1980 talet 100 som är årsmedeltalet för KPI (1980 = 100). Omräkningsfaktorerna är: Myrdal-Bouvins konsumentprisindex, utan direkta skatter 17,31 Levnadskostnadsindex utan direkta skatter sociala förmåner totalindex i 1914 års serie 14,61 totalindex i 1935 års serie 9,48 KPI, totalindex i 1949 års serie 5,71 Omräkningsfaktorer för vissa delindextal lämnas i broschyren 1980 Nytt basår för konsumentprisindex, som kan rekvireras från SCB, Programmet Priser, 08 5069 40 00. Årsmedeltalen för levnadskostnadsindex beräknas på framskrivna månadstal utan decimal, således inte via konsumentprisindexens årsmedeltal. Angående de äldre indexserierna hänvisas till Konsumentpriser indexberäkningar åren 1931 1959 (Sveriges officiella statistik).
SCB 13 PR 15 SM 0401 Nettoprisindex Nettoprisindex visar utvecklingen av den del av konsumentpriserna som återstår sedan nettot av indirekta skatter minus subventioner räknats bort. Indexen avser att mäta den genomsnittliga relativa utvecklingen av de intäkter som den konsumtionsvaruproducere sektorn inom näringslivet efter avdrag av indirekta skatter efter tillägg av subventioner skulle erhålla från försäljning av en med konstant teknik producerad samt till sin storlek sammansättning oförändrad mängd varor tjänster. I nettoprisindex har konsumentpriserna rensats från indirekt beskattning som belastar konsumtionsvarorna. Konsumentpriserna är rensade inte bara från indirekta skatter uttagna vid själva försäljningen av konsumtionsvarorna utan även från indirekta skatter uttagna på råvaror, halvfabrikat, förbrukningsmaterial arbetskraft som beräknas ha åtgått vid framställningen av varorna. Även kostnadselement av indirekt skattetyp, som kan hänföras till förbrukning av skattebelagd kapitalutrustning, har bortrensats. Huruvida en indirekt skatt i någon mening kan anses ha helt eller delvis övervältrats på konsumenten saknar betydelse vid beräkning av nettoprisindex. Priserna reduceras genomgående med den indirekta skattens fulla belopp. En motsvare behling har skett för subventioner hänförliga till konsumtionsvaror. I dessa fall har tillägg gjorts till konsumentpriserna. Av beräkningstekniska skäl kan nettoprisindexberäkningar inte göras för varje enskild konsumtionsvara. Därför har endast en nettoprisindex som korresponderar mot KPI, totalindexserien, kunnat beräknas. Avgränsningen av indirekta skatter från övriga statsintäkter liksom avgränsningen av subventioner från övriga statsutgifter görs med utgångspunkt i de principer som tillämpas vid beräkningen av nationalräkenskaperna. Vissa avvikelser förekommer dock. Följe indirekta skatter subventioner har beaktats vid beräkningen av nettoprisindex för 2003: Indirekta skatter: Mervärdesskatt, alkoholskatt, tobaksskatt, energiskatt, koldioxidskatt, svavelskatt, skatt på råtallolja, elabonnentavgift, elberedskapsavgift, skatt på termisk effekt i kärnkraftverk, avgift på gödselmedel, avgift på bekämpningsmedel, skatt på naturgrus samt skatt på avfall, fordonsskatt, vägavgift på tunga fordon, fastighetsskatt, Allmän löneavgift, särskild skatt på pensionskostnader, skatt på lotterimedel, skatt på annons reklam samt tullar. Subventioner: Driftbidrag till trafikföretag, statligt stöd till dagstidningar, statligt litteraturstöd, glesbygdsstöd, räntebidrag flerbostadshus, regionalpolitiskt sysselsättnings- transportstöd, stöd till jordbruket, stöd till studiecirklar samt en tillfällig investeringsstimulans för bostäder(fbh).. Publicering Nettoprisindex publicerades första gången i maj 1965. Indextalen beräknades åren 1959 t.o.m. 1978 normalt endast för månaderna februari, maj, augusti november. När väsentliga förändringar av de indirekta skatterna subventionerna inträffade, beräknades nettoprisindex även för månaden före månaden efter förändringen. Från med år 1979 beräknas nettoprisindex för varje månad. Fr.o.m. januari 1981 redovisas nettoprisindex så att indextalen visar priserna jämförda med 1980 års medelpris (basår 1980 = 100). Tidigare var 1959 basår.
SCB 14 PR 15 SM 0401 Användning Nettoprisindex används främst som ett komplement till KPI. Se vidare avsnittet Publicering användning för konsumentprisindex. Som ett mått på prisändringar inom den privata konsumtionen har nettoprisindex erhållit en ställning som allmänt inflationsmått. I samb med konjunkturanalyser utnyttjas t.ex. nettoprisindex som mätare av den underligge inflationen, dvs. rensad från inverkan av indirekta skatter subventioner. Nettoprisindex används vidare för kompensationsändamål i olika ekonomiska avtal. Det kan gälla sådana fall där man behöver ett allmänt mått på inflationen, men där man vill utgå från endast den del av priset som behålls av de företag som producerar säljer konsumentvaror -tjänster. Nettoprisindex mäter med ra ord konsumentprisernas utveckling sedda från företagens sida, medan KPI visar prisernas utveckling sedda från konsumenternas/köparnas sida. Förändrade skatter subventioner påverkar indexberäkningarna fullt ut omedelbart, dvs. utan att beakta den tid det tar innan eller i vilken utsträckning en skattehöjning övervältras på konsumenterna. Det kan därför vara lämpligt att i avtalssammanhang utnyttja årsmedeltal snarare än index för enskilda månader. Underligge inflation På uppdrag av Sveriges Riksbank beräknar publicerar SCB fr.o.m. augusti 1998 de två av Riksbanken definierade måtten på underligge inflation, UND1X UNDINHX. Syftet med måtten är att exkludera temporära effekter på KPI vilka normalt sett har liten - eller ingen - betydelse för penningpolitiken. UNDINHX syftar dessutom till att visa om inflationen är i huvudsak inhemskt genererad. Innehållsmässigt sett samma mått, benämnda UND1 UNDINH, har tidigare beräknats av Riksbanken publicerats i bankens kvartalsvisa inflationsrapporter. I SCB:s beräkningar har vissa förändringar gjorts i beräkningsmetoderna, medan definitionen av måtten förblivit oförändrad. I UND1X UNDINHX exkluderas från KPI räntekostnader för egnahem samt de direkta effekterna av ändrade indirekta skatter, exklusive lönerelaterade indirekta skatter, subventioner. Skillnaden mellan UND1X UNDINHX ligger i att man i UNDINHX dessutom exkluderar i huvudsak importerade varor att enbart förändringar i skatter subventioner som avser inhemskt tillverkade varor tjänster vägs bort. Sättet på vilket man exkluderar indirekta skatter subventioner skiljer sig från hur man gör vid beräkningen av Nettoprisindex (NPI). Skillnaden består i att exkluderingen endast kommer att gälla jämförelsemånadens priser (men inte basmånadens) att man endast rensar bort de eventuella delar av priset som utgör effekter av ändrade indirekta skatter subventioner. Med ändring i skatt eller subvention avses i UND1X UNDINHX en ändring i skatten/subventionen per enhet av varan eller tjänsten, som är en följd av ändrade regler (angående skattesats eller motsvare). En annan skillnad mot NPI är att man endast tar hänsyn till sådana indirekta skatter subventioner som uttas/utgår vid själva försäljningen av konsumtionsvarorna till konsument eller vid inhemsk försäljning av konsumtionsvarorna i tidigare led. Således exkluderas inte indirekta skatter subventioner uttagna/utgående på råvaror, halvfabrikat etc. Utförlig beskrivning av beräkningarna kan rekvireras från SCB.
SCB 15 PR 15 SM 0401 Harmoniserat index för konsumentpriser Harmoniserat index för konsumentpriser (HIKP) är ett index för internationella jämförelser av inflationen. HIKP-tal finns från 1995 framåt, med 1996 som basår. HIKP-talen går att jämföra mellan olika länder i Europa. HIKP finns för alla EU-länder plus Isl Norge, även för EU respektive EMU som helhet. Färska internationella HIKP-tal kommer fortlöpe i bl.a. pressmeddelen från EU:s statistikkontor Eurostat, tillgängliga på Internet under webbadressen: europa.eu.int/comm/eurostat/ HIKP tjänar som målvariabel för penningpolitiken i Europeiska monetära unionen (EMU) är en fundamental ekonomisk indikator för Europeiska centralbanken (ECB). Att ha ett internationellt jämförbart mått på inflationen blev först viktigt för att mäta uppfyllelsen av de s.k. konvergensvillkoren för medlemskap i EMU. EU:s statistikkontor Eurostat initierade 1993 ett samarbete med ländernas statistikmyndigheter vilket ledde fram till HIKP. KPI-posterna för egnahem ingår till största del inte i HIKP. Ett internationellt utvecklingsarbete pågår på ett planerat harmoniserat prisindex för egnahem. Å ra sidan innefattar HIKP numera vissa poster som inte ingår i KPI. Detta gäller barnomsorg (från januari 2000), äldreomsorg patientavgifter på sjukhus (från januari 2001), samt fond- värdepapperstjänster (från januari 2002). Skillnaderna i täckning gör att KPI HIKP kan gå isär. Från december 2002 till december 2003 visar HIKP en markant högre prisuppgång totalt än KPI. Detta förklaras till största del av sänkta räntekostnader för egna hem som drar nedåt på KPI men inte på HIKP. Till en mindre del bidrar höjda avgifter för sjukhusvård som drar uppåt på HIKP men inte på KPI. HIKP görs enligt harmoniserade regler för t.ex. täckning, beakte av nya produkter, uppdatering av produkturval, justeringar för kvalitetsförändringar samt indexformler för beräkningarna. För att uppfylla de internationella kraven prismäter SCB sedan 1997 vissa varor tjänster som tidigare inte ingick i KPI men som nu räknas in i både HIKP KPI, bl.a. parkeringsavgifter, banktjänster begagnade bilar. För nedbrytningar av HIKP på olika varor tjänster nyttjas den internationella klassificeringsstarden COICOP (Classification Of Individual Consumption by Purpose), som från 2000 även tillämpas i KPI. Metoden att beräkna indextal prisutveckling för HIKP skiljer sig i viss mån från den i KPI. Liksom KPI är HIKP ett kedjeindex med årslänkar, men något långtidsindex beräknas inte, utan årslänkarna i HIKP beräknas på samma sätt som KPI:s korttidsindex. HIKP ersätter inte KPI. KPI kommer även i fortsättningen att vara det officiella måttet på konsumentprisernas förändringar i Sverige. Produktområden i KPI som inte ingår i HIKP Produktområde Vägningstal i KPI 2003 i promille Räntekostnader för egnahem 56,2 Bostadsrättsavgifter 39,9 Fastighetsskatt för egnahem 11,3 Avskrivningar på egnahem 16,7 Lotteri, tips, toto 14,1 Försäkringar för egnahem, tomträtt 4,4 Totalt 142,6
SCB 16 PR 15 SM 0401 Prisbasbeloppet Prisbasbeloppet (tidigare basbeloppet) enligt lagen om allmän försäkring (1962:381) framräknas på grundval av ändringarna i det allmänna prisläget. Enligt gälle bestämmelser anges detta av utvecklingen av KPI. För prisutvecklingen från oktober 1980 t.o.m. november 1982 användes som beräkningsgrund ett särskilt index (basbeloppsindex) som utgjordes av nettoprisindex med bortseende från direkt inverkan av ändringar i energipriser. Fr.o.m. 1982 fastställs prisbasbeloppet för helt kalenderår. Enligt de nya bestämmelserna (SFS 1998:677), som tillämpades första gången vid fastställe av prisbasbeloppet för 1999, skall beräkningarna utgå från bastalet 36 396, som ligger till grund för 1998 års basbelopp. Detta bastal skall årligen multipliceras med det jämförelsetal som anger förhållet mellan det allmänna prisläget i juni året före det som prisbasbeloppet avser prisläget i juni 1997. Basbeloppet för 1997 1998 fastställdes enligt reglerna i SFS 1996:438 respektive 1997:565. Beräkningarna utgår från bastalet 36 168 respektive 36 273, som ligger till grund för 1996 respektive 1997 års basbelopp. Bastalet räknades upp med 60 respektive 80 procent av förändringen i det allmänna prisläget fram till juni året före det år basbeloppet avser, räknat från juni 1995 respektive juni 1996. För 1995 1996 utgjordes basbeloppet av 35 200 kronor multiplicerat med ett jämförelsetal som utgör 60 procent av förändringen av det allmänna prisläget mellan oktober året före det som basbeloppet avser oktober 1993. Därvid bortsågs dock från de kvarvare direkta effekter t.o.m. oktober 1994 som påverkat prisläget som beror på deprecieringen av den svenska kronan under tiden den 19 november 18 december 1992. För 1996 framåt har SCB på regeringens uppdrag beräknat ett förhöjt prisbasbelopp som används vid beräkning av pensionsgrunde inkomst fastställe av pensionspoäng. Dessa belopp har beräknats på samma sätt som prisbasbeloppen med undantag av ovan nämnda reduceringar. Det förhöjda prisbasbeloppet beräknades till 36 800 kr för 1996, 37 000 för 1997, 37 100 kr för 1998, 37 200 för 1999, 37 300 för 2000, 37 700 för 2001 samt 38 700 för 2002. För åren 1991 94 utgjordes basbeloppet för varje år av 29 700 kronor multiplicerat med det tal (jämförelsetal) som angav förhållet mellan det allmänna prisläget i oktober året före det som basbeloppet avsåg prisläget i oktober 1989. Därvid skulle bortses från de prisförändringar som följde av ändringar av den statliga fastighetsskatten, av indirekta skatter av räntebidrag inom bostadsbidragssystemet, allt i den mån åtgärderna vidtogs för att finansiera den sänkning av den statliga inkomstskatten som genomfördes 1990 1991 (SFS 1990:656). Vidare skulle, vid beräkningen av basbeloppet för 1994, bortses från de direkta effekter på prisläget som berodde på deprecieringen av den svenska kronan den 19 nov 18 dec 1992. (SFS 1993:1344). Enligt de regler som gällde vid beräkningen av basbelopp 1989 90 utgjordes basbeloppet för varje år av 26 400 kr multiplicerat med det tal (jämförelsetal) som angav förhållet mellan det allmänna prisläget i november året före det som basbeloppet avsåg prisläget i november 1987 (SFS 1988:713). Enligt de regler som gällde vid beräkningen av basbeloppet för 1988 utgjordes basbeloppet av 24 500 kr multiplicerat med det tal (jämförelsetal) som angav förhållet mellan det allmänna prisläget i november året före det som basbeloppet avsåg prisläget i november 1986.
SCB 17 PR 15 SM 0401 Enligt de regler som gällde vid beräkning av basbelopp för åren 1984 87 utgjordes basbeloppet för varje år av 19 400 kronor multiplicerat med det tal (jämförelsetal) som angav förhållet mellan det allmänna prisläget i november året före det som basbeloppet avsåg prisläget i november 1982. Vid beräkningen av förändringen från november 1982 till utgången av 1983 skulle avdrag göras med 4 procentenheter för den del av prisstegringarna som var föranledd av devalveringen i oktober 1982. Angående de regler som gällde för åren 1981 83, se Statistiska meddelen P 15 SM 8601, sid 6 8. Till med december 1980 utgjordes basbeloppet för viss månad av 4 000 kronor multiplicerat med det tal, som angav förhållet mellan det allmänna prisläget under ra månaden före den som basbeloppet avsåg 1 prisläget i september 1957. Detta tal beräknades som kvoten mellan konsumentprisindextalen (med två decimaler) för de två ifrågavare månaderna. Prisbasbeloppet avrundas till närmaste hundratal kronor. I reglerna ingick t.o.m. december 1981 också bestämmelsen att basbeloppet fick ändras endast om prisläget hade ändrats med minst tre procent sedan närmast föregående ändring gjordes av basbeloppet. Denna s.k. treprocentsspärr slopades i samb med att man beslutade att basbeloppet fortsättningsvis skulle fastställas för år. Tilläggsbelopp till basbeloppet Särskilda regler (SFS 1987: 205, 297) gällde vid utbetalning av pensionsförmåner, studiemedel m.m. under tiden 1 juli 31 december 1987. Dessa förmåner beräknades på grundval av basbeloppet (24 100 kr för 1987) ökat med ett tilläggsbelopp på 400 kr. För tiden 1 juli 31 december 1987 var summa basbelopp tilläggsbelopp 24 500 kr. Särskilda regler (SFS 1982:1232, 1243 SFS 1983:963, 1032) gällde vid utbetalning av pensionsförmåner, studiemedel m.m. som beräknades med ledning av basbeloppet för 1983. Det gällde t.ex. folkpension, allmän tilläggspension studiemedel som beräknades på grundval av basbeloppet (19 400 kr för 1983) ökat med ett tilläggsbelopp på 300 kr. Summa basbelopp tilläggsbelopp var 19 700 kr för 1983. Pensionspristalet Pensionspristalet användes t.o.m. juli 1967 för indexreglering av folkpensionerna. Det används emellertid fortfare för ra ändamål, bl.a. för indexreglering av vissa försäkringar tjänstepensioner. Pensionspristalet utgörs av kvoten mellan en månads konsumentprisindextal i 1949 års serie indextalet för december 1951 (123,15) multiplicerad med 100, vilket således innebär en omräkning av KPI till en annan bas. Det framräknade talet gäller som pensionspristal för tredje månaden efter den som indexberäkningen avser. Pensionspristalet avrundas till närmaste heltal. 1 T.o.m. juli 1967 tre månader tidigare.
SCB 18 PR 15 SM 0401 Exempel på indexklausuler Värdesäkring av penningbelopp som skall utbetalas under en längre tidsperiod kan ske genom anknytning till en prisindexserie, ev. flera. Vilken indexserie som skall väljas blir beroende av syftet med indexregleringen. Gäller regleringen t.ex. ett serviceavtal, i vilket serviceföretaget vill tillförsäkra sig täckning för sina kostnader som huvudsakligen består av arbetslöner, bör indexklausulen i avtalet lämpligen baseras på en löneindex. Byggnadskostnader kan regleras med entreprenadindex. Om det är svårt att finna någon indexserie som är lämplig att använda för ett speciellt område kan det vara bättre att åstadkomma en värdesäkring på annat sätt än genom indexreglering. Ibl är det befogat att dela upp det belopp som skall värdesäkras i olika delar som indexregleras var för sig. Ett leveransavtal inom verkstadsindustrin kan t.ex. indexregleras med en del som följer index för material en del som följer index för löner. I somliga fall kan en del vara fast en del indexreglerad. Ofta önskar man av praktiska skäl att inte räkna om det indexreglerade beloppet varje gång en index ändras. Det avtalas då att det belopp som skall indexregleras skall omräknas i de fall när indextal förändrats antingen med ett visst antal procent eller visst antal indexenheter. En förskjutning i tiden med ett par månader brukar ingå i indexregleringen eftersom indextalet normalt publiceras i mitten månaden efter den månad indexen hänför sig till. Vid indexreglering som baseras direkt på indextal kan man, såsom tidigare nämnts, anknyta regleringen till en förändring räknad i procent. Om man t.ex. vill reglera ett avtal en gång varje år beräknar man den procentuella förändringen i indextalet. Det avtalade beloppet skall då ökas med samma procenttal. Exempel: I ett avtal om årlig avgift, som för 1981 uppgick till 400 kronor, sägs att beloppet anknytes till det för januari månad beräknade konsumentprisindextalet (totalindex) med 1980 som basår. Avgiften skall varje år vara 400 kr ökat respektive minskat med den procentuella ökningen respektive minskningen av det officiella konsumentprisindextalet sedan januari 1981. Brutet procenttal skall avrundas nedåt till närmaste heltal. Beräkningar: KPI för januari 1981 = 107,2 KPI för januari 2004 = 278,0 Förändringen blir: ((278,0-107,2) / 107,2)*100 = 159 procent Det innebär att avgiften för 1981 skall höjas med 159 procent, dvs. med 636 kronor (159 procent av 400 kronor) till 1036 kr för 2004. Ett annat sätt är att anknyta regleringen till en förändring i ett indextal med visst antal indexenheter. Gäller regleringen t.ex. ett avtal avseende periodiskt understöd kan detta innebära att beloppet skall ändras när KPI förändrats med ett visst antal indexenheter. Konsekvensen härav blir emellertid att regleringen får göras allt oftare vid stige indextal. T.ex. om index är 120,0 betyder en procents ökning 1,2 enheter om index är 260,0 betyder en procents ökning 2,6 enheter osv. Det bör observeras att särskilda regler gäller för bostadslägenheter. Hyran för bostadslägenhet skall vara till beloppet bestämd i avtalet. Förbudet mot rörlig hyra har dock försetts med vissa undantag när det gäller ersättning för kostnad som hänför sig till lägenhetens uppvärmning, förseende med varmvatten eller elektrisk ström eller avgifter för vatten avlopp. Viktigast är att grunderna för sådana ersättningar får fastställas genom förhlingsöverenskommelse enligt hyresförhlingslagen. Samma regler gäller för lokaler, dock att hyresbelopp kan bestämmas enligt särskild överenskommelse mellan hyresgästorganisation fastighetsägare eller organisation av fastighetsägare, t.ex. i form av