Pris 25 kr www.norafoskare.se Anno Domini N o r a s l ä k t f o r s k a r k l u b b N r 5 6 j u n i 2 0 1 0 Bengtstorps järnvägsstation, Bild ur Arkivpärlor från Nora bergslag Ur innehållet: Fängelsehistoria - en inblick i några straffmetoder under två sekler Malmö Straffanstalt Lärarvikarie anlägger brand Johannes och Carolina från Nora Bergslag Peter Bergströms sjätte brev
2 Anno Domini Nora släktforskarklubb info@noraforskare.se www.noraforskare.se 0730-250 990 Ordförande/Projektledare: Mats Eliason 0587-151 10/070-544 29 10 ordforande@noraforskare.se Sekreterare:Birgitta Magnusson 0587-105 92/070-394 64 70 sekreterare@noraforskare.se INNEHÅLL reportage Cellfängelse - den första stora sociala reformen. Munkens klosterliv med isolering och tystnad var en förebild för att isoleringsstraffet torde förhindra återfall i kriminalitet. 8-9 Kassör:Ann-Mari Söderberg 0587-311 871/073-222 98 48 kassor@noraforskare.se Redaktör:Margareta Eriksson 0587-129 23 /076-764 21 22 redaktor@noraforskare.se Webmaster:Lars Öjebo 0587-700 95/070-241 33 08 webmaster@noraforskare.se Ledamot: Birgitta Pettersson 0587-120 57/070-589 40 02 birgitta.pettersson@noraforskare.se Åke Mossberg 0587-106 95 ake.mossberg@noraforskare.se Jan William-Olsson 0587-151 46 /073-251 19 86 jan.william-olsson@noraforskare.se Konsult: Britt-Marie Lundell Anno Domini ges ut två gånger per år av Nora Släktforskarklubb. Alla bidrag som forskartips, reportage, bokrecensioner mm. mottages tacksamt. Författarna ansvarar för insänt material. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera insänt material. Citera gärna men glöm inte ange källan. /M.Eriksson, redaktör Om släkter - bakåt i tiden - och även framåt. Vilka spår har de lämnat. Barbro Björk berättar om Johannes och Carolinas liv på Hålabacken. 10 12-14 17-18 Erik Salmenius döms för mordbrand, ett grovt brott, och avtjänar straffet i Malmö. Hur han var som person vet vi inte, men han har lämnat spår, som Birgitta Pettersson har funnit. Peter berättar om sitt liv i Moorhead, Minnesota vid 1900 -talets början. Detta brev är samtidigt en tillbakablick av hans mer än 60 år som immigrant.
KLUBBENS AKTIVITETER ÅRSMÖTE. sid 5 ÖPPET HUS sid 6 Biblioteket öppet för Släktforskardagen. Många kom och det forskades intensivt. Förhandlingar med avtackning av medlemmar och några nya invaldes. Mats Eliason informerade. Underhållning av Åke Mossberg. Hela protokollet finns på klubbens hemsida. FORTSÄTTNINGSKURS sid 6 REDAKTÖRENS TANKAR Anno Domini kommer att finnas i pappersformat till klubbens medlemmar och tillgänglig online för alla. I framtiden kommer äldre utgåvor att publiceras online. Glöm inte att läsa vår hemsida, där nyheter och mycket mer finns. Bland annat kan du läsa reportage som passar bättre att publicera online. Jag har delvis förändrat layouten i detta nummer och även bytt layoutprogram. Hoppas på synpunkter från er läsare. Ibland är det alltför roligt att experimentera. Intresset för släktforskning har ökat och vi är fler medlemmar. Kom med synpunkter och vi skriver någonting tillsammans, stort som smått. Nästa nummer har temat hantverk. Visst känner du en snickare, murare eller skräddare från Nora med omnejd! Finns det en smed i din släkt? Har du läst om något hantverk, som inte finns idag? Önskar er en skön sommar. Nu är vi värda sol och värme efter denna långa vinter. 3 UTFLYKTER. sid 7 En expedition i Bergslagens historia med kaffekorg och kamera. Redaktörens tankar sid 3 Webmasters synpunkter sid 3 Ordförande har ordet sid 4 Klubbinformation sid 2+19 NOTISER sid 16 Söktips, Lyssnartips, Boktips, Middagstips Blandade tips sid 17 Sponsorer sid 19 Höstens program sid 20 Alltid något nytt att finna och nya frågor att söka svaret på. Margareta Eriksson, redaktor@noraforskare.se WEBMASTERNS SYNPUNKTER årsolen lyser ibland över oss alla och vi V längtar ut till solen och grönskan. Jag hoppas dock att ni inte glömmer bort att det finns en hemsida www.noraforskare.se där ni bland annat kan hitta information om klubben. Jag hoppas också att ni har sett att vi har fått tillgång till några andra släktforskarklubbars tidningar i pdf-format. Dem kan ni läsa med Acrobat Reader som är gratis. Det är hittills bara styrelsemedlemmar som haft synpunkter på hemsidan, men det vore roligt att veta vad vanliga klubbmedlemmar tycker. Hör gärna av er till mig via min e-post webmaster@noraforskare.se och säg er mening. Britt-Marie Lundell har efterlyst ett galleri med tidigare publicerade Veckans bild. Det ska komma, Britt-Marie! Men kanske har just du något du vill få ut på vår hemsida? Hör då av dig till mig. Lars Öjebo, webmaster@noraforskare.se
4 ORDFÖRANDEN HAR ORDET Vi har nu ett halvt år bakom oss, sedan förra numret av Anno Domini. Ett halvt år av intressanta och spännande stunder. Utflykterna till Stadra / Finnå och till Älvhyttan med den oförtröttlige Åke Mossberg, som vanligt lysande som guide. Arbetet med Släktforskarförbundets projekt Namn åt de döda var ett i det närmaste omöjligt arbete. Men. Det finns människor med is i magen och otrolig arbetskapacitet. Ingen NÄMND och ingen GLÖMD. Arbetet avslutades i rätt tid, även med jobb i julbrådskan. Inte nog med sitt, några kastade sig över Järnboås, som inte färdigställts i rättan tid. Släktforskningens dag den 20 mars, avhöll vi på biblioteket i Nora, som ett Släktsök. Det var många besökare som fick klara besked om sina anor och många noviser som fick blodad tand och vill fortsätta söka sin rötter. Om hösten 2010 blir som våren 2010 kan föreningen känna sig mycket nöjd. Det känns som Nora Släktforskarklubb är väl etablerad efter 29 år. Vi är nu 200 medlemmar och flera ska vi bli. Mats Eliason ordförande/projektledare ordforande@noraforskare.se Nora Släktforskarklubb Eliasonska Gården Rådmansgatan 11 713 31 NORA Tel: 0730-250 990 FORSKARSTUGAN Släktforskardagarna 2010 i Örebro, 27-29 augusti, har Örebro Släktforskarförening som arrangör med hjälp av länets övriga 10 släktforskarföreningar. Fredag den 27 är konferensdag och allmänheten är välkommen den 28 och 29. Mässan på Släktforskardagarna 2010 blir den största som arrangerats sedan starten 1985 - första officiella 1987. Vi räknar med att över 100 utställare kommer till Örebro, för att visa vad de har och för att träffa de över 5.000 besökare, som vi räknar med ska komma. Länets släktforskarföreningar och hembygdföreningar ställer ut tillsammans i mässhallen. De kommer att, på ett ställe, visa vilket utbud det finns av forskarkraft och kultur i länet. Nora Släktforskarklubb kommer att ställa ut tillsammans med Hembygdsföreningen Noraskog, Nora kommun, Vikers hembygdsförening, Nora Järnvägsmuseum, Järnringen och Närkes Kils hembygdsförening. Föreningen ska också deltaga i vad som kallas för släktsök. Medlemmar i föreningen kommer att bemanna en dator och besökarna får svar på sina frågor om sin släkt. Ett 30 tal föreläsningar genomförs under det vå dagarna, bl.a. vår egen Åke Mossberg, diplomaten och författaren Jan Mårtensson, historikern och författaren Christopher O Regan och många flera. Allt detta går av stapeln på det nya fina Conventum Arena. Vi ses där. Bild och Text : Mats Eliason Bild:Britt-Marie Lundell Dela med dig till andra! Sänd mig förslag till artiklar eller kom med egna reportage - stort som smått. Manusstopp för nr 57 fredag 5 / 11 för att redigera klart till Jul. Hör av dig till Margareta Eriksson, redaktör
5 Årsmöte Birgitta noterar och Hans leder 2010 Vi samlades igen i Tullbackagårdens samlingssal för årsmöte. Trots OS dragplåster - med damernas skidskytte kom 34 medlemmar. Åke Mossberg fick se tävlingen med någon timmes förskjutning.vi tackar honom för hans val att berätta om Ervallatrakten för oss. Gårdar och dess innevånares historia kryddat med Albert Engströms illustrationer och historier. Jan William-Olsson har fullföljt ett år som ordförande och Mats Eliason valdes enhälligt att efterträda. Ann - Chatrin Utterberg slutar i valberedningen och Inga Lill Persson avslutar sitt åtagande. Förutom ett stort tack fick de tre var sin tulpanbukett. Ann-Chatrin sprider glädje Ett särskilt tack till Leif Gustafsson som skänkte klubben två inramade gamla Norakartor.Vackra kartor med väl passande smal svart ram finns numer i lokalen Tulpaner till Jan Kaffe med dopp Kaffet och framför allt den utsökta kakan smakade utmärkt och den goda stämningen bidrog även till att detta blev ett trevligt årsmöte. Släktforskare är kanske ovanligt trevliga? Tre glada damer Text och bild : Margareta Eriksson
6 Öppet hus 2010 Släktforskningens dag uppmärksammades av många och vi var lättillgängliga i Nora Biblioteks konferensrum. Sex datorer med tillgång till olika arkiv gav många besökare en inblick i hur forskningen sker idag. Några var väl förberedda, andra kom spontant. Ibland kunde en anfadern spåras och ge en pusselbit till påbörjad forskning. För nybörjaren ett första prov på hur spår efter anhöriga söks online. Dagen var mycket stimulerande och gav mersmak för oss i klubben att arrangera flera tillfällen för släktsök förutom våra ordinarie öppettider. Malin Eriksson från Nerikes Allehanda publicerade ett trevligt reportage på tidningens lokal- och hemsida och fick följa hur en anfader spårades. Fortsättningskurs för släktforskare Släktforskning gör dig databeroende, men personlig handledning ger nya insikter och forskningen tar aldrig slut, ger bara nya frågor att besvara. Mats handleder Dag vid sökning i Ancestrys databas. Kerstin, Carl, Dag och Per visas runt i f.d regementets korridorer för att ta del av utställningen om Örbro för 200 år sedan. Eva Lundberg, stadsarkivets guide, gav oss en förmiddag med många givande historier från vårt län och söktips. Text :Margareta Eriksson Bild: Lars Öjebo, Margareta Eriksson
7 Vårens utflykter Välklädda gav vi oss iväg på utflykt till Stadra herrgård som första stopp. Åke och Ingvar guidade och underhöll oss med Stadras historia såväl hus som personer. Strapatsen upp till prosten Wallins grotta i stig- och väglöst land och över murkna broar blev ett litet äventyr. Jag tog snabbvägen ner då underlaget var friktionsfritt. Du som missade utflykten rekommenderar jag läsa om Stadra via www.stadranejden.se. Fortsätter på sidan 20. Mellan hägg och syren samlades klubbmedlemmar i Älvhyttan för att bli guidade av Åke Mossberg och paret Edit och Sune Karlsson. De röda bergslagsgårdarna med sina svarta skorstenar var förföriskt vackra i den skira försommargrönskan. Edit och Sune Karlssons delade med sig av sina stora kunskaper om byn och Åke med sina. Underhållande personbeskrivningar av bybor, kartor över en svunnen tid och gårdarnas historia. En utmärkt utflykt, som ger mersmak. Kaffepaus i Edit och Sunes trädgård under blommande körsbärsträd. Gårdar i Älvhyttan är ett kompendium, som paret Karlsson framställt och finns tillgängligt hos Länsstyrelsen och inom en snar framtid i klubblokalen. Guider konfererar Bergslagsgård i försommarskrud Samling i vägkorset Text: Margareta Eriksson Bild: Mats Eliason, Margareta Eriksson och Birgitta Magnusson Under körsbärsträdet hos Edit och Sune
8 Fängelsehistoria - en inblick i några straffmetoder under två sekler I den nya strafflagen från 1864 ströks alla kroppsstraff förutom dödsstraffet. Under tidigare århundraden hade rädslan för fysiskt lidande använts som brottsprevention och straffmetod. 1800-talets reform av fängelserna och synen på straff var en internationell rörelse. Isolering blev parollen. Långholmen är numera ett vandrarhem men anstalten i Norrköping fungerar på 2000-talet som häkte och dessa två byggdes under senare delen av 1800-talet. 1800-talets kriminalvård ansågs human då den vilade på de liberala idéerna att brottslingen skulle komma till insikt genom isolering. Den religiösa förebilden var munken, som sökte sig till gud i cellens ensamhet för syndernas förlåtelse. Det byggdes 40 nya cellfängelser i Sverige, efter amerikansk modell, mellan åren 1845-1885. Byggandet av denna fängelsemodell anses som en av vårt lands första stora sociala reformer. Rättssystem Reformen hade förbättringstanken som grund. Separation av fångar var en nyhet och särskilda ungdomsfängelser byggdes. Isolering var den totala motsatsen till de tidigare gemensamhetsanstalterna där alla häktade eller dömda, unga eller gamla blandades. Dessutom gjordes ansträngningar att skynda på rättsprocessen genom att bl.a permanenta häradsrätterna. Isolering eller tystnad Två isoleringsmetoder användes. Total isolering där fångens enda mänskliga kontakt var fångvaktaren - t. o. m. under transporter tvingades den dömde bära huva, som täckte ansiktet. Systemet kallas Philadelphia systemet eller the solitary system. Den amerikanska staden Auburn har gett sitt namn till Auburnsystemet eller the silent system. Där fick fångarna jobba tillsammans under tystnad, men isolerades i små celler under natten. Idag kan de olika systemen studeras vid besök hos Långholmens cellfängelse, som har förenat de båda systemen. Då fängelset var i bruk kunde straffet avtjänas i total isolering de första åren för att bytas mot gemenskapen i en annan del av fängelset inför frigivningen. Ny kriminalpolitik I praktiken är isoleringen av en människa naturligtvis mycket inhuman. Strafformen var grym och många bröts ner fysiskt och psykiskt. Idag skulle vi kalla den tortyr. Cellstraffet avskaffades 1946 och då hade Hallanstalten varit öppen i sex år, där kriminalpolitik med ny vårdideologi tillämpades. Mera öppenhet och arbete förespråkades. Fängelset omgavs av en mur och innanför fanns såväl fotbollsplan som gräsmattor. Besök av anhöriga blev tillåtna. Avfolka fängelserna Justitieminister Karl Schlyter lade grunden till en ny reform genom att förespråka separation av dömda och viktigast var att påbörja återanpassningen redan under verkställigheten. Han var den förste att reformera straffen till vård. Redan vid 1900-talets början fanns frivilliga organisationer, som bistod frigivna för återanpassning. Schyters program var mer omfattande. Unga skulle inte straffas utan uppfostras och utbildas. Psykiskt sjuka, alkoholister och bötesfångar borde inte avtjäna fängelsestraff. Påföljden skulle inriktas på vård i frihet, vilket betyder en villkorlig dom. Efter fängelsetiden skulle följa en tid av villkorlig frigivning med övervakning. Dödsstraff För 100 år sedan avrättades den siste i Sverige och 1921 avskaffades straffet i fredstid men helt avskaffades inte möjligheten för landets makthavare att döma till döden förrän 1973. Få dödsdomar har verkställts i Sverige, under åren 1865-1921 inalles 15 personer. Den siste bödeln A.G Dahlman använde för första och sista gången Långholmens giljotin, när Alfred Ander halshöggs den 23 november 1910. Han hade rånmördat en ung kassörska på ett växlingskontor i Stockholm. Text: Margareta Eriksson,redaktor@noraforskare.se Källa: www.kriminalvården.se/brottochstaff Släkthistoriskt Forum nr 1/2010 http:/user.tninet.se, Fångvårdsinrättningar i Malmö Förr och Nu, Gunnar Warren
9 Malmö Straffanstalt Under dessa arbeten i staden skedde ofta rymningar af fångar, eller kommo de hem till fängelset halfrusiga. Någon gång hände det att soldaten äfven själf var rusig, och det förekom till och med en gång att två fångar kommo ledande sin bevakning hem till fängelset, därvid den ene af dem bar geväret. En histora av Gustaf Holmer f.d. fångvaktare Malmö straffanstalt, Bild från Malmö Museum. Risken att få ett fängelsestraff var dubbelt så stor då som idag. För hundra år sedan 1910 satt ca 25.000 personer fängslade och befolkningen i Sverige var drygt 5,2 miljoner. Brott var då som idag en storstadsföreteelse. I Stockholm och Göteborg dömdes åtskilliga fler till fängelse än i Örebro. Kvinnors brottslighet var låg liksom idag. Erik Erson från Kåfalla döms 1871 till sex års straffarbete för mordbrand. Han avtjänar straffet vid straffängelset i Malmö. Fängelsekollektivet var då stort, ca 1000 man vid 1800-talets senare hälft. Sveriges totala fångantal ökade med 150 % under en 20 års period - från 1827 till 1847. All separation av straffångar omöjliggjordes och ända upp till 130 man fick dela samma logement. Sängar till alla tusen intagna saknades. Arbetsplikt Sysselsättningen på dagtid bestod av fysiskt arbete som hantlangning vid nybyggnad eller vedsågning utanför anstalten. Fångkollektivet har grävt de s.k. pildammarna, som försåg staden med rent vatten, och stora delar av Suellshamnen. Allt utomhusarbete övervakades av soldater från en bevakningskår. Prygelstraff brukades vid försummelse av bevakningen för såväl fånge som soldat. Branden En anlagd brand i fängelset utbröt två månader efter att Erik Erson anlänt till anstalten. En flygel ödelades och delar av en annan förstördes. Fångar flyttade runt till andra anstalter. Kvar blev straffångarna fram till 1909, när anstalten lades ner. Nutida Malmöhus Gamla bilder från Malmö finns på Malmö Museers hemsida och www.malmo.se ger tillgång till stadsarkiv med bilder. Numera är Malmöhus slott och museum öppna för allmänheten. Till största delen ett renässansslott byggt av danske kungen Christian III med funktionen av både slott och fästning. Av kastellet Erik av Pommen byggde 1429 finns delar bevarade. Text: Margareta Eriksson, redaktor@noraforskare.se Källa: user.tnet.se www.malmo.se och malmomuseer.se Gustaf Holmer. Stadsbiblioteket,Örebro Bakom lås och galler - några minnesanteckningar från en trettiårig tjänstgöring vid gamla Malmöhus Statistiska Centralbyrån, Fångvården 1859-1910
10 Lärarvikare anlägger brand Västgöthyttefors skola. Bild : Åke Mossbergs samling Varför försökte han bränna ner sitt jobb? Troligen inte pyroman eftersom han aldrig mer dömts för mordbrand. Personliga beskrivningar saknas för att förklara motivet och hur han klarade t.ex. strafftiden. Erik Erson / Salmenius tillbringade många år vid en straffanstalt och klarade återanpassningen med ett återtaget medborgerligt förtroende men registrerades som fängelsedömd i arkiven fram till sin död. Brottet Nora Stads och Bergslags tidning skriver 7 juni 1871 Mordbrand Vid Västgöthyttefors skolhus nedbrann natten till Annandag Pingst ( 28/5 red.anm.) en vedbod med vedförråd. Elden, som i tid varsnades av en tjänstepiga, var anlagd av byskoläraren därstädes Erik Ersson, i akt och mening att sätta skolhusbyggnaden i lågor, men lyckligtvis blev denna räddad undan lågornas rov. Gärningsmannen som biträdde vid släckningen, skall genast hava erkänt sitt brott och avfördes genom staden i måndags till Örebro länscellfängelse. Anledningen till mordbranden är för oss obekant. Straffet Domslutet meddelas i samma tidning den 1 juli att extratinget den 28/6 vid Nora och Hjulsjö Bergslagers häradsrätt finner Erik Ersson skyldig och utmäter påföljden till sex års straffarbete, samt för all tid förlust av medborgerligt förtroende. En inte namngiven medhjälpare får betala ett bötesstraff av 25 riksdaler. Gärningsmannen Erik har dokumenterats i fler handlingar än kyrkoarkiv och stadsarkiv. Tidningarna skrev gärna om mord - då som nu. En skillnad är att det saknas foto av personen i pressen 1871 och att nyheten inte upptar flera sidor och att enbart polisens redogörelse publiceras. I Kriminalvårdens akter finns dokument, som beskriver fängelsetiden och frigivningssituationen. Eftersom Erik fullbordade sin utbildning till lärare vid seminariet i Härnösand borde det finnas betyg i arkiven. Vem var han? Personen Erik visar en medveten kamp att ta sig tillbaka till samhället, som fullgod medborgare. Studerar, jobbar och bildar familj. Byter efternamn till Salmenius. Klokt av honom att lämna hembygden och skapa sig ett nytt liv i Stockholm. Eriks far och bröder arbetade inom gruvhanteringen och det är sannolikt att hans handikapp bidrog till ett annat yrkesval. Social situation Pappa Erik Salomonsson f. 1826 började jobba vid 15 års ålder med gruvarbete och var under 30 år anställd som gruvsmed vid Klacka Lerbergs gruvfält. Förutom detta brukade han och ägde torpet n:r 2 Kåfalla, Fänskärret. Han gifte sig 30/12 1847 med den 4 år äldre Lovisa Israelsdotter från Fänskärret. De bildade familj och Erik Ersson /Salmenius föddes 1849, som barn nummer två. Carolina Lovisa dog under första levnadsåret. Ytterligare fem barn födde Lovisa och även Axelina Josefina dog som småbarn. Frans f. 1865 Lovisas sista barn - utvandrade 1881 till USA. I februari 1870 dog mamman i lunginflammation. Pappa Erik levde ett långt liv och 1915 slutade hans liv av åldersskäl. Han gifte om sig med Brita Lovisa Ersdotter 1893. Bruden var 33 år yngre och den nya familjen fick ytterligare ett barn, Halvar Julius föds 1894. Han bosatte sig i Hällefors.
Återanpassning Erik Erson / Salmenius har i november 1877 avtjänat straffarbetet och lämnar Malmö Citadellet. Ett porträtt kompletterades i frigivningsintyget, där brott, straff, frigivningsort och besparingar fanns angivet. Han beskrevs som en blond, blåögd, stark och 5 fot och 9,3 tum (ca 176 cm) lång man med spetsig näsa. Speciella kännetecken var att en arm saknades efter en olycka i ungdomen. Med 73 kronor och 88 öre återvände han till Fänskärret. Synnerligen gott uppträdande Nu lever Erik igen hos familjen och efter tre år får han ett mycket viktigt dokument. Kommendanten och slottspastorn från fängelset i Malmö intygar om synnerligen gott uppförande. Kunglig Majestät är den som fäller det avgörande utslaget och Erik är åter en fullvärdig medborgare i juli 1880. Erik byter efternamn till Salmenius och antas till seminariet i Härnösand. Nytt liv Kursen fullbordades efter 4 år och Erik flyttar till Stockholm, Kungsholmens Församling, Flemminggatan 25. Han fick anställning vid Sveriges Tidningar, som lades ner 1886. Samma år flyttade Erik till Adolf Fredriks Församling, Observatorieroten, och vigdes i Adolf Fredrik kyrkan med sömmerskan Anna Ulrika Råberg, 25 år och barnfödd i Härnösand. Erik försörjde sig som litteratör och korrekturläste mm. åt boktryckerier. Familjen bodde på Dalagatan, där första barnet föddes 1887, en tös vid namn Anna Vivia Nancy. Flickan dog av difteri på Epidemisjukhuset, när hon var fem år. Ytterligare två barn fick familjen. Erik Paul William föddes 1896 och Knut Otto Richard 1898. Knut dog som spädbarn av kvävning. Erik Paul William blev så småningom typograf. Han bosatte sig på Kungsholmen, S:t Göransgatan, och arbetade som typograf. År 1945 vigdes han med Nanny Teresia född 1900 i Västerlövsta, Uppland. Han avled 1979 och hon 1992 och de hade inga arvvingar. Erik och Anna Ulrika lämnade Vasastan och Sibirien för att bosätta sig i Backebo, Solna år 1915. Tre år senare dog Erik i emfysem 1 och finns begravd på Norra Kyrkogården i Stockholm. Källa: Svar, Nora Stads och Bergslags tidning, Rotemansarkivet, Noraskogs arkiv, del sex. 11 Text: Birgitta Pettersson Det var då Ett särskilt tack till Arkiv Digital som sponsrar klubben med två helårs abonnemang till Ingrid Berglund och Birgitta Magnusson för att att leda och genomföra ett nytt projektet med arbetsnamnet Födda, Vigda, Döda i Nora kommun. Nora i Maj 1910 Nora Stads och Bergslags tidning skriver. -Franklin D. Roosevelt, senator för New York, besöker Sverige. - Halley s komet väntas passera. Våren har varit ovanligt kall med snö, frost och skyfall. Fruktträden i Sydtyskland har allvarligt skadats av det besvärliga vädret berättar en reporter. - Uppror i Tibet. Strid mellan Kineser och Tibetaner - Jordbävning i Costa Rica med många offer. Källa:Mikrofilmad tidning, Nora Bibliotek Text: Margareta Eriksson red. Göteborgsposten 2010 1 Nedsatt lungfunktion som vid KOL eller astma
12 I tidens våld Att stanna upp ett ögonblick minnas tider, som kom och gick, en bild, ett namn - vad finns mer att bevara den frågan - kan man den besvara? Hur gärna vi än vill står tiden aldrig still Nya generationer tar över levnadssätt både det som är fel och rätt Barbro Björk Johannes och Carolina Förord Saxhagen 2009, Foto: Stefan Rosén Text:Barbro Björk, barbrobjork@hotmail.com Barbro Björk har forskat om sin släkt i 30 år och dokumenterat såväl gamla anor som nutida släktingar till ungefär mitten av 1900-talet. Hennes släkt kommer från Nor och Blexberg med omnejd. Denna släktkrönika har, förutom människorna, satt gårdarna i centrum, för att vi ska kunna få en inblick i hur våra släkter har funnit varandra. Det vackra fotografiet på Johannes och Carolina, får inleda denna berättelse om deras familj. Därefter följer Johannes släktingar med anor och platser, hus mm. Med datorns hjälp har forskningen kunnat följas långt tillbaka i tiden i Johannes släkt, bara för att namnet Rotkopp har dykt upp. Då får vi namnen Malmberg, Sundelia, Hoyer, Fassinger m.fl. En annan gren från Johannes är Westerberg, Frantzon, Dandanell.Gårdarnas namn är bland annat Lobergstorp och Grekskog. Carolinas släkt kommer från sexmän i Blexberg, Nor och ingifta kvinnor från Fogdhyttan, Bengtstorp m.fl. gårdar. Bokens andra del handlar om Johannes och Carolinas alla barn - hur gick det för dem? Där får vi ta del av 1900-talets första del.
Johannes Ersson och Carolina Andersdotter mellan Nora och Hällefors. Antagligen fick Johannesoch Carolina flytta något hus från Blexberg, ner till denna plats. 13 Johannes var bergsman, född den 20 september 1833 vid Lövnäs, Moshyttan, Järnboås. Då Johannes var sex år flyttade han tillsammans med sin familj till Rågrekstorp, som inte ligger långt från Lövnäs. Bilden är ett nytaget kort på det gamla huset vid Rågrekstorp.Foto: Stefan Rosén Carolina var bergsmandotter, föddes den 5 juli 1841 på Blexberg. Hon döptes den 7 juli av Bötiger. När Carolina endast var 1/2 år dog hennes mor. Fadern Anders gifte om sig och Carolina fick en styvmor. Enligt muntlig tradition hade Carolina det besvärligt, då hon var liten. När hon var 10 år dog även denna styvmoder och fadern gifte om sig för tredje gången. Vid denna tid hade Carolina, förutom helbroder Per Olof ytterligare sex halvsyskon. Carolina flyttade hemifrån 1857, men återkom till föräldrahemmet två år senare. Samma år flyttade hon som tjänare till Ringshyttan. Fader Anders var ofta berusad och inte lätt att tas med. Han dog 1861 och samma år gifte Carolina sig med Johannes. De vigdes i Starenberg. Lysningen den 8 september för bergsmannen Johannes Erson, Store Lövnäs, Järnboås och bergmansdottern Carolina Andersdotter från Ringshyttan. Vigsel: Brudens giftoman nämndeman Erik Persson i Skrikarhyttan närvarade och lämnade sitt bifall. Brudgummens hinderslöshet bestyrkt genom attest från pastor i Järnboås 9/2 1861. Efter precis ett år föddes det första barnet, då föräldrarna bodde i Lövnäs. Josefina föddes den 8 oktober 1862. Genom arvsskifte den 27 november 1863 och fastebrev den 1 november 1865 på tillhopa 1/4 mantal, blev Johannes och Carolina ägare av Hålabacken, kallat Saxhagen, avstyckat från Blexberg nummer 3:3. Gården ligger vackert på ängar med sjön Saxen nedanför ängarna. Gården ligger än idag vid vägen Här på ängen låg ett av husen vid Blexberg. Kan det vara platsen där Johannes och Carolina möttes? Foto: Stefan Rosén, 2009 Nu började en tid av slit och släp för Johannes och Carolina. Familjen fick ytterligar tolv barn. Johan född 26 december 1864 Oskar född 23 maj 1866 Karl född 10 augusti 1867 Axel född 26 mars 1869 August född 1 december 1870 Hjalmar född 3 februari 1872 Ida Carolina född 21 maj 1873 Anna född 1 juli 1875 Vilhelm född 12 februari 1877 Hilda Carolina född 19 maj 1878 Victor född 12 december 1879 David född 17 maj 1883 Ungefär ett barn vartannat år. Det var många kvinnors lott vid denna tid. Förutom alla graviditeter förlorade familjen flera barn. Axel dog redan 1870 av strypsjuka August dog 1871 av magsjukdom Ida Carolina dog 1871 av slag Anna dog 1875 av medfödd svaghet Vilhelm dog 1877 av blodhostning Carolina var snäll och omtänksam. Hon hade bruna ögon. Hennes barnbarn Elsa berättade att en gång, då Elsas systrar hade fått hattar, fick Elsa ingen, men då kom Carolina och tyckte att även Elsa skulle ha hatt, varpå hon köpte en hatt åt Elsa.
14 Carolina Andersdotter Barnbarnet Bertil berättade att Carolina ofta var hos dem på somrarna. Hon hade en förfärlig hosta, därför hade hon alltid karameller i fickan mot hostan, smultronkarameller. Johannes var en fattig bergsman, som var snål och när han handlade på torget, skulle han alltid pruta, berättade hans barnbarn Knut. Ett ordstäv, som var känt bland bergsmännen i trakten var Du skall brodda i framtiden, Johannes Detta bör förklaras. Johannes Ersson, en av de mindre bergsmännen, var ute och körde malm. Utrustningen var inte förstklassig, och i den besvärliga Änglabobacken slant hästen och föll på knä. - Si det var en hal fläck, sa Johannes. - Ja och hästen är också hal under skon, fick Johannes till upplysning. Du ska brodda Johannes Anmaningen kom igen, när Johannes skulle tjänstgöra som ordningspolis i farstun vid ett predikomöte. Det hjälpte inte att söka se bister ut, det kunde förresten inte Johannes. Men han ville försöka att ta en ostyrig drängpojke i kragen. Det blev emellertid en kraftig motstöt, så att arm och hand på Johannes föllo ned. - Du ska brodda i framfoten, Johannes hördes det från någon i hopen. Det berättas att en gång blev Johannes instängd i gruvan, han blev mycket rädd och bad till gud. Räddningen kom och han kom upp ur den farliga gruvan levande. Därefter blev Johannes religiös. På 1870- talet var Johannes Ersson med i Blexbergs byamäns sammanträden och blev enhälligt vald till revisor. När fattigstugan i byn skulle ha brandved för vintern, lämnade Johannes Ersson ofta det lägsta budet vid auktionen. I mars 1886 flyttade hela den stora familjen till Finnåkers Norra By i Felingsbro. Vad gäller husförhör var var alla i familjen duktiga. Här i Finnåker, 3/8 mantal under Kåfalla blev det lantbruket, som blev huvudsysselsättningen. 1903 inköpte Johannes Ersson Faktorigatan 8 i Örebro, även kallat Choisie, på Norra Smedjebacken. Nu hade han blivit gårdsägare i staden. I detta hus fanns många lägenheter, med en del dåliga hyresgäster. En gårdskarl vid namn Danielsson anställdes. Han gifte sig senare med en dotter i huset. Vid denna tid kom ofta kringresande judar och sålde tyger till kostymer mm. Johannes prutade och köpte ett tyg, varpå han lät sy en kostym. Johannes Ersson avled den 12 april 1910 i sitt hem. Ett testamente var skrivet till förmån för hustrun Carolina, vilket alla barnen godkände. Endast ett av barnen hade en skuld till fadern och det var Hjalmar, som var skyldig1134 kronor. Däremot hade sonen Victor en fodran på 1110 kronor. Då Johannes begrovs ville Alma, sonen Davids hustru, att Carolina skulle ha hatt på sig. Men Carolina tyckte att hade hon haft schalett tidigare, skulle hon även ha den nu. En gruppbild av Johannes och Carolinas barn och barnbarn får sluta denna berättelse. Bilden är tagen efter det att Johannes var död, alltså någon gång mellan 1910 och 1913, för Carolina finns med på bilden och hon dog 1913. Bilden visar hur viktig hatten var vid denna tid. Damerna bär hatt och även flickorna. Huvudbonader har herrarna och gossarna, men Carolina har ingen hatt! Från övre högra hörnet ser vi Alma (med den största hatten framför henne Rut med randig klänning, hon håller i Victors flicka i rutig klänning, bakom Rut står Otto med barnet Gunnar på armen. Bredvid Gunnar står Oskar, David, och Hilda (med en stor hatt) bredvid Carolina, utan hatt. Fram för Carolina står tre pojkar Hilmer, Bertil och Gustaf. Tre flickor i rendiga klänningar är Göta, Elsa och Svea, bakom dem står Anders (dold) och Knut. Om vi går längst upp till vänster står Agda, Rickard och Anna Johansson ( med stor hatt ). Karl sitter med Victors minsta flicka i knät och längst till vänster systrarna Ingeborg och Valborg.
15 CD för PC
16 Notiser Text: Margareta Eriksson,redaktor@noraforskare.se Söktips - gratis Stadsarkivet i Stockholm www.ssa.stockholm.se Med internetuppkoppling når du Stockholms stadsarkiv och finner Rotemansarkivet. Denna kommunala organisation skapades 1878 i Stockholm. För att avlasta prästerna övertog rotemän folkbokföringen fram till 1926. Rotemansarkivet har även en sida med sökhjälp. Det är en databas med cirka 3.700.000 poster. Utmärkt sökväg då det finns många uppgifter, inte bara in och utflyttning. Stadsarkivet i Örebro www.orebro.se Webbsidan ger dig gratis tillgång till bilder från Örebros historia 1860-tal till och med 1970-tal. I databasen kan du göra sökning i fritext, vänstermeny eller avancerad sökning. Användarmanual förklarar hur du söker. Nora finns tillgänglig liksom andra kommuner inom länsgränsen. Öppnar du Landsbygd tätorter länet får du 667 träffar på 112 sidor. Så kallade frimärksbilder visas och dem kan du låna, om du anger källan. Nora kommunarkiv Öppet tisdagar och torsdagar 8.00-16.00 Boka alltid tid på telefon 0587-811 90 eller 812 44 Arkivens dag Årets tema är klimat och öppet hus i Sveriges arkiv infaller denna gång den 13 november. Lyssnartips Släktband Sveriges Radios utmärkta program Släktband har tyvärr lagts ner. Du kan lyssna på separata program eller skriva ut hela programmet på din skrivare. http://sverigesradio.se/sida/arkiv.aspx?programid=20 68&date=2009-12-01 Journalisterna Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström har med sina gedigna kunskaper och stora intresse för släktforskning skapat radioprogrammet Släktband och sänt i P1 under åtta säsonger. De har lyft fram släktforskningen som den folkrörelse och kulturfaktor den är. De båda journalisterna har föredömligt visat på källor utanför kyrkoböckerna de många olika arkiven. Sveriges Släktforskarförbund kommer att utdela Hederspriset till Victor Örnbergs minne på 10. 000:- under Släktforskardagarna i Örebro 28-29 augusti till de båda journalisterna. Vetenskapsradion Historia Programmet sänds torsdag med repris söndag och onsdag. Detta program ingår i lyssna igen servicen och kan både spelas in och skrivas ut. Firar nu 10- års jubileum och verkar inte vara föremål för nedläggning. Källa: Rötter,Sveriges Radio, Boktipset Nättidningen Sveriges Historia rekommenderar genom en läsarenkät Börje Isakssons bok: Två dygn som förändrade Sverige - 1809 års revolution, ISBN 912711761X Vad tycker andra om böcker de läst? Öppna www.bok.nu och du finner läsares bedömningar och förslag till inköpsställen. Sven Olof Karlsson, Svenska ödehus, 2008, Finns vid Nora bibliotek ISBN 10:9127116603 Lars Svensson, Nordisk paleografi,handbok för att tyda skrifter,lund, Studentlitteratur. Fjärrlånas från Örebro stadsbibliotek. ISBN 91-44-05391-6 Middagstips Vill din egen kock du vara, Ta mig då till hjälp jag ber Den välanvända Lilla Hjälpredan i köket har för mycket patina på sin framsida för diktens alla strofer skall kunna tydas. Ingeborg Zethelius kokbok från 1898 innehåller recept för vardagsmat. Falsk Sköldpaddsoppa Ett kalfhuvud, som förut är klufvet, urvattnadt och hjärnan urtagen, sättes på elden i litet vatten; en morot ilägges äfven. När hufvudet är kokt, upptages det, och spadet silas. Ett par lökar fräsas i smör, litet af spadet påhälles och kokas en stund. Soppan redes som vanligt med smör och mjöl, och spadet af hufvudet och det hvari löken kokat ivispas jämte peppar, salt och en nypa ingefära. Litet sherry slås i skålen, soppan slås därpå och serveras med bitar av kalfhufvudet uti. Kommentar: Smör, grädde eller en skvätt vin räddar en maträtt, då liksom nu.
Blandade tips Text:Margareta Eriksson,redaktör Håll dig uppdaterad. Really Simple Syndication förkortas RSS och är en teknik för att automatiskt sända till exempel nyheter till en avsändare. Med RSS slipper du surfa runt efter nyheter och ser direkt när en webbplats uppdaterats. En RSS-läsare möjliggör en prenumeration av RSSflöden och att du kan samla alla nyheter på samma ställe. Släktforskning i utomnordiska länder. Ett nordiskt samarbete finns redan, Nord - Gen med hemsidan www.nordgen.com. Släktforskare kommer i framtiden efterfråga utomnordisk forskning. Sveriges släktforskarförbund har startat ett nytt projekt Att släktforska i andra länder. Peter Unger på Sveriges Släktforskarförbunds kansli i Solna har påbörjat arbetet med att kartlägga och sammanställa uppgifter. Just nu arbetar han med Västeuropa. Har du information kontakta peter@genealogi.se, alla bidrag med uppgifter och tips är välkomna. Källa: Angeläget 1/ 2010-05-03 Jägare och bönder Våra gener kommer från invandrande jordbrukare börjar reportaget av Birgitta Gustafsson Ny DNA forskning motsäger tidigare antaganden att stenåldersjägare - samlarna tycks ha blivit jordbrukare. Invandrare, som brukade jorden, kom hit söderifrån. Anders Götherström från Uppsala universitets evolutionsbiologiska avdelning har lett studien. De jägarsamlare som bodde i Skandinavien för mer än 4000 år sedan hade en annan genpool än den vi uppvisar idag, berättar han. När, var, hur och varför övergick människorna till det slitsamma livet som bönder är frågor som arkeologer ställt sig. En övergång från nomadliv tar mycket lång tid då vanor inte bryts lättvindligt. De har funnit att det inte handlar om en långsam process utan en snabb förändring. Invandring av jordbrukande människor kom hit söderifrån. Hela artikeln finns på Nora bibliotek. Källa:Populär arkeologi 4/2009 redaktör kallas vem som helst som skriver om vad som helst Källa: MINUS Uppslagsbok för mindre vetande, Gerhard Bendz Peters sjätte brev Detta blir det sista brevet, som publiceras i Anno Domini av Peter Bergströms omfattande korrespondens. Jag har valt att skriva en sammanfattning av brevet på denna och nästa sida. Den som vill fortsätta följa hans levnadsbeskrivning kan gå via källan http://www.4.cord.edu.projects/<<bergström/index. htm. och ta del av fortsättningen. Kanske väcks intresse av att tolka hans övriga brev för publicering i Anno Domini. Hör gärna av dig till redaktionen. Peter börjar med att beskriva 1950 - talets USA och gör en tillbakablick av sina 67 år som immigrant. Av åldersskäl har familjen sålt sin bil. Peters fru har svårt att gå och han beskriver sig själv som nästan blind. Peters sjätte brev 21 oktober 1951. Citat ur brevet: Här är det stor skillnad i jämförelse med, när jag kom 1886. Vi hade 75 cent per dag när vi jobbade längs en sträcka ( arbetade med järnvägsbygge) Min dotter Mabel är 47 år och tjänar 150 dollar i veckan, men måste betala statlig inkomstskatt för 25 dollar per vecka. Hyran för lägenheten är 75 dollar. Hon arbetar vid ett kreditinstitut som beviljar lån till stora försäkringsbolag. Kontoret ligger i Russ Buildings sextonde våning. Mabels arbetsplats låg i USA s högsta skyskrapa, när den byggdes 1927. Peter jämför sin lön med flera av sina egna eller nuvarande frus barn och konstaterar att tiderna är förändrade. Mindre arbete ger mycket högre lön. Han beskriver hur långa tågset, med upp till 150 vagnar transporterar kol till New York via Moorhead. 17
18 Stående i bakgrunden från vänster är Ed Sauvageau, O.E. Malvey och Peter Bergström Sittande från vänster är Polismästaren T.L. Murphy och Borgmästare W.R. Tillotson Sverige är en av de största importörerna kan han läsa i den Svenska Tidningen. Han förundras över postorderkataloger som sänds ut i stort antal och innehåller reklam på många sidor. Nu har Postorder nått även Sverige, förstår han, när han läst Esse Franssons brev. Berättelsen om immigrantlivet har nu kommit fram till år 1899 och Peter bor i Moorhead. Efter att ha arrenderat mark och köpt häst och vagn börjar han sälja hö. Han anställer en medhjälpare och affärerna går utmärkt. Han utvidgar sin verksamhet till att tämja och sälja hästar. År 1914 äger han 22 arbetshästar. Han beskriver sitt sätt att få hästen tam: Hästen var inte van vid grimma eller sadel, men jag selade den och spände för hästen till en vagn. Den stegrade sig naturligtvis, men jag var inte rädd. Jag hade en bra strategi. Började styra ut den till ett plogfält med hjälp av piska. Hästen skenade till utmattning, därefter var det inga problem med att tämja den. Peter bygger sitt första hus och övergår till att hugga och sälja ved till ett tegelbruk. Han röstar i valet 1900, där en svensk vid namn Eureen väljs till Ålderman ( kommunchef med viss lagrätt). En ny karriär tar vid för Peter då han accepterar tjänsten som poliskonstapel. Bemanningen på polisstationen är en chef och två konstaplar som delar tjänsten och Peter har nattskiftet. I de två städerna Moorhead och Fargo fanns 52 salooner, som stängdes i juli 1915 - ett politiskt beslut - då det var för oroligt med för många våldsinslag. I brevet skildrar han en rånarjakt en mörk kväll längs järnvägen. Rånaren gömde sig under en järnvägsvagn, där rånarligan hade sitt tillhåll. Peter sköt och rånaren förlorade sitt ena öra. Med sitt vapen tvingade Peter sammanlagt 26 man till polisstationen och de avväpnades. Inalles beslagtogs sju vapen. Denna bedrift intygar Peter att han aldrig skulle göra om idag, även om han erbjöds en stor summa pengar. Efter två år slutar Peter som polis och återgår till sina hästar och sina transporter av trä och kol. Brevets sista rader är Du kan tycka att det är lättare att vara polis, men 15 juli 1915 gjorde jag 75 arresteringar på sex timmar. Min uniform, var så våt att den torkade först efter två dagar. Dessa rader är de sista i Peters sjätte brev. Tolkat av Margareta Eriksson, redaktor@norsforskare.se
19 Ett stort tack till våra sponsorer KLUBBINFORMATION Medlemsskap i Nora Släktforskarklubb erhålls genom att betala årsavgiften 125:- för enskild medlem och 50:- för övrig familjemedlem.verksamhetsår: 1 januari - 31 december Använd Plusgiro 926 18 96-6 och ange organisationsnummer 87 71 00-99 51. Glöm inte ange namn på samtliga personer, adresser och telefonnummer. Har du e-post? Sänd adressen till oss info@noraforskare.se. Kontakta oss Via internet: www.noraforskare.se info@noraforskare.se Per telefon: 0730-250 990 Brev eller besök: Eliasonska Gården Rådmansgatan 11 713 31 NORA Öppettider Sommaren 2010, vecka 22-35 Jouröppet Ring 0730-250 990 Fr.o.m. 2 september ordinarie tider Tisdagar kl. 16.30-19.30 Torsdagar kl.16.30-19.30 Annan tid enligt överenskommelse Välkomna Klubblokalen Du får tillgång till onlinetjänster som Genline, Arkiv Digital, SVAR och Ancestry för din forskning. Kursverksamhet för nybörjare och fortsättningskurser arrangeras. Utmärkt boksamling för forskare. Styrelsemöte: 1/9, 6/10, 3/10, 1/10 kl.18.15 Plats: Eliasonska Gården
20 B-föreningbrev Avsändare: Nora släktforskarklubb Eliasonska Gården Rådmansgatan 11 713 31 NORA Höstens program Årets släktforskardagar 28 och 29 augusti Conventum Arena - mässhall öppen 10.00-17.00 Conventum Kongress - invigning och föreläsningar Conventum Konferens - föreläsningar på söndag Huvudföreläsare: Jan Mårtensson och Christopher O Regan Information om mässan www.sfd2010.se Fredag 25 juni 2010 midsommarfirande i pershyttan Nora Släktforskarklubb organiserar tillsammans med Hembygdsföreningen årets firande. Varmt välkommen. Söndag 12 september 2010 Vandring vid Södra kyrkogården Guide: Åke Mossberg Samling vi torget i Nora kl. 14.00 Söndag 10 oktober 2010 Utflykt till Järnboås kyrka och Finnshyttan Guide: Åke Mossberg Samling vid torget kl. 14.00 Torsdag ( datum och plats annonseras ) Medlemsträff kl 19.00 fortsättning från sid 7 Finnå skvaltkvarn Skvaltkvarnen var en enkel kvarn för malning av säd mellan kvarnstenar horisontellt placerade liksom vattenhjulet. Vattnen via en ränna drev skovelhjulet. Denna typ av kvarn var allmänt förekommande fram till 1900-talet då vattenkvarnen med vertikalt hjul blev vanligare. I många byar fanns mindre vattendrag med liten fallhöjd och lämplig för lokal produktion av mjöl med hjälp av en skvaltkvarn. Idag är de flesta av kvarnbyggnaderna ruiner. Text: Margareta Eriksson, Bild: Mats Eliason