Remissvar, förslag 1 2010-09-22 Ny gemensam kyrka Remissvar från Abrahamsbergskyrkans församling (SMK) Inledning Vår församling har med stort intresse och höga förväntningar följt arbetet mot en ny, gemensam kyrka. Vi är fortfarande övertygade om att en sådan kyrka bör skapas. Vi är medvetna om att ett stort och engagerat arbete har föregått den fas där vi nu inbjuds att svara på remissen. Det är mot denna positiva bakgrund som vi ser anledning att rikta kritik, delvis allvarlig och djupgående sådan, mot det remiss dokument som vi liksom andra församlingar nu fått för att yttra oss över. Våra viktigaste förslags och kritikpunkter är följande: Dokumentet bör disponeras så att det inleds med utvidgad och förbättrad framställning av Trons grund. Detta kan följas av en del, förslagsvis kallad Kyrkoordning, där riktlinjer för församlingens och den riksomfattande kyrkans arbete beskrivs och motiveras. Vi vill på flera punkter förstärka den (teologiska) Grunden i dokumentet. Vi önskar ändringar och ökad tydlighet i bland annat beskrivningen av sakrament, nattvard och dop Vi avvisar tanken på tillhörig som ett andra rangens medlemskap för vuxna personer Vi anser att döpta eller i särskild gudstjänst välsignade barn kan betraktas som tillhöriga församlingen Dop skall inte vara krav för medlemskap, men församlingen ska förkunna att medlemmar bör låta döpa sig Kyrkokonferensen bör ha ett beredningsutskott Kyrkostyrelsen bör ha 12 ledamöter med 3 åriga mandat Distriktsorganisationen bör ses över och göras mer funktionell, men inte läggas ner Dispositionen Det inledande kapitlet i remissmaterialet avser att lägga den gemensamma grunden för det nya samfundet. Innehållsligt går det att tänka detta i två delar. Den första (i huvudsak nuvarande sid 5 7) bearbetar grunden för tro liksom trons innehåll medan den andra (från sid 8) snarast utgör en kyrkoordning. Vi menar att det vore klargörande att skilja dessa åt genom tydliga underrubriker: Trons grund med ett antal underrubriker och Kyrkoordning med ett antal underrubriker. Vi följer detta förslag i våra fortsatta kommentarer. Trons grund Avsnittet benämnt Inledning börjar högtravande ( de heligas gemenskap ) på ett sätt som kommer att upplevas som pretentiöst inte bara av utomstående utan också av oss
Remissvar, förslag 2 2010-09-22 som länge tillhört en församling. Börja konkret i stället, förslagsvis med det tredje stycket. Den teologiska grunden för kyrkan är väldigt kortfattad beskriven. Kanske finns förklaringen till detta i en fotnot på sid 5 som hänvisar till de tre kyrkosamfundens egna teologiska grunddokument. Men Gemensam grund skall vara den nya grunden (och fastställas av GF kyrkans konferens). Den kan inte vila på hänvisning till historiska dokument plus en relativt torftig sammanfattning. Vi förutsätter att en grundlig genomarbetning sker, som vidareutvecklar bland annat den utmärkta text som finns i Svenska Missionskyrkans konstitution. Vi vill gärna se att man i denna (liksom i SMK) ger bibelhänvisningar. Många formuleringar i det material som vi fått oss tillsänt är språkligt ofullgångna, men vi tänker inte uppehålla oss vid detta utom i de fall där det uppenbart kan leda tanken fel. Nedan noterar vi några punkter som bör finnas med. Församlingens kraftkällor Ordet (ett bra stycke i texten!), Bönen och Gudstjänsten bör få var sitt noggrant formulerat delavsnitt. Vi finner i det korta avsnittet Trons grund en hänvisning till treenigheten. Vi skulle önska en lika stark betoning av inkarnationen: att Gud blev människa och på så sätt visade oss vem Gud är. Kyrka och församling / Ömsesidigt beroende Språkbruket att ställa kyrka och församling mot varandra är oacceptabelt. Hela avsnittet måste arbetas om och ge uttryck för att den lokala församlingen är kyrka, med självständighet och ansvar. Parallellt utvecklas den rikstäckande kyrkans viktiga uppgifter. Orden tillsyn vaka bör helst utmönstras ur hela texten. Den världsvida kyrkan och den ekumeniska rörelsen måste också få plats och utrymme i dokumentet. Redan i den teologiska delen Trons grund bör noteras att folkrörelse och förening är fullt rimliga yttre former för den kristna församlingen. Detta är en stark och gemensam tradition i de tre kyrkorna. Detta behöver inte döljas under kyrk aktiga ord, och är djupt förbundet både med den fria församlingens tradition och med synen på demokrati och alla människors lika värde, som vi menar har rötter i evangeliet. Uppdraget Vi studsar inför formuleringen göra människor till Kristi lärjungar. Församlingen och dess medlemmar kan sprida ordet och förkunna evangelium: det är stort nog! Att förändra världen är förpliktande men föga konkret i den redovisade texten. Avsnittet kan skärpas upp och koncentreras. Begreppet diakoni finns inte med. Det borde tydligt föras in. Utöver det som sägs om Guds rike, Missionsuppdraget och Gemenskapen föreslår vi ett tillägg som ger uttryck för samhällsansvaret och uppgiften i världen:
Remissvar, förslag 3 2010-09-22 Kyrkans uppdrag kan självfallet inte begränsas till dess egen verksamhet. Tjänst som syftar till att förändra världen innebär också ansvar för samhället i stort. Kristna människor kommer, drivna av sin tro, att engagera sig i politiken, det civila samhällets organisationer, professionella sammanslutningar och internationellt samarbete. Inspirerade av sin kristna tro tar de enskilt och gemensamt ansvar, efter personlig övertygelse och fallenhet. Kyrkan välkomnar ett aktivt samhällsengagemang och vill med förbön, i sin förkunnelse och på andra sätt stödja detta och vara en profetisk röst för människans skull. Dop och nattvard I huvudsak är vi tillfreds med denna text: den är teologiskt lödig och väl formulerad. Vi har dock en specifik och en mer generell invändning. Den första gäller uttrycket [dop] kan ske på egen bekännelse eller på kyrkans och föräldrarnas bekännelse. Detta är oacceptabelt. Man kan inte bekänna åt någon annan, lika lite som man kan tro åt någon annan. Det vore bättre att hederligt notera att dopet är ett, men att vår nya kyrka rymmer två tolkningar som kan existera parallellt: dopet som bekännelsehandling och dopet som ett uttryck för Guds nåd och församlingens välsignelse (detta uttrycks väl i SMK:s Kyrkohandbok). Vi anser också att barnvälsignelse, som är ett etablerat gudstjänstinslag men inget sakrament, måste nämnas både i Trons grund (kanske också i slutet av Uppdraget, där nuvarande text slutar lite hemlöst) och i Kyrkoordning. Den andra gäller begreppet sakrament. Den traditionella frikyrkliga beteckningen är nådemedel medan ordet sakrament tycks ha kommit in gradvis, säkert under inflytande av de stora kyrkornas perspektiv. De som i kyrkohistorisk litteratur kallas sakramentskyrkor har haft en helt annan syn på dop och nattvard, men också på prästvigning, vigda kyrkorum, och flera andra saker, än de fria församlingarna och deras medlemmar. Det finns ett för många (äldre) kyrkor centralt antagande, som innebär att sakramentet har en objektiv verkan: det finns och fungerar oberoende av de mottagande eller deltagande personernas tro. Detta är sakramentalistiskt och stämmer inte med vår lära och övertygelse. En vidgad diskussion och problematisering av sakramentsbegreppet är nödvändig nu när vi lägger grunden till en ny kyrka. Församlingen Innebörden i de två första styckena är i huvudsak bra. Texten behöver dock samordnas med den revidering av stycket Kyrka och församling/ ömsesidigt beroende som vi begärt (se ovan). Det tredje stycket bör föras till huvudavsnittet Kyrkoordning. Kyrkoordning (alt: Riktlinjer för kyrkans verksamhet) Under detta huvudavsnitt samlas konkreta råd och anvisningar men också de motiveringar som behövs och som inte redan finns i Trons grund. Som en mycket viktig generell synpunkt vill vi markera att vår nya kyrka är ett förbund av församlingar, inte en hierarkisk organisation med många nivåer och ordervägar. Kyrk orden (liksom begreppet tillsyn ) kan tyvärr leda tanken i sådan riktning: det gäller alltså att hålla emot!
Remissvar, förslag 4 2010-09-22 Församlingen Existerande text, tredje stycket, men ta bort tillsyn! Medlemskap och tillhörighet Vi anser bestämt att det inte ska finnas två slags medlemskap för vuxna personer. Att blanda ihop tillhörighet för döpta eller välsignade barn med samma begrepp för en kategori av församlingen närstående vuxna personer är olämpligt. (Om andra personer än medlemmar skall finnas med på något sätt i församlingen kan det föras ett särskilt register. Det statistiskt etablerade men teologiskt konstiga begreppet betjänade kommer troligen att finnas kvar, i relation till staten.) Vi anser inte att dopet skall var villkor för medlemskap. Men församlingen och dess föreståndare bör uppmana alla medlemmar att låta döpa sig. För den som inte är döpt tidigare bör det helst ske i samband med inträdet som medlem i församlingen. Vi anser att medlemskap är det naturliga för den som känner sig lojal med församlingens syfte och uppdrag, och vill bekänna Jesus Kristus som Herre. Medlemskap är en viktig sak men bör heller inte belastas med onödig dramatik. Vi tillstyrker förslaget i den del som avser barns tillhörighet. Att döpta och välsignade barn tillhör församlingen innebär framför allt en förpliktelse för församlingen. Detta skall återspeglas i normalstadgar för församling på ungefär detta sätt: 3 Barn 1 Barn som döps eller välsignas i församlingen antecknas i fortlöpande förteckning som tillhöriga församlingen. Sådan tillhörighet är giltig i hela kyrkan. (Detta skrivs även in i kyrkoordning.) 2 Tillhöriga barn skall på lämpligt sätt löpande inbjudas till församlingens verksamhet. 3 Tillhöriga barn skall senast vid 18 års ålder erbjudas medlemskap i församlingen. Eftersom vi är både en folkrörelse och en (självstyrande) kyrka bör tre saker klargöras i vår Kyrkoordning (kanske under en egen rubrik, som Gåva och förpliktelse): För medlemskap i församling får inte ställas som villkor att medlemmen ger ekonomiska bidrag eller betalar medlemsavgift. Inte heller får hon avkrävas särskilda praktiska insatser Församlingen får och bör klargöra att dess funktion är beroende av medlemmarnas aktiva stöd: ekonomiskt och med deras egen tid och talanger Medlem i församlingen uppmanas att dirigera sin kyrkoavgift till GF kyrkan och sin lokala församling (så länge denna av staten administrerade ordning eller någon snarlik finns kvar) Församlingen i samhället (nytt avsnitt) Vårt motiv för ett sådant avsnitt är att detta är en mycket viktig del av vår tradition och att det både nu och i framtiden kommer att vara viktigt med klara linjer.
Remissvar, förslag 5 2010-09-22 Inte bara medlemmarna, utan också kyrkan som organisation finns i samhället och skall i förhållande till statsmakten och kommunerna, liksom till andra makt och intressegrupper i samhället, förena aktivt ansvarstagande med oberoende. Kyrkor och församlingar kan utföra uppgifter på i samverkan med stat, kommun eller företag, men aldrig på ett sådant sätt det kan uppstå tvivel om att de har någon annan yttersta uppdragsgivare än Gud själv. Relationen till offentliga eller kommersiella maktcentra får inte bli sådan att kyrkans eller församlingars frihet att uttala sig och bilda opinion i samhällsfrågor äventyras. Församlingskonferens/möte Inga kommentarer Församlingsföreståndare OK text. Om innebörden i ordinerad se under Tjänst nedan. Den sista meningen kan tas bort och den näst sista skärpas upp. Kyrkokonferens Ingen kommentar. Se dock vårt omfattande förslag till ändrade stadgar för församling (bilaga)! Kyrkans ledning Vi vill undvika ordet tillsyn. Texten bör överarbetas med hänsyn till det nya innehållet i Trons grund, avsnittet Kyrka och församling. Kyrkoledare Nuvarande skrivningar är alltför interna. Vi vill se en starkare betoning av att kyrkoledarens är vår företrädare i samhället och där verkar för GF kyrkans närvaro i ord och handling. Uppgiften innefattar även att vaka över att mångfald och öppenhet bidrar till GF kyrkans tillväxt och att evangelisationsuppdraget hålls levande i församlingarna. Kyrkoledaren skall företräda GF kyrkan gentemot andra kyrkor, inte minst i det ekumeniska arbetet (en bredare tolkning av enhetens tjänst ). Vi kan inte heller förstå varför kyrkoledaren måste vara pastor ( 13). Det leder tankarna till att vi har ett särskilt prästerskap ; se nästa stycke! Tjänst Detta är ett välskrivet och bra stycke. Dock anser vi att det även här (liksom i fråga om begreppet sakrament, se ovan avsnittet Dop och nattvard) tydligare skulle slås fast att våra pastorer inte verkar i kraft av någon vigning, succession eller liknande. De har en särskild uppgift i Guds rike, byggd på utbildning, församlingarnas behov och personlig kallelse. Detta bör gå att skriva utan att utmana de kyrkor som faktiskt tror på ett ämbete. Vi finner några formuleringar av typen den ordinerade tjänsten hör till kyrkan gåtfulla; de kanske kan tas bort?
Remissvar, förslag 6 2010-09-22 Förslag till stadgar för GF-kyrkan Ändringsförslag med motiveringar enligt bilaga (samt i särskild excel fil). Viktigaste punkter: 4,5,8 Kyrkokonferensen bör ha ett Beredningsutskott 9 Kyrkostyrelsen bör ha 12 ledamöter, med mandatperiod 3 år. 13 Kyrkoledaren behöver inte vara pastor (se ovan) Förslag till normalstadgar för församling Viktigaste ändringar: 2 Medlemskap, ändras enligt ovan, avsnittet Medlemskap och tillhörighet 3 Tillhörighet, byts ut mot 3 Barn enligt förslaget ovan 3 Barn 1 Barn som döps eller välsignas i församlingen antecknas i fortlöpande förteckning som tillhöriga församlingen. Sådan tillhörighet är giltig i hela kyrkan. 2 Tillhöriga barn skall på lämpligt sätt löpande inbjudas till församlingens verksamhet. 3 Tillhöriga barn skall senast vid 18 års ålder erbjudas medlemskap i församlingen. Regioner Vi finner grundtanken i den nya regionorganisationen, som innebär att helt ta bort de föreningsuppbyggda distrikten, alltför drastisk. Strukturer som ligger nära den lokala församlingen skulle kunna bära ett förändringsarbete. Behoven i olika delar av landet är mycket skiftande. Vitaliteten i en regional organisation är beroende av att det finns ett ansvar för det gemensamma i den del av landet där församlingen lever. I en nyordning måste stor hänsyn tas till equmenias behov. Det skulle vara olyckligt om det blev en klyvning mellan en demokratiskt uppbyggd equmenia organisation och en centralt formad församlingsorganisation. Dessutom är en del landstingsbidrag villkorade till att det finns en regional demokratisk organisation där ungdomar har inflytande. Vi instämmer dock i att stora förändringar kan bli nödvändiga, och vill se att regionsarbetet finner nya former: till exempel i samverkan med folkhögskolorna och Bilda. Men i den stora omställningsprocessen i bildandet av den nya kyrkan kan inte allt göras på en gång. Distriktsorganisationen i Svenska Missionskyrkan bör inte raderas ut i ett slag. Det är bättre att den nya kyrkan får bildas och drar nytta av den kompetens som finns, och att därefter den regionala strukturen ses över. Handläggning Abrahamsbergskyrkans remissvar har beretts av en grupp bestående av Göran Gunner, Sara Furuhagen, Bertil Högström, Christina Högström, Lars Ingelstam (sekreterare) och Per Lewin Ronnås. Svaret har behandlats av församlingens styrelse den 5 oktober och fastställts vid församlingsmöte den 7 oktober.