Utveckling i Jönköpings län 2015 1
Sammanfattning Denna ska ses som ett enkelt visuellt kunskapsunderlag eller en samlad översikt på länets utveckling under 2015 samt i vissa fall över en längre period. Givetvis finns förklarande text och kommentarer där så behövs. Statistik har hämtats från olika myndigheter och organisationer, bearbetats och sammanställts i diagram och tabeller. Innehållet är indelat i områden som har påverkan på länets tillväxt. Folkmängd, flyttningar, sysselsättning och arbetslöshet, näringslivsutveckling, bostäder, utbildning, trafik och pendling, ohälsa, jämställdhet, m.m. Ambitionen är att utveckla denna med fler och mer djupgående analyser inom varje område i nästa års upplaga. Sammanställningen är gjord av Ola Olsson, ansvarig för statistik och analys på Regional utveckling, Region Jönköpings län 2016. Statistikkällor: SCB Arbetsförmedlingen Konjunkturinstitutet Boverket Tillväxtverket Försäkringskassan Trafikanalys Region Jönköpings län 2
Befolkning Länet har en fortsatt positiv folkmängdsutveckling. Det fanns officiellt 347 837 personer folkbokförda i Jönköpings län vid årsskiftet. Under 2015 ökade folkmängden med 3 575 personer. 350000 347500 345000 342500 340000 337500 335000 332500 330000 327500 325000 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 I början av 2016 låg folkmängden cirka 4 000 över länets gemensamma befolkningsprognos. Främsta orsaken är en betydligt högre inflyttning från utlandet än beräknat. Prognosen gjordes utifrån 2013 års siffror innan de stora flyktingströmmarna började komma till Europa. Samtliga kommuner har en positiv befolkningsförändring och ett positivt flyttnetto mot utlandet. 10 kommuner har ett födelseöverskott och 4 kommuner har ett positivt flyttnetto mot övriga Sverige. Störst procentuell ökning 2015, i förhållande till folkmängden, hade Gislaveds kommun med 535 personer (1,9 %) och Nässjö kommun med 544 personer (1,8 %). Även mindre kommuner hade en god procentuell ökning. Habo med 204 personer (1,8 %) respektive Aneby med 111 personer (1,7 %). Utöver offentlig befolkningsstatistik fanns också i Jönköpings län vid årsskiftet drygt 7 000 flyktingar i Migrationsverkets mottagningssystem. Många av dessa asylsökande tillkommer därför i statistiken för 2016 och 2017 i takt med att de får uppehållstillstånd. 3
Folkmängdsförändring i länets kommuner de senaste 5 åren 2011 2012 2013 2014 2015 Aneby 22-8 -32 51 111 Gnosjö -146-46 52 103 5 Mullsjö 1 36-31 70 48 Habo 87 51 96 135 204 Gislaved -243-136 -19 24 535 Vaggeryd 169-12 61 20 143 Jönköping 923 1173 1320 1342 1170 Nässjö 28 15 134 391 544 Värnamo 101 78 143 179 139 Sävsjö 41-27 125 131 128 Vetlanda -2-5 122 228 226 Eksjö 60 64 96 134 192 Tranås -11 37 52 219 130 Folkmängdsförändringens delar de senaste 5 åren 5000 4000 3000 2000 1000 Födelseöverskott Flyttnetto utlandet Flyttnetto inrikes 0-1000 2011 2012 2013 2014 2015-2000 Födelseöverskott betyder att det föds fler individer än det avlider. Diagrammet visar tydligt att inflyttningen från utlandet har ökat och utflyttningen till andra län minskat de senaste åren. 4
Sett i ett längre perspektiv (10 år) har länets befolkningsökning varit relativt måttlig. Länet har ökat med 16 298 personer (5,0 %) medan riket ökat med 737 760 personer (8,3 %). Procentuell folkmängdsutveckling 2006-2015 18,0% 17,0% 16,0% 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% 11,5% 10,5% 9,4% 8,0% 7,4% 6,7% 6,6% 6,1% 5,9% 5,0% 3,2% 2,3% 2,2% 1,9% 1,7% 0,9% 0,3% 0,2% 8,3% -2,0% 0,0% -0,8% Befolkningen i Jönköpings län efter ålder och kön 2015 3000 2500 2000 Män Kvinnor 1500 1000 500 0 Den stora 40-talistgenerationen syns knappt längre utan nu är det 60- och 90-talisterna som dominerar framöver. Det är fler män än kvinnor i alla åldersgrupper fram till pensionsåldern. 5
Flyttningar Inrikes flyttnetto 2015 3000 2500 2000 1500 1000 2697 2031 1711 1004 500 0 273 102 68 34-500 -143-165 -279-377 -420-428 -450-1000 -1500-2000 -599-673 -717-807 -1066-1796 -2500 Inrikes flyttningar avspeglar länens attraktivitet. I första hand utifrån perspektiven god livsmiljö, en dynamisk arbetsmarknad och tillgång till högre utbildning. Totalt ackumulerat inrikes flyttnetto senaste 5 åren (2011-2015) 27000 24000 21000 18000 15000 12000 9000 6000 3000 0-3000 -6000-9000 23021 7328 5378 3894 1812 1490 623-54 -133-1788 -1899-2507 -2542-3244 -3669-4070 -4144-4449 -4453-4841 -5753 6
0 år 4 år 8 år 12 år 16 år 20 år 24 år 28 år 32 år 36 år 40 år 44 år 48 år 52 år 56 år 60 år 64 år 68 år 72 år 76 år 80 år 84 år 88 år 92 år 96 år 100+ år 0 år 4 år 8 år 12 år 16 år 20 år 24 år 28 år 32 år 36 år 40 år 44 år 48 år 52 år 56 år 60 år 64 år 68 år 72 år 76 år 80 år 84 år 88 år 92 år 96 år 100+ år Totalt flyttnetto per ålder i Jönköpings län 2015 140 120 100 80 60 40 20 0-20 -40-60 Inflyttningen består till stor del av barnfamiljer. Utflyttare är främst ungdomar på väg till arbete eller högre studier. Totalt flyttnetto per ålder och kön 2015 80 60 40 Män Kvinnor 20 0-20 -40 7
Sysselsättning Antal sysselsatta 15-74 år kvartal 4 respektive år 180000 170000 160000 150000 140000 130000 120000 Antalet sysselsatta i Jönköpings län är fler än någonsin tidigare. Efter varje konjunkturnedgång har sysselsättningen återhämtat sig relativt snabbt. December 2015 var 176 800 personer i åldern 15-74 år sysselsatta enligt SCB (AKU). Förvärvsintensitet län 84 82 80 78 76 74 72 70 68 66 81,4 80,7 80,1 79,9 79,3 79,1 78,9 78,8 78,6 78,5 78,5 77,3 77,3 77,3 76,7 76,6 76,5 76,2 76,2 75,3 74,7 72,4 Länet har under lång tid haft en hög sysselsättningsgrad, d.v.s. andel i förvärvsarbete av befolkningen 20-64 år. 80,7 % av åldersgruppen har inkomst från förvärvsarbete 2014. 8
Förvärvsintensitet kommuner 95 90 87,5 85 80 84,1 83,3 82,4 82,0 81,6 81,6 81,3 80,8 79,8 78,3 78,2 77,1 75 70 65 Förvärvsintensitet av nattbefolkning (boende i kommunen) 20-64 år. Redovisningen gäller 2014 därför att Skatteverkets deklarationsuppgifter ligger till grund för statistiken. Fördelning per kön (osorterat) 95% 90% 85% 80% 75% 84% 84% 79% 79% 86% 78% 89% 85% 84% 78% 86% 82% 82% 78% 80% 76% 85% 81% 81% 75% Män Kvinnor 85% 82% 80% 80% 79% 75% 70% 65% 9
Arbetslöshet län 2015 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 9,4 10,3 8,2 16-64 år 18-24 år 11,2 13,5 13,1 11,5 14,0 15,6 14,4 14,1 15,0 14,4 5,5 6,2 6,3 6,7 6,9 7,1 7,2 7,2 7,5 7,5 7,6 17,4 16,7 17,8 16,6 17,4 17,8 23,5 22,7 8,3 8,4 8,5 9,0 9,1 9,3 10,010,6 10,8 11,4 13,3 7,8 0,0 Total arbetslöshet (arbetslösa och arbetssökande i konjunkturprogram) som andel av registerbaserad arbetskraft 16-64 år och ungdomar 18-24 år. Årsgenomsnitt 2015, sorterat efter 16-64 år. Arbetslöshet kommuner 2015 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 7,9 16-64 år 18-24 år 11,0 10,6 11,2 5,1 5,6 5,6 12,5 11,1 10,0 9,2 6,0 6,1 6,4 6,6 11,3 7,4 15,0 8,3 8,4 15,9 16,6 10,0 10,1 8,8 11,2 6,7 13,3 7,8 4,0 2,9 2,0 0,0 Total arbetslöshet (arbetslösa och arbetssökande i konjunkturprogram) som andel av registerbaserad arbetskraft 16-64 år och ungdomar 18-24 år. Årsgenomsnitt 2015, sorterat efter 16-64 år. 10
Arbetslöshet 1996-2015 20000 18000 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 17950 15541 11677 10494 7867 7169 7212 7686 8741 9321 8111 5618 5657 Totalt 18-24 år 12830 12791 12205 12051 11724 11089 11385 4417 3673 3450 3455 3354 3495 2509 2844 2887 1979 1278 1378 1431 1603 1829 1928 2405 1589 1065 1300 Årsgenomsnitt de senaste 20 åren i Jönköpings län. Arbetsmarknad/Näringsliv En ökad lönsamhet, tillsammans med en allmänt högre sysselsättning och minskande arbetslöshet, tecken på ett gott näringslivsklimat. Det är framförallt en hög inhemsk konsumtion som bidrar till en positiv utveckling. Konjunkturbarometern per kvartal 2011-2015. Totala näringslivet inom Småland och öarna (SE21) 120 100 80 60 40 20 0 Barometerindikatorn kan närmast jämföras med EU-kommissionens Economic Sentiment Indicator (ESI). Barometerindikatorn har liksom ESI ett medelvärde på 100 och en standardavvikelse på 10. 11
Näringsgrensfördelning (SNI 2007) som andel av förvärvsarbetande dagbefolkning Länet Riket Jordbruk, skogsbruk och fiske 3,0 2,2 Tillverkning och utvinning 22,8 12,1 Energiförsörjning; miljöverksamhet 0,9 1,1 Byggverksamhet 5,8 6,9 Handel 12,2 12,2 Transport och magasinering 5,3 4,8 Hotell- och restaurangverksamhet 2,6 3,4 Information och kommunikation 1,6 3,8 Finans- och försäkringsverksamhet 0,7 2,0 Fastighetsverksamhet 1,3 1,6 Företagstjänster 7,6 11,5 Offentlig förvaltning och försvar 4,8 5,8 Utbildning 9,6 10,5 Vård och omsorg; sociala tjänster 17,7 16,4 Kulturella och personliga tjänster m.m. 3,3 4,5 Okänd verksamhet 1,1 1,2 Förändring de senaste 5 åren i Jönköpings län Jordbruk, skogsbruk och fiske 0,6 Tillverkning och utvinning -1,5 Energiförsörjning; miljöverksamhet 0,1 Byggverksamhet 0 Handel 0 Transport och magasinering -0,3 Hotell- och restaurangverksamhet 0,3 Information och kommunikation 0 Finans- och försäkringsverksamhet -0,1 Fastighetsverksamhet 0,1 Företagstjänster 0,8 Offentlig förvaltning och försvar 0,2 Utbildning -0,1 Vård och omsorg; sociala tjänster 0,1 Kulturella och personliga tjänster m.m. 0 Okänd verksamhet 0,1 Förändring i andel förvärvsarbetande dagbefolkning per näringsgren under de senaste 5 åren i Jönköpings län. Störst andelsmässig minskning är inom Tillverkning (-1 293) och störst ökning återfinns inom Företagstjänster (1 780). En stor ökning återfinns också inom Jord- och skogsbruk (1 175) men det beror främst på omklassning av företagsform, inte fler bönder. 12
Antal förvärvsarbetande dagbefolkning i Jönköpings län 2010 2014 Jordbruk, skogsbruk och fiske 3934 5109 Tillverkning och utvinning 40073 38780 Energiförsörjning; miljöverksamhet 1339 1452 Byggverksamhet 9590 9817 Handel 20158 20683 Transport och magasinering 9227 9036 Hotell- och restaurangverksamhet 3811 4347 Information och kommunikation 2681 2641 Finans- och försäkringsverksamhet 1249 1225 Fastighetsverksamhet 1984 2136 Företagstjänster 11146 12926 Offentlig förvaltning och försvar 7508 8207 Utbildning 15913 16260 Vård och omsorg; sociala tjänster 28979 30067 Kulturella och personliga tjänster m.m. 5392 5682 Okänd verksamhet 1704 1800 164688 170168 Sammantaget har Offentlig förvaltning och Vård/omsorg; sociala tjänster också ökat antalet sysselsatta med 1 787 personer, trots att andelen inte har förändrats så mycket över tid. Vi kommer att se en fortsatt ökning inom denna sektor även under 2015-2016. 13
Hushållens disponibla inkomst (Tkr) 600 500 461,9 464,4 482,7 500,3 467,7 478,5 400 300 200 100 0 308,3 283,2 287,9 18-29 år 30-49 år 50-64 år 2012 2013 2014 Ökande hushållsinkomster är en indikator på att fler individer är i arbete eller i egenförsörjning (näringsidkare) i Jönköpings län. Enligt annan statistik ökar hushållens konsumtion vilket bidrar till inhemsk efterfrågan och regional tillväxt. Besöksnäringen Besöksnäringen växer, både när det gäller affärsmässor, event och turism. En indikator är antalet registrerade hotellnätter och övernattningar i länet. Sen finns många event som inte syns, t.ex. Dreamhack och idrottsevenemang där övernattning ofta sker på annat vis. 14
Förändring i antal övernattningar 2014-2015 14 12 11,7 10 8 6 10,4 10,1 9,9 9,8 9,2 7,8 7,7 6,2 5,5 5,2 5,2 5,0 4,8 4,7 4,5 4,3 7,1 4 2 3,2 2,2 1,7 0-2 -0,6 Förändring i antal övernattningar mellan 2014-2015 i procent per län. Företagsjour 200 180 160 140 161 182 177 151 141 120 108 110 100 80 60 40 20 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Återrapporterat antal räddade arbetstillfällen per år med anledning av företagsjourens verksamhet. 15
Boende och bostadsmarknad Boverkets indikatorer för riket. Boverkets bostadsmarknadsenkät (Länsstyrelserna) Förväntat antal påbörjade Bostadsmarknadsläget 2016: bostäder 2016 (nybyggnation): Kommun På centralorten Kommunens övriga delar Flerbostadshus Småhus Aneby Obalans - underskott Obalans - underskott 34 7 Gnosjö Obalans - underskott Obalans - underskott 6 5 Mullsjö Obalans - underskott Obalans - underskott 54 5 Habo Obalans - underskott Balans 26 45 Gislaved Obalans - underskott Obalans - underskott 45 10 Vaggeryd Obalans - underskott Balans 41 21 Jönköping Obalans - underskott Obalans - underskott 1525 167 Nässjö Obalans - underskott Obalans - underskott 32 31 Värnamo Obalans - underskott Obalans - överskott 166 25 Sävsjö Obalans - underskott Obalans - underskott 25 30 Vetlanda Obalans - underskott Obalans - underskott 99 20 Eksjö Obalans - underskott Balans 53 15 Tranås Obalans - underskott Balans 0 9 Länet 2106 390 16
Bostadsbristen syns nu tydligt. Trots en stor ökning av nybyggnationen (jämfört med 2015) räcker inte detta på långa vägar för att möta efterfrågan på bostäder. Det finns stora grupper människor (ungdomar och nyanlända) som inte har möjlighet att köpa sin bostad utan är beroende av hyresrätter. Tyvärr är endast en mindre del av nybyggnationen av flerbostadshus rena hyresrätter. Bristen resulterar i att bostadspriserna fortsätter stiga. Ökningen under 2015 var ca 25 % för bostadsrätter och ca 10 % för villor i Jönköpings län. Under första kvartalet 2016 har ökningstakten avtagit något, men hamnar ändå på ca 5 % för bostadsrätter och 7 % för villor enligt officiell mäklarstatistik. Variationen mellan länets kommuner är dock stor. Jönköpingsregionen har en fortsatt stark prisutveckling. Utbildning Andel per utbildningsnivå av arbetskraften 20-64 år 2015 60% 50% 51% 46% Jönköpings län Riket 40% 30% 24% 20% 16% 14% 15% 16% 18% 10% 0% Grundskola Gymnasie Eftergymn <3år Eftergymn >3 år Den formella utbildningsnivån fortsätter öka, om än i svag takt. Utvecklingen beror i första hand på att äldre med kort formell utbildning försvinner ut från arbetslivet, samtidigt som yngre med högre utbildning tillkommer. Skillnaden mot riksmedel ligger fortfarande på 6 % för eftergymnasialt utbildade 3 år eller mer (akademiker) jämfört med 5 år sedan. 17
Andel per kön av arbetskraften 20-64 år i Jönköpings län 2015 60% 54% 50% 40% 48% Män Kvinnor 30% 23% 20% 10% 17% 12% 16% 14% 13% 0% Grundskola Gymnasie Eftergymn <3år Eftergymn >3 år Utbildningsnivå arbetskraften 25-64 år per kommun och kön 2015 Grundskola Gymnasie e-gymn < 3 år e-gymn > 3 år Riket totalt Män 16% 47% 15% 21% Kvinnor 12% 41% 16% 31% Totalt 14% 44% 15% 26% Aneby Män 20% 58% 12% 10% Kvinnor 14% 51% 15% 20% Totalt 17% 55% 14% 15% Gnosjö Män 31% 53% 9% 6% Kvinnor 24% 50% 11% 15% Totalt 28% 51% 10% 11% Mullsjö Män 20% 56% 12% 11% Kvinnor 14% 48% 15% 23% Totalt 17% 53% 13% 17% Habo Män 17% 53% 14% 16% Kvinnor 9% 44% 16% 31% Totalt 13% 49% 15% 23% Gislaved Män 26% 55% 10% 8% Kvinnor 18% 53% 12% 17% Totalt 23% 54% 11% 12% Vaggeryd Män 21% 57% 12% 10% Kvinnor 13% 50% 13% 23% Totalt 17% 54% 12% 17% Jönköping Män 15% 48% 16% 21% Kvinnor 11% 41% 16% 32% 18
Totalt 13% 44% 16% 26% Nässjö Män 21% 55% 14% 10% Kvinnor 14% 50% 15% 21% Totalt 18% 52% 15% 15% Värnamo Män 21% 55% 13% 12% Kvinnor 14% 50% 14% 22% Totalt 17% 53% 13% 17% Sävsjö Män 26% 53% 12% 9% Kvinnor 15% 49% 14% 21% Totalt 21% 51% 13% 15% Vetlanda Män 21% 57% 12% 9% Kvinnor 13% 52% 15% 19% Totalt 17% 55% 14% 14% Eksjö Män 18% 52% 13% 16% Kvinnor 11% 48% 15% 26% Totalt 15% 50% 14% 21% Tranås Män 18% 58% 13% 11% Kvinnor 13% 52% 14% 21% Totalt 16% 55% 13% 16% Kvinnor är generellt mer högutbildade än män. Fördelningen avspeglar länets näringslivsstruktur, där kvinnor främst arbetar inom offentlig verksamhet och män inom tillverkningsindustrin. I åldersgruppen 25-64 år har endast 1 av 20 män i Gnosjö mer än 3 års eftergymnasial utbildning, medan 1 av 5 har det i landet som helhet. Övergång till högre utbildning Övergångsfrekvens till högre studier inom 3 år från avslutad gymnasieutbildning 2011 2012 2013 2014 2015 Aneby 30 35 28 23 29 Eksjö 34 35 34 34 31 Gislaved 49 42 43 46 36 Gnosjö 39 54 57 44 46 Habo 31 33 37 28 28 Jönköping 42 45 40 39 39 Mullsjö 39 32 40 40 47 Nässjö 41 43 41 42 36 Sävsjö 43 37 39 38 35 Tranås 38 43 33 38 39 Vaggeryd 47 41 38 39 29 Vetlanda 36 34 40 30 35 Värnamo 44 43 40 41 52 Riket 44 45 42 41 41 19
Övergångsfrekvens till högre studier inom 3 år från avslutad gymnasieutbildning 2014 Samtliga Kvinnor Män Aneby 23,3 32,1 14,0 Gnosjö 44,8 47,3 42,0 Mullsjö 39,6 40,8 38,6 Habo 27,8 34,2 20,0 Gislaved 46,2 51,4 40,6 Vaggeryd 39,5 41,0 38,2 Jönköping 39,8 44,3 35,1 Nässjö 42,7 50,6 35,1 Värnamo 41,4 47,8 35,3 Sävsjö 38,5 48,1 26,6 Vetlanda 34,6 40,2 29,7 Eksjö 34,6 37,4 32,0 Tranås 38,5 50,5 27,4 Jönköpings län 39,2 44,8 33,6 Hela Riket 42,5 48,1 36,9 Synen på utbildning är en tydlig generationsfråga. På 70- och 80-talet skaffade sig många ett jobb i närområdet redan efter grundskolan. Yrkeskunnande byggdes genom att praktiskt lära sig olika moment som utökades år från år. Ofta blev de både sin arbetsgivare och sin hemkommun trogen under hela arbetslivet. Dagens ungdomar vill däremot skaffa sig andra yrken med bättre utvecklingsmöjligheter och karriärvägar än sina föräldrar, framförallt i tillverkningstunga kommuner. Trots årsvisa variationer syns det i statistiken ovan. 20
Trafik och pendling Restid (minuter) per person och dag efter kommungrupp och huvudsakligt ärende år 2014 2015 Kommungrupp * *SKL s kommungruppsindelning 2011 Arbets-, tjänste- och skolresor Huvudsakligt ärende Service och inköp Fritid Annat ärende Samtliga Storstäder 26 7 30 3 67 Förortskommuner till storstäderna 26 7 28 2 63 Större städer 20 7 29 3 58 Förortskommuner till större städer 20 9 23 3 54 Pendlingskommuner 29 7 26 3 65 Turism- och besöksnäringskommuner 20 10 30 1 61 Varuproducerande kommuner 19 8 25 2 53 Glesbygdkommuner 26 10 24 4 64 Kommuner i tätbefolkad region 22 7 25 3 58 Kommuner i glesbefolkad region 19 5 33 2 60 Samtliga 23 7 28 3 61 Källa: Trafikanalys resvaneundersökning 2015 Beskrivning: Restid till och från olika aktiviteter är en attraktivitetsfaktor som påverkar människors livsmiljö. Arbets- och studiependling tar lika lång tid per dag i genomsnitt för boende i storstäder och förorter till storstäder som i glesbygdskommuner. Störst variation i restid är just arbets- och studiependling tillsammans med resor till fritidsaktiviteter. Den ena är nödvändig, den andra är beroende på intressen. Komentar: Restid är en attraktivitetsfaktor. Individer ha närhet till både arbete, service och fritidsaktiviteter för en god livsmiljö. Boende i mindre varuproducerande kommuner lägger minst tid på resor medan boende i storstäder och pendlingskommuner lägger mest tid på resor. Trots detta så vill fler och fler bo just i dessa områden. 21
Pendling Arbetspendling över länsgräns 2014. Netto (inpendlare utpendlare) 1000 800 820 600 400 612 546 423 200 154 66 48 36 29 29 24 23 9 8 3 2 0-200 -400-2 -39-203 -600-800 -1000-817 Länet har ungefär lika stort positivt pendlingsnetto från V Götalands län som vi har negativt pendlingsnetto till Stockholms län. Jämfört med 2013 så har totalnettot minskat marginellt från +1 818 till +1 771. Största volymerna består av lågutbildade (grundskola, motsv.) och gymnasieutbildade inom samhällsprogram, handel och administration samt industri och teknik. För högskoleutbildade är ekonomer största gruppen. Pendling över länsgräns är betydligt vanligare hos män än kvinnor. 06 Jönköpings län Inpendlare Utpendlare 2014 2014 Män 7254 6438 Kvinnor 4507 3654 22
Folkhälsa Ohälsotal 2015 Kvinnor Män 00 Riket 33,8 22,4 06 Jönköpings län 29,8 23,7 0604 Aneby 34,3 26,3 0617 Gnosjö 26,7 21,4 0642 Mullsjö 35,4 24,7 0643 Habo 27,7 19,3 0662 Gislaved 29,5 22,8 0665 Vaggeryd 27,2 21,5 0680 Jönköping 29,4 23,4 0682 Nässjö 32,4 26,8 0683 Värnamo 25,5 22,0 0684 Sävsjö 29,1 24,7 0685 Vetlanda 30,5 23,1 0686 Eksjö 32,8 25,8 0687 Tranås 34,7 28,3 Beskrivning / descripiton Ohälsotalet är Försäkringskassans mått på frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen under en 12-månadersperiod. Antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjukersättning/ aktivitetsersättning från socialförsäkringen relaterat till antal registrerade försäkrade (befolkningen) 16-64 år. Alla dagar är omräknade till nettodagar, d.v.s. TVÅ dagar med halv ersättning blir EN dag. 23
Jämställdhet Medelarbetstid 41 40 39 38 37 36 Män Kvinnor Totalt 35 34 33 32 2011 2012 2013 2014 2015 Medelarbetstiden per sysselsatt 15-74 år, mätt i antal timmar per vecka, är oförändrad jämfört med året innan, men har minskat för män och stigit för kvinnor under den senaste 5-årsperioden i Jönköpings län. Medelinkomst 350 300 282,5 291,3 299,1 303,9 311,1 250 200 150 203 208,9 215,9 222,5 228,3 Män Kvinnor 100 50 0 2010 2011 2012 2013 2014 Ur ett jämställdhetsperspektiv finns fortfarande en betydande differens i medelinkomst, bl.a. beroende på att kvinnor förvärvsarbetar färre timmar än män. Diagrammet visar medelinkomst (Tkr) för alla 20 år och äldre i Jönköpings län. Utvecklingen den senaste 5-årsperioden visar att den procentuella utvecklingen är bättre för kvinnor (+12,5 %) jämfört med män (+10,1 %). 24
Föräldraförsäkringen Andel uttagna nettodagar i föräldraförsäkringen vid barnets 2-årsdag. 100% 80% 90% 89% 89% 88% 88% 86% 86% 85% 85% 84% 83% 83% 83% 85% 82% 60% 40% 20% 10% 11% 11% 12% 12% 14% 14% 15% 15% 16% 17% 17% 17% 15% 18% Kvinnor Män 0% Uppföljning gjord av Försäkringskassan 2014 gällande barn födda 2011. Det finns ett tydligt samband med utbildningsnivå och näringslivsstruktur. I alla länets kommuner är männen underrepresenterade jämfört med riket. Störst andel uttagna föräldradagar per män har Lund, Solna, Umeå och Uppsala med 24 %. Männen i Övertorneå, Åsele och Eda har lägst uttag med 7 respektive 6 %. 25
26