Skattning av matchningseffektiviteten. arbetsmarknaden FÖRDJUPNING



Relevanta dokument
56 FÖRDJUPNING Har arbetsmarknadens funktionssätt förändrats?

Matchningsprocessen på den svenska arbetsmarknaden: En regional analys

En tudelad arbetsmarknad om matchningen på den svenska arbetsmarknaden efter den ekonomiska krisen

Lediga jobb, arbetssökande och anställningar den svenska matchningsfunktionen

Finanskrisens långvariga effekter på arbetsmarknaden

Matchningsfunktionen - en indikator för matchningsprocessen

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt

Varsel och dess samband med arbetslösheten

Modell för löneökningar

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av september 2011

Vilka indikatorer kan prognostisera BNP?

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län november 2010

Jobbchansens utveckling. WORKING PAPER 2014:1 Anders Harkman

Många arbetslösa har en svag förankring till arbetsmarknaden

Sammanfattning av arbetsmarknadsläget i Stockholms län april Arbetsmarknaden stärks framför allt inom servicesektorn

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013

Arbetsmarknadsläget. April 2016

Arbetsmarknadsläget juli 2015 Skåne län

Perspektiv på den låga inflationen

Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092)

Arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av augusti 2010 faktaunderlag

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. 2

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. 2

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december 2012

En beskrivning av hur Konjunkturinstitutet beräknar potentiell BNP

Appendix 2. Kommentar från Lars E.O. Svensson

Arbetsmarknadsreformer och lönebildning i Sverige. Lars Calmfors UCLS: Konferens om lönebildning 21 oktober 2013

Skattningar av Beveridgekurvor för den svenska arbetsmarknaden

Pressinformation från SCB

Diagram R19. Bristsituationen inom industrin och byggsektorn. Diagram R20. Bristsituationen inom den privata tjänstesektorn.

Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad

Arbetsmarknadsläget i Örebro län januari månad 2017

Är finanspolitiken expansiv?

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län juli 2014

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

Långtidsarbetslösheten på svensk arbetsmarknad

En paneldatastudie av Beveridgekurvan. Fokus på ungdomsarbetslöshet. Ida Ahlin

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län i slutet av februari månad 2012

Arbetsmarknadsläget. Augusti 2016

Arbetsmarknadsläget maj 2015 Skåne län

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i oktober månad 2016

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. 2

Projektledare: Christina Olsson Bohlin. Projektsamordnare: Mohammad Taslimi

Låg arbetslöshet en utmaning

Arbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012

Pressmeddelande. Sammanfattning av arbetsmarknadsläget i Stockholms län mars Efterfrågan på arbetskraft

Inledning om penningpolitiken

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av oktober 2012

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal.

Working Paper Series

Arbetsmarknadsläget mars 2014 Skåne län

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av mars 2014

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal.

MATCHNING PÅ DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014

Definitioner och förklaringar Arbetsförmedlingens statistik

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län december månad 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, oktober 2016

Arbetsmarknadsläget april 2014 Skåne län

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av december 2012

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal.

Pressinformation från SCB

Äldres deltagande på arbetsmarknaden

Arbetsförmedlingens månadsstatistik år. Symbolen avser procentuell förändring mot motsvarande period föregående år.

Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron?

Finanskrisens effekter på arbetsmarknaden en jämförelse av Sverige, euroområdet och USA

Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av maj 2013

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2009 och 2010 Analysavdelningen

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av november 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län i slutet av december månad 2012

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik mars 2017

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, maj (6,6 %) kvinnor (6,5 %) män (6,7 %) ungdomar år (11,8 %)

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av april 2013

Arbetsmarknadsläget i Gotlands län december 2015

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län juli 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av december månad 2010

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av oktober månad 2012

Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av april månad 2013

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län september månad 2016

Arbetsmarknadsutsikter Jämtlands län

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i april 2011

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län april månad 2015

Bilaga 1. Kvantitativ analys

Arbetsmarknadsläget i Gotlands län januari 2015

Arbetslöshet bland unga

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal.

Pressmeddelande från SCB

Ersättning vid arbetslöshet

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik september 2017

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av november 2012

Utvecklingen fram till 2020

Mer information om arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län i slutet av maj 2013

Dämpas sysselsättningen av brist på arbetskraft?

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av oktober 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av september 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av september månad 2013

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv Procent

Transkript:

Lönebildningsrapporten 9 FÖRDJUPNING Skattning av matchningseffektiviteten på den svenska arbetsmarknaden I denna fördjupning analyseras hur matchningseffektiviteten på den svenska arbetsmarknaden har utvecklats över tid. Resultaten indikerar att matchningseffektiviteten förbättrades något under slutet av 99-talet. Under större delen av -talet var matchningseffektiviteten förhållandevis stabil, men försämrades markant 8 och har i genomsnitt varit låg 8. Ett sätt att analysera hur effektivt matchningen på arbetsmarknaden fungerar är att studera så kallade matchningsfunktioner. De beskriver hur antalet anställningar (det vill säga antalet matchningar) påverkas av antalet arbetssökande och vakanser. Det finns ett stort antal internationella studier som analyserar matchningsfunktioner. 6 Under senare år har det även publicerats en del studier med matchningsfunktioner baserade på svenska förhållanden. 7 STOCK-FLÖDESMATCHNING Det finns olika teorier för hur matchningen mellan arbetssökande och vakanser går till. Ofta antas arbetssökande och vakanser matchas slumpmässigt. Det innebär att arbetssökande söker arbete bland stocken av vakanser samtidigt som arbetsgivare söker medarbetare bland stocken av arbetslösa. Antalet matchningar beror då enbart på antalet arbetssökande och antalet vakanser vid en given tidpunkt. En ineffektiv matchningsprocess förklaras i denna teori av att det tar tid att matcha arbetssökande och vakanser. Två svenska studier har dock funnit stöd för att matchningen på den svenska arbetsmarknaden bättre kan beskrivas enligt teorin om stock-flödesmatchning. 8 Enligt denna teori antas de arbetssökande i ett första skede söka arbete bland stocken av vakanser medan arbetsgivarna antas söka medarbetare bland stocken av arbetslösa. Men om de arbetssökande inte lyckas hitta 6 För en översikt se Petrongolo, B. och C. A. Pissarides, Looking into the black box: A survey of the matching function, Journal of Economic Literature, nr 9,. 7 Se Forslund, A. och K. Johansson, Random and stock-flow models of the labour market matching Swedish evidence, Working paper 7:, IFAU; Aranki, T. och M. Löf, Matchningsprocessen på den svenska arbetsmarknaden: En regional analys, Penning- och valutapolitik, 8:; Marthin, G., Measuring mismatch in the Swedish labour market, Studier i finanspolitik / och Stadin, K., Vacancy matching and labour market conditions, memeo, Uppsala universitet,. 8 Se Forslund, A. och K. Johansson, Random and stock-flow models of the labour market matching Swedish evidence, Working paper 7:, IFAU och Aranki, T. och M. Löf, Matchningsprocessen på den svenska arbetsmarknaden: En regional analys, Penning- och valutapolitik, 8:.

Jämviktsarbetslöshetens bestämningsfaktorer och utveckling något jobb eller om arbetsgivarna inte lyckas tillsätta vakanserna så kommer de enbart att söka bland inflödet av vakanser respektive arbetslösa. Enligt denna teori kommer således stocken arbetslösa i första hand att matchas med inflödet av nya vakanser samtidigt som stocken vakanser i första hand matchas med inflödet av nya arbetslösa. En ineffektiv matchningsprocess förklaras främst av att det vid en given tidpunkt inte finns någon möjlig matchning. I denna fördjupning skattas en matchningsfunktion baserad på stock-flödesmatchning. 9 Den ser ut enligt följande: it it it Vit uit v it M A U () Diagram 4 Lämnat arbetslöshet eller program med aktivitetsstöd för ett osubventionerat arbete, 9 Tusental, -månaders glidande medelvärde, där i =,, N är regioner och t =,, T är månader. Parametrarna α, α, β och β är elasticiteter. Antalet matchningar (M it) är en funktion av stocken arbetssökande (U it), stocken vakanser (V it), inflödet av arbetssökande (u it) och inflödet av vakanser (v it). Slumpmässig matchning beskrivs i stället som ett specialfall av ekvation () där α =β =. Matchningseffektiviteten i en viss region i vid en viss månad t mäts med skalparametern A it som definieras enligt följande: 4 4 u i t it () A it Ae 5 5 5 5 där μ i är regionseffekter, λ t är allmän tidseffekt och A är en konstant. Modellstörningen ε it antas ha förväntat värde noll och konstant varians. Efter substituering av ekvation i ekvation och logaritmering erhålls följande: 5 4 6 8 5 ln(m it) = α + λ t + μ i+ α ln(u it) + β ln(v it) + α ln(u it) + β ln(v it) + ε it () Anm. Se fotnot. Samtliga förklarande variabler förväntas påverka antalet matchningar (M it) positivt. I denna studie är vi främst intresserade av att studera hur λ t har utvecklats över tid eftersom λ t här tolkas som matchningseffektivitet för hela arbetsmarknaden. 9 Fördjupningen utgår från en tidigare studie gjord av Aranki, T. och M. Löf, Matchningsprocessen på den svenska arbetsmarknaden: En regional analys, Penning- och valutapolitik, 8:. Notera att λt inte är definerad på månad, som övriga variabler, utan på kvartal. Orsaken till det är att fånga så lite brus i λt som möjligt. Skattningar där λt defineras på månad har gjorts och det har ingen väsentlig betydelse för utvecklingen av λt.

Lönebildningsrapporten 9 DATA I analysen används månadsdata från Arbetsförmedlingen för perioden 9. Antalet anställningar eller matchningar definieras som antalet arbetslösa eller programdeltagare som lämnat arbetslöshet för ett osubventionerat arbete (se diagram 4). Stocken arbetslösa definieras som antalet arbetslösa eller programdeltagare föregående månad. Inflödet av arbetslösa avser antalet nyinskrivna arbetslösa eller programdeltagare (se diagram 5). Stocken vakanser betecknas som antalet kvarstående lediga platser föregående månad. 4 Slutligen definieras inflödet av vakanser som antalet nyanmälda lediga platser (se diagram 6). All data är säsongsrensad av Konjunkturinstitutet. Statistiken är uppdelad på län. Givet att det finns skillnader i matchningseffektiviteten mellan olika regioner kan det finnas fördelar med att modellera denna variation. Det primära syftet i denna fördjupning är dock inte att analysera olikheter i regionala matchningseffektiviteter, utan att studera hur matchningseffektiviteten för hela arbetsmarknaden har utvecklats över tid. RESULTAT Resultaten indikerar att såväl stocken som inflödet av arbetssökande spelar roll för matchningseffektiviteten på arbetsmarknaden. Även inflödet av vakanser har betydelse men i mindre utsträckning än inflödet av arbetssökande. Att såväl inflödet av arbetssökande som inflödet av vakanser är signifikanta med förväntat tecken ger stöd åt teorin om stock-flödesmatchning. Stocken vakanser är också signifikant men antar däremot inte förväntat tecken. Det är svårt att hitta en rimlig förklaring till varför antalet matchningar skulle minska då stocken vakanser ökar (se tabell 7). 5 Modellen har skattats med fixa regionseffekter (μ i). Resultaten pekar på att det finns regionala skillnader i matchningseffek- I skattningarna används månadsdata till och med juni. Diagram 5 Kvarstående samt nyinskrivna i arbetslöshet eller program med aktivitetsstöd, 9 Tusental, -månaders glidande medelvärde, 8 7 6 5 4 Diagram 6 Nyanmälda och kvarstående lediga platser hos Arbetsförmedlingen, 9 Tusental, -månaders glidande medelvärde, 8 6 4 Inflöde Stock Stock Inflöde (höger) 4 4 6 6 8 8 6 55 5 4 5 5 8 6 4 Med programdeltagare avses personer i arbetsmarknadspolitiskt program med aktivitetsstöd. Antalet matchningar inkluderar både de personer som avaktualiserats från Arbetsförmedlingen för ett arbete och de som fortfarande är registrerade hos förmedlingen men som var ombytessökande eller lämnat arbetslöshet för deltidsarbetslöshet, tillfällig timanställning eller tidsbegränsat arbete. Statistiken över såväl stocken arbetslösa som stocken vakanser mäts i slutet av varje månad. Av denna anledning definieras stockarnas storlek i början av varje månad med hur de såg ut månaden innan. 4 Statistiken över antalet kvarstående lediga platser har en del brister. Exempelvis har antalet vakanser överskattats på senare tid då lediga jobb anmälts mer än en gång. Dessutom täcker statistiken inte hela arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingens marknadsandel har på senare år varierat mellan och 4 procent och stiger i samband med att efterfrågan på arbetskraft ökar. Se fördjupningen Nyanmälda lediga platser ett mått på efterfrågan på arbetskraft i Arbetsmarknadsutsikterna våren, Arbetsförmedlingen,. 5 Stocken vakanser blir även signifikant negativ i Stadin, K., Vacancy matching and labour market conditions, memeo, Uppsala universitet,.

Jämviktsarbetslöshetens bestämningsfaktorer och utveckling Diagram 7 Matchningseffektivitet Standardiserad avvikelse från medelvärde 9kv kv, kvartalsvärden tiviteten och att de är signifikanta. Det är i linje med resultaten i tidigare studier. 6 I modellen ingår även fixa tidseffekter per kvartal (λ t), vilka är signifikanta. I denna studie tolkas de skattade tidseffekterna som matchningseffektiviteten på den aggregerade arbetsmarknaden. Resultaten visar att matchningseffektiviteten förbättrades något under slutet av 99-talet (se diagram 7). Under större delen av -talet var matchningseffektiviteten förhållandevis stabil, men på en lägre nivå än under slutet av 99-talet. Sedan 8 har matchningen försämrats. Den genomsnittliga matchningseffektiviteten 8 har varit klart lägre än tidigare. 4 6 8 Tabell 7 Regressionsresultat Beroende variabel är antalet matchningar Källa: Konjunkturinstitutet. Koefficient P-värde Stock arbetssökande, t,, Stock vakanser, t,,4 Inflöde arbetssökande, t,, Inflöde vakanser, t,8, R, Observationer 5 Anm. Resultaten avser säsongsrensad och icke-normaliserad data. KÄNSLIGHETSANALYS Skattningar är alltid behäftade med osäkerhet. Till skillnad från exempelvis arbetsmarknadsläget går det inte att direkt observera matchningseffektiviteten. I denna studie behandlas därför λ t som ett mått på matchningseffektiviteten för hela arbetsmarknaden. Det kan dock inte uteslutas att λ t, utöver matchningseffektivitet, även fångar andra effekter som de övriga förklarande variablerna inte förmår fånga. En sådan effekt skulle kunna vara variationer i konjunkturläget utöver sådana som fångas av variationer i stockar och inflöden av arbetssökande och vakanser. 7 Valet av modellspecifikation, det vill säga slumpmässig matchning relativt stock-flödesmatchning, har ingen större betydelse för hur matchningseffektiviteten utvecklas under den stu- 6 Se Aranki, T. och M. Löf, Matchningsprocessen på den svenska arbetsmarknaden: En regional analys, Penning- och valutapolitik, 8:; Marthin, G., Measuring mismatch in the Swedish labour market, Studier i finanspolitik /, Finanspolitiska rådet och Stadin, K., Vacancy matching and labour market conditions, memeo, Uppsala universitet,. 7 Det finns studier som finner att BNP-tillväxten är signifikant i matchningsfunktionen. Se exempelvis Klinger, S. och T. Rothe, The impact of labour market reforms and economic performance on the matching of short-term and long-term unemployed, IAB discussion paper, nr,.

Lönebildningsrapporten 95 derade tidsperioden (se diagram 8). Modellspecifikationen har dock betydelse för de skattade elasticiteterna. 8 Hur matchningseffektiviteten utvecklas över tid beror inte heller på val av skattningsperiod. Resultaten blir snarlika om skattningsperioden förkortas till 997. Däremot spelar det roll för resultaten hur den beroende variabeln, antalet matchningar (M it), definieras (se diagram 8). Om antalet matchningar begränsas till att enbart innefatta antalet personer som avregistrerats från Arbetsförmedlingen för ett osubventionerat arbete, har inte matchningseffektiviteten försämrats lika entydigt. Konjunkturinstitutet bedömer dock att det bredare måttet, som även inkluderar personer som av någon anledning fortfarande är registrerade hos förmedlingen men som lämnat arbetslöshet för någon form av osubventionerat arbete (till exempel deltidsanställning, tillfällig timanställning, tidsbegränsat arbete eller ombytessökande) är en mer rättvisande bild av de matchningar som sker, även om anställningens varaktighet troligtvis är mindre långvarig. För olika förklaringar till varför matchningseffektiviteten har försämrats se avsnitt 4. i detta kapitel. Diagram 8 Matchningseffektivitet vid olika modellspecifikationer Standardiserad avvikelse från medelvärde 9kv kv, kvartalsvärden -4 4 6 8-4 Stock-flödesmatchning Stock-flödesmatchning, annan def. av matchning Slumpmässig matchning Slumpmässig matchning, konstant skalavkastning Källa: Konjunkturinstitutet. 8 I modellen förkastas hypotesen om konstant skalavkastning som innebär att en fördubbling av antalet arbetssökande och vakanser leder till en fördubbling av antalet matchningar. Summan av elasticiterna α, α, β och β är signifikant mindre än.