Fredag 9 maj 2014 1 Kardiovaskulärt Vårmöte Malmö 7-9 maj, 2014 Nr 3 Fredag 9 maj Urval dagens föreläsningar Årets forskningsstipendium till Ulf Stenestrands minne till Ole Fröbert Örebro Universitetssjukhus. Ole Fröbert var huvudprövare i TASTE-studien och genom att använda registerdata från SCAARregistret, minimerades bl.a. kostnaden till < 1 % jämfört med att använda vanliga randomiserade kliniska studier. TASTE publicerades i New England Journal of Medicine 2013. Stipendiet är på 100 000 kronor och delas ut gemensamt av Svenska Hjärtförbundet, UCR och SWEDEHEART. Marcus Carlsson ordförande i Svenska Hjärtförbundet delar här ut priset. A sex advice a day, keeps the healthcare away Den smale/a och den fete/a hjärtsviktspatienten Hur tar vi hand om pantient som behandlas för cancersjukdom... Randomiserade registerbaserade studier Genesutredning hjärtsvikt - vad, för vilka och till vilken nytta? Jämlik och rättvis vård Fettväv, ateroskleros och kardiovaskulära händelser... Hjärtstopp i samhället... Förkortad förskrivningsinformation för ANGIOX (bivalirudin) 250 mg pulver till koncentrat till injektions-/infusionsvätska, lösning: Se fullständig produktresumé eller FASS.se vid förskrivning av Angiox. Läkemedelsklassificering: Antitrombosläkemedel (ATC-kod: B01AE06) Utformning: En injektionsflaska innehåller 250 mg bivalirudin, mannitol och natriumhydroxid. Indikationer: Antikoagulans till vuxna patienter som genomgår perkutan koronar intervention (PCI), inklusive patienter med ST-höjningsinfarkt (STEMI) som genomgår primär PCI. Angiox är även indicerat för behandling av vuxna patienter med instabil angina/icke-st- höjningsinfarkt (UA/NSTEMI) som ska genomgå brådskande eller tidig intervention. Angiox skall administreras tillsammans med aspirin och klopidogrel. Dosering och administreringssätt: För intravenös (iv) administrering. Produkten ska administreras av en läkare med erfarenhet av antingen akut ischemisk hjärtsjukvård eller koronar interventionsbehandling. Vuxna/äldre: Försiktighet bör iakttas till äldre p.g.a. nedsatt njurfunktion. PCI/primär PCI: Inledande iv-bolus på 0,75 mg/kg kroppsvikt omedelbart följt av iv-infusion på 1,75 mg/kg kroppsvikt/timme under minst hela ingreppets längd eller upp till 4 timmar efter ingreppet när det är kliniskt befogat. När infusionen på 1,75 mg/kg/timme avslutats kan man fortsätta ge en reducerad infusionsdos på 0,25 mg/kg/timme under 4 12 timmar om det är kliniskt befogat. Akuta koronara syndrom (ACS): Startdos är en intravenös bolusdos på 0,1 mg/kg följt av en infusion på 0,25 mg/kg/timme. Patienter som får läkemedelsbehandling kan fortsätta med infusionen på 0,25 mg/kg/timme i upp till 72 timmar. Om PCI ska genomföras bör ytterligare en bolusdos på 0,5 mg/kg administreras och infusionen ökas till 1,75 mg/kg/timme under hela PCI-ingreppets längd. Efter PCI kan infusionsdosen på 0,25 mg/kg/timme återupptas under 4 till 12 timmar om det är kliniskt nödvändigt. Se fullständig förskrivningsinformation för patienter som ska genomgå CABG. Säkerheten och effekten av enbart en bolusdos av Angiox har inte utvärderats och rekommenderas inte även om ett kortvarigt PCI-ingrepp planeras. Se fullständig förskrivningsinformation för anvisningar om kontroll av ACT. Nedsatt leverfunktion: Ingen dosjustering krävs. Njurinsufficiens: Se den fullständiga förskrivningsinformationen och se kontraindikationer om GFR < 30 ml/min. Övervakning av koagulation (ACT) och dosjusteringar rekommenderas i denna grupp. Barn och ungdomar: Ingen indikation. Kontraindikationer: Hos patienter med: känd överkänslighet mot bivalirudin, mot hjälpämnena eller mot hirudiner; aktiv blödning eller ökad blödningsrisk på grund av hemostasrubbningar och/eller irreversibla koagulationsrubbningar; svår okontrollerad hypertoni; subakut bakteriell endokardit; kraftigt nedsatt njurfunktion (GFR < 30 ml/min) och dialysberoende patienter. Varningar och försiktighetsmått: Blödning: Observera patienter med avseende på blödning och avbryt behandlingen om blödning observeras eller misstänks. Överväg kontroll av INR hos patienter som tar warfarin. Överkänslighet: Anafylaxi, inklusive anafylaktisk chock med dödlig utgång har rapporterats i mycket sällsynta fall vid användning efter godkännandet för försäljning. Försiktighet bör iakttas hos patienter som utvecklat antikroppar mot lepirudin. Trombosbildning under ingreppet har observerats vid användning av gamma-brachyterapi, iakttag försiktighet vid beta-brachyterapi. Akut stenttrombos har observerats hos patienter med STEMI som genomgår primär PCI och har behandlats med revaskularisering av målkärl. Patienter ska vårdas i minst 24 timmar på en avdelning där man kan behandla ischemiska komplikationer och de ska kontrolleras noga efter primär PCI avseende tecken och symtom på myokardischemi. Interaktioner: Sätt in Angiox 30 minuter efter utsättning av ofraktionerat heparin, eller 8 timmar efter subkutan injektion av lågmolekylärt heparin. Kliniska och biologiska parametrar för hemostas ska alltid kontrolleras regelbundet vid kombination av antikoagulantia. Graviditet och amning: Använd under graviditet endast då det är absolut nödvändigt, och administrera med försiktighet till ammande mödrar. Biverkningar (inklusive rapporter om dödlig utgång): Större och mindre blödning oavsett ställe, trombos (inklusive trombos i kransartär, stent och kateter), hemoglobinsänkning, punktionsblödning, hematom och ekkymos vid kärlets punktionsställe är de vanligaste biverkningarna. Även följande biverkningar har rapporterats i sällsynta eller mindre vanliga fall; ökad INR, trombocytopeni, anemi, hjärtinfarkt, hjärttamponad, perikardiell blödning, öronblödning, intraokulär blödning, gastrointestinal blödning (inklusive hematemes, malaena, esofageal och anal blödning), peritoneal blödning, retroperitoneal blödning, gingival blödning, överkänslighet inklusive anafylaktisk reaktion och chock, reperfusionsskada, blåmärke, huvudvärk, intrakraniell blödning, bradykardi, hematom, hypotension, arteriovenös fistel, vaskulärt pseudoaneurysm, hematuri, näsblod, hemoptys, svalgblödning, illamående, kräkning, nässelfeber, hudutslag, bröstsmärta, ryggsmärta, ljumsksmärta, smärta/reaktioner vid injektionsstället, angina pectoris, ventrikulär takykardi, lungblödning och dyspné. Kompartmentsyndrom har rapporterats efter marknadsintroduktion. Överdosering: Avbryt behandlingen omedelbart och övervaka patienten avseende tecken på blödning. Det finns ingen antidot mot bivalirudin, men det kan avlägsnas med hemodialys. Blödning har observerats i vissa rapporter om överdoseringar. Förpackningsstorlek: 10 injektionsflaskor. Kostnad: 39779 SEK för en förpackning om 10. EF. Hållbarhet/Förvaring: 4 år, förvaras vid högst 25 oc. Läkemedelsklassificering: Receptbelagt Nummer på godkännande för försäljning : EU/1/04/289/001. Innehavare av godkännande för försäljning: The Medicines Company UK Ltd. 115L Milton Park, Abingdon, Oxfordshire, OX14 4SA, Storbritannien. Innehavare av produktlicens: The Medicines Company UK Ltd. Datum för senaste revision av kortfattad förskrivningsinformation: Februari 2012. Ytterligare upplysningar inklusive fullständig förskrivningsinformation tillhandahålles av: The Medicines Company UK Ltd. 115L Milton Park, Abingdon, Oxfordshire, OX14 4SA, Storbritannien. +44 (0) 1235 448500. The Medicines Company, Global Health Science Centre, Talstrasse 59, CH-8001, Zurich, Switzerland Tel: 020100527 eller 0859366368. E-post: medical.information@themedco.com AX/SE/042014/04. April 2014.
2 Fredag 9 maj 2014 A sex advice a day, keeps the healthcare away Moderatorer: Mona Schlyter, Malmö och Tiny Jaarmsa, Linköping 09 00-10 00 Sal A Implementering av sexrådgivning: vad är innehållet och vilka är effekterna? Bengt Fridlund, professor Endast 10 randomiserade kontrollerade interventionsstudier (RCTs) om sexrådgivning till patienter med en hjärthändelse påträffades vid en databasgenomgång fördelat relativt jämnt under perioden 1976-2012. Sexrådgivningen som antingen var av primärt eller sekundärt intresse till patienters (och deras partners) hjärtrehabilitering hade skiftande komplexitet beroende på hur tydligt fokus som förelåg på sexuell rådgivning med påföljande utfall. Omfattning (innehåll och tid) och struktur (pedagogisk- och organisatorisk strategi) innefattade allt från att ge en kortfattad information om återgång till sex, till kognitiv beteendeterapi ur både ett kort- och långsiktigt perspektiv, antingen av en vårdpersonal eller ett vårdteam. Implementeringen - vanligtvis riktat till enbart patienten - mättes med ett batteri av utfallsvariabler där de vanligaste var sexuell aktivitet, sexuell kunskap, sexuell funktion, sexuell tillfredsställelse och livskvalitet. Sexrådgivningen tenderade att utan att vara entydig - påvisa ett mer positivt utfall ju mer specifik implementeringen var och inbegrep både patient och partner. Sexrådgivningen tenderade att utan att vara entydig - påvisa ett mer positivt utfall ju mer specifik implementeringen var och inbegrep både patient och partner. Ur ett människosyns- och kunskapsperspektiv blev utfallet också positivt om implementeringen inbegrep att se, förstå och stödja patienten inte bara som en del (t ex kortfattad information) utan som en helhet (t ex såväl fysisk aktivitet som psykosocialt stöd). Det senare perspektivet inkluderade ett aktivt deltagarskap från både patient och partner. Specifikt konkluderades att implementeringen styrdes av både kulturella och religiösa kontexter, m a o hur öppet såväl patient som vårdpersonal vågade tala om sex och intima relationer. Vårdpersonals myter och fördomar om behovet av sexrådgivning var ytterligare en faktor. Generellt föreligger ett stort behov av riktlinjer som påtalar vikten av implementering av sexrådgivning vid en hjärthändelse. Det understryker också behovet av att vårdpersonal utbildas för att kunna stödja såväl patient som partner. Dessutom behövs flera RCTs som ger bättre underlag till en evidensbaserad vård vad gäller sex och samlevnad vid en hjärthändelse. Bengt Fridlund Att föra en dialog med patienter och närstående om sexuell hälsa: Hur gör vi? Mats Sundbeck, Simrishamn Ett stort antal sjukdomar, operationer och läkemedel påverkar patienternas sexualitet negativt. Inte minst gäller detta hjärt-kärl sjukdomar. Grundorsaker som ålder, rökning, diabetes, övervikt-fetma, höga blodfetter och hypertoni kan alla i sig, ge en negativ sexuell funktion. Med en avancerande kärlsjukdom förvärras tillståndet både för kvinnor och män. När det gäller t.ex. hypertoni kan dessutom både sjukdomen men också medicinering ge upphov till sexuella problem. Problemet i sammanhanget är att få sjuksköterskor och få läkare tar upp sexuella dysfunktioner, orsakade av sjukdom eller medicinering, med patienterna eller deras närstående. Inte heller verkar det vanligt att följa upp medicinska interventioner ur ett sexuellt perspektiv. Följaktningsvis kan inte heller patienterna få den hjälp de både har rätt till och som i många fall är möjlig att ge. Paradoxalt nog verkar man i båda yrkesgrupperna mycket medvetna om att patienterna borde erbjudas mycket mer kunskaper och stöd kring sin sexualitet. mänhet vill ha konkret information kring sin sexuella hälsa. Min uppfattning är att de flesta sjuksköterskor och läkare, eventuellt kompletterat med kuratorsstöd, kan ge en fullt tillfredställande information till de vanligaste patientgrupperna. I många fall räcker det med att öppna upp för patientens frågor och oro. En förbättrat samtalsteknik och elementära kunskaper om lämpliga insatser borde tillgodose det stora flertalet i gruppen av hjärt-kärl sjuka patienter. En mycket liten del av de kvarvarande patienterna kommer att behöva extra hjälp av specialister som urologer, gynekologer eller sexologer. Undersökningar i olika patientgrupper visar att patienter i all- Mats Sundbeck Ansvarig utgivare: Svensk Medicin AB, Niclas Lindqvist Tel: 070-311 24 41, e-post info@svenskmedicin.se Citera gärna tidningen, men källan Svensk Medicin AB måste anges. Tryckeri: Markbladet Tryckeri i Kinna
Fredag 9 maj 2014 3 Edwards SAPIEN 3 Transcatheter Heart Valve DESIGNING THE FUTURE OF TAVI The SAPIEN 3 valve was designed to meet the most critical needs in TAVI, with an outer skirt to minimize paravalvular leak and an ultra-low delivery profile that reduces vascular and bleeding complications. Together, we re designing the future of TAVI. LEARN more AT SAPIEN3.cOm For professional use. See instructions for use for full prescribing information, including indications, contraindications, warnings, precautions, and adverse events. Edwards Lifesciences devices placed on the European market meeting the essential requirements referred to in Article 3 of the Medical Device Directive 93/42/EEC bear the CE marking of conformity. Material for distribution only in countries with applicable health authority product registrations. Material not intended for distribution in USA or Japan. Indications, contraindications, warnings, and instructions for use can be found in the product labeling supplied with each device. Edwards, Edwards Lifesciences, the stylized E logo, Edwards SAPIEN, Edwards SAPIEN 3, SAPIEN, and SAPIEN 3 are trademarks of Edwards Lifesciences Corporation. 2014 Edwards Lifesciences Corporation. All rights reserved. E4002/08-13/THV Edwards Lifesciences I edwards.com USA I Switzerland I Japan I China I Brazil I Australia I India Fullt hus på mötet! Kardiologer är som bäst, där de behövs som mest. Malmö, där både sinnet och karriären kan trivas. ATT JOBBA INOM VÅRDEN ÄR ATT VARA BEHÖVD. Ju mer du är behövd, desto viktigare blir du. Inte bara för patienterna, utan även för vården som helhet. Och där du behövs som mest, är chansen också stor att du trivs som bäst. lakarjouren.se Vi bemannar hela Sveriges och Norges sjukvård! MED MER ÄN 20 ÅRS ERFARENHET är vi ett av Sveriges mest erfarna bemannings företag inom vården. Det ger oss en kunskap och ett nätverk som kan hjälpa dig att bli och må så bra som möjligt i ditt jobb. Välkommen till vår monter på Kardiologiska vårmötet i Malmö, 7 9 maj
4 Fredag 9 maj 2014 Blodtransfusion: friend or foe? Moderatorer: Lena Jonasson, Linköping och Claes Held, Uppsala 09 00-10 00 Sal C Varför är det farligt att transfundera erytrocyter? Ulf Schött, Lund Även om en transfusion till skillnad från en transplantation endast är en temporär terapeutisk åtgärd, innebär den ett stort ingrepp i individens immunsystem. Allt tappat blod och därigenom de olika blodkomponenterna är serologiskt virustestade, men är inte 100-procentigt säkra. Det diskuteras om DNA-testning för virus ska införas för att ytterligare minska risken för virusöverföring. Även med DNA-testning finns en fönsterperiod som missar virussmitta. Nya smittämnen blir hela tiden aktuella i Sverige, genom den ökande internationaliseringen och genom vektoröverförda sjukdomar. Även transfusionsöverförda parasiter och fästingöverförda zoonoser kan överföras. Akut hemolytisk transfusionsreaktion är sällsynt och orsakas vanligen av att ABO-oförenliga erytrocyter transfunderats av misstag. Fördröjd hemolytisk transfusionsreaktion ses vid antigen/antikroppar som inte påvisats Mat för hälsa eller mat för bantning? Moderatorer: Margrét Leósdóttir, Malmö och Lars Svennberg, Gävle 10 45-11 45 Sal C Vad vet vi om hälsosam mat vid hjärtkärlsjukdom och hur ska vi tolka SBU-rapporten Mat vid fetma? Ingrid Larsson Maten är en del av den medicinska behandlingen för flera av de stora folksjukdomarna. Det finns ett tydligt samband mellan fetma och hjärtkärlsjukdom som visar att man genom viktminskning vid fetma kan, i en majoritet av fallen, erhålla en gynnsam påverkan på centrala riskfaktorer för kardiovaskulärsjukdom såsom blodlipidrubbningar och hypertension. Det motsatta förhållandet är också bekräftat, att viktökning till nivåer av fetma försämrar kardiovaskulära riskfaktorer, men inte hos alla. Det har aldrig tidigare funnits så mycket samlad aktuell evidensbaserad kunskap om mat, hälsa och sjukdom som det finns nu. De Nordiska Näringsrekommendationerna publicerades 2013 i sin 5:e utgåva, SBU publicerade 2010 Mat vid diabetes och Mat vid fetma 2013. Dessa tre rapporter baserade på omfattande systema- i den rutinmässiga förenlighetsprövningen utan tillkommit genom en sekundär immunisering. Den vanligaste transfusionskomplikationen är lindriga allergiska reaktioner orsakad av plasmadelen i olika blodkomponenter, och detta gäller också de mer ovanliga anafylaktiska och transfusion related acute lung injury (TRALI) reaktionerna. Onödiga transfusioner kan volymbelasta (TACO) framför allt äldre patienter med begränsad hjärtfunktion. Gammabestrålade blodprodukter är aktuella för att minska transfusion associated graft versus host disease (TAGVHD) vid diagnoser som innebär nedsatt immunförsvar. Idag så får vi ge erytrocyter som legat i en kyl upp till 42 dagar efter tappningen. Erytrocyterna påverkas av lagringslesioner som ger försämrad elasticitet och syrgastransporterande förmåga och detta kan påverka mikrocirkulationen och vävnadssyresättningen. tiska genomgångar av litteraturen om mat, nutrition, sjukdom och hälsa pekar tydligt åt samma håll. Hälsosam mat är grönsaker, baljväxter, frukt och bär, fullkornsprodukter, fisk och skaldjur, nötter och matolja. Särskilt tydliga blir sambanden mellan dessa livsmedel och hälsa, förbättring av riskfaktorer och lägre vikt när de formas till ett matmönster: medelhavsmat eller den nordiska motsvarigheten. Dessa samt ytterligare fyra kostmönster, där ibland lågfettkost och kost med lågt glykemiskt index ger en kliniskt värdefull viktminskning på 12-24 månaders sikt. SBU-rapporten Mat vid fetma har identifierat måttlig och strikt lågkolhydratkost som kostmönster som är associerade med statistiskt säkerställd viktminskning på 6 månaders sikt jämfört med kontroll- Äldre erytrocyter lagrade > 14 dagar kan även påverka organfunktion och immunsystemet via transfusionsrelaterad immunomodulering (TRIM) med eventuellt ökad risk för infektioner, acute respiratory distress syndrome (ARDS) och recidiv av cancer. Kunskapsläget är dock oklart. Nya studier har kunnat påvisa en mikrochimerism med celler och specifika HLA-antikroppar som överlevt hos mottagaren under flera decennier. Detta gäller speciellt traumapatienter med massiv transfusion. Fyndet har inte kunnat kopplas till några immunologiska eller övriga sjukdomar. kost. Dessa samt ytterligare fyra kostmönster, där ibland lågfettkost och kost med lågt glykemiskt index ger en kliniskt värdefull viktminskning på 12-24 månaders sikt. Rapporten visar att det finns flera koster som kan vara aktuella vid viktminskningsbehandling av patienter med fetma. Under de senaste åren har flera enskilda systematiska översiktsstudier inom området mat, hälsa och sjukdom publicerats. Dessa stärker bilden att hälsosam mat för hjärta, kärl, vid diabetes och fetma i stora drag är densamma för att behålla hälsa för en frisk befolkning. Ingrid Larsson FreeDigitalPhotos.net Ulf Schött www.sweheart.se SHFlogomedwebbadress.indd 1 13-04-04 11.33.56
Fredag 9 maj 2014 Randomiserade registerbaserade studier: Sveriges nya räddningskoncept för klinisk forskning? Moderatorer: Bertil Lindahl, Uppsala och Kristina Hambraeus, Falun 10 45-11 45 Sal A 5 RCT vs RRCT möjligheter och begränsningar med det nya svenska konceptet Stefan James Föredraget kommer att handla om hur vi inom ramen för svenska kvalitetsregister kan genomföra prospektiva randomiserade studier. I behöver testa många fler behandlingsalternativ än iv gör idag. Faktum är att endast en liten andel av alla rekommendationer i nationella och internationella riktlinjer bygger på väl gjorde studier som ger stöd åt en viss behandling. De flesta behandlingar som ges i dag är bara baserade på experters uppfattning och klinisk erfarenhet. Det finns många exempel på behandlingar som givits i många år vid kritisk granskning inte fungerar. Återlåtning mot blodbrist, digitalis mot hjärtsvikt, anti arytmiska mot hjärtinfarkt är exempel på behandlingar som varit populära och ansetts självklara tills de testats ordentligt och visats inte ge någon effekt eller till och med varit skadliga. Vi har i Sverige unika stora väl fungerande kliniska register med näst intill alla patienter. Vi samlar in pålitliga data om dessa patienter men använder inte dessa data tillräckligt mycket för forskning och utprövning av metoder. Prospektiva kliniska randomiserade studier är dyra och svåra att genomföra. De kräver nästan alltid sponsring av industrin och de engagerar bara vissa specialiserade sjukhus. Genom att lägga in en randomiseringsfunktion i ett nationellt register kan vi dra nytta av de bästa delarna av kliniska register som innehåller alla patienter med en viss sjukdom istället för en selekterad grupp. Randomiseringen gör att vi kan jämföra behandlingsalternativ på ett på livligt sätt. I bästa fall samlar vi in de aktuella utfallsvariablerna automatiskt i svenska register. Så är fallet när det gäller död. Det finns pålitliga data på alla svenskar avseende död. I vissa fall kan vi identifiera händelser i register men måste sedan kontrollera oberoende att händelserna är rätt klassificerade. Det gäller tex blödning som kan definieras på olika sätt. Med denna för Sverige unika möjlighet kan vi testa många viktiga behandlingsformer både strategier, tekniker och läkemedel. För att studier med detta upplägg ska fungera krävs bl.a. ett väl utbyggt register, enighet inom landet om en viss studie, dedikerade läkare och sköterskor som hjälper till att identifiera och tillfråga patienter, tekniska lösningar som klarar randomisering och koppling mellan register och studiedata, erfarenhet och kunskap om klinisk prövning. Erfarenhet av detta finns idag inom UCR i Uppsala och inom framförallt Swedeheart som har genomfört och genomför flera sådana stora viktiga studier. Nästa stora steg i utvecklingen av denna studiemodell är att att kunna testa läkemedel med syfte att få ny indikation. Vi tror att detta symposium kommer att bli intressant och lärorikt för dem som är intresserade av klinisk forskning och som har idéer om vad som behöver studeras i framtiden. Stefan James DETO2X-AMI: Utvidgning av konceptet till en HIA population. Möjligheter och utmaningar Robin Hofmann, Stockholm Behovet av stora, randomiserade studier som belyser viktiga kliniska frågeställningar är stor. Att genomföra en sådan studie är av flera skäl en stor utmaning. Det huvudsakliga problemet är kostnaden och svårigheten att organisera en stor akademisk studie utan tillgång till den infrastruktur och de ekonomiska resurser som finns inom ramen för stora industrifinansierade prövningar. Något kommersiellt intresse finns oftast av naturliga skäl inte för en studie av denna karaktär. TASTE studien, den första SWE- DEHEART baserade prospektiva, randomiserade, registerbaserade studien (RRCT) har visat att konceptet fungerande väl och fått stor uppmärksamhet. Samma grundkoncept används nu på en bredare infarktpopulation i den pågående baserade DETO2X-AMI (DE- Termination of the role of Oxygen in suspected Acute Myocardial Infarction)-studien. Huvudskillnaden är att TASTE var en SCAAR baserad studie med endast STEMI patienter. Inklusionsbedömningen skedde på angiobordet vid fynd av okkluderat kranskärl och involverade därmed endast personalen på angioenheterna. DETO2X inkluderar alla patienter med misstänkt AMI, alltså även patienter med NSTE- MI och akut koronart syndrom. Det är kul att en ovanlig sjukdom som PAH uppmärksammas på vårmötet, säger Catharina Engström och Henrik Thoursie, på företaget Actelion. Detta innebär olika utmaningar. För att kunna nå patienterna så tidigt som möjligt i förloppet måste ambulanssjukvården (ambulans EKG-HIA-PCI vårdkedjan) och akutsjukvården involveras utöver kardiologklinikerna vilket innebär en stor logistisk utmaning. I detta akuta skede är diagnosen AMI inte säker vilket innebär en lägre kvot av typ I hjärtinfarkter (ca 2/3 delar enligt DETO2X pilotstudien). Å andra sidan finns det mycket positiva spin-off effekter när samarbetet, informationsutbytet och utbildningen mellan de olika enheterna blir bättre. Vidare utgör idag STEMI fallen bara 1/3 del av alla registrerade AMI, majoriteten är NSTEMI. Mortaliteten är dock i princip den samma vilket utgör ytterligare ett bra skäl att undersöka hela infarktpopulationen. Sammantaget är utmaningarna hanterbara och speglar vardagssituationen väl. Möjligheterna med en större, bättre representerad patientpopulation övervägar. Robin Hofmann Vårmötet är det viktigaste svenska mötet för alla som arbetar inom kardiologi. För oss ger det en möjlighet att sprida kunskap om sjukdomen PAH och nya möjligheter till behandling. Extra passande eftersom vi i dagarna lanserar ett nytt läkemedel för behandling av dessa patienter. Dessutom fin möjlighet att ta del av presentationer med den senaste forskningen. I år har det presenterats mycket inom PAH området.
6 Fredag 9 maj 2014 Genesutredning hjärtsvikt - vad, för vilka och till vilken nytta? Moderatorer: Maria Schaufelberger, Göteborg och Anette Sandström, Umeå 10 45-11 45 Sal B Skall man släktutreda vid dilaterad kardiomyopati, och i så fall hur? Björn Pilebro, Centum för kardiovaskulär genetik. Hjärtcentrum. Norrlands universitetssjukhus. Från genomförda studier av familjescreening vid dilaterad kardiomyopati vet man att ungefär en tredjedel av fallen är ärftliga. Screening kommer att leda till tidigare diagnos av påverkade famijemedlemmar. Screening kommer att leda till tidigare diagnos av påverkade famijemedlemmar. Sannolikt är tidigt insättande av hjärtsviktbehandling av godo. Idag finns inga nationella riktlinjer för vilka, om några, hänsyn som ska tas till denna ärftlighet. ESCs expertgrupper rekommenderar organiserad familjeutredning. Genetiken vid sjukdomen är komplicerad och än så länge bristfälligt kartlagd. Genetisk utredning har ett begränsat värde och bör förbehållas familjer med etablerad familjär sjukdom, särskilt där plötslig död förekommit eller vid samtidigt AVblock. Den genetiska bakgrunden kan i dessa fall påverka handläggningen också av indexpatienten. Vi genomför vid NUS i nuläget strukturerad familjescreening av anhöriga till patienter patienter där noggrann etiologiutredning inte visat annan orsak till sjukdomen. Ska släktutredning göras bör de kardiogenetiska centra som finns vid alla Sveriges universitetssjukhus vara inkopplade. Hjärtbiopsi och/eller MR - när kan det komma i fråga? Bert Andersson, Överläkare, Docent, Kardiologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Kardiomyopatier (hjärtmuskelsjukdomar), är en grupp sjukdomar som per definition i huvudsak drabbar hjärtmuskeln, där andra vanliga orsaker till hjärtsvikt har uteslutits. För att värdera sjukdomsprocessen i hjärtmuskeln kan patologisk analys av hjärtvävnad genomföras, vilket förutsätter per- kutan biopsi, alternativt analys av vävnad post mortem. Hjärtmuskelbiopsi görs idag rutinmässigt på flertalet regionsjukhus och kan utföras med god säkerhet. Hur metoden används i rutinsjukvården varierar dock stort mellan kliniker. Vissa specifika sjukdomar, såsom jättecellsmyokardit, hjärtsarcoidos och amyloidos kan med hjälp av patologisk analys diagnostiseras med stor säkerhet. Vid andra mer sällsynta sjukdomar, såsom glykogeninlagringssjukdomar, idiopatisk fibros och järninlagring ger biopsi också diagnos. Omfattningen av den histologiska analysen har betydelse för hur långt man kommer för specifik diagnostik. Magnetresonans (MR) är en noninvasiv teknik som ger god framställning av anatomiska och funktionella förhållanden i hjärtat. Därtill kan MR framställa sjukliga processer i själva hjärtvävnaden. MR är tillgänglig på de flesta sjukhus och förmågan att bedöma hjärtfunktionen har förbättrats. För att få en tillfredsställande framställning av myokardiet krävs kontrasttillförsel. Distributionen av kontrastförändring (s.k. late Starka muskler men svagt hjärta Moderatorer: Per Tornvall, Stockholm och Kristina Åhlund, Trollhättan 10 45-11 45 Sal D enhancement) kan ge vägledning om typen av kardiomyopati, alternativt ge hållpunkter för andra orsaker, som exempelvis myokardinfarkt. Om MR kombineras med biopsi förstärks förmågan att erhålla specifik diagnos. Troligen är både biopsi och MR diagnostiska metoder som är underutnyttjade i dagens kardiologiska sjukvård. Bert Andersson Hur påverkar dopning hjärtat? Kurt Skårberg En av bieffekterna som misstänks komma av ett användande av anabola androgena steroider (AAS) är påverkan på det kardiovaskulära systemet. Det som nämns är bland annat plötslig hjärtdöd, arytmier, myokardial infarkt och vänsterkammarhypertrofi. Det är känt att risken för denna problematik ökar vid samtidigt missbruk av andra dopningspreparat, till exempel AAS, alkohol eller narkotika. Finns dessutom en hereditet för hjärtproblem ökar risken ytterligare. Örebro läns landsting har sedan 1997 tagit emot patienter med ett dopningsmissbruk, många med blandmissbruk som inkluderar andra droger (andra hormonpreparat, narkotika, läkemedel, alkohol eller kosttillskott). Mottagandet har utvecklats under åren och 2012 startade Dopningsmottagningen (DM) med kompetenser från somantik, psykiatri samt socialt arbete. Under denna tid har flera patienter med misstänkt hjärtpåverkan genomgått en utredning ledd av kardiolog på mottagningen. Efter inskrivning på mottagningen diskuteras patienterna på en behandlingskonferens/rond där beslut tas om patientens problem skall diskuteras med kardiolog. Om så blir fallet kontaktas kardiologen och i samråd med denne beslutas om patienten ska genomgå utredning på kardiologmottagningen. Sedan starten av DM 2012 har sex patienter (fyra män och två kvinnor) utretts för misstänkta kardiologiska besvär. Kurt Skårberg Är det farligt för hjärtat att styrketräna tungt? Åsa Cider Ända sedan den engelske kirurgen John Hilton, år 1863 skrev det berömda verk Rest and Pain har det inom medicinen förespråkats vila framför fysisk träning. Speciellt tung isometrisk styrketräning ansåg särskilt olämpligt. Denna kunskap verifierades ytterligare i en studie där det framkom att blodtrycket steg till 450/230 mm Hg vid mycket tungt styrkelyft. Dock har under de sista 10 åren kommit allt fler studier som tyder på att styrketräning skall ingå i fysisk träning för både friska personer och patienter med hjärt-kärlsjukdom. En god muskelfunktion minskar risken för att i förtid utveckla flera av de stora folksjukdomarna och flera av riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdom kan påverkas i ännu större utsträckning om styrketräning utförs som komplement till konditionsträning. Allt FreeDigitalPhotos.net fler studier visar att styrketräning i sig kanske inte har så stor negativ påverkan på hjärtfunktionen som man tidigare trott. Istället kan styrketräning resultera i en ökad ventrkulär väggtjocklek och massa med en god systolisk och diatolisk funktion också under isometriskt arbete. Dessutom verkar det som att isometrisk (statisk) träning kan sänka blodtrycket i ännu större utsträckning än vid den mer vanligt förekommande isoinertiala ( dynamisk) träning som idag rekommenderas
Fredag 9 maj 2014 7 NYHET! OPSUMIT (MACITENTAN) REDUCERAR MORBIDITET-MORTALITET SOM KOMBINERAD ENDPOINT VID PAH 1,2 100 45 % % patients % patienter event utan free händelse (Kaplan-Meier) 80 60 40 40 20 0 VARAKTIG EFFEKT FRÅN BEHANDLINGSSTART 0 1 1 year år 2 years 2 år 3 years 3 år Time Tid from från behandlingsstart treatment start 63% 47% 16 % p<0,0001 riskreduktion absolut riskreduktion OPSUMIT 10 mg n=242 Placebo n=250 Efter tre år med OPSUMIT 10 mg hade 63 % av patienterna inga morbiditets- eller mortalitetshändelser, jämfört med 47 % för placebo. Effekten sågs tidigt i studien och var kvarstående. Varmt välkommen till monter 3 så berättar vi mer om OPSUMIT. % på bakgrunds behandling 64 Referenser: 1. OPSUMIT Produktresumé, SmPC, januari 2014. 2. Pulido T et al. N Eng J Med 2013;369(9):809 818. Opsumit (macitentan), endotelinreceptorantagonist (ERA) med affinitet till både ETA och ETB-receptorer. ATC-kod: C02KX04. Rx. Pris inom förmånen ännu ej fastställt. Opsumit, som monoterapi eller i kombination, är indicerat för långtidsbehandling av pulmonell arteriell hypertension (PAH) hos vuxna patienter med WHO funktionsklass II till III. Effekt har påvisats i en PAH-population inkluderande idiopatisk och ärftlig PAH, PAH associerad med bindvävssjukdomar och PAH associerad med korrigerade enkla kongenitala hjärtfel. Tablett 10 mg, förpackningsstorlek 30 st. SPC: 12-12-20. För fullständig information se fass.se. Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Actelion Pharmaceuticals Sverige AB, Svärdvägen 3 A, 182 33 Danderyd. Tlf.: +46 8 544 982 50. Fax: +46 8 544 982 69. opsumit.info. PTA-S-OPS-023-2014-MAR
8 Fredag 9 maj 2014 För patienter som inte uppnått LDL-C-mål med generisk statin SIKTA LÅGT Statin + EZETROL (ezetimib) kan hjälpa dina patienter nå mål! 1 EZETROL (ezetimib) kolesterolabsorptionshämmare (Rx; (F); SPC sept 2013) tabletter 10 mg. Indikationer: EZETROL givet tillsammans med en statin är indicerat som tilläggsterapi till diet till patienter med primär hyperkolesterolemi (icke-familjär och heterozygot familjär) som inte är adekvat kontrollerade med en statin enbart. EZETROL i monoterapi är indicerat som tilläggsterapi till diet till patienter med primär hyperkolesterolemi (icke-familjär och heterozygot familjär) hos vilka en statin anses olämplig eller inte tolereras. EZETROL givet tillsammans med en statin, är indicerat som tilläggsterapi till diet till patienter med homozygot familjär hyperkolesterolemi. Annan kompletterande behandling (t ex LDLaferes) kan ges. EZETROL är indicerat som tilläggsterapi till diet till patienter med homozygot familjär sitosterolemi. Fördelaktig effekt av EZETROL på kardiovaskulär morbiditet och mortalitet har ännu inte fastställts. Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något av hjälpämnena. När EZETROL ges tillsammans med en statin bör produktresumén för det aktuella läkemedlet konsulteras. EZETROL givet tillsammans med en statin är kontraindicerat under graviditet och amning. EZETROL givet tillsammans med en statin är kontraindicerat hos patienter med aktiv leversjukdom eller med kvarstående transaminasförhöjning utan känd orsak. Vid förskrivning och för aktuell information om villkor i förmånssystemet, förpackningar och priser se www.fass.se. Villkor för subvention: Subventioneras endast för patienter som har provat generisk statin och inte uppnått behandlingsmålet, eller om det konstateras att patienten inte tål statiner. 1. Bays et al. Am J Cardiol. 2013;112(12):1885-95 BESÖK OSS I MONTER 14 03-16-CARD-1114513-0000 Mars 2014 Kunskap om guidelines ökar - Hur ska de implementeras? Moderatorer: Peter Vasko, Växjo och Helén Rönning, Jönköping 11 55-12 55 Sal B Hur bör interventioner för att förändra ett beteende utformas? Anne Söderlund, professor i fysioterapi, Mälardalens högskola, Västers/Eskilstuna Forskning har visat att ungefär en tredjedel av patienterna inte får evidensbaserad vård. Även om personalen inom vården är medvetna om kunskapsläget, värdet att implementera evidensbaserade metoder, och vill förändras, är det svårt att förändra invanda beteenden/ arbetssätt till något nytt. Barriärer för att implementera nya arbetssätt inom vården förekommer på olika nivåer i hälso- sjukvårdsystemet; individ-, grupp- och organisationsnivåer. Strategier som kombinerar interventioner på flera nivåer har visat sig vara mest effektiva för att åstadkomma förändring i arbetssätten. Val av interventionsstrategier bör grundas dels på teorier om beteendeförändring och dels på karakteristika hos individ, grupp och organisation som ska arbeta med förändring och självklart även på evidensen för strategiers effektivitet. Teoriförankring av beteendeförändringsarbete har stor betydelse för implementering av nya arbetsmetoder. Teorierna bör väljas med hänsyn till deras relevans för den nivå förändringsarbetet riktas mot; individ-, arbetsgrupp-, eller organisationsnivå. Karakteristiska hos individ, grupp och organisation handlar bland annat om externa och interna barriärer och facilitatorer för förändring samt förändringsbenägenhet hos verksamhet liksom hos individer i verksamheterna. Analysering av förutsättningar och konsekvenser av nuvarande beteende är en viktig del av förändringsarbetet oberoende vilken nivå förändringen ska ske. Forskning kring effekten av beteendeförändringstekniker kommer framför allt från områden där individens livsstil står i fokus. Det finns mindre forskning som handlar om effekten av beteendeförändringstekniker i ändring av arbetssätt inom vården. I tidigare forskning har effektiva strategier för beteendeförändring på individnivå visats vara: 1. Uttrycka intention för förändring 2. Sätta specifika mål; SMARTmål (specifikt, mätbart, angeläget, realistiskt, tidsbegränsat) 3. Återkoppling på förändringsarbete och det nya sättet att arbeta belöningar 4. Omprövning av målen under förändringsarbetet 5. Själv-monitorering av det nya beteendet Av dessa 5 tekniker har själv-monitorering visat ha den största effektstorleken för att bidra till beteendeförändring. Lägger vi till flera av de andra teknikerna höjs effektstorleken ytterligare. Sammanfattningsvis bör interventioner för beteendeförändring ha en tydlig teoribasering, kartläggning av förutsättningar och konsekvenser i situationen och hos individer, och slutligen val och tilllämpning av evidensbaserade tekniker för att främja beteendeförändring. Anne Söderlund 08-578 135 00 EZETROL är ett registrerat varumärke av MSP Singapore Company, LLC. Copyright 2012 MSP Singapore Company, LLC. Svensk Medicin AB
Fredag 9 maj 2014 Hs-troponin - Gör det bra doktorer bättre och dåliga doktorer sämre? Moderatorer: Kristina Hambraeus, Falun och Tomas Jernberg, Stockholm 11 55-12 55 Sal C 9 Kan man verkligen lita på hstroponin? Ola Hammarsten Seminariet inleds med att Ola Hammarsten (Göteborg) diskuterar hur troponin frisätts och elimineras efter en hjärtinfarkt samt möjliga mekanismer bakom stabilt förhöjda troponiner som hög-känsliga troponinmetoder ofta finner i patienter med hög ålder, njursjukdom och hjärtsvikt. Han kommer även att diskutera 99:e percentil-begreppet, normal och sjuklig troponindynamik samt skillnader mellan troponin T och troponin I i olika problempopulationer. värden av troponin. Införandet av hög-känsliga troponinmetoder ger nya möjligheter att upptäcka kliniskt viktiga myokardskador men ställer också nya krav på den som ska tolka troponinvärdena. Hur man ska skilja på typ 1 hjärtinfarkt från typ 2 infarkt, respektive typ 2 infarkt från icke-ischemiutlöst myokardskada kommer att diskuteras. Vidare belyses i vilka situationer och hur, man behöver utreda vidare patienter med mindre troponinstegring, särskilt ur ett konsultperspektiv. Hur skall troponin hjälpa mig/ stjälpa mig på akutmottagningen? av myokardskada och identifierar fler individer i riskzonen för framtida hjärt-kärlhändelser. Samtidigt brottas läkarna med en sämre specificitet för typ 1-infarkter. Rekommendationerna från guidelines ger tyvärr enbart begränsat stöd vilket har resulterat i många olika beslutsalgoritmer i litteraturen. Viktigast av allt är dock att inte betrakta hög-känsliga troponinresultat som ett isolerat värde utan istället tolka resultaten mot bakgrunden av varje enskild patients sjukdomsbild. Bertil Lindahl Förhöjt troponin: tacksam övertagning - Hur skal hs-troponin bedömas? Bertil Lindahl Bertil Lindahl (Uppsala) fortsätter med att ta upp andra orsaker än akut koronärt syndrom till förhöjda Kai Eggers Som sista föreläsare kommer Kai Eggers (Uppsala) att gå in på användningen av hög-känsliga troponinresultat hos patienter med akuta bröstsmärtor. De nya metoder tillför stort kliniskt mervärde, främst då de förbättrar detektionen Ola Hammarsten Kai Eggers
10 Fredag 9 maj 2014 äannu mer annu fler Hitta flimmer stoppa stroke Varje dag får 16 personer i Sverige stroke på grund av förmaksflimmer Ofta är stroke det första symptomet på förmaksflimmer och många strokepatienter får aldrig en förklaring på varför de drabbades. Många av dessa patienter har tyst förmaksflimmer som är odiagnostiserat och saknar därför korrekt behandling. Risken att drabbas av en ny stroke är stor om inte förmaksflimret hittas och behandlas. En nyligen publicerad studie 1 från Skövde visar att en utredning med Zenicor- EKG i tre veckor hittar tysta förmaksflimmer hos 11,4% av strokepatienterna jämfört med 2,8 % med 48h Holter. Zenicor-EKG är en välbeprövad metod som idag används på över 200 kliniker i Norden, Tyskland och Storbritannien samt på över 20 strokekliniker i Sverige. För mer information: www.zenicor.se, info@zenicor.se, 08-442 68 60 1) Orrsjö et.al. Screening of Paroxysmal Atrial Fibrillation after Ischemic Stroke: 48-Hour Holter Monitoring versus Prolonged Intermittent ECG recording. ISRN Stroke 2014 Om betablockad inte räcker till... www.sanofi.se vid icke-permanent förmaksfl immer 1 Enligt ESC:s riktlinjer 2 Riskreducerande tillägg 3, 4 3, 5, 6 God säkerhetsprofi l Klass 1Arekommendation för bibehållande av sinusrytm. Väldokumenterad rytmreglerande effekt. Minskad risk för akut kardiovaskulär sjukhusvård. Positiv nyttoriskbalans. Låg risk för allvarliga biverkningar. Referenser: 1. Produktresumé MULTAQ, www.fass.se 2. 2012 focused update of the ESC Guidelines for the management of atrial fibrillation.european Heart Journal, doi:10.1093/eurheartj/ehs253. 3. Singh BN et al. N Engl J Med. 2007;357:987 999. 4. Hohnloser SH et al. N Engl J Med. 2009;360:668 678. 5. EMA, www.ema.europa.eu. 6. Lafuente-Lafuente et al. The Cochrane Library 2012, Issue 5. MULTAQ (dronedaron) ingår i högkostnadskyddet med följande begränsning: Endast som tillägg till standardbehandling, vanligen inkluderande betablockerande och blodförtunnande läkemedel, för patienter med icke-permanent förmaksflimmer som har minst en av följande kardiovaskulära riskfaktorer: tidigare stroke eller TIA, hypertoni, diabetes, hög ålder, över 75 år. Indikation: MULTAQ, CO1BD07, R X, F, är indicerat för bibehållande av sinusrytm efter framgångsrik konvertering hos vuxna, kliniskt stabila patienter med paroxysmalt eller persisterande förmaksflimmer. Beroende på säkerhetsprofilen (se avsnitt 4.3 och 4.4 i produktresumén), bör MULTAQ endast förskrivas efter det att alternativa behandlingsmetoder har övervägts. MULTAQ ska inte ges till patienter med systolisk vänsterkammardysfunktion eller till patienter med tidigare eller pågående episoder av hjärtsvikt. Dosering: För vuxna, tablett 400 mg två gånger dagligen i samband med måltid. Kontraindikationer: Permanent förmaksflimmer som pågått 6 månader eller längre (eller med okänd duration) och där försök att återställa sinusrytmen inte längre bedöms vara aktuella, anamnes på tidigare eller pågående hjärtsvikt eller systolisk vänsterkammardysfunktion, patienter med lever- eller lungtoxicitet relaterad till tidigare användning av amiodaron samt patienter som samtidigt behandlas med dabigatran. För ytterligare kontraindikationer, se www.fass.se. Varningar och försiktighet: samt ytterligare information, se www.fass.se Kontaktuppgifter: MULTAQ tillhandahålls av Sanofi AB, www.sanofi.se. Vid frågor om våra läkemedel kontakta: infoavd@sanofi.com. Datum för senaste översyn av produktresumé: 2013-11-15. SE-DRO-14-02-02 Februari 2014
Fredag 9 maj 2014 11 AMPLATZER Cardiac Plug Structural Heart Therapy En Alternativ Behandling för att Minska Risken för Stroke hos Patienter med Förmaksflimmer 1 Nuvarande evidens tyder på att perkutan ocklusion av vänster förmaksöra (LAA) är en effektiv metod för att minska risken för tromboemboliska komplikationer i samband med icke-valvulärt förmaksflimmer. 1 Amplatzer Cardiac Plug möjliggör en säker placering även i en kort landningszon och förenklar positioneringen genom dess design. Den är utformad för en fullständig stängning av LAA. SJMprofessional.com 1. Percutaneous occlusion of the left atrial appendage in non-valvular atrial fibrillation for the prevention of thromboembolism. National Institute for Health and Clinical Excellence. http://www.nice.org.uk/nicemedia/live/11216/49407/49407.pdf. Published June 2010. Accessed April 2011. Product referenced is approved for CE Mark. AMPLATZER, ST. JUDE MEDICAL and the nine-squares symbol are trademarks and service marks of St. Jude Medical, Inc. and its related companies. 2013 St. Jude Medical. All Rights Reserved. Amplatzer Cardiac Plug Ad Swedish 2013 250x180.indd 1 27/03/13 17:23 Jämlik och rättvis sjukvård Moderatorer: Jessica Persson, Karlskrona och Joakim Alfredsson, Linköping 11 55-12 55 Sal A Är sjukvården i Sverige jämlik och rättvis? Annica Ravn-Fischer Går det verkligen att få en helt jämlik sjukvård inom befintliga resurser? Hur ser det ut med jämlikheten i den äldre populationen jämfört med de yngre? Hur jämlik är egentligen hjärtsjukvården i Sverige? Detta symposium avser att belysa och debattera dessa viktiga frågor. Anders Milton, tidigare VD i läkarförbundet och Barbro Westerholm, Sveriges Riksdag är två inspirerande och meriterade föreläsare som gästar Kardiovaskulära Vårmötet för att ge sin syn på jämlik vård. Annica Ravn-Fischer är en engagerad kardiolog från Göteborg som har tagit initiativ till detta symposium och bedriver forskning inom detta område. Tillsammans med auditoriet hoppas vi på en intressant diskussion rörande detta viktiga ämne. Bättre liv för sjuka årsrika människor Barbro Westerholm, Riksdagsledamot (FP) Jag har ändrat ordet äldre i programmet till årsrika för att markera att det rör sig om människor som visserligen drabbats av sjukdom men som vill ses som individer och en resurs, inte som en belastning, för familj och samhälle. Årsrik står för att en människa som levt ett långt liv är rik på år, kunskap och livserfarenhet. Viktigt för alla människor, också årsrika, för att må bra och uppskatta livet är att de känner sig behövda och har ett meningsfullt socialt innehåll i dagen. Att på äldreboenden få höra sjuka människor berätta att de i sin aftonbön ber Gud att låta dem slippa vakna nästa morgon och sedan frågar sig vad de gjort för ont när Gud tvingar dem att leva en dag till, det är tar tag i en. Så ska man inte behöva känna under sin sista levnadstid. De fick visserligen god fysisk omvårdnad men dagens innehåll var trist och de kände sig inte behövda längre. De fick inte hjälpa till med det lilla de fortfarande kunde utan upplevde sig vara till besvär. Ska vi skapa ett bättre liv för sjuka årsrika människor måste de få den sjukvård de har nytta av och inte diskrimineras på grund av sin kronologiska ålder. Tyvärr har vi i hälso- och sjukvården kronologiska åldersgränser som inte tar hänsyn till att åldrandet är individuellt. Läkemedelsbehandlingen måste optimeras. Årsrika människor måste få möjlighet till ett boende och en rehabilitering som gör att de kan klara så mycket som möjligt själva. De måste få tillgång till sociala aktiviteter som passar just dem som individer. Djur i vårdoch omsorgsboendena har visat sig vara en stor tillgång. Om jag själv kommer att behöva ett sådant boende längre fram vill jag ha en katt med mig som visar att jag behövs för den. Annica Ravn-Fischer Barbro Westerholm
12 Fredag 9 maj 2014 Fettväv, ateroskleros och kardiovaskulära händelser - Hur hänger det ihop? Moderator: Bruna Gigante, Stockholm och Margrét Leósdóttir, Malmö 11 55-12 55 Sal D Adiponectin, som produceras i fettväv, skyddar mot ateroskleros Jonas Persson Associationen mellan övervikt och hjärtkärlsjukdom är väldokumenterad men mekanismerna som förklarar detta samband är okända. Adiponectin är ett anti-inflammatoriskt protein som bildas i fettceller och cirkulerar i stora mängder i blodet (3,0-30 mg/l). Överviktiga individer har större fettceller som producerar fler inflammatoriska cytokiner och mindre adiponectin än individer med normal vikt. I experimentella studier har man visat att adiponectin verkar antiinflammatoriskt i kärlväggen och skyddar mot ateroskleros. I epidemiologiska studier har vi och andra visat att låga plasma nivåer av adiponectin är associerat med hjärtinfarkt. Huruvida adiponectin har direkta effekter på kärlväggen eller ej hos människa är okänt. Jag presenterar data som talar för att adiponectin-relaterade mekanismer förklarar delar av sambandet mellan övervikt och hjärtkärlsjukdom. Det är ett helt batteri av inflammatoriska molekyler som driver ateroskleros hos feta individer. Bruna Gigante Fettvävnad är ett endokrint organ som producerar inflammatoriska cytokiner som i sin tur bidrar till utvecklingen av ateroscleros i kärlväggen med hjärtinfarkt som följd. Mekanismer bakom samspelet mellan cytokiner, fetma och risk av hjärtkärlsjukdom är ofullständigt kända. Interleukin 6 och interleukin 8 är inflammatoriska cytokiner som är förhöjda i feta individer och troligen påverkar risken av hjärtinfarkt. Det visar sig att effekten av IL6 är beroende av två lösliga receptorer som reglerar IL6 signal och att interleukin 8 effekt på aterosclerosutveckling växlar under tiden. Detta innebär att för att förklara mekanismer bakom samspelet mellan fetma och inflammation borde man analysera en mer komplicerad bild där man ska analysera sambandet mellan flera olika inflammatoriska cytokiner, tidpunkten i sjukdomen och fetma samtidigt. Jonas Persson Det är indirekt en av Edwards Lifesciences bästa möjligheter att hjälpa hjärtsjuka människor. Genom Vårmötet sprids kunskapen och vetskapen om Edwards Lifesciences produkter säger Hans Johan Stjärnfäldt
Fredag 9 maj 2014 Patienter med kroniska ocklusioner i kranskärlen - Förslag till gemensam utredningsgång och behandling Moderator: Tim Tödt, Linköping 10 45-11 45 Sal E 13 Vetenskapligt underlag för behandling av elektiva patienter med kroniska total-ocklusioner Truls Råmunddal Kroniskt ockluderade kranskärl (CTO) är ett vanligt förekommande fynd på angiografi. Enligt data från SCAAR hittar vi kroniska ocklusioner hos 16% av patienterna som har signifikant koronarsjukdom som inte tidigare har genomgått CABG. Räknar man in patienter med tidigare genomgången CABG är prevalensen sannolikt mellan 20-30%. Trots en hög prevalens görs revaskularisering av CTO lesioner med PCI i liten omfattning i Sverige. Endast 5-6% av alla PCI som utförs i Sverige årligen är CTO PCI En annan anledning är brist på randomiserade studier som visar nytta av CTO PCI. och vi ser ingen större tendens till att frekvensen av CTO PCI ökar under senaste 10 år trots en stor volymsmässig ökning av antalet koronarangiografier och PCI totalt i Sverige under samma tidperiod. En av anledningarna till att patienter med CTO underbehandlas med PCI är den tekniska komplexiteten dessa ingrepp medför och rädsla för komplikationer. En annan anledning är brist på randomiserade studier som visar nytta av CTO PCI. Att det per idag inte finns randomiserade studier inom CTO fältet innebär inte att det inte finns evidens för att CTO PCI gör nytta. Ett flertal observationsstudier har visat att framgångsrik CTO PCI minskar angina besvär, förbättrar livskvalitet, förbättrar regional och global hjärtfunktion samt reducerar mortalitet. Det finns också observationsdata som talar för att CTO PCI i vana händer är en säker behandling med komplikationsrisker som är i nivå med sedvanlig PCI. Vi har sett en dramatisk utveckling av nya tekniker och material på senare år som har lett till en avsevärd förbättring av möjligheten att framgångsrikt behandla CTO lesioner med PCI på ett säkert sett. Patienter med CTO bör erbjudas revaskularisering på lik linje med icke-cto patienter med stabil angina. Truls Råmunddal Läge för byte? Med Adport och Mycophenolate mofetil Sandoz frigör ni resurser på er klinik för andra behandlingar. Samtidigt kan era patienter fortsätta sin behandling med takrolimus och mykofenolatmofetil på samma sätt som tidigare. Adport kan minska kostnaderna med cirka 35% jämfört med Prograf. Mycophenolate mofetil Sandoz kan minska kostaden med cirka 30% jämfört med CellCept. Förkortad förskrivningsinformation för fullständig SPC se www.fass.se Adport (takrolimus) ATC-kod L04AD02. Förpackningar: Kapsel, hård 0,5mg; 1mg; 5mg om 50 st. (Rx;F) Indikationer: Profylax mot transplantatavstötning hos lever-, njur- eller hjärttransplanterade personer. Kontraindikationer: Överkänslighet mot takrolimus eller mot andra makrolider eller något hjälpämne. Läkemedlet ska endast förskrivas, och förändringar i immunsuppressiv behandling inledas, av läkare med erfarenhet av behandling med immunsuppressiva medel och av vård av patienter som genomgått transplantation. För aktuella priser se www.fass.se. Produktresumé uppdaterad 2013-10-30. Mycophenolate mofetil Sandoz (mykofenolatmofetil) ATC-kod L04AA06. Förpackningar: Tablett 500 mg, 50 st. Kapsel 250mg 100 st. (Rx;F) Indikationer: Mycophenolate mofetil Sandoz är indicerat för profylax mot akut transplantatavstötning efter njur-, hjärt- eller levertransplantation i kombination med ciklosporin och kortikosteroider. Kontraindikationer: Mycophenolate mofetil Sandoz är kontraindicerat hos patienter som är överkänsliga mot mykofenolatmofetil eller mykofenolsyra. Mykofenolatmofetil är kontraindicerat hos ammande kvinnor. För information angående användning under graviditet och krav på preventivmedel se avsnitt 4.6. För aktuella priser se www.fass.se. Produktresumé uppdaterad 2013-03-19 (tabl.), 2012-11-26 (kapsel). Sandoz A/S Edvard Thomsens Vej 14 DK-2300 Köpenhamn S Danmark Adport Prograf 0,5 mg 50 st 569 kr 858,50 kr 1 mg 50 st 871 kr 1 330 kr 5 mg 50 st 4 007,50 kr 6 115,50 kr Mycophenolate mofetil Sandoz CellCept 250 mg 100 st 260 kr 517 kr 500 mg 50 st 358 kr 507 kr Listpriser i Sverige, TLV april 2014 www.sandoz.se NR1403187193 FWD 14332