Rottneros AB Årsredovisning 1999
Bolagsstämma Välkommen till ordinarie bolagsstämma i Rottneros AB den 4 maj 2000 kl. 17.00 på Hotell Gustaf Fröding i Karlstad. Som avstämningsdag för rätt till utdelning kommer att föreslås den 9 maj 2000. Om bolagsstämman beslutar i enlighet härmed beräknas utdelning utbetalas den 12 maj 2000. Aktieägare som önskar deltaga och rösta på bolagsstämman skall vara införd i den av VPC förda aktieboken senast den 19 april, samt anmäla sitt deltagande till Rottneros AB, Box 1050, 651 15 Karlstad, telefon 054-214910 senast den 20 april 2000. Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste senast den 20 april 2000 tillfälligt registrera aktierna i eget namn för att ha rätt att deltaga i stämman. Ekonomisk information Bolagsstämma 4 maj Kvartalsrapport 1 (3 månader) 4 maj Halvårsrapport (6 månader) 3 augusti Kvartalsrapport 3 (9 månader) 26 oktober Bokslutskommuniké för år 2000 februari 2001 Årsredovisning för år 2000 april 2001
Produktstruktur Bruk Massa/produktion Råvara Egenskaper Användningsområde Vallvik Sulfat 194 000 ton Gran/tall 5,1 m 3 f/ton hög styrka hög porositet hög renhet skriv- och tryckpapper kartong filter MEKANISK MASSA KEMISK MASSA Miranda Utansjö Rottneros Sulfat 148 000 ton Magnefit 70 000 ton Slip 85 000 ton Slip 75 000 ton CTMP 75 000 ton Eukalyptus 2,9 m 3 f/ton Gran 4,6 m 3 f/ton Asp 4,7 m 3 f/ton Gran 2,5 m 3 f/ton Asp 2,5 m 3 f/ton Gran 2,3 m 3 f/ton Gran/tall 2,5 m 3 f/ton Asp 2,5 m 3 f/ton god formering hög ljushet goda optiska egenskaper Gran hög styrka god briljans av färger hög porositet Asp god formering hög ljushet hög porositet Gran hög volym hög styvhet goda optiska egenskaper Asp hög ljushet god formering goda optiska egenskaper Gran hög volym hög styvhet goda optiska egenskaper Gran/tall hög volym hög styvhet goda optiska egenskaper Asp hög ljushet god formering goda optiska egenskaper skriv- och tryckpapper mjukpapper skriv- och tryckpapper mjukpapper skriv- och tryckpapper skriv- och tryckpapper kartong Gran/tall skriv- och tryckpapper kartong mjukpapper Asp skriv och tryckpapper Gran/tall 2,5 m 3 f/ton hög volym hög styvhet goda optiska egenskaper skriv- och tryckpapper kartong mjukpapper Rockhammar CTMP 60 000 ton Asp 2,5 m 3 f/ton hög ljushet god formering goda optiska egenskaper skriv- och tryckpapper
Rottneros i siffror 1999 1998 1997 1996 1995 Nettoomsättning, MSEK 2 101 1 603 1 614 1 533 2 653 Resultat efter finansnetto, MSEK 111 1) 121 2) -38-69 759 Investeringar i materiella anläggningstillgångar, MSEK 276 3) 205 100 63 102 Relationstal, % Soliditet 62 81 84 77 68 Avkastning på sysselsatt kapital 9 11-2 -4 49 Avkastning på eget kapital efter full skatt 7 10-3 -5 52 Kronor/aktie Resultat efter full skatt 0,43 0,60-0,20-0,30 3,45 Utdelning 0,25 4) 0,10 0,20 0,20 0,50 Övrigt Likviditet, MSEK 599 5) 672 735 896 774 Medeltal anställda 884 716 709 724 735 Antal aktier i tusental 209 332 209 332 209 332 209 332 209 332 1) Korrigerat för jämförelsestörande poster om 22 MSEK blev resultatet efter finansnetto 89 MSEK. 2) Korrigerat för jämförelsestörande poster om 191 MSEK blev resultatet efter finansnetto -70 MSEK. 3) Varav förvärvade anläggningstillgångar i Miranda 112 MSEK. 4) Föreslagen utdelning. 5) Inklusive outnyttjade krediter om 452 MSEK (645) Innehåll Detta är Rottneros 1 Året som gått 1 VD har ordet 2 Rottneros-aktien 5 Produkter 7 Marknad 11 Koncernens enheter 17 Rottneros Bruk 18 Rockhammars Bruk 19 Utansjö Bruk 20 Vallviks Bruk 21 Rottneros Miranda 22 Rottneros Baltic 23 Rockhammar Timber 24 Förvaltningsberättelse 25 Kvartalsdata 28 Förslag till vinstdisposition 30 Resultaträkningar 31 Balansräkningar 32 Kassaflödesanalyser 34 Proforma 1998 och 1999 35 Fem år i sammandrag 36 Tilläggsupplysningar 37 Revisionsberättelse 42 Styrelse, ledande befattningshavare och revisorer 43 Miljö 45 Ordlista 53
Detta är Rottneros Rottneroskoncernens kärnverksamhet är produktion av kundanpassade massakvaliteter. Rottneros har en unik produktportfölj och kan tack vare hög flexibilitet i fabrikerna producera produkter efter kundernas önskemål. Genom produktutveckling, specialisering på kundanpassade kvaliteter, hög servicegrad och närhet till den viktiga europeiska marknaden strävar Rottneros efter att bibehålla och stärka sin marknadsposition som en av världens ledande och oberoende producenter av avsalumassa. Massaproduktionen sker vid den nyförvärvade spanska fabriken i Miranda samt vid de svenska fabrikerna i Rottneros, Rockhammar, Utansjö och Vallvik. Vid sågverket i Rockhammar produceras sågade trävaror. Virkesanskaffning till de svenska bruken sker delvis via dotterbolaget SIA Rottneros Baltic i Lettland och till Miranda från dess portugisiska dotterbolag, Rottneros Madeiras, Lda. Rottneros är världsledande på slipmassa och en av de tio största TMP/CTMP-producenterna i världen. Inom kemisk pappersmassa hör Rottneros till de mindre producenterna. Rottneros AB Rottneros Rockhammar AB Utansjö Bruk AB Vallviks Bruk AB Rottneros Miranda SA SIA Rottneros Baltic Rockhammar Timber AB Slipmassa Magnefitmassa Sulfatmassa Sulfatmassa Vedråvara Sågade trävaror Rottneros Bruk Rockhammars Bruk Rottneros Madeiras Lda Slipmassa TMP/CTMP TMP/CTMP Vedråvara Året som gått Positiv marknadsutveckling Förvärv av massafabrik i norra Spanien, som producerar eukalyptussulfat Brand i sågverket i Rockhammar totalförstörde justerverket, som dock återuppbyggdes under året Kapacitetsutnyttjandet i koncernens massafabriker förbättrades till i genomsnitt 89% (82) Resultat efter finansnetto 111 MSEK (121) Resultatförbättring, korrigerat för jämförelsestörande poster, 159 MSEK Soliditeten är fortsatt stark och uppgick vid årsskiftet till 62% (81) 1
VD har ordet Jaroslav Havlicek Konjunkturförbättringar på massamarknaden De första tecknen på förbättring av konjunkturen för pappersmassa som jag omnämnde i den förra årsredovisningen blev allt tydligare under försommaren 1999. Stigande efterfrågan på främst kortfibrig lövvedsmassa följdes kort därefter av ökade leveranser av övriga massakvaliteter. Avstängningar av massafabriker, framförallt i USA, bidrog också till gradvis minskade producentlager en nödvändig förutsättning för allmän prisuppgång på avsalumassa. Priset på blekt långfibersulfat steg följaktligen från 460 USD per ton under första kvartalet till nivån kring 600 USD i slutet av året. De övriga massakvaliteterna följde med i prisuppgången som denna gång leddes av kortfibriga lövvedmassor. Beklagligt nog besannades också mina farhågor vad gäller trävaror. Trävarumarknaden präglades under året av låga priser till följd av alltför stor produktion i förhållande till efterfrågan. En viss förbättring kunde dock skönjas under slutet av året då lager av färdigvaror minskade något samtidigt som prisfallet på furu planade ut och priserna på gransortimentet började röra sig försiktigt uppåt. Året som gått Vad avser Rottneroskoncernen påverkades produktionen och leveranserna av sulfatmassa negativt av det sodapannehaveri som inträffade i Vallvik hösten 1998. Trots att återstarten skedde planenligt under slutet av januari dröjde det till sommaren 1999 innan anläggningen nådde full produktionskapacitet. Likaledes påverkades trävaruleveranserna av följder efter den brand som totalförstörde justerverket i Rockhammar i februari 1999. Driften i det återuppförda justerverket påbörjades i slutet av september, men innan dess och under intrimningsperioden begränsades leveransmöjligheterna av otillräcklig kapacitet såväl i det inhyrda som i det egna justerverket. Både vad gäller sodapannehaveriet i Vallvik och branden i Rockhammars justerverk täcker gällande försäkringar samtliga skador. I samband med återuppbyggnaden gjordes tilläggsinvesteringar vid de två anläggningarna för att öka säkerheten och underlätta för framtida produktionshöjningar. I Vallvik möjliggör de vidtagna åtgärderna en framtida produktion av 230 000 ton sulfatmassa per år vilket dock kräver betydande tilläggsinvesteringar, medan sågverket i Rockhammar under kommande år kommer att kunna producera och marknadsföra hyvlade och hållfasthetssorterade trävaror. Det positiva resultatet om 111 MSEK (121) som redovisas för koncernen för 1999 understiger resultatet för föregående år med 10 MSEK. Korrigerat för jämförelsestörande poster om 22 MSEK (191) erhålls däremot en mycket tydlig resultatförbättring om hela 159 MSEK. Medan huvuddelen av vinsten för koncernen kommer från den i juni förvärvade spanska massafabriken i Miranda de Ebro visar de svenska massaproducerande enheterna en betydligt svagare resultatutveckling. För sulfitlinjen i Utansjö redovisas fortsatt förlust på årsbasis trots en avsevärd förbättring under slutet av året. Den snabba prisuppgången för eukalyptussulfat är den viktigaste förklaringen till skillnaden i lönsamhet. Även den ökade produktionsnivån och kostnadsmedvetandet vid massafabriken i Miranda efter övertagandet har bidragit till den positiva resultatutvecklingen där. Höga råvarukostnader och låga försäljningspriser för trävaror är de främsta förklaringarna till att sågverket i Rockhammar för andra året i följd redovisade ett negativt resultat på -14 MSEK (-7) sedan jämförelsestörande poster på 24 MSEK uteslutits. Sågverksamheten skiljer sig från resten av koncernen då den också vid ingången till det nya året har fortsatt svag lönsamhet. Rottneros Miranda, SA Den första informationen angående Kimberly-Clarks försäljning av sulfatmassafabriken i spanska Miranda de Ebro kom till vår kännedom redan under våren 1996. Beskrivningen av massafabriken som erhölls kort därefter väckte vårt intresse. Den snabbt försämrade konjunkturen för avsalumassa och eventuella förluster hos det tilltänkta förvärvsobjektet gjorde dock att vi avvaktade. Ytterligare kontakt med den förmedlande engelska banken och ett första besök av mig i Miranda fick därför anstå till slutet av 1997. Därefter följde en period av interna och externa undersökningar och studier. Dessa bekräftade att fabriken i Miranda skulle utgöra ett lämpligt komplement till koncernens svenska massafabriker. Tidpunkten anpassades till aktuellt konjunkturförlopp och var vid sidan av själva förvärvsbeloppet av stor betydelse. De direkta huvudförhandlingarna med Kimberly-Clark påbörjades under 1998 och avslutades i början av 1999, innan konjunkturen för massa vände. Tidpunkten för övertagandet bestämdes till den 1 juni 1999, vilket i efterhand visade sig vara den andra månaden under 1999 då Miranda redovisade vinst. Resultatutvecklingen har därefter mer än väl bekräftat att tidpunkten för förvärvet var rätt vald och att Mirandas eukalyptussulfat blev ett mycket behövligt och lönsamt komplement till Rottneros övriga massaproduktion. Några ord på vägen Sedan rekonstruktionen 1992, då jag övertog det operativa ansvaret för koncernen, har Rottneros målmedvetet byggt upp och bibehållit en stark finansiell ställning. Detta är en grundläggande förutsättning för att under ordnade former kunna överbrygga perioder av svag lönsamhet, vidareutveckla verksamheten och aktivt delta i strukturomvandling på massamarknaden. De fram- 2
2500 2000 1500 1000 500 0 Börsvärde Rottneros AB 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 gångsrika förvärv av sulfatmassafabrikerna i Vallvik 1995 och i Miranda 1999, som fördubblade såväl omsättning som tillverkningskapacitet, överensstämmer helt med denna strategi. Rottneros som idag är den enda heltäckande tillverkaren av olika typer av mekaniska och kemiska massor kan växa ytterligare inom dessa segment. Innan jag lämnar ordet till min efterträdare vill jag ännu en gång påminna att företag, som likt Rottneros hör till kategorin konjunktur- och valutakänsliga basindustrier med hög rörelserisk och stora och svårförutsägbara resultatsvängningar, kräver starka finanser. Låg skuldsättningsgrad vid ingången av nästa konjunkturnedgång för avsalumassa, som förhoppningsvis dröjer något år, bör därför vara ett högt prioriterat mål. Avslutningsvis vill jag tacka för det förtroende jag har fått under de sju år jag haft förmånen att leda koncernen. Jag riktar också tack till alla medarbetare som jag arbetat tillsammans med under mina 25 år i Rottneros. För mig har det varit både en arbetsam och spännande period i mitt arbetsliv. När jag tillträde som VD för moderbolaget Rottneros AB var börsvärdet cirka 180 MSEK att jämföra med 2 324 MSEK vid årsskiftet 1999/2000 motsvarande en tolvdubbling av värdet. Detta om inget annat gör det möjligt för mig att se tillbaka med tillfredsställelse. Rottneros är i dag en koncern av helt annan dignitet än den jag övertog ansvaret för i samband med rekonstruktionen 1992. Min efterträdare och bolagets nye VD, Lars Blecko, önskar jag all framgång i det framtida arbetet med vidareutveckling av detta på många sätt unika bolag med industriella anor från femton- och sextonhundratalen. Själv kommer jag att med stort intresse följa bolagets utveckling och i den mån det efterfrågas vara behjälplig i denna. Rottneros i mars 2000 Jaroslav Havlicek VD har ordet av ny kapacitet för produktion av pappersmassa låg, vilket ytterligare talar för en fortsatt stark marknad under hela år 2000. Under denna starka period för pappersmassa kommer Rottneros med full kraft att arbeta med lönsamheten i alla olika enheter inom koncernen för att utveckla långsiktig konkurrenskraft. I vår cykliska bransch måste vi förutom en hög soliditet också försäkra oss om att samtliga enheter inom koncernen kan bidra till en stark finansiell ställning över en affärscykel. Särkilda handlingsprogram kommer att utarbetas för den icke strategiska sågverksamheten samt för de massaproducerande enheter som idag har lönsamhetsproblem. Därmed kan vi nå vårt mål, en stark koncern vid ingången till kommande lågkonjunktur. Lars Blecko,VD Med en marknad under återhämtning och ett lyckosamt förvärv i Spanien blev avslutningen på det förra millenniet positiv i många bemärkelser för Rottneros. Samtidigt kunde Rottneros aktieägare under 1999 ta del av en tredubblad kursutveckling. Det nya årtusendet ser ut att börja bra med en mycket stark marknad där efterfrågan på massa i alla kvaliteter är hög. Dessutom är tillskottet Fokus på tre strategiska områden Inom skogsindustrin pågår en omstrukturering med en våg av konsolideringar och sammanslagningar inom de pappersproducerande företagen. I denna nya struktur på marknaden kommer Rottneros att fokusera verksamheten till tre strategiska områden; Inköp av vedråvara, Produktion av pappersmassa samt Marknadsföring och försäljning av pappersmassa. Förstärkning av dessa strategiska områden innebär dock att andra aktiviteter inom Rottneros påverkas, då en omfördelning av resurser och omorganisation kan bli nödvändig. Med detta ökade fokus är jag övertygad om 3
att Rottneros kan förstärka sin position på marknaden och skapa viktiga och långvariga partnerskap med kunder för att leverera optimala produkter och service. Inköp av vedråvara Rottneros har nästan inga egna skogar och är helt beroende av att kunna utveckla och bibehålla goda relationer med innehavare av skog till försäljning liksom med övriga råvaruleverantörer. Sedan 1998 ingår ett bolag i Lettland som förser koncernen med en allt större andel av råvaran. Denna verksamhet kommer även i framtiden att vara av stor strategisk betydelse. Samtidigt kommer Rottneros att sträva efter att befästa positionen i Sverige och Spanien som en säker och pålitlig köpare av den viktiga vedråvaran. Produktion av pappersmassa I den omstrukturering som pågår på marknaden med sammanslagningar inom de pappersproducerande industriföretagen tycks trenden vara ett minskat fokus på produktion av pappersmassa. Många av de icke integrerade massabruken i de pappersproducerande företagen läggs ner eller avyttras. Här kommer Rottneros att spela en aktiv roll och noga utvärdera eventuella förvärvsmöjligheter. Det är dock viktigt att klargöra att ytterligare tillväxt i produktionskapaciteten i sig inte är ett självändamål. Att förvärva redan existerande kapacitet är att föredra framför nyinvesteringar i anläggningar och Rottneros har under senare tid gjort lyckosamma förvärv. Marknadsföring och försäljning av pappersmassa Vi kommer att utveckla våra kundrelationer och anpassa oss efter de nya krav som ställs. En av de avgörande förändringarna som omstruktureringen i de pappersproducerande företagen, Rottneros kunder, medfört är en ökad centralisering av inköpsfunktioner. Detta innebär nya krav på att arbeta ännu närmare kunden för att ge dem största möjliga service i alla avseenden. Med de flexibla produktionsanläggningar som finns inom Rottneros är det fullt möjligt att erbjuda kunderna unika tekniska lösningar och vi måste säkerställa att vi har den kompetens och det kunnande som krävs för att kunna utveckla dessa lösningar. Detta förutsätter också en förändrad syn på försäljningen av pappersmassa, där man koncentrerar sig mer på kundperspektivet och mindre på pappersmassan som bulkvara. Genom ett nära samarbete med våra kunder kommer vi därför att koncentrera verksamheten till att anpassa pappersmassan efter varje kunds specifika behov. Därmed kan vi också skapa viktiga och långsiktiga partnerskap som ger bättre förutsättningar för samtliga aktörer. I dessa relationer kommer stor vikt läggas vid en utvecklad IT-struktur och de nya möjligheter som detta innebär. För att Rottneros skall nå framgångar inom sina tre strategiska områden krävs en förändringsbenägenhet. Ett prioriterat område inom koncernen de närmaste åren kommer att vara vidareutveckling och ökad kompetens för att möta de nya förutsättningarna. Framtidsutsikter Marknaden för pappersmassa kommer under år 2000 att vara stark och därför förväntar jag en god lönsamhet för Rottneros under 2000, ett betydligt bättre resultat än för 1999. Fokus på de strategiska områdena, Vedanskaffning, Produktion och Försäljning, kommer under året att ökas för att borga för en fortsatt god lönsamhet. Karlstad i mars 2000 Lars Blecko 4
Rottneros-aktien Rottneros 13 Aktien Afv Generalindex Afv Skogsindustri Omsatt antal aktier 1000-tal (inkl.efteranm.) 12 11 10 9 8 7 6 60000 5 50000 4 40000 3 2 30000 20000 10000 1 93 94 95 96 97 98 99 SIX Rottneros-aktien är sedan november 1987 noterad på Stockholms Fondbörs OTC-lista. En handelspost uppgår till 1.000 aktier. Kursutveckling och omsättning Kursutvecklingen under 1999 präglades av en kraftig uppgång. I förhållande till slutkursen 1998 steg Rottneros aktiekurs under året med hela 247 procent till 11,10 kronor (3,20) per aktie. Aktiens kursutveckling var bland de bästa på börsen, där generalindex under 1999 steg med cirka 40 procent och skogsindex med cirka 39 procent. Rottneros totala börsvärde vid årets slut uppgick till 2.324 MSEK (670). Omsättningen i Rottneros-aktien var under 1999 högre än året innan. Under året omsattes 347,5 miljoner aktier på Stockholms Fondbörs, vilket motsvarar en omsättningshastighet på 166 procent (83). Detta innebar en fortsatt hög likviditet för Rottneros-aktien. Under samma period uppgick den totala omsättningshastigheten på Stockholms Fondbörs till 94 procent. Aktiekapital och ägarstruktur Aktiekapitalet uppgår till 104,7 MSEK fördelat på 209.332.105 aktier om nominellt 0,50 kronor vardera. Varje aktie berättigar till en röst på bolagsstämman och samtliga aktier äger lika rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst. Aktiekapitalets utveckling visas i tabell på sidan 6. På sidan 6 visas också ägarstrukturen i Rottneros per den 30 december 1999. Jämfört med 1998 ökade antalet utländska ägare Aktiedata 1999 1998 1997 1996 1995 Antal aktier (i tusental) 209 332 209 332 209 332 209 332 209 332 Resultat efter full skatt, SEK 0,43 0,60 0,20 0,30 3,45 Eget kapital, SEK 6,13 5,85 5,45 5,85 6,65 Utdelning, SEK 0,25 1) 0,10 0,20 0,20 0,50 Utdelning/eget kapital,% 3,9 1,7 3,7 3,4 7,5 Börskurs vid periodens slut, SEK 11,10 3,20 6,15 8,70 7,00 Börskurs/eget kapital, ggr 1,8 0,5 1,1 1,5 1,1 P/E-tal, ggr 26 7,0 neg neg 2,7 Direktavkastning, % 2,3 3,1 3,3 2,3 7,1 1) Föreslagen utdelning. 5
med 14 procent. I övrigt skedde inga större förändringar i ägarstrukturen under året. Antalet aktieägare uppgick den 31 december 1999 till 22.625. Utdelningspolitik Utdelningen till aktieägarna är anpassad till Rottneros resultatnivå, finansiella ställning och framtida utvecklingsmöjligheter. Målsättningen är att utdelningen under en konjunkturcykel skall uppgå till cirka 25 procent av det ackumulerade resultatet efter betald skatt. Detta innebär att även de dåliga åren i en konjunkturcykel måste vägas in i helheten när man bedömer ett enskilt års utdelning. För verksamhetsåret 1999 föreslår styrelsen en utdelning på 25 öre per aktie. Inklusive den förslagna utdelningen har för perioden 1993-1999 utdelats 29,5 procent av det ackumulerade resultatet efter betald skatt. Aktiekapitalets utveckling Förändring av Aktiekapital Antal År Åtgärder aktiekapital,tsek TSEK aktier 1981 8.000 80.000 1987 Split 25:1 8.000 2.000.000 1987 Nyemission 8.075 16.075 4.018.583 1987 Fondemission 13.600 29.675 7.418.583 1988 Nyemission 15.442 45.117 11.279.289 1990 Nyemission 1.200 46.317 11.579.289 1991 Nyemission 8.000 54.317 13.579.289 1992 Nyemission 4.000 58.317 14.579.289 1992 Nedsättning -51.027 7.290 14.579.289 1992 Nyemission 50.000 57.290 114.579.289 1995 Apportemission 9.530 66.820 133.639.009 1995 Nyemission 19.096 85.916 171.832.105 1995 Konvertering 18.750 104.666 209.332.105 Aktiefördelning per 1999-12-30 Antal aktier Andel % 00000 1 001.000 2,8 001.001 005.000 9,2 005.001 010.000 7,7 010.001 050.000 15,6 050.001 100.000 6,0 100.001 58,7 TOTALT 100,0 Källa: DN Ägarservice AB Ägarstruktur per 1999-12-30 Antal Procentuell andel av Aktieägare aktier aktiekapital Trebruk AB jämte dotterbolag 44.998.984 21,5 Lönn Mikael 3.764.000 1,8 Federated fonder (USA) 3.471.345 1,7 Banco fonder (USA) 2.500.000 1,2 DFA fonder (USA) 1.569.300 0,7 Pilgrim fonder (USA) 1.471.900 0,7 Principal Group (USA) 1.318.000 0,6 SHB:s aktiefond 1.100.000 0,5 Catella aktiefond 1.050.000 0,5 Bjelkhammar Stefan 900.000 0,4 Övriga utländska ägare 46.393.590 22,2 Svenska institutioner 6.070.631 2,9 Svenska aktiefonder 5.861.298 2,8 Övriga 88.864.057 42,5 TOTALT 209.332.105 100,0 Källa: DN Ägarservice AB 6
Produkter Rottneros har marknadens bredaste produktsortiment av pappersmassa. Försäljningen fördelas relativt jämnt mellan mekanisk och kemisk massa. Utöver massa produceras högkvalitativa sågade trävaror på sågverket i Rockhammar. 7
PRODUKTER Mekanisk Massa Vid framställningen av mekaniska massor nyttjas externt tillförd energi, främst elektrisk, för fiberseparering och malning. Råvaruutnyttjandet är mycket högt. I slutprodukterna, olika typer av papper och kartong, tas mellan 92 och 97 procent av veden tillvara. Slipmassa Rottneros är världens största producent av slipmassa för avsalu. Massan produceras vid bruken i Rottneros och Utansjö. Den totala produktionskapaciteten uppgår till 160 000 ton per år. Som råvara används asp eller gran. Asp ger en ljusare massa medan gran ger en något högre styrka. Rottneros erbjuder en mängd olika kvaliteter av slipmassa beroende på användningsområden och kundens önskemål. Slipmassa används framförallt vid framställning av skriv- och tryckpapper, men även vid tillverkning av kartong. Slipmassa består av en blandning av hela fibrer, fiberfragment och en stor andel finmaterial. Massan har hög bulk (hög volym och låg densititet) och den stora andelen finmaterial bidrar till hög opacitet (ogenomsynlighet). Dessa egenskaper ger papper med låg ytvikt och mycket goda tryckbarhetsegenskaper. Slipmassa ger papperstillverkarna avsevärda ekonomiska fördelar. Dels är den generellt billigare än kemiska massor, dels får ett papper med inblandning av slipmassa lägre ytvikt vilket sänker materialkostnaden. Slipmassans kvalitet bestäms huvudsakligen av slipstenens kornstorlek och form, trycket mellan slipsten och ved samt stenens periferihastighet. Vedens kvalitet och färskhet påverkar i stor utsträckning slipmassans slutliga kvalitet. Slipmassa framställs i korthet så här: Barkade stockar av gran eller asp trycks mot en roterande vattenbegjuten slipsten. Slipningen gör att vedfibern mjukgörs både mekaniskt och termiskt. Det frilagda fibermaterialet bearbetas. Massan silas och tvättas. Sedan avvattnas massan och eventuellt bleks med väteperoxid. Slutligen torkas den i flingtorkar, pressas och emballeras. Skriv- och tryckpapper * 85% Slipmassans användningsområden Kartong 12% Övrigt * * 3% * Träfritt och trähaltigt, bestruket och obestruket ** Övrigt är bl a kuvertpapper, formgjutna produkter, etikettpapper mm. TMP/CTMP Rottneroskoncernen är en av världens tio största producenter av CTMP för avsalu. Tillverkningen av TMP/CTMP sker vid bruken i Rockhammar och Rottneros och den totala produktionskapaciteten uppgår till 135 000 ton per år. CTMP (Chemi Thermo Mechanical Pulp) framställs via en mekanisk process där flisen impregneras med kemikalier innan raffinering. TMP tillverkas på samma sätt med den skillnaden att inga kemikalier används vid förbehandlingen av veden. Massans egenskaper varieras, anpassas och ändras efter behov genom att som råvara alternera användningen av gran, tall eller asp. CTMP har ett brett användningsområde och den specifika massakvaliteten bestäms i nära samråd med kunden. Massan används vid tillverkning av skrivoch tryckpapper, tissue och kartong. CTMP innehåller en stor andel långa, starka och oskadade fibrer samt en låg andel grova fibrer, vilket ger en stark massa med hög bulk (hög volym och låg densitet). Detta ger god absorptionsförmåga vilket är en viktig egenskap för tissueprodukter. Den låga densiteten kombinerat med den höga styrkenivån gör den även lämplig som massa vid kartongframställning. CTMP kan också med fördel användas vid finpapperstillverkning och ersätta delar av den normalt sett dyrare kemiska massan. TMP/CTMP framställs i korthet så här: Flisen tvättas och förvärms till närmare 100 grader. Den varma flisen pressas samman i en kompressionsskruv samtidigt som impregneringsvätska tillsätts. Flisen mjukas upp ytterligare i ett andra förvärmningssteg. Flisen matas därefter in en raffinör (kvarn som mekaniskt bearbetar veden) där fibrerna separeras. Massan renas i ett sileri, där oseparerade fibrer och grövre fibermaterial sorteras ut och raffineras om. Därefter avvattnas massan och eventuellt bleks med väteperoxid. Det färdiga massan tvättas noggrant. Slutligen torkas massan i flingtorkar och förpackas i balar för transport till kund. Användningsområden för TMP/CTMP Tissue 15% Övrigt* * 1% Skriv- och tryckpapper * 52% Kartong 32% * Träfritt och trähaltigt, bestruket och obestruket ** Övrigt är bl a kuvertpapper, filterpapper, formgjutna produkter och isoleringsmaterial. 8
massatypen vid tillverkning av skriv- och tryckpapper, men används också vid tillverkning av kartong och tissue. Blekt sulfatmassa håller en hög renhetsgrad och har egenskaper som ger slutprodukterna styrka och hållfasthet. Som råvara används flis och rundved av gran och tall. I Vallvik tillverkas långfibrig sulfatmassa av tre olika kvaliteter. ECF (Elemental Chlorine Free), TCF (Totally Chlorine Free) samt UKP (Unbleached Kraft Pulp). Oblekt sulfatmassa, UKP, används i huvudsak för tillverkning av specialprodukter som filter och isolationsmaterial till transformatorer och elledningar, och i viss utsträckning vid tillverkning av kraftpapper, säckpapper, kartong och liner. Sulfatmassa, liksom magnefitmassa, förbrukar mer råvara i tillverkningsprocessen än mekaniska massor, men håller en väsentligt högre styrka. PRODUKTER Kemisk Massa I den kemiska massaprocessen kokas veden med kemikalier vid förhöjd temperatur och tryck. Eftersom en stor del av veden löses i kokvätskan blir vedutbytet endast mellan 47 och 54 procent. Förbränning av den utlösta vedsubstansen ger mycket hög självförsörjningsgrad både vad gäller energi och kokkemikalier som till största delen återvinns. Magnefitmassa (sulfit) Rottneros tillverkar magnefitmassa vid bruket i Utansjö, som har en tillverkningskapacitet av 70 000 ton per år. Vid tillverkning av magnefitmassa, som är en variant av sulfitmassa, används magnesiumoxid i för Utansjö specifika processtillämpningar. Denna speciella tillverkningsprocess, bevarar massans mjukhet, reducerar behovet av malning och ger massan en hög styrka. Massatypen används främst vid produktion av tissueprodukter och i viss utsträckning vid tillverkning av skriv- och tryckpapper samt kartong. Som råvara används flis och rundved från i huvudsak gran, som finns i riklig mängd i området kring Utansjö Bruk. För vissa massakvaliteter används också asp, vilket ger massan en hög ljushet. Rottneros tillverkar magnefitmassa av tre olika kvaliteter. Blekt granmassa, som främst används vid tillverkning av tissue, blekt aspmassa som främst används för tillverkning av skriv- och tryckpapper och oblekt granmassa, som främst används till kartongframställning. Vid tillverkning av magnefitmassa är vedåtgången lägre än vid tillverkning av sulfatmassa. Magnefitmassa framställs i korthet så här: Rundved barkas och huggs till flis. Flisen tvättas, packas och kokas satsvis. Kokvätskan innehållande magnesiumoxid tillförs och flisen får svälla vid 120 grader. Efter tillsats av svaveldioxid slutförs kokning vid 150 grader. Massan renas från kvistar, kokkemikalier, sand och flisrester. Kokkemikalierna återanvänds. Massan bleks helt fritt från klor med väteperoxid som aktiv kemikalie. Oblekt massa produceras också. Massan tvättas noggrant igen. Massan pressas och torkas i flingtork, pressas till balar och emballeras. Användningsområden för magnefitmassa Skriv- och tryckpapper 20% Tissue 61% Kartong 12% Specialpapper* 7% * Silikonpapper, smörpapper och medicinskt papper Långfibrig sulfatmassa (NBSK) Rottneros tillverkar sulfatmassa vid bruket i Vallvik, som har en årlig produktionskapacitet på 194 000 ton. Blekt sulfatmassa är den vanligast förekommande Långfibrig sulfatmassa framställs i korthet så här: Rundved barkas och huggs till flis Flisen behandlas kontinuerligt i en kokare. I övre delen av kokaren impregneras flisen vid 130 grader med kokvätska som innehåller natriumsulfid och natriumhydroxid. I mellandelen kokas flisen vid 160 grader. I nedre delen avlägsnas restkemikalier som förs till återvinning. Massan renas genom silning från kvistar, sand och flisrester och tvättas för att avlägsna rester av kokkemikalier. Kokkemikalierna återanvänds. För att underlätta produktionen av blekt massa behandlas massan med syrgas. Även oblekt massa produceras. Massan tvättas noggrant en gång till före blekning. Massan bleks alternativt med totalt klorfria kemikalier (TCF) eller med klordioxid (ECF). Oblekt massa tvättas i blekeriet. Efter blekeriet silas och tvättas massan ytterligare en gång. Slutligen torkas massan i en flingtork, pressas till balar och emballeras. Användningsområden för långfibrig sulfatmassa Filterpapper 7% Tissue 10% LWC och SC 10% Kartong 12% Specialpapper 14% Skriv och tryckpapper 47% 9
PRODUKTER Kortfibrig sulfatmassa (BHK) Rottneros tillverkar kortfibrig sulfatmassa vid det spanska bruket Miranda. Bruket har en årlig produktionskapacitet på 148 000 ton. Kortfibrig sulfatmassa används främst vid framställning av skrivoch tryckpapper samt vid produktion av tissue. Blekt kortfibrig sulfatmassa har hög ljushet, renhet och massastyrka. Den ger utmärkt formation till skriv- och tryckpapper och hög mjukhet till tissue. Som råvara används eukalyptus. Kvaliteten kan till viss del varieras genom användning av olika typer av eukalyptus. De vanligaste typerna är globulus och grandis. Den råvara som används vid tillverkningen kommer huvudsakligen från iberiska halvön (globulus) medan cirka tio procent av råvaran importeras från Latinamerika (globulus eller grandis). Kortfibrig sulfatmassa framställs i korthet så här: Rundved barkas och huggs till flis. Flisen tvättas, packas och kokas satsvis. Kokvätskan innehåller natriumsulfid och natriumhydroxid. Massan renas från kvistar, kokkemikalier, sand och flisrester. Kokkemikalierna återanvänds. Massa bleks i fem steg. Slutligen torkas massan huvudsakligen på en torkmaskin och levereras som arkmassa. Användningsområden för kortfibrig sulfatmassa Tissue 51% Skriv och tryckpapper 45% Övrigt 4% Sågade Trävaror Sågverket i Rockhammar har en årlig tillverkningskapacitet på cirka 90 000 kubikmeter sågade trävaror. Rockhammar räknas som en medelstor producent på den mycket fragmenterade svenska marknaden. De produkter som produceras vid Rockhammar säljs på marknaden för högkvalitetsvirke, som representerar cirka hälften av den totala marknaden för sågade trävaror i Sverige. Trävarorna används främst till ytter- och innerpaneler, takstolar och konstruktionsvirke samt för tillverkning av dörrar, fönster och listverk. 10
Marknad Rottneros verkar på den globala marknaden för avsalumassa och för sågade trävaror. Den totala avsalumarknaden omfattar en femtedel av all pappersmassa som produceras. Rottneros är ensam på marknaden om att producera samtliga kvaliteter som avsätts på avsalumarknaden. 11
MARKNAD Massamarknaden i korthet 1999 omsattes totalt cirka 34 miljoner ton marknadsmassa, vilket är en femtedel av all massa som produceras. På avsalumarknaden omsätts huvudsakligen fyra processtyper av pappersmassa, de kemiska sulfitoch sulfatmassorna samt de mekaniska slip- och CTMP-massorna. Rottneros är den enda massatillverkaren i världen som producerar samtliga dessa massakvaliteter för avsalu. 82 procent av Rottneroskoncernens massaproduktion levererades 1999 till pappersbruk utanför Sverige. Västeuropeiska pappersbruk var den största kundgruppen. Marknadens prismekanismer Massamarknaden är global och konkurrensen är hård. Massatillverkarnas lönsamhet är en direkt funktion av världsmarknadspriset, råvarupriser, växelkurser och kapacitetsutnyttjande. Efterfråge- och utbudssituationen på världsmarknaden skiftar i konjunktursvängar omfattande åtskilliga år, varför det ställs krav på finansiell uthållighet hos marknadens aktörer. Centrala begrepp i bedömningen av massamarknaden är dels priset för den blekta sulfatmassan, dels nivån på de sammanlagda producentlagren av blekt kemisk pappersmassa i Nordamerika och Skandinavien (Norscan). Norscanlagrets storlek ger ett tydligt mått på om det råder balans eller obalans mellan tillgång och efterfrågan på pappersmassa. När marknaden är Världsmarknaden för avsalumassakapaciteter 1999 1000 ton Sulfat 36 000 Sulfit 1340 TMP/CTMP 2300 Slipmassa 300 Rottneros leveranser av avsalumassa 1999 ton TMP/CTMP 21% Slipmassa 24% Magnefit 12% Sulfat 43% 12
i balans bör normalnivån ligga runt 1,5 miljoner ton. Överstiger lagret denna nivå ökar i allmänhet pressen nedåt på världsmarknadspriset, omvänt gäller att lägre lagernivåer generellt sett ger prisökningar. Blekt sulfatmassa står för drygt 85 procent av all massa som omsätts. Världsmarknadspriset för blekt långfibersulfat från Nordamerika och Skandinavien (NBSK) är vägledande även för priset på andra massakvaliteter. På massabörsen Pulpex i London bedrivs sedan 1997 terminshandel med NBSK-massa som underliggande vara. Det noterade priset på denna massabörs bör avvika nedåt från det listade världsmarknadspriset på grund av massaproducenternas rabatter. Enligt många bedömare är dock handeln på Pulpex ännu för liten för att det noterade priset ska vara normgivande. Pappersmassa är en global produkt och världsmarknadspriset fastställs i amerikanska dollar. Dollarns upp- och nedgång påverkar prissättningen av massa i europeiska valutor. Priser som satts i euro under 1999 har höjts relativt sett mer än priser satta i amerikanska dollar. Detta förklaras av eurons försvagning gentemot dollarn under året. Marknadsutveckling under 1999 Massamarknaden utvecklades positivt under 1999. Den goda marknadsutvecklingen berodde på både ökad efterfrågan och minskat utbud. De beslut som togs under 1998 om nedläggningar och avstängningar av massafabriker nådde under andra halvåret 1999 full effekt. Avstängningarna gjordes framförallt i USA och berodde förutom på Frankrike 7% Italien 16% Omsättningens geografiska fördelning 1999 Spanien 11% Övriga Europa 17% Övriga världen 12% Sverige 18% Omsättningens geografiska fördelning på marknaden 1999. Tyskland 19% dålig lönsamhet i de aktuella anläggningarna också på skärpt miljölagstiftning och medförde minskat utbud på världsmarknaden. Ökad efterfrågan kom främst från Asien, där betydande ny papperskapacitet tillkom i början av 1999 samtidigt som den ekonomiska krisen i stort övervanns. Även i Europa var efterfrågan starkare än under tidigare år, särskilt under sommarmånaderna. I slutet av 1998 och under första kvartalet 1999 låg priset för NBSK stilla på 460 USD per ton. Prisnivån var den lägsta sedan 1993. Detta trots att Norscanlagret under perioden som högst var 1 732 000 ton, vilket under de senaste tre åren har betraktats som en normal nivå. Mot slutet av första kvartalet inleddes en period av prishöjningar som fortsatte under hela andra kvartalet. Kemisk kortfiber ledde uppgången och påverkade i positiv riktning övriga massakvaliteter till följd av minskande Norscanlager. Under perio- MARKNAD Utveckling NBSK-pris och Norscan 1990-99 tusen ton 3000 Norscanlager NBSK pris USD/ton 1000 2500 800 2000 600 1500 1000 400 500 200 0 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 0 13
MARKNAD den mars till juli gick priset för kortfibrig massa från 360 till 480 EUR och priset för långfibrig massa från 460 till 520 USD. Den relativa skillnaden i prisuppgång kan delvis förklaras med eurons försvagning mot dollarn, men även omräknat till samma valuta var skillnaden historiskt sett liten mellan lång- och kortfibrig massa. Även prisskillnaderna mellan magnefitmassa och CTMP mot NBSK minskade under året. De prishöjningar som inleddes under slutet av första kvartalet forsatte stadigt uppåt under hela 1999. Priset på NBSK nådde vid årsskiftet 600 USD, och priset för kortfibrig massa 580 EUR. Norscanlagret hade i oktober gått ned till 1 143 000 ton och var vid årsskiftet kvar på denna nivå, som är den lägsta sedan juni 1995. Den förbättrade balansen mellan utbud och efterfrågan reflekteras av att kapacitetsutnyttjandet för avsalumassa under 1999 ökade till 95 procent från 88 procent 1998. Konkurrensen Rottneros tillverkar flera olika kundanpassade massakvaliteter. Företaget konkurrerar på både marknaden för mekanisk och kemisk massa. Marknaden för kemisk massa är betydligt större och har fler producenter än marknaden för mekanisk massa, där Rottneros hör till de tio största producenterna i världen. På marknaden för slipmassa är Rottneros den allra största producenten, med cirka 50 procent av avsalumarknaden. Framgångarna beror till stor del på goda och långsiktiga kundrelationer. Mer än hälften av världens massatillverkare återfinns i Nordamerika och norra Europa, medan producenter på tillväxtmarknader som Asien och Sydamerika Rondchatel (Schweiz) 40 Zubialde (Spanien) 50 Vafos (Norge) 60 Rottneros 70 Övriga 565 Total produktionskapacitet av avsalumassa 1999. Slipmassa 1 000 ton Sulfitmassa 1 000 ton Attisholz (Schweiz) 145 Rottneros 160 Paskow (Tjeckien) 200 Domsjö (Sverige) 200 Georgia Pacific (USA) 160 Övriga 570 West Fraser (Kanada) 320 CTMP 1 000 ton Rottneros 135 Tembec/Donohue (Kanada) 375 Sulfatmassa 1 000 ton Millar Western (Kanada) 565 Fibreco (Kanada) 220 Rottneros 340 Södra (Sverige) 1200 Stora Enso (Finland) 900 Weyerhauser (Kanada) 645 Fletcher Challenge (Kanada) 570 Övriga 31 500 står för en allt större del av den globala tillväxten. Under senare år har massamarknaden generellt sett lidit av en alltför stor tillverkningskapacitet, men under 1999 uppnåddes en bättre balans mellan utbud och efterfrågan. Från de amerikanska producenterna har utbudet minskat under 1999, framförallt beroende på ny miljölagstiftning, s k Cluster rules, som ställer ökade krav på massatillverkarna. I många fall bedömdes de nya reglerna kräva så pass stora investeringar att man av lönsamhetsskäl valt att lägga ner viss tillverkning samt helt stänga vissa fabriker. Ökningen av massaproduktionen i Asien stagnerade också under året, framförallt i Indonesien. Planerade utbyggnader har försenats på grund av ekonomiska, politiska och miljömässiga orsaker. Produktionen av papper har dock ökat till följd av den starkare konjunkturen, vilket lett till ökad efterfrågan på massa. Den förbättrade balansen mellan utbud och efterfrågan under 1999 minskade grad- Prisutveckling och lagernivåer 1999 Norscan NBSK CTMP 1000 ton 2000 USD 800 1500 600 1000 400 500 200 0 Jan Feb Mars Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 0 14
MARKNAD vis de stora producentlager som byggts upp under perioden 1996 till 1998, vilket skapade förutsättningar för prishöjningarna. Framtidsutsikter Utsikterna för massamarknaden är för närvarande mycket goda. Pappersförbrukningen i världen beräknas fram till år 2010 att stiga med närmare tre procent per år (Källa: Market Pulse). Det motsvarar nästan hela den svenska pappersindustrins produktionskapacitet i årlig ökning. Konjunkturen bedöms fortsätta stadigt uppåt i såväl USA, Europa som Asien. Liksom under 1999 väntas därmed en god balans mellan utbud och efterfrågan på massamarknaden. Den ökade efterfrågan i USA och Asien bidrar också till att konkurrensen på europamarknaden minskar, vilket talar till fördel för Rottneros. Med en forsatt konjunkturuppgång kommer 1999 års nedgångar i Norscanlagret och det låga totallagret hålla i sig. Detta skapar förutsättningar för ytterligare pris- tusen ton 35 000 30 000 25 000 20 000 0 Utbud Utbud och efterfrågan av blekt avsalumassa Efterfrågan uppgångar för både NBSK och övriga pappersmassakvaliteter. Liksom övrig svensk massaindustri importerar Rottneros en viss mängd råvara. Vid den ökade efterfrågan på massamarknaden ökar konkurrensen om råvarutillgångarna. Genom det egna dotterbolaget SIA Rottneros Baltic som anskaffar råvara från skogar i Lettland, kan Rottneros säkra råvaruleveranserna även vid en fortsatt Balans (relation mellan efterfrågan och utbud) 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 % 95 90 85 80 0 15
MARKNAD konjunkturuppgång. Inför kommande år har koncernen även tecknat flerårsavtal med externa råvaruleverantörer. Rottneros har under året genomfört satsningar inom såväl tekniskt som kommersiellt marknadsarbete. En av nyckelfaktorerna i detta arbete är ökad fokus på nischer och produktutveckling efter kundernas önskemål. Den ökade anpassningsförmågan innebär att långsiktigheten i orderingången stärks ytterligare. Sågade trävaror Rottneros är en medelstor producent av högkvalitativa trävaror på den svenska marknaden. Marknaden är mycket fragmenterad med många små och medelstora producenter som tillsammans står för en årlig produktion av cirka 15 miljoner kubikmeter. Sågade trävaror står för 5 procent av koncernens samlade intäkter. Cirka hälften av koncernens produktion av sågade trävaror säljs inom Sverige. Den för branschen ovanligt stora delen av inhemsk försäljning beror till stor del på det fördelaktiga läget nära stora befolkningscentra kring Stockholm och Mälardalen. Övrig produktion säljs på export till framförallt Västeuropa, där de största kunderna återfinns i Tyskland, Frankrike och Spanien. Kunder är i huvudsak brädgårdar, hyvlerier och snickerier. Marknaden under 1999 Under hösten 1998 inleddes en prispress på marknaden för sågade trävaror som fortsatte fram till sommaren 1999. Därefter stabiliserades prisnivåerna till dagens nivåer. Orsaken till den ihållande prispressen beror på både en sviktande efterfrågan och ett överutbud på marknaden. Asienkrisen ebbade ut under året med ökad efterfrågan som följd. Detta medförde att volymer som tidigare såldes på den västeuropeiska marknaden har destinerats om till Japan. Därmed minskade trycket på framförallt gran i Europa. Prisutvecklingen för sågade trävaror såg olika ut för gran respektive furu. Gran, som hade ett prisfall på cirka 25 procent under 1998, återhämtade sig och priset steg med cirka 15 procent under 1999. Priset på furu gick kräftgång och nådde sin bottennivå under sommaren, för att under hösten och vintern stiga något. Sett på hela året sjönk priset på furu med cirka 5 procent. Den höga och jämna tillverkningstakten medförde också en hårdnande konkurrens om råvara. Rottneros tvingades därför under 1998 samt 1999 att importera råvara från Ryssland. Cirka 16 procent av sågverkets slutprodukter tillverkas idag med importerad råvara. 16
Koncernens enheter 1999 förvärvade Rottneros den spanska massafabriken Miranda. Fabriken är ett värdefullt komplement till koncernens fyra svenska bruk; Rottneros, Rockhammar, Utansjö och Vallvik. Råvaruleveranser till de svenska bruken sker till viss del via SIA Rottneros Baltic från skogar i Lettland. Vid sågverket i Rockhammar produceras högkvalitativt virke för den europeiska byggoch snickeriindustrin. 17
Rottneros Bruk KONCERNENS ENHETER Daniel Bäcklin är VD för Rottneros Rockhammar AB, där bruken Rottneros och Rockhammar ingår. Vid Rottneros bruk, i hjärtat av de värmländska skogarna, tillverkas pappersmassa med två mekaniska processtyper: slipmassa och TMP/CTMP. Den årliga tillverkningskapaciteten är totalt 150 000 ton. Bruket drivs med fem skift vilket ger 328 produktionsdygn per år. Avtal med de fackliga organisationerna finns för full åretruntdrift om marknaden så kräver. Rottneros Bruk ingår, tillsammans med massafabriken i Rockhammar, i Rottneros Rockhammar AB som är ett helägt dotterbolag till Rottneros AB. Bruket är kvalitetscertifierat enligt ISO 9001. Verksamheten 1999 Produktionen under 1999 låg i genomsnitt på 84 procent (82) av den totala kapaciteten för slipmassa och 85 procent (77) för TMP/CTMP. Produktionen gick enligt plan och orderbeläggningen var god. Under sommaren byttes den ena av två barktrummor ut mot en ny, till en kostnad av 6,4 MSEK. Vid framställningen av slipmassa separeras barken från virket i barktrummorna. Den nya barktrumman har förbättrat driftstillgängligheten på slipmassalinjen. tusen ton 150 100 50 0 88 89 Rottneros Bruk, produktion och leveranser av massa 90 91 92 93 94 95 Produktion Leveranser 96 97 98 99 Rottneros Bruk Slipmassa TMP/CTMP Totalt ton 1999 1998 1999 1998 1999 1998 Produktionskapacitet 75 000 75 000 75 000 75 000 150 000 150 000 Produktion 62 800 61 800 63 800 57 400 126 600 119 200 Leveranser 61 500 62 000 65 200 61 500 126 700 123 500 Kap. utnyttjande % 84 82 85 77 84 79 Medelantal anställda 159 160 (Samtliga kapacitetssiffror gäller vid åretrunt drift, 350 driftsdygn per år). Under hösten investerades även i en ny anläggning för barkning och flisning av aspved för produktion av CTMP, till en kostnad av 5,2 MSEK. Den nya anläggningen medför ökad kapacitet och en minskad vedförlust i barknings- och flisningsprocessen. Bruket har tidigare behövt anlita entreprenörer för att klara flisbehovet, men med den nya anläggningen är man nu självförsörjande. En ny ledning för fabrikens råvattenförsörjning togs under året i drift. Med den nya ledningen har uttagspunkten för vattnet flyttats högre uppströms och till djupare vatten i älven Rottnan. Den djupare uttagspunkten ger ett renare vatten, vilket resulterar i ett minskat behov av blekningskemikalier. Under 1998 fick bruken i Rottneros och Rockhammar gemensam ledning och ekonomiavdelning, vilket har medfört flera synergieffekter. Den nya organisationen fintrimmades under 1999 och inköp, transporter, administration och teknik/ projekt samordnas och sköts nu gemensamt för de båda bruken. Under året installerades också ett nytt system för orderläggning, lagerhållning och fakturering (OLF), vilket ytterligare har effektiviserat administrationen. Antalet anställda var dock i stort sett oförändrat under 1999. 2000-säkringen av alla IT-system slutfördes enligt plan. 18
Rockhammars Bruk Vid massafabriken i Rockhammar i Bergslagen produceras CTMP (Chemi-Thermo- Mechanical Pulp). 1974 var Rockhammars Bruk först i världen att producera pappersmassa med denna mekaniska processteknik. Fabriken har en tillverkningskapacitet på 60 000 ton massa per år. Produktionen sker med sex skiftlag i full åretruntdrift, vilket ger totalt 350 driftsdygn. I anslutning till massabruket ligger sågverket Rockhammar Timber som utgör en viktig del i den industriella infrastrukturen i Rockhammar. Flis från trävaruproduktionen används som råvara vid massatillverkningen. Bark och spån från sågverket blir bränsle i massafabrikens fastbränslepanna samtidigt som överskottsvärmen från brukets massatillverkning täcker sågverkets hela behov av värme för virkestorkning och uppvärmning av lokaler. Rockhammars Bruk är kvalitetscertifierat enligt ISO 9001. Verksamheten 1999 Produktionen under året låg på i genomsnitt 88 procent (91) av den totala produktionskapaciteten. Orderbeläggingen var god under året. Utöver två planerade driftstopp medförde ett oplanerat stopp ett produktionsbortfall på cirka 2 000 ton massa. Efter ett av de planerarade driftsstoppen för underhåll, implementerades i november ett fjärde tvättsteg i tillverkningsprocessen. Det nya tvättsteget innebär en renare massa med bättre kvalitetsegenskaper. Under 1998 fick bruken i Rottneros och Rockhammar gemensam ledning och ekonomiavdelning, vilket medförde flera synergieffekter. Den nya organisationen fintrimmades under 1999 och inköp, transporter, administration och teknik/projekt samordnas och sköts nu gemensamt för de båda bruken. Ett nytt system för orderläggning, lagerhållning och fakturering (OLF) installerades. Antalet anställda var i stort sett oförändrat under 1999. Rockhammars Bruk 2000-säkring av IT-systemen fullbordades enligt plan. tusen ton 60 45 30 15 0 88 89 Rockhammars Bruk, produktion och leveranser av massa 90 91 92 93 94 95 CTMP Produktion Leveranser 96 97 98 99 ton 1999 1998 Produktionskapcitet 60 000 60 000 Produktion 52 600 54 700 Leveranser 53 100 55 800 Kap. utnyttjande % 88 91 Medelantal anställda 69 71 (Samtliga kapacitetssiffror gäller vid åretrunt drift, 350 driftsdygn). KONCERNENS ENHETER 19
Utansjö Bruk KONCERNENS ENHETER Sven Görgård är VD för Utansjö Bruk Vid massafabriken i Utansjö norr om Härnösand produceras två typer av massa: slipmassa och sulfitmassa enligt magnefitmetoden. Den totala årliga produktionskapaciteten är 155 000 ton. Bruket drivs med fem skiftlag som ger 330 driftsdygn per år. Det finns även fackliga avtal för att kunna driva bruket med full åretruntdrift vid behov. De senaste åren har en rad kvalitetsförhöjande åtgärder genomförts i produktionen och under 1999 erhöll Utansjö ISO 9001-certifiering. Verksamheten 1999 Produktionen låg under 1999 i genomsnitt på 88 procent (77) av den totala kapaciteten för slipmassa och 89 procent (88) för magnefitmassa. Orderbeläggningen under året var god och efterfrågan ökade på både sulfitmassa och slipmassa. Produktionen gick enligt plan med undantag för ett driftstopp. Efter ett planerat underhållsstopp under sommaren, Utansjö Bruk Slipmassa Magnefitmassa Totalt ton 1999 1998 1999 1998 1999 1998 Produktionskapacitet 85 000 85 000 70 000 70 000 155 000 155 000 Produktion 74 900 65 400 62 300 61 400 137 200 126 800 Leveranser 73 200 71 600 66 000 57 400 139 200 129 000 Kap. utnyttjande % 88 77 89 88 88,5 82 Medelantal anställda 180 192 (Samtliga kapacitetssiffror gäller vid åretrunt drift, 350 driftsdygn). uppstod komplikationer i uppstartningsprocessen vilket medförde ett betydande produktionsbortfall av magnefitmassa. Sammanlagt ökade dygnsproduktionen för slipmassa och magnefitmassa under året med i genomsnitt tio procent. Under året färdigställdes en ny deponianläggning för avfall till en kostnad av 3 MSEK. Under 1998 inleddes ett samarbete med Vattenfall för att utveckla energibesparingar i tillverkningsprocessen. Projektet slutfördes under 1999 och har inneburit ett minskat behov av oljeanvändningen i tusen ton 150 100 50 0 88 Utansjö Bruk, produktion och leveranser av massa Produktion Leveranser 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 uppvärmningsprocessen. Den totala investeringen i projektet uppgick till cirka 19 MSEK, varav 5,6 MSEK erhölls i stöd från staten. Den totala besparingen i energianvändning beräknas till omkring 8 MSEK per år. Sedan 1998 har ett intensivt rationaliseringsarbete bedrivits på Utansjö, vilket medfört flera effektivitets- och resultatförbättringar under 1999. Genom rationaliseringsarbetet har kostnaderna för de två största rörliga posterna, energi och kemikalier, kunnat sänkas med ca 15 procent. Bemanningen vid bruket har minskat med 30 anställda och den totala arbetsstyrkan uppgår nu till 166 medarbetare. Samtidigt har produktionen per anställd ökat från 660 ton till 765 ton per år, vilket är en förbättring med cirka 16 procent. Utansjöfabriken visade emellertid under 1999 fortsatt förlust trots genomförda rationaliseringsåtgärder och ett förbättrat marknadsläge för magnefitmassa. 20