r o t t n e r o s Å r s r e d o v i s n i n g Årsredovisning Global Reports LLC

r o t t n e r o s Å r s r e d o v i s n i n g 2 0 0 6 Årsredovisning 2006

INNEHÅLL 1 Året som gått 2 Kort om Rottneros 4 VD har ordet 6 Rottnerosaktien 8 Affärsidé, mål och strategier 9 Marknad och produkter 14 Koncernens enheter 18 Råvaruförsörjningen 20 Personal 21 Ansvarstagande 22 Miljö 26 Möjligheter och risker 30 Innehåll ekonomisk redovisning 31 Förvaltningsberättelse med ekonomisk översikt 37 Resultaträkningar koncernen 38 Balansräkningar koncernen 40 Förändringar i eget kapital koncernen 41 Kassafl ödesanalyser koncernen 42 Resultaträkningar moderbolaget 43 Balansräkningar moderbolaget 44 Förändringar i eget kapital moderbolaget 45 Kassafl ödesanalyser moderbolaget 46 Tilläggsupplysningar och noter 58 Revisionsberättelse 59 Bolagsstyrning 62 Styrelse och revisorer 64 Ledande befattningshavare 66 Sexårsöversikt 67 Defi nitioner 68 Ordlista, ekonomisk information, årsstämma Adresser Omslagsfoto: Peter Hammar arbetar som silerist vid UM-maskinerna vid Rottneros Bruk. Denna sida: Christian Svensson arbetar i torken vid Rottneros Bruk. Han står vid utlastningen där den paketerade massan lastas på järnvägsvagnar. Alla värden uttrycks i svenska kronor. Miljoner kronor förkortas MSEK och miljarder kronor förkortas MDR. Miljoner dollar förkortas MUSD. Sifferuppgifter inom parentes avser 2005 eller motsvarande period föregående år, om inte annat uppges. Data om marknader och konkurrenssituation är Rottneros egna bedömningar, om en specifi k källa inte anges. Resultatsiffrorna avseende 2004 har räknats om med hänsyn till IFRS.

Å r e t s o m g Å t t Rottneros Årsredovisning 2006 1 Året som gått Resultatet efter fi nansnetto uppgick till -23 (-103) MSEK. Ett besparingsprogram med målet att 2008 minska koncernens kostnader med 100 MSEK på årsbasis inleddes i mars. Besparingsprogrammet har medfört kostnadssänkningar för året med cirka 40 MSEK och förväntas för 2007 ge ytterligare besparingar på cirka 45 MSEK. Rottneros har startat ett nytt affärsområde, Rottneros Packaging, för att under varumärket SilviPak producera värmetåliga livsmedelsförpackningar av massafi brer. Installationen av en ny ångturbin för elproduktion vid Vallviks Bruk påbörjades. Turbinen, som får en kapacitet på 28 megawatt innebär att självförsörjningsgraden av el vid Vallviks Bruk stiger från cirka 70 till närmare 100 procent. Investeringen uppgår till 89 MSEK. Vid utgången av augusti meddelades att bolaget på grund av höga elpriser inleder förhandlingar om nedläggning av Utansjö Bruk med avsikt att fl ytta anläggningen utomlands. Totalt har ökningen av elpriset trots säkringar kostat koncernen cirka 100 MSEK under 2006 jämfört med 2005. Fackliga förhandlingar om nedläggning pågick fortfarande i slutet av februari 2007. Produktionsrekord för koncernen slogs med 42 100 ton. r o t t n e r o s i s i f f r o r 2006 2005 Totalt 2005 Kvarvarande verksamheter 2004 Totalt 2004 Kvarvarande verksamheter 2003 2002 2001 Nettoomsättning, MSEK 2 690 2 429 2 411 2 356 2 272 2 380 2 494 2 741 Resultat efter fi nansnetto, MSEK -23-103 -141-121 -38 115 86 235 Investeringar i anläggningstillgångar, MSEK 113 234 234 283 283 193 244 183 Medeltal anställda 754 804 800 835 807 857 860 878 Relationstal, % Soliditet 57 58 58 65 65 73 72 73 Avkastning på sysselsatt kapital neg neg neg neg neg 7 5 12 Avkastning på eget kapital neg neg neg neg neg 5 3 8 Kronor/aktie Resultat efter skatt -0,05-0,35-0,50-0,50-0,16 0,47 0,29 0,76 Utdelning 0,10* 0,10 0,10 0,20 0,20 0,30 0,30 0,35 *) Föreslagen utdelning. k v a r ta l s d ata k o n c e r n e n ( m s e k ) Inklusive avvecklade verksamheter 2006 2005 2004 IV III II I IV III II I IV III II I Nettoomsättning 713 662 615 700 607 641 596 585 535 583 623 615 Rörelseresultat före avskrivningar 69 47 36-4 17-24 43 12-31 18 110 12 Avskrivningar -42-36 -38-39 -34-37 -34-33 -31-125 -33-34 Rörelseresultat 27 11-2 -43-17 -61 9-21 -62-107 77-22 Finansnetto -6-10 -4-4 -2-3 -3-2 -2 Resultat efter fi nansiella poster 21 1-2 -43-21 -65 7-24 -65-107 75-24 Skatt 3-2 4 10 17 20-6 9 16 33-22 3 Resultat efter skatt 24-1 2-33 -4-45 1-15 -49-74 54-22 Produktion massa, tusen ton 181,1 167,8 175,4 174,6 176,9 163,2 157,1 151,1 163,0 155,0 171,4 167,4 Leveranser massa, tusen ton 178,9 168,7 164,2 187,7 165,8 175,7 162,9 162,3 149,3 149,0 157,2 169,5 Produktion sågade trävaror, tusen m 3 1,3 6,8 7,2 13,9 13,5 Leveranser sågade trävaror, tusen m 3 10,3 9,5 13,4 12,5 11,3

2 Rottneros Årsredovisning 2006 k o r t o m r o t t n e r o s Detta är Rottneros Cirka 20 procent av den råvara Rottneros använder är i form av fl is. Avsalumassa av asp, som i balarna, ger ett utmärkt bokpapper. Rottneros med anor ända tillbaks till 1600-talet är en ointegrerad och kundanpassad leverantör av högkvalitativa pappersmassor. Rottneros producerar avsalumassa, det vill säga pappersmassa som säljs på den öppna marknaden, till skillnad mot massa som produceras vid fabriker med integrerad pappersproduktion. Rottneros inledde under 2006 produktion av livsmedelsförpackningar tillverkade av pappersmassa. Rottneros har en produktionskapacitet på cirka 700 000 ton massa per år vid fyra bruk i Sverige och ett i Spanien. Rottneros är världsledande på mekanisk pappersmassa för avsalu och en betydande leverantör av övriga kvaliteter. CTMP är en process som utvecklades vid Rockhammars Bruk 1974. Genom ständig produktutveckling, hög leveranssäkerhet, teknisk support och service anpassar sig Rottneros till krävande kunders behov. f i n a n s i e l l s ä k r i n g s s t r at e g i N E T T O O M S ÄT T N I N G, MSEK R E S U LTAT, MSEK n Rottneroskoncernen är starkt beroende av massapriserna, kursen på USD och elpriserna. 3 500 3 000 1 050 900 n En förändring av massapriset med 50 USD påverkar resultatet efter fi nansnetto på årsbasis med 260 MSEK. n En förändring av USD-kursen med 50 öre påverkar resultatet med 160 MSEK. 2 500 2 000 1 500 1 000 500 750 600 450 300 150 n En förändring av elpriset med 10 öre påverkar resultatet med 90 MSEK. n För att utjämna effekten av dessa faktorer arbetar koncernen med en aktiv fi nansiell säkringsstrategi som sedan den infördes år 2001 har påverkat resultatet positivt med sammanlagt knappt 500 MSEK. 0-500 2002 2003 2004 2005 2006 0-150

k o r t o m r o t t n e r o s Rottneros Årsredovisning 2006 K O N C E R N E N S P R O D U K T E R, procent av försäljningen O M S ÄT T N I N G E N S G E O G R A F I S K A F Ö R D E L N I N G Sulfatmassa 53% CTMP 28% Slipmassa 18% Virke 1% Tyskland 16,4% Spanien 15,1% Italien 12,8% Sverige 9,9% USA 8,8% Storbritannien 5,8% Frankrike 5,3% Polen 4,4% Norge 4,4% Österrike 1,4% Övriga Europa 5,3% Övriga världen 10,4% R O T T N E R O S G L O B A L A M A R K N A D S A N D E L A R F Ö R AV S A L U M A S S A 2 0 0 6 Slipmassa, 73 % CTMP, 8 % Sulfatmassa, 1 % k o n c e r n e n s T i l lv e r k n i n g s e n h e t e r Rottneros Bruk Rockhammars Bruk Kort om... Massatyper Tillverkningskapacitet Antal anställda Ligger i Värmland och tillverkar mekanisk pappersmassa. Satte produktionsrekord under 2006. Ligger i Västmanland. Var 1974 först i världen med att producera CTMP-massa. Satte produktionsrekord under 2006. Slipmassa CTMP Utansjö Bruk Ligger i Ångermanland. Slipmassa CTMP Vallviks Bruk Rottneros Miranda Ligger i Hälsingland. Bruket som tillverkar sulfatmassa slog flera månader produktionsrekord under 2006. Ligger i norra Spanien. Använder eukalyptus som råvara. 150 000 ton 157 CTMP 66 000 ton 67 159 000 ton 142 Långfibrig sulfat 194 000 ton 189 Kortfibrig sulfat 149 000 ton 160 r o t t n e r o s n i s c h e r O R G A N I S AT I O N Produktnischer Rekommenderad massa ur sortimentet Träfritt / Nästan träfritt bulkigt papper Nästan träfritt bestruket papper CTMP, slipmassa CTMP, slipmassa HUVUDKONTOR Tunna tryckpapper LWC/ULWC Etikettpapper Tapetråpapper Papper för transformatorer och kablar Filter Mjukpapper Kartong Lateximpregnerad kartong Slipmassa Slipmassa Slipmassa, CTMP Slipmassa, CTMP Oblekt långfibersulfatmassa Långfibersulfatmassa, CTMP CTMP Slipmassa, CTMP Långfibersulfatmassa LEVERANTÖRER RÅVARUANSKAFFNING TILLVERKNING Rottneros Bruk Rockhammars Bruk Utansjö Bruk Vallviks Bruk Rottneros Miranda FÖRSÄLJNING KUNDER Vätskekartong CTMP Centralt Lokalt Centralt Returfiberpapper CTMP, slipmassa

4 Våra fem bruk kördes med i stort sett full kapacitet, vi ökade produktionen med knappt 50 000 ton jämfört med 2005 vilket är närmare 10 procent och koncernen slog nya produktionsrekord. Kraftig produktivitetsförbättring i en allt starkare marknad elpriserna enda oron Under 2006 rådde balans på massamarknaden med endast begränsad tillkommande kapacitet. De nya volymer som tillkom under 2005 absorberades och prisnivån i US-dollar var den bästa på tio år. I svenska kronor och euro är uppgången beskedligare på grund av en svag US-dollar. Även om 2006 var ett relativt bra år för massaindustrin var det dock långt ifrån ett rekordår. Rottneros resultat på -23 MSEK efter fi nansnetto var otillfredsställande och berodde främst på höga elpriser som drabbade de av våra bruk som tillverkar mekanisk massa. För Rottneros var året bra vad avser produktion och försäljning. Våra fem bruk kördes med i stort sett full kapacitet, vi ökade produktionen med knappt 50 000 ton jämfört med 2005, vilket är närmare 10 procent, koncernen slog nya produktionsrekord och vi kunde sälja allt vi producerade till långsiktiga kunder. Resultatet är visserligen en förbättring med 80 MSEK jämfört med 2005 men är långt ifrån tillfredsställande. Orsaken är de orimligt höga elpriserna som vi har drabbats av och som slår hårt mot de av våra bruk som producerar mekanisk massa, det vill säga bruken i Utansjö, Rottneros och i någon mån Rockhammar. minsk ad elförbrukning Under 2006 steg elkostnaderna med närmare 100 MSEK trots säkringar och att vi genom ett intensivt effektiviseringsarbete har minskat elförbrukningen per producerat ton massa med närmare 6 procent. Vi kommer att fortsätta detta arbete genom att genomföra en rad åtgärder för att minska elprisexponeringen nu och i framtiden. Vi har under 2006 investerat för att minska energiförbrukningen vid produktion av mekanisk massa. Den största energiinvesteringen utgörs av en ny turbin i Vallvik som innebär att bruket 2008 blir i stort sett självförsörjande på el och att koncernens andel egenproducerad el ökar från 17 till 25 procent. I Rockhammar kommer vi att installera ett småskaligt vattenkraftverk. Därtill trimmar vi ständigt produktionen i syfte att effektivisera energianvändningen. Rottneros var ett av de företag inom skogsindustrin som tidigt började arbeta med strategisk riskminimering, genom säkringsstrategier avseende el, massapris och valuta just för att dämpa effekten av prisuppgångar och växelkursförändringar. Sedan vi år 2001 började arbeta med finansiella säkringar av i första hand USD, massapriser och energi har utfallet av dessa bidragit positivt till resultatet med knappt 500 MSEK. Under 2006 förbättrades resultatet med cirka 100 MSEK jämfört med om vi hade arbetat helt utan säkringar. Inför 2007 är 89 procent av förbrukningen säkrad. Man måste dock ha i åtanke att finansiella säkringar inte löser problemet med de höga elpriserna i grunden utan endast dämpar effekten och skjuter fram problemet något i tiden. Lösningen ligger i en energipolitik som leder till långsiktigt konkurrenskraftiga elpriser, till exempel genom specialavtal för den elintensiva basindustrin på samma sätt som i flera andra europeiska länder.

v d h a r o r d e t Rottneros Årsredovisning 2006 Besparingsprogr am För att balansera de höga elkostnaderna har vi utöver att minska elförbrukningen och trimma produktionsanläggningarna genomfört ett besparingsprogram bland annat genom en minskning av antalet medarbetare med 50 personer. Den del av besparingsprogrammet som avser bruken i Rottneros och Utansjö har inte kunnat genomföras fullt ut på grund av osäkerheten om elpriserna. Målet med programmet är att spara cirka 100 MSEK på årsbasis från och med 2008 och takten under 2006 indikerar att denna nivå kan komma att överskridas. Utansjö I augusti offentliggjorde vi planerna på att upphöra med verksamheten i Utansjö med avsikt att flytta anläggningen utomlands som en följd av de långsiktigt höga svenska elpriserna. I slutet av februari 2007 kvarstod planerna och de fackliga förhandlingarna pågick fortfarande. Br a samarbe te med vedle ver antörer Ved och el är de två viktigaste insatsvarorna vid produktion av massa. Vedtillgången har varit god under större delen av 2006 och vi har ett mycket väl fungerande samarbete med såväl våra svenska som ryska, finska och baltiska vedleverantörer. Vedmarknaden stördes tillfälligt av att leverantörerna hade problem med avverkning och transport under slutet av året till följd av extremt dåligt väder. I centraleuropa har konkurrensen från bioenergisektorn medfört kraftigt stigande priser på ved vilket blir ett problem för Rottneros om detta fullt ut sprider sig till Sverige. Positiv marknad Massamarknaden var positiv och väl balanserad under 2006 med en globalt stark efterfrågan. En orsak som bidrog till balansen var att de nordamerikanska massaproducenterna drabbades av kraftigt höjda kostnader bland annat i form av höga vedpriser. Denna kostnadsökning har gjort att flera massabruk i Kanada och USA har stängts tillfälligt eller permanent. Den goda balansen mellan utbud och efterfrågan har gjort att prisnivån var gynnsam under större delen av året även om försvagningen i US-dollar motverkade detta för Rottneros del. Våra marknadssatsningar under 2006 har främst varit knutna till den nischstrategi som vi införde i och med framtidsprogrammet år 2000. Den har lett till att en ökande del av produktionen säljs genom långa kontrakt medan en allt mindre del säljs över spotmarknaden vilket innebär att vi får ut ett högre genomsnittligt pris. Genom nischstrategin har vi funnit nya kunder och marknader samtidigt som vi har fördjupat relationerna med många befintliga kunder. Detta är resultatet av att vi under flera år har arbetat långsiktigt och systematiskt med teknisk marknadsföring och ökat samarbete med kunderna inom de utvalda nischerna. Ett exempel är vår VMI-lösning som introducerades under 2006 och som hjälper kunderna att administrera sitt massalager. Under 2006 har vi tagit ytterligare ett steg genom att vi har fördjupat vår kompetens avseende papperstillverkning. Ytterligare en del av marknadssatsningen är att vi har utökat vår europeiska säljorganisation för att öka närvaron på marknaden. Ny t t affärsomr åde Under ett antal år har vi sökt olika vägar för att minska Rottneros ensidiga beroende av massakonjunkturen och kursen på US-dollar. Det ledde till att vi efter fyra års utvecklingsarbete i mars 2006 startade affärsområdet Rottneros Packaging som med asiatisk teknik tillverkar avancerade livsmedelsförpackningar av massafibrer under varumärket SilviPak. Mottagandet på marknaden har varit positivt och lanseringen går enligt plan med flera pågående tester tillsammans med större europeiska kunder. SilviPak kommer dock inte att nämnvärt påverka koncernens resultat under 2007. Utg ångsl äge t inför 20 07 De problem som vi inom Rottneroskoncernen brottas med gäller i första hand två enheter bruken i Utansjö och Rottneros och deras huvudproblem är egentligen de långsiktigt höga elpriserna. Produktionen av mekanisk CTMPmassa och slipmassa drar mycket energi. Fördelen med den typen av massatillverkning är att den jämfört med kemisk massatillverkning har en dubbelt så hög utnyttjandegrad av veden. Detta är en miljö- och konkurrensfördel i ett scenario där efterfrågan på ved ökar till följd av ökad bioenergianvändning. Tekniskt är alla våra enheter i mycket bra skick, vi slår produktionsrekord på löpande band, vi har få oplanerade driftavbrott och vi säljer all massa vi kan producera. Vi har en stark finansiell ställning med en soliditet på 57 procent. Dessutom har vi mycket kompetenta och lojala medarbetare med ett unikt massakunnande. Mot den bakgrunden har koncernen goda framtidsutsikter. Det största problemet är de långsiktigt höga elpriserna och när vi funnit en långsiktig lösning förbättras framtidutsikterna ytterligare. Upplands Väsby i februari 2007 Lars Blecko, Koncernchef och verkställande direktör

6 Rottneros Årsredovisning 2006 r o t t n e r o s a k t i e n Stora kursrörelser i aktien under 2006 Rottnerosaktien är sedan november 1987 noterad på Stockholmsbörsen. Börslistorna är sedan oktober 2006 indelad i tre storlekssegment. Inom varje segment klassas bolagen också in i branscher. Rottneros ingår i Small Capsegmentet och klassas som ett bolag i branschen Material. Rottneros börsvärde var vid utgången av året knappt 1,2 MDR (1,3). Vid årsskiftet hade Rottneros 19 051 (22 803) aktieägare. Utländska aktieägares andel i Rottneros uppgick till 23,4 (9,7) procent av kapitalet. kursut veckling Rottneros aktiekurs fluktuerade kraftigt under 2006 för att vid slutet av året stanna på 6,55 SEK vilket är 4 procent lägre än vid årets ingång. Aktien stod som högst i 8,30 SEK under maj månad medan den lägsta kursen, 5,60 SEK, noterades under juli. Börsen som helhet mätt med Affärsvärldens Generalindex steg med 24,5 (32,6) procent medan Affärsvärldens skogsindex steg med 16,3 (5,6) procent. ak tiens omsät tning Under 2006 bytte 207 (164) miljoner aktier, till ett värde av 1,4 MDR (1,2), ägare. Det motsvarar en omsättningshastighet av aktiestocken under året på 115 (91) procent. Den totala omsättningshastigheten bland bolagen i Small Cap-segmentet på börsen i Stockholm var 91 procent. Genomsnittet för samtliga storlekssegment på börsen i Stockholm var 145 procent. I genomsnitt gjordes 110 avslut varje dag i Rottneros aktie. En börspost uppgår till 1 000 aktier. ak tiek apital och återköp av egna ak tier Aktiekapitalet uppgick vid utgången av året till 94,2 MSEK fördelat på 188 432 105 aktier. Alla aktier ger samma rösträtt och andel i bolagets kapital och vinst. Aktiekapitalets utveckling beskrivs i tabell på sidan 7. Vid årsstämman 2006 fattades inget beslut om att förlänga programmet för återköp av egna aktier. Däremot fick styrelsen mandat att överlåta redan återköpta aktier i bolaget. Någon sådan överlåtelse har dock inte skett under året och bolagets innehav av egna aktier är oförändrat från föregående år 8,2 miljoner aktier, vilket motsvarar 4,4 procent av antalet utestående aktier. Utdelningspolitik Utdelningen till aktieägarna är anpassad till Rottneros resultatnivå, finansiella ställning och framtida utvecklingsmöjligheter. Målsättningen är att utdelningen under en konjunkturcykel ska uppgå till cirka 25 procent av det ackumulerade resultatet efter skatt. Detta innebär att de sämre åren i en konjunkturcykel måste vägas in i helheten när man bedömer ett enskilt års utdelning. För verksamhetsåret 2006 föreslår styrelsen en utdelning på 0,10 (0,10) SEK per aktie. Detta motsvarar en direktavkastning på 1,5 (1,5) procent baserat på slutkursen för året. SEK 25 r o t t n e r o s a k t i e n s u t v e c k l i n g 1 9 9 5 2 0 0 6 20 15 Antal tusen aktier 70 000 60 000 10 5 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 I 1995 I 1996 I 1997 I 1998 I 1999 I 2000 I 2001 I 2002 I 2003 I 2004 I 2005 I 2006 0 Rottneros Affärsvärldens Generalindex Affärsvärdens Skogsindex Omsatt antal aktier per månad Källa: SIX / Hallvarsson & Halvarsson

r o t t n e r o s a k t i e n Rottneros Årsredovisning 2006 Ak tie äg arinformation Rottneros informerar aktieägare och omvärlden genom flera kanaler. Information som offentliggörs i form av årsredovisningar, kvartalsrapporter och pressmeddelanden läggs löpande ut på www.rottneros.com. Där finns också presentationsmaterial från presentationer av kvartalsrapporterna för journalister och analytiker tillgängligt för nedladdning. Årsredovisningen skickas till samtliga aktieägare. A k t i e f ö r d e l n i n g p e r 2 0 0 6 1 2 3 1 Antal aktier Antal aktieägare Procentandel av aktiekapitalet 1 500 7 375 0,9 501 1 000 4 212 2,0 1 001 5 000 5 140 7,3 5 001 10 000 1 232 5,4 10 001 15 000 294 2,1 15 001 20 000 244 2,5 20 001 554 79,8 Totalt 19 051 100,0 Källa: VPC Analys A n a ly t i k e r s o m f ö l j e r R o t t n e r o s a k t i e n ABN AMRO Enskilda Securities Linus Larsson Richard Nilsson Handelsbanken Capital Markets Olof Grenmark Swedbank Carnegie Claes Rasmuson Cecilia Kellner ä g a r s t r u k t u r p e r 2 0 0 6 1 2 3 1 Aktieägare Antal aktier Procent av kapitalet Nemus Holding AB 51 366 484 27,3 Clearstream Banking S.A 7 964 000 4,2 Client Omnibus AC Fund NO OD44 6 272 000 3,3 Tanglin 5 090 000 2,7 Cominvest 4 450 000 2,4 SIS Segaintersettle AG 3 314 900 1,8 Prior & Nilsson, Yield 3 123 850 1,7 Bayerische Hypo- & Vereinsbank 2 840 000 1,5 Fjärde AP-Fonden 2 638 400 1,4 SSB CL Omnibus AC 2 524 037 1,3 Summa 10 största ägarna 89 583 671 47,5 Rottneros AB (egna aktier från återköp) 8 219 641 4,4 Övriga aktieägare 90 628 793 48,1 Totalt 188 432 105 100,0 Geografisk fördelning av ägandet Sverige 144 287 163 76,6 Övriga Norden 4 248 652 2,3 Övriga Europa (exkl. Norden) 29 231 141 15,5 USA 10 238 429 5,4 Övriga världen 426 720 0,2 Totalt 188 432 105 100,0 Fördelning av ägandet mellan ägarkategorier Privatpersoner 58 743 092 31,2 Juridiska personer (inkl. fonder och institutioner) 129 689 013 68,8 Totalt 188 432 105 100,0 Källa: VPC A k t i e d ata 1, 6 ) 2006 2005 7) 2004 7) 2003 2002 2001 Aktier vid periodens ingång 2) Antal 180 212 180 212 180 722 182 980 188 399 209 332 Återköpta egna aktier 2) Antal 510 2 258 5 419 20 933 Aktier vid periodens utgång 2) Antal 180 212 180 212 180 212 180 722 182 980 188 399 Genomsnittligt antal aktier 2) Antal 180 212 180 212 180 392 181 422 187 709 204 099 Rörelseresultat/aktie SEK -0,04-0,50-0,64 0,67 0,31 1,00 Resultat efter finansnetto/aktie SEK -0,13-0,57-0,67 0,64 0,46 1,15 Resultat efter skatt/aktie SEK -0,05-0,35-0,50 0,47 0,29 0,76 Rörelsens kassaflöde/aktie 3) SEK 0,19-2,28-0,41-0,23-0,13 0,50 Eget kapital/aktie SEK 7,78 8,45 9,28 9,50 9,33 9,40 Utdelning 4) SEK 0,10 0,10 0,20 0,30 0,30 0,35 Utdelning/eget kapital/aktie % 1,3 1,2 2,2 3,2 3,2 3,7 Börskurs vid periodens slut SEK 6,55 6,80 7,55 8,55 7,45 9,85 Börskurs/eget kapital/aktie ggr 0,8 0,8 0,8 0,9 0,8 1,0 P/E-tal/aktie ggr neg neg neg 18,3 25,3 13,0 Direktavkastning 5) % 1,5 1,5 2,6 3,5 4,0 3,6 1) Det finns inga program som medför utspädning. 2) Antal aktier anges i tusental. 3) Kassaflöde efter normala investeringar men exkl strategiska investeringar. 4) Föreslagen utdelning. 5) Direktavkastning beräknas i förhållande till börskursen vid årets slut. 6) År 2001 t o m 2003 har inte räknats om med hänsyn till övergången till IFRS. Justering skulle behöva göras med avseende på IAS 39. 7) För åren 2005 och 2004 inkluderas verksamheter under avveckling.

8 Rottneros Årsredovisning 2006 a f f ä r s i d É, m Å l o c h s t r a t e g i e r Oberoende flexibel massaleverantör Rottneros övergripande mål är att ge konkurrenskraftig avkastning åt aktieägarna över en konjunkturcykel. Sedan den senaste högkonjunkturen, det vill säga under perioden 2000 2006 har 50 procent av det ackumulerade resultatet efter skatt delats ut. För att lyckas med denna uppgift måste koncernen skapa mervärde åt kunderna, vara en attraktiv arbetsgivare och därmed ta ett samhällsansvar. Mervärde skapar Rottneros genom att tillhandahålla nytt kunnande om massaapplikationer som kan stärka kundernas position på sina marknader. Detta förstärks genom Rottneros nischstrategi som innebär ett fördjupat långsiktigt samarbete med kunder inom områden där Rottneros har spetskompetens. Denna kompetens kan avse såväl produkter som applikationer. affärsidé Rottneros affärsidé är att vara en oberoende och flexibel leverantör av högkvalitativ, kundanpassad pappersmassa. Denna bygger på de framgångsfaktorer som styrelse och ledning identifierat, nämligen att vara ett kundbehovsstyrt, nischinriktat och renodlat företag med effektiv produktion. Genom ständig produktutveckling, hög leveranssäkerhet, tekniskt stöd och service anpassar Rottneros utbudet till krävande kunders behov. Affärsidén ligger till grund för det framtidsprogram som började genomföras under 2000. Den framtida färdriktningen präglas av specialisering, nischtänkande och kundorientering. Stora resurser har satsats på produktutveckling, produktion, logistik, marknadsföring och IT för högre lönsamhet över konjunkturcykeln. Denna satsning har kompletterats med ett ledar- och kompetensutvecklingsprogram som pågår fortlöpande och som skapar förutsättningar för de gemensamma värderingar och den helhetssyn som ska prägla medarbetarna. mål och str ategier Koncernledningen har ett antal övergripande mål för den operativa verksamheten, som tillsammans ska leda till en konkurrenskraftig avkastning på aktieägarnas kapital och att aktiens kursutveckling blir mindre volatil. Under 2001 2003 och de tre första kvartalen 2004 var kursen betydligt stabilare än under tidigare lågkonjunkturer och förändrades i takt med index. Målen förutsätter att massakonjunkturen följer ett normalt cykliskt mönster med en högkonjunktur vart femte år, vilket inte har varit fallet under 2000-talet. Detta har resulterat i att börskursen har utvecklats sämre än index under 2005 och 2006. Till detta kommer de höga elprierna under 2006, vilket ligger till grund för osäkerheten om framtiden för Utansjö Bruk. Rottneros ska vara en renodlad, kundfokuserad massaproducent som är världsledande på mekanisk avsalumassa. Rottneros strävar efter att bli en ledande europeisk leverantör av fiberbaserade livsmedelsförpackningar. Koncernens nischstrategi innebär att minst hälften av försäljningen sker i lönsamma och växande nischer av marknaden och resten går till ett begränsat antal långsiktiga kunder. Strategin började tillämpas under 2001. Rottneros ska sträva efter minskade svängningar i resultatet över en konjunkturcykel samt att även kortsiktigt undvika ett negativt resultat. affärsidé: Rottneros är en oberoende och flexibel leverantör av kundanpassade, högkvalitativa massor. Genom ständig produktutveckling, hög leveranssäkerhet, teknisk support och service anpassar Rottneros sitt utbud till krävande kunders behov. vision: Rottneros ska uppfattas som marknadens ledande alternativ för att möta krävande massakunders behov. Detta ska i sin tur leda till en stabil lönsamhet över en konjunkturcykel.

M A R K N A D O C H P R O D U K T E R Rottneros Årsredovisning 2006 Varis Vezis som är chef för SIA Rottneros Baltic kontrollerar kvalitén på lettisk sågverksflis innan den lastas för transport till Sverige. Bolaget köper in stora flisvolymer till de svenska bruken. Det är viktigt att flisen är jämnstor för att ge en stabil massakvalitet. Balmärkningen innehåller viktig information för såväl traktorföraren Magnus Wallin vid Rockhammars Bruk som för kunderna. Ur streckkoden kan kunden utläsa kvalitetsdata med hjälp av Rottneros VMI-system. En ledande aktör på avsalumarknaden Marknaden för Rottneros kemiska och mekaniska massakvaliteter var stark under 2006. Koncernen levererar massa globalt och är en ledande aktör på avsalumarknaden. Ett av Rottneros tillväxtområden är den mekaniska massakvaliteten CTMP, där koncernen tillhör de ledande producenterna i världen. Avsalumassa är massa som produceras, torkas, emballeras, och skeppas för att säljas på marknaden, i motsats till den avsevärt större volymen massa, som produceras vid fabriker med integrerad pappersproduktion. Rottneros strategi är att producera och marknadsföra massor inom olika nischområden. I denna strategi ingår att erbjuda kunderna den pappersmassa eller den kombination av pappersmassor som så kostnads- och resurseffektivt som möjligt uppfyller kraven på kundens slutprodukt. Marknaden för samtliga massakvaliteter har utvecklats positivt under 2006, med ökande efterfrågan och stigande priser. För den del av den totala världsmarknaden för blekt kemisk avsalumassa som redovisar statistik (19 länder) uppgick leveranserna under 2006 till 37,2 miljoner ton (35,6), en ökning med 4,5 procent eller 1 639 000 ton jämfört med 2005. Marknaden var stark under 2006 huvudsakligen beroende på ett begränsat kapacitetstillskott, vilket är en väsentlig skillnad jämfört med 2004 och 2005 när stora kapaciteter tillfördes marknaden. Under 2007 kommer kapacitetstillskottet att vara större än under 2006. Den starka massamarknaden har inneburit att priserna har stigit. Samtidigt har dock kostnaderna ökat för flertalet producenter, bland dessa Rottneros, vilket har inneburit att marginalerna har varit fortsatt starkt pressade. Dessutom har USD-kursen sjunkit, vilket innebär att priserna i lokal valuta (EUR och SEK) endast har ökat svagt under 2006. De största kapacitetsförändringarna under året har skett i Kanada, där ett flertal bruk har stängts som en följd av kraftigt höjda kostnader, bland annat beroende på begränsad tillgång och därmed höjda priser på både timmer och flis. Även valutautvecklingen har bidragit starkt till en försvagad konkurrenskraft med konsekvensen att flera bruk har stängts. Massaimporten till Kina har utvecklats positivt under 2006 efter en förhållandevis svag utveckling 2005. Den kinesiska importen ökade med 4,8 procent jämfört med 1 procent under 2005. Den massakvalitet som ökade mest var blekt kortfibrig massa vars import ökade med 340 000 ton eller 13 procent medan importen av blekt långfibrig massa minskade med 142 000 ton eller 5 procent. Efterfrågan under 2006 fortsatte att öka på grund av att ett antal nya pappersmaskiner startades med en fortsatt planerad utbyggnad av produktionskapaciteten under 2007. Ingen betydande kemisk massakapacitet tillkom i Kina under 2006 och bristen på inhemsk skogsråvara förväntas fortsätta begränsa expansionen under de närmaste åren. Långfibrig kemisk massa Marknaden Marknaden för långfibrig kemisk massa, som Rottneros tillverkar i Vallvik, var stark under 2006. Genom att ingen ny

10 Rottneros Årsredovisning 2006 m a r k n a d o c h p r o d u k t e r kapacitet tillkom under året utjämnades den obalans mellan efterfrågan och produktion som rått de senaste åren. Världsproduktionen av blekt långfibrig kemisk massa under 2006 uppgick till 20,7 miljoner ton, vilket motsvarar 56 procent av den totala marknaden för blekt kemisk avsalumassa. De största producenterna på avsalumarknaden för långfibrig kemisk massa är Arauco (Chile), Södra (Sverige), Mercer International (USA/Kanada/Tyskland) och Canfor (Kanada). Priset var vid årets början 600 USD och steg under det första kvartalet till cirka 630 USD vid mars månads utgång, 690 USD vid juni månads utgång, 710 USD vid september månads utgång och uppgick till 730 USD vid utgången av 2006. Genomsnittspriset för 2006 var 675 USD. Normalt bleks massan för att kunna användas i skriv- och tryckpapper eller andra produkter som kräver hög ljushet. Den hälft av vedråvaran, främst ligninet, som inte blir pappersmassa går till energiåtervinning. Denna återvinningsprocess gör att skogsindustrin är samhällets största användare av biobränsle och en av de största producenterna av el framställd av biobränsle, så kallad grön el. fr amtiden Koncernen satsar på att fortsätta utveckla Vallviks blekta (ECF) och oblekta (UKP) massa för att ytterligare stärka de valda nischerna. kortfibrig kemisk massa produk ter och applik ationer Rottneros tillverkar sulfatmassa, som är en kemisk massa, av långfiber. Massan produceras av tall och gran samt tillverkas i två olika kvaliteter. Den i särklass största andelen utgörs av ECF-massa (Elemental Chlorine Free) som används till framför allt skriv- och tryckpapper. Vid Vallvik tillverkas även oblekt massa, UKP, med mycket hög renhet som gör att den kan användas för kabelpapper och transformatorer. Ett flerårigt utvecklingsprojekt har lett till att Vallviks oblekta massa idag har en renhet som gör den godkänd för mycket krävande papperskvaliteter, framför allt för produktion av kabelpapper. Bruket är kvalitetsmässigt ledande inom detta segment. Vallviks massor är flingtorkade och är därför speciellt lämpliga för filter och absorberande produkter som ingår i de utvalda nischområdena. De används också till skriv- och tryckpapper. tillverkningsprocessen Tillverkningsprocessen är densamma för långfibrig och kortfibrig kemisk pappersmassa. Veden kokas med kemikalier vid hög temperatur. I denna process löses ungefär hälften av vedråvaran ut i kokvätskan, främst genom att det lignin som binder vedfibrerna frigörs. Den återstående hälften, som består av cellulosafibrer blir pappersmassa. marknaden Marknaden för kortfibrig kemisk massa som Rottneros tillverkar vid bruket i Miranda i Spanien var stark under 2006. De volymer avsalumassa från Sydamerika som tillkom under 2005 har absorberats av marknaden. Under 2006 tillkom ny kapacitet först vid årets slut, vilket bidrog till en balanserad marknad under året. Totalt producerades 16,3 miljoner ton blekt kortfibrig kemisk massa under 2006, vilket motsvarar 44 procent av den totala marknaden för blekt kemisk avsalumassa. De största producenterna på avsalumarknaden för kortfibrig kemisk massa är Aracruz, VCP (Brasilien), Arauco (Chile) och Ence (Spanien). Priset på eukalyptusmassa (BEK) steg från 590 USD vid årets början till 620 USD vid mars månads utgång, 640 USD vid juni månads utgång, 660 USD vid september månads utgång och uppgick till 670 USD vid utgången av 2006. Genomsnittspriset för 2006 var cirka 640 USD. produk ter och applik ationer Råvaran vid produktion av kortfibermassa utgörs av eukalyptus globulus som ger en mycket stark kortfibrig massa. Massan är ECF-blekt. Den används till skriv- och tryckpapper för att ge god tryckyta och till tissue för att ge mjukhet. O M S ÄT T N I N G E N S G E O G R A F I S K A F Ö R D E L N I N G K O N C E R N E N S P R O D U K T E R, procent av försäljningen Tyskland 16,4% Spanien 15,1% Italien 12,8% Sverige 9,9% USA 8,8% Storbritannien 5,8% Frankrike 5,3% Polen 4,4% Norge 4,4% Österrike 1,4% Övriga Europa 5,3% Övriga världen 10,4% Sulfatmassa 53% CTMP 28% Slipmassa 18% Virke 1%

MmA ar rk kn na ad d Oo Cc H h Pp Rr Oo Dd Uu Kk Tt Ee Rr Rottneros Årsredovisning 2005 2006 11 R o t t n e r o s m a s s at y p e r o c h k v a l i t e t e r Massatyp Vedslag Blekning Typ av blekning Användningsområden Mekanisk massa Slipmassa Gran Oblekt/blekt TCF Skriv- och tryckpapper, LWC/ULWC, kartong CTMP Gran Oblekt/blekt TCF Skriv- och tryckpapper, kartong, tissue Asp Blekt TCF Skriv- och tryckpapper, finpapper Tall Oblekt/blekt TCF Kartong, filter Kemisk massa Långfibersulfatmassa Tall / gran Blekt ECF Finpapper, skriv- och tryckpapper LWC/ULWC, kartong, tissue, filter Oblekt Filter, elektriska tillämpningar, absorberande produkter Eukalyptussulfatmassa Eukalyptus Blekt ECF Finpapper, tissue, skriv- och tryckpapper Tillverkningsprocessen Tillverkningsprocessen för kortfibrig kemisk massa är den samma som för långfibrig (se sidan 10). Fr amtiden Bruket i Miranda tillverkar en eukalyptusmassa som kännetecknas av god styrka jämfört med andra konkurrentmassor. Försäljningsarbetet är därför inriktat på att sälja Mirandas massor för tillverkning av produkter där såväl styrka som formation och ljushet krävs, till exempel högkvalitativ kartong. Utbudet av kortfibrig kemisk eukalyptusmassa kommer att fortsätta öka även under kommande år. Under 2006 tillkom cirka en miljon ton i framför allt Sydamerika och ytterligare kapacitet förväntas tillkomma under 2007 och 2008. Mekanisk massa egenskaperna som bland annat bidrar till hög bulk och opacitet hos de papper som produceras, dels på att massan är kostnadseffektiv. Även efterfrågan på Rottneros mest globala produkt, slipmassa, var god. De största producenterna på avsalumarknaden för mekaniska massor är de kanadensiska företagen Tembec och Millar Western. För Rottneros CTMP var prisbilden under året positiv, i linje med utvecklingen för kortfibrig mekanisk massa. R O T T N E R O S G L O B A L A M A R K N A D S A N D E L A R F Ö R AV S A L U M A S S A 2 0 0 6 Slipmassa, 73 % CTMP, 8 % Sulfatmassa, 1 % Marknaden 2006 var ett starkt år för mekaniska massor som koncernen producerar vid bruken i Rottneros, Rockhammar och Utansjö. Marknaden uppgick till 3,0 miljoner ton jämfört med 2,7 miljoner ton under 2005 vilket motsvarar en ökning med 11 procent. Under året tillkom ny kapacitet i bland annat Estland och Kina. I Kina uppskattar man framför allt CTMP eftersom en stor del av vedråvaran då tas tillvara. Efterfrågan på mekaniska massor, med tyngdpunkt på CTMP producerad av asp, var fortsatt god under 2006 vilket har flera förklaringar. Det beror dels på de tekniska U T V E C K L I N G VÄ R L D S L A G E R O C H N B S K - P R I S tusen ton USD 4 000 800 3 500 700 3 000 600 2 500 500 2 000 400 1 500 300 1 000 200 500 100 0 0 2002 2003 2004 2005 2006 Världslager, tusen ton NBSK-pris USD/ton

12 Sven Holgersson inne i sliperiet vid Rottneros Bruk, där veden matas in i slipstolarna för att slipas till massa. produk ter och applik ationer CTMP ett tillväxtområde CTMP är en förkortning av Chemi-Thermo-Mechanical Pulp, och är en mekanisk massa där veden fått en mild förbehandling med kemikalier vid förhöjd temperatur. Efter förbehandlingen mals veden i form av flis i en skivkvarn. CTMP, där Rottneros är pionjärer, är ett av koncernens tillväxtområden. Rottneroskoncernen har tre linjer för CTMP, vid bruken i Rockhammar, Rottneros samt Utansjö. Den höga prisnivå på el som befaras råda under de kommande åren har emellertid resulterat i att Rottneros överväger möjligheten att flytta produktionen vid Utansjö Bruk från Sverige till annat land. Den totala produktionsvolymen är 215 000 ton per år, vilket innebär att Rottneros är en av världens största producenter av CTMP. Vedråvara vid produktion av CTMP är asp, gran och tall som ger olika massakvaliteter. Gran ger en starkare massa än asp, medan aspmassan är väsentligt ljusare. CTMP tillverkas i ett antal olika kvaliteter utvecklade för olika användningsområden. Granmassorna tillverkas både oblekta och blekta till olika ljushetsnivåer medan aspmassorna huvudsakligen produceras med höga ljusheter.

m a r k n a d o c h p r o d u k t e r Rottneros Årsredovisning 2006 1 Samtliga massor är TCF-blekta det vill säga helt klorfria. Skriv- och tryckpapper utgör dominerande användningsområden. För till exempel vätskekartong tillverkas en speciell massakvalitet. Inom Rottneros nischstrategi fortsätter utvecklingen av speciella CTMP-kvaliteter för nya användningsområden. Bland annat har en blekt långfibrig CTMPkvalitet för filter utvecklats. Utansjö Bruk koncentrerade under 2005 och 2006 tillverkningen till aspkvaliteter för tryckpapper. Koncernen har genom Utansjölinjen kunnat komplettera CTMP-sortimentet med en kvalitet av aspmassa som är speciellt avsedd för bestruket finpapper. Slipmassa Rottneros är världens största tillverkare av slipmassa för avsalumarknaden med gran som råvara. Rottneros tillverkar ett antal slipmassakvaliteter speciellt anpassade för att användas till olika tryckpapperstyper. Slipmassorna produceras dels oblekta, dels blekta till olika ljushetsnivåer. Massorna bleks med peroxid och är därmed TCF-blekta. Det huvudsakliga användningsområdet för slipmassa är tryckpapper. Kartong är ett annat viktigt användningsområde. tillverkningsprocessen Vid framställning av slipmassa liksom vid tillverkning av CTMP används stora mängder elektrisk energi, främst för mekanisk fiberseparering, som sker med stora slipstenar eller kvarnar. Vedutnyttjandet är, till skillnad mot kemisk massatillverkning mycket högt, mellan 88 och 95 procent, varför slipmassa liksom CTMP benämns högutbytesmassor. fr amtiden Det finns en tydlig trend i marknaden att använda mer mekaniska massor för att få funktionella produkter med hög bulk. Mycket tyder på att användandet av mekaniska massor kommer att öka. Kapaciteten i världen ökar framför allt för CTMP men även för slipmassa. Världsproduktionen av slipmassa är betydligt större än marknaden för CTMP inkluderande både avsalumassa och integrerad massa. Tillkommande produktion av CTMP kommer att ske där konkurrenskraftiga elpriser kan erhållas. L E V E R A N S AV K E M I S K AV S A L U M A S S A ton % 18 000 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0-2 000 Nord- Väst- Öst- Latin- Japan Kina Övriga amerika europa europa amerika världen 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0-2 m a s s a m a r k n a d e n Världsmarknaden för avsalumassa uppgick under 2006 till cirka 42 miljoner ton, vilket är oförändrat jämfört med 2005. Marknaden för blekt kemisk massa uppgick till 37 miljoner ton, varav 21 miljoner ton eller 56 procent var långfi brig blekt kemisk massa och 16 miljoner ton eller 44 procent kortfi brig blekt kemisk massa. Återstående 5 miljoner ton utgjordes av oblekt kemisk massa och mekaniska massor. 2005 2006 Förändring i procent Producentlagren av kemisk massa var vid årets ingång 3,38 miljoner ton och hade vid årets slut sjunkit till 3,04 miljoner ton. N B S K - P R I S I U S D O C H E U R O 1 9 9 1 2 0 0 7 1 000 800 600 400 200 0 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 NBSK-pris i USD NBSK-pris i EURO De två viktigaste marknaderna för avsalumassa är Västeuropa och Nordamerika dit totalt 24 miljoner ton levererades under 2006, vilket motsvarar cirka 62 procent. Leveranserna till samtliga viktigare marknader ökade under 2006, med den enskilt största ökningen till Kina med 342 000 ton eller 9,4 procent. Den genomsnittliga ökningen på samtliga marknader var 3,4 procent. Prisskillnaden mellan långfi brig och kortfi brig kemisk massa i Europa varierade under året från cirka 10 USD vid årets början till cirka 60 USD vid årets slut.

14 I Rockhammar i Bergslagen produceras mekanisk massa av CTMP-typ. Rockhammars Bruk var 1974 först i världen med att producera pappersmassa med denna mekaniska processteknik. Bruket fick i december 2005 ett temporärt tillstånd som gäller fram till och med 2008 att höja produktionen från 60 000 ton till 66 000 ton. En av Rockhammars specialprodukter är en CTMP-massa baserad på tall för användning i filter, vilket är ett av Rottneros nischområden. Produktionen under 2006 nådde 99 procent av den totala produktionskapaciteten. Totalt producerades 65 500 ton vilket är en ökning med 6000 ton jämfört med 2005. Genom en mindre investering i fastbränslepannan och engagerad personal höjdes produktionskapaciteten med 10 procent. Under 2006 har arbetet med koncernens besparingsprogram pågått. Resultatet av programmet för Rockhammars del är att kostnaderna har minskat med 4 MSEK och att produktiviteten har höjts med 25 procent. För att effektivisera och systematisera arbetet med miljö och energiaspekter har Rockhammars Bruk under 2006 skapat ett nytt ledningssystem som innefattar kvalitet, miljö och energi. Ett av målen för 2006 har varit att minska den totala energiförbrukningen vilket har lett till att oljeförbrukningen halverats och att förbrukningen av elenergi har minskat med 10 procent. För att möta kundkraven på renhet hos massa har det befintliga sileriet byggts ut. Det utvidgade sileriet tas i drift under första halvåret 2007. En nisch för Rockhammars Bruk är att med en liten och effektiv produktionsapparat göra pilotkörningar i full skala för att utveckla kvalitetsegenskaper hos pappersmassan. Vid bruket finns endast en produktionslinje med väl utbyggda mätsystem för insamling av processdata vilket ger mycket goda förutsättningar för produkt- och processut- Rottneros Årsredovisning 2006 k o n c e r n e n s e n h e t e r Högt kapacitetsutnyttjande vid alla enheter Rottneroskoncernen består av fem massabruk i Sverige och Spanien, vedförsörjningsorganisationer i Lettland och Portugal, marknadsbolag i Tyskland och Belgien samt det nystartade affärsområdet Rottneros Packaging. De producerande enheterna är massafabrikerna vid Rottneros Bruk, Rockhammars Bruk, Vallviks Bruk, Utansjö Bruk samt massabruket i Miranda i norra Spanien. Massafabrikerna uppträder gentemot marknaden med gemensam profi l under varumärket Rottneros. rot tneros BrUk Vid Rottneros Bruk, som ligger i Värmland, tillverkas slipmassa och Chemi-Termo-Mechanical massa, CTMP. Bägge processerna är mekaniska med ett högt utnyttjande av veden. Tillverkningskapaciteten har under 2006 höjts från 145 000 till 150 000 ton. Kapacitetsutnyttjandet var under 2006 i genomsnitt 94 procent (101) för slipmassa och 102 procent (98) för CTMP. Bruket hade endast ett längre planerat underhållsstopp under hösten. Under året har fokus fortsatt varit på höjd produktivitet genom ökad tillgänglighet. Detta har uppnåtts genom att bland annat fastställa mätetal, rutiner för operatörsronderingar, samt förebyggande underhåll. Vidare har ett systematiskt förbättringsarbete bedrivits under året vilket har resulterat i nya månadsrekord för produktionen och ett nytt årsrekord på 147 200 ton. Organisationsutvecklingen har fortsatt under året genom att en gemensam produktionsorganisation har skapats för drift och underhåll, samt att stödfunktioner för finansiell verksamhetsstyrning, kompetensutveckling, projekt och inköp har renodlats. Utveckling av det målstyrda arbetssättet har skett under året där alla chefsområden haft årsmål som följts upp kvartalsvis. I början av 2006 fick bruket ett nytt miljötillstånd som möjliggör en produktion på 200 000 ton per år och att anlägga en fastbränslepanna. Under året har arbetet med att minska de rörliga kostnaderna som en del av koncernens besparingsprogram bedrivits med gott resultat. Ett omfattande arbete har utförts med att klarlägga hur sekundärvärme kan utnyttjas bättre i fabriken och därmed reducera förbrukningen av olja. Detta resulterade i minskad förbrukning redan under andra halvåret. Likaså har arbetet med en effektivare elanvändning fortsatt. Detta har gjort det möjligt att räkna med en lägre total energiförbrukning under 2007 trots en planerad produktionsökning. Övriga delar i besparingsprogrammet har avsett förbrukningen av blekningskemikalier, reningskemikalier samt massaved, vilket har resulterat i en kostnadsminskning med 14 MSEK på årsbasis. rockhammars BrUk

k o n c e r n e n s e n h e t e r Rottneros Årsredovisning 2006 15 veckling. Under 2006 har intressenter från massaindustrin hyrt fabriken för att bedriva produktutveckling av CTMP tillsammans med Rockhammars Bruk. Utansjö Bruk Vid Utansjö Bruk, norr om Härnösand, tillverkas slipmassa och CTMP-massa. Båda kvaliteterna används huvudsakligen till bestrukna och obestrukna skriv- och tryckpapper. Huvuddelen av produktionen bleks. Den totala kapaciteten uppgår till 159 000 ton. Kapacitetsutnyttjandet var under 2006 i genomsnitt 91 procent (76) för slipmassa och 95 procent (65) för CTMP. Intrimning av den nya CTMP-linjen har skett under året och produktionsnivån har kontinuerligt förbättrats. I slutet av året har ett pilotprojekt som ska öka tillgängligheten vid balhanteringen startats. Driftsorganisationen har under hösten samlats under en gemensam driftchef, medan övriga personella resurser samlas i en driftledningsstab. Under 2006 har ett arbete, som är en del av koncernens besparingsprogram, och som syftar till att minska de rörliga kostnaderna och höja produktiviteten genomförts. Detta har främst bestått av att användandet av blekningskemikalier och el har effektiviserats, vilket bland annat innebär att elförbrukningen per producerat ton har reducerats kraftigt. Den totala besparingen uppgår till cirka 14 MSEK på årsbasis. Vidare har arbetet med ett förbättrat sekundärvärmeutnyttjande inletts. Utansjö Bruk är den av koncernens enheter som har drabbats hårdast av de oacceptabelt höga elpriserna under 2006. Vid utgången av augusti meddelades att bolaget på grund av höga elpriser inleder förhandlingar om nedläggning av Utansjö Bruk med avsikt att flytta anläggningen utomlands. Förhandlingarna om en nedläggning pågick fortfarande i slutet av februari 2007. Vallviks Bruk Vallviks Bruk, strax söder om Söderhamn, tillverkar långfibrig sulfatmassa av två kvaliteter: helblekt sulfatmassa ECF (Elemental Chlorine Free), och oblekt sulfatmassa UKP (Unbleached Kraft Pulp). Fabriken har en total produktionskapacitet på 194 000 ton massa per år. Fabriken har tillstånd att producera 220 000 ton massa per år. Den satsning på nya användningsområden utöver finpapper som inleddes för ett tiotal år sedan har varit fortsatt framgångsrik under 2006. I inledningsskedet avsåg satsningen främst filterområdet och impregnerad board men under senare år har bland annat elektriska papperskvaliteter och greaseproof tillkommit. Under året har UKP-massa med mycket lågt metallinnehåll vidareutvecklats för att användas i speciella elektriska tillämpningar. Flera av kunderna klassar produkten som den kvalitetsmässigt ledande på världsmarknaden. R o t t n e r o s m a s s a b r u k Anställda Kapacitetsutnyttjande Leveranser av massa Produktionskapacitet per kvalitet, ton Medelantal Totalt procent tusen ton Mekanisk massa Kemisk massa per Långfibrig Kortfibrig massakvalitet 2002 2006 Slipmassa CTMP sulfat sulfat Rottneros Bruk 157 99 % Slipmassa 94 % CTMP 102 % 75 000 75 000 123 136 131 147 146 Rockhammars Bruk 67 99 % 66 000 56 58 57 58 64 Utansjö Bruk 142 93 % Slipmassa 91 % CTMP 95 % 79 000 80 000 127 129 101 117 149 Vallviks Bruk 189 101 % 194 000 189 179 190 196 201 Rottneros Miranda 160 95 % 136 139 146 149 139 149 000

16 Rottneros Årsredovisning 2006 k o n c e r n e n s e n h e t e r Jörgen Gustavsson, är traktorförare och torkoperatör vid Rockhammars Bruk. I ett bruk som Rockhammar krävs det att fl ertalet medarbetare har kompetens att utföra fl era olika arbetsuppgifter. Tommy Hägg slipverksjusterare, Fredrik Larsson fordonstekniker och Johan Spetzig praktikant i den mekaniska verkstaden vid Rottneros Bruk. Under 2001 inleddes ett investeringsprogram i processinterna åtgärder som bland annat syftar till att förbättra den yttre miljön ytterligare. Programmet, som innebär en investering på 115 MSEK har resulterat i att utsläppen till vatten har minskat. Arbetet under 2006 har främst fokuserats på kompletteringar och intrimningar av de stora ombyggnaderna som gjordes 2003. I juni 2006 tog Rottneros styrelse beslut om att investera 89 MSEK i en ny turbin som kommer att göra Vallviks Bruk i det närmaste självförsörjande på el från och med år 2008. Den nya turbinen med en kapacitet på 28 MW planeras att köras igång under hösten 2007. Förutom turbinen ingår ett antal åtgärder för att maximera elproduktionen. Turbininstallationen är förberedd för en framtida högre produktionsnivå i fabriken. Det koncernövergripande besparingsprogram som inleddes under 2006 har varit framgångsrikt för Vallviks del och kommer att leda till en besparing på drygt 19 MSEK på årsbasis redan under 2007. rot tneros mir anda Rottneroskoncernens enda tillverkningsenhet utanför Sverige är massafabriken Rottneros Miranda i norra Spanien. Där tillverkas eukalyptusmassa genom sulfatmassaprocessen. Produktionskapaciteten uppgår till cirka 149 000 ton. Under 2006 blev bruket ISO 14001-certifierat. Mirandafabrikens främsta marknader är Spanien, Frankrike och Italien. Den största enskilda kunden är en global producent av mjukpapper och hygienartiklar. I samband med övertagandet 1999 genomförde Rottneros betydande miljö- och produktivitetsförbättringar. Fabriken i Miranda producerade 142 200 ton under 2006 vilket motsvarar ett kapacitetsutnyttjande på 95 procent (100). Leveranserna uppgick till cirka 140 000 ton. Under 2006 togs en ny anläggning, för att optimera reningen av processvatten innan det lämnar fabriken, i bruk. Även en ny economizer (värmeväxlare) i sodapannan har installerats. sia rot tneros Baltic och rot tneros madeir as De svenska bruken importerar en del av sin råvara från i huvudsak Lettland via det egna dotterbolaget SIA Rottneros Baltic. Import till den spanska fabriken i Miranda sker från dotterbolaget Rottneros Madeiras i Portugal. SIA Rottneros Baltic är en strategisk del i Rottneroskoncernen råvaruförsörjning, bland annat därför att en stor del av den för Rottneros allt viktigare aspveden importeras från Lettland. Bolaget bidrar också till anskaffningen av vedråvara från övriga Baltikum, Ryssland och Vitryssland. Det är en styrka att Rottneros har personal som kan hantera språk och affärskultur i Ryssland. De lettiska och portugisiska verksamheterna försörjde under 2006 de svenska och spanska bruken till 29 procent. Den ved som Rottneros inte har behov av säljs till externa kunder. Virket i Lettland köps in via ett antal terminaler där mätning och lagring sker innan det skeppas till Sverige. För att tillförsäkra att råvaran håller utlovad kvalitet samarbetar företaget med den svenska virkesmätningsorganisationen, VMF. Leveranserna från SIA Rottneros Baltic är i högsta grad en logistisk operation där volymerna integreras med övriga leveranser i ett jämnt flöde till respektive fabrik. Under 2006 exporterade bolaget drygt 300 000 kubikmeter virke i 133 fartygslaster.