Miljörapport 2010 Farmen Panncentral

Miljörapport 2010 Farmen Panncentral

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 1 1.1 VERKSAMHETENS INRIKTNING OCH LOKALISERING... 1 1.1.1 Lokalisering... 1 1.1.2 Teknisk beskrivning av produktionsanläggningar... 2 1.2 FÖRÄNDRINGAR AV VERKSAMHETEN UNDER ÅRET... 2 2 VERKSAMHETENS MILJÖPÅVERKAN... 3 2.1 UTSLÄPP TILL LUFT... 3 2.2 UTSLÄPP FRÅN TRANSPORTER... 3 2.3 UTSLÄPP TILL VATTEN... 3 3 GÄLLANDE TILLSTÅND... 4 3.1 ANMÄLDA ÄNDRINGAR UNDER ÅRET... 4 3.2 FÖRELÄGGANDE OCH FÖRBUD... 4 3.3 TILLSYNSMYNDIGHETER... 4 4 VILLKORSEFTERLEVNAD... 5 4.1 TILLSTÅNDSGIVEN OCH FAKTISK PRODUKTION... 5 4.2 VILLKOR I MILJÖTILLSTÅND... 5 4.3 EFTERLEVNAD AV NFS-FÖRESKRIFTER... 6 5 UTFÖRDA MÄTNINGAR OCH BESIKTNINGAR... 6 5.1 SAMMANFATTNING AV RESULTATET AV MÄTNINGAR... 7 6 BETYDANDE ÅTGÄRDER GÄLLANDE DRIFT OCH UNDERHÅLL... 7 6.1 FORTUM VÄRME... 7 7 TILLBUD OCH STÖRNINGAR, SAMT VIDTAGNA ÅTGÄRDER... 7 8 ÅTGÄRDER SOM HAR VIDTAGITS FÖR ATT MINSKA MILJÖPÅVERKAN... 8 8.1 ÅTGÄRDER FÖR ENERGIHUSHÅLLNING/EFFEKTIVISERING... 8 8.1.1 Fortum Värme... 8 8.1.2 Farmen Pc... 9 8.2 ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA RÅVARUFÖRBRUKNINGEN...10 9 KEMISKA PRODUKTER...10 9.1 FORTUM VÄRME...10 9.2 FARMEN PC...11 10 AVFALLSMÄNGDER...11 11 RISKHANTERING...12 11.1 FORTUM VÄRME...12 11.2 FARMEN PC...12 12 MILJÖPÅVERKAN FRÅN VERKSAMHETENS PRODUKTER...12 13 ÖVRIG INFORMATION...12 14 UNDERSKRIFT...13

1 Verksamhetsbeskrivning 1.1 Verksamhetens inriktning och lokalisering Farmens panncentral är en hetvattencentral som tillsammans med Galtens panncentral försörjer ett lokalt fjärrvärmenät i Täby i norra Stockholm. Galten och Farmen producerar värme till 3500 lägenheter, sjukhus, skolor, kontorshus, bussgarage samt ett köpcenter. Täby Centrum är beläget ca 300 m från panncentralen Galten. Farmen panncentral ingår organisatoriskt som en del av. Drift och underhåll av anläggningen sköts av entreprenör enligt avtal. 1.1.1 Lokalisering Panncentralen är belägen på adressen Stockholmsvägen 204, Täby. PC Farmen Karta över panncentral Farmen och dess närområde Storstockholms fjärrvärmenäts utsträckning. 1(13)

1.1.2 Teknisk beskrivning av produktionsanläggningar Anläggningen fungerar som en spetsvärmeanläggning på ett fjärrvärmenät där panncentralen Galten svarar för baslasten. Fjärrvärmenätet svarar för värmedistribution till över 3 000 lägenheter, skolor, sjukhus, kontor och köpcenter. Panncentralen har tillsyn vardagar då oljepannorna är i drift. Under eldningssäsongen (sep-maj) sker produktion vid perioder med låga utomhustemperaturer och då baslastcentralens (Galten) kapacitet är otillräcklig. Stationär övervakningsutrustning består av kontinuerligt registrerande utrustning för flöden, temperaturer, effekt och syreöverskott. Anläggningen är utrustad med automatiska driftövervakningslarm anslutna till en organiserad fjärrvärmejour. Pannor Anläggningen togs i drift 1965. Panncentralen består av 3 stycken oljepannor på totalt 19 MW (7, 6, 6) samt en deponigaspanna på 3 MW (som ska avvecklas). Oljepannorna är utrustade med separata rökrör som mynnar i en gemensam skorsten 35 m över mark. Deponigaspannan har en separat skorsten. Reningsutrustning Oljepannorna är utrustade med cyklonavskiljare, stoft som avskiljs lagras i asksilo. Tömning av silon sker med sugbil. Bränslelager Bränsle, i huvudsak i form av eldningsolja 5 (Eo5), lagras i en cistern på 1 400 m 3. Deponigaspannan försörjs med gas via en markförlagd ledning direkt från SÖRAB:s deponigasanläggning på Hagbydeponin. 1.2 Förändringar av verksamheten under året En organisatorisk förändring skedde under 2009 hos Fortum Värme. Spetslast ingick organisatoriskt tidigare i respektive nätdel (geografiskt indelat); PoD Södra, PoD City och PoD Nordvästra. För att lägga mer fokus och för att kunna förbättra och utveckla anläggningarna som ingår i spetslast placeras dessa numera organisatoriskt i PoD distribution. I denna organisation ingår även, närvärme/kyla, pumpstationer och fjärrvärme-/fjärrkylanätet. Ingen förändring har skett personalmässigt eftersom personal som tidigare arbetade på spetsanläggningarna har placerats i den nya organisationen. Drift och underhåll av anläggningen sköts av samma entreprenör, Vega Energi AB, som tidigare enligt avtal. För röktäthetsmätarna på respektive panna har det monterats en utlösningsfunktion för brännarna som vid hög röktäthet stoppar förbränningen på pannan vilket gör att risken för miljöstörning minskar avsevärt. 2(13)

2 Verksamhetens miljöpåverkan 2.1 Utsläpp till luft Den huvudsakliga miljöpåverkan från Galten Pc består av utsläpp till luft. Utsläpp till luft utgörs av avgaser från förbränningen. För att beräkna de totala utsläppen till luft från panncentralen under året används uppgifter från bränsleleverantörens produktinformation och från utsläppsrapporteringen. Koldioxid redovisas enbart för fossilt bränsle. Resultatet presenteras i tabellen nedan. Utsläpp från Farmen Pc år 2010 jämfört med tidigare år. År CO2 (fossilt) beräknad [ton] NOx beräknad [kg] Stoft beräknad [kg] Svavelhalt beräknad [kg] 2007 3362 6600 161 2554 2008 19,4 28 0,57 11 2009 3151 6063 147 2359 2010 4379 8292 194 3226 Tröskelvärden enligt föreskriften NFS 2006:9 av NOx är 10 000 kg/år, svavel 150 000 kg/år och CO 2 100 milj kg/år överskrides ej varför dessa ej behöver anges i emissionsdeklarationen. 2.2 Utsläpp från transporter Utsläpp från transporter har beräknats utifrån förbrukad mängd bränsle och kemikalier samt den mängd aska som uppkommit i produktionen. Färdsträckan och transportslag har uppskattats och värden har avrundats. Utsläppsvärden per tonkm har hämtats från Nätverket för Transporter och Miljön (http://www.ntm.a.se). Utsläpp från transporter vid Farmen 2010. Bränsletransporter Asktransporter Transporter med Transporter totalt kemikalier (inkl sand) CO2 (ton) 14 0 0 14 NO x (kg) 318 0 0 318 S (kg) 167 0 0 167 PM (kg) 17 0 0 17 2.3 Utsläpp till vatten Fastigheten är ansluten till kommunalt spillvattennät och spillvatten avleds till Käppalaförbundets reningsverk på Lidingö. Dagvatten avleds till kommunalt dagvattennät som mynnar ut i Stora Värtan vid Viggbyholms småbåtshamn. Under 2010 har inga händelser, som kan ha påverkat ovanstående recipienter, inträffat. 3(13)

3 Gällande tillstånd Datum och tillståndsgivande myndighet för gällande tillståndsbeslut enligt 9 kap. 6 miljöbalken eller motsvarande i miljöskyddslagen samt en kort beskrivning av vad beslutet eller besluten avser. Datum Tillståndsgivande Tillstånd enligt Beslut avser myndighet 1992-01-30 Länsstyrelsen Miljöskyddslagen Miljöfarlig verksamhet 2005 Länsstyrelsen i Stockholms län Lagen (2004:656) om utsläpp av koldioxid Tillstånd för utsläpp av koldioxid 3.1 Anmälda ändringar under året Datum och beslutande myndighet för eventuella andra beslut under året med anledning av anmälningspliktiga ändringar enligt 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. Datum Tillståndsgivande myndighet Anmälan enligt 21 förordningen Inga anmälningar har lämnats under 2010 Beslut avser 3.2 Föreläggande och förbud Datum och beslutande myndighet för eventuella andra gällande beslut enligt miljöbalken samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. Datum Tillståndsgivande myndighet Beslut avser Inga förelägganden eller förbud finns för anläggningen 3.3 Tillsynsmyndigheter Tillsynsmyndighet Södra Roslagens Miljö- och Hälsoskyddskontor Storstockholms brandförsvar Länsstyrelsen i Stockholms län Tillsyn avser Miljötillstånd Tillstånd för hantering av brandfarlig vara Lagen (2004:656) om utsläpp av koldioxid 4(13)

4 Villkorsefterlevnad 4.1 Tillståndsgiven och faktisk produktion Tillståndsgiven och faktisk produktion eller annat mått på verksamhetens omfattning. Bränsleförbrukning vid Farmen Pc 2010 jämfört med föregående år. Bränsle 2008 2009 2010 Mängd/ TJ Mängd/ TJ Mängd/ TJ Volym Volym Volym Eldningsolja 5, m3 7 0,27 1089 42 1 491,10 56,89 Deponigas, m3 0 0 0 0 0 0 Produktion av värme vid Farmen Pc i MWh 2010 jämfört med föregående år Produktion (MWh) 2008 2009 2010 Fjärrvärme 82 10 783 14890,9 Under eldningssäsongen (sep-maj) sker produktion vid perioder med låga utomhustemperaturer och då baslastcentralens (Galten) kapacitet är otillräcklig, så var inte fallet under året. 4.2 Villkor i miljötillstånd Redovisning av de villkor som gäller för verksamheten samt hur och vart och ett av dessa villkor har uppfyllts. Villkor nr 1 2 Villkorstext Utsläppet av svavel får högst ske i den omfattning som anges i förordningen om svavelhaltigt bränsle (SFS 1976:10 55 (nu 1998:946)) Kommentar: Värdet under 2010 har varit 56mg/MJ tillfört bränsle. Villkoret bedöms uppfyllt. Sottalet enligt Bacharachskalan får inte överskrida värdet 3 annat än högst två enheter kortvarigt vid start och belastningsändringar. Kommentar: Sottalet kontrollerades inte under emissionsmätningen 2010. 3 Rökgashastigheten får ej understiga 8 m/s vid låglast. Kommentar: Rökgashastigheten innehölls för OP1 vid emissionsmätningen. Villkoret innehölls ej för OP2 och OP3. 4 Bidraget av buller skall begränsas så att anläggningen i sin helhet inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid närmaste skolbyggnad och bostäder än 50 db(a) dagtid (kl. 07.00-18.00) samt 45 db(a) kvällstid (kl. 18.00-22.00) eller sön- och helgdagar respektive 40 db(a) nattetid i bostäder. Momentanvärdet får inte överskrida 55 db(a). Kommentar: Verksamheten har inte förändrats under året med avseende på bullersituationen. Inga klagomål på buller har inkommit till bolagets kännedom. Villkoret uppfylls. 5(13)

Villkor nr 1 Villkorstext Utsläpp av koldioxid, CO2: Utsläpp av koldioxid skall övervakas enlighet med vad som anges i anmälan. Kommentar: Övervakningen har skett enligt gällande tillstånd 2 Årlig utsläppsrapport för CO2: Bolaget skall årligen lämna utsläppsrapport till Naturvårdsverket. Kommentar: Godkänd utsläppsrapport har lämnats till berörda myndigheter via SUS 3 Annullering av utsläppsrätter: Bolaget skall årligen senast den 30 april överlämna utsläppsrätter för annullering motsvarande de sammanlagda utsläppen av fossil koldioxid från anläggningen under föregående år. Kommentar: Annullering har skett enligt gällande krav. 4.3 Efterlevnad av NFS-föreskrifter En kommenterad sammanfattning av de uppgifter som behövs för att kunna bedöma efterlevnaden av Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14 1, SNFS 1994:2 2, NFS 2001:11 3, NFS 2002:26 4 och NFS 2002:28 5. Där så är möjligt ska uppgifter redovisas i SMP:s emissionsdel. Eftersom den sammanlagda installerade effekten för Farmen Pc är mindre än 50 MW redovisas endast totala utsläppsmängder (enligt NFS 2000:13 och ändring enligt NFS 2002:5 5) under kapitel 2.1. 5 Utförda mätningar och besiktningar Datum Utförare Uppdrag 2010-04-07 ENA Miljökonsult AB Periodisk besiktning 2010-03-25--26 ENA Miljökonsult AB Emissionsmätning 1 Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse. 2 Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket. 3 Begränsningar av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användningen av organiska lösningsmedel i vissa verksamheter och anläggningar. 4 Utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar med en installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer. 5 Avfallsförbränning 6(13)

5.1 Sammanfattning av resultatet av mätningar 2009 års periodiska besiktning blev utförd under första kvartalet 2010. På uppdrag av Vega Energi AB har ENA Miljökonsult AB utfört periodisk besiktning vid panncentralen Farmen. Besiktningen genomfördes i april. Resultatet av den periodiska besiktningen visar på att egenkontrollen i stort fungerar bra. Emissionsmätningar efter oljepanna 1-3 utfördes i mars 2010. Vid mätningarna bestämdes stoftemissionen för OP1 till 4 mg/mjbränsle, för OP2 till 7 mg/mjbränsle samt för OP3 till 49 mg/mjbränsle som ett medelvärde av två delprov. En trolig anledning till den höga stoftemissionen vid mätningarna efter OP 3 är att stoft frigjorts från rökgaskanalens väggar under delprov 2, som visade på en mycket högre halt av stoft än delprov 1, samt att pannan stått still under än längre tid. Villkoret för rökgashastigheten innehölls inte vid emissionsmätningarna för OP2 och OP3. Villkoret innehölls av OP1 vid den aktuella lasten för pannan (ca 4,0 MW). Däremot kan det diskuteras om effektuttaget kan klassas som låg last för pannan som har en storlek av 8MW. Vid mätningarna innehölls villkoret för svavelutsläpp till luft av samtliga pannor. För OP1 var värdet 0,062 g/mj, OP2 0,064 g/mj och för OP3 0,064 g/mj. Vid mätningarna av OP3 beräknades svavelemissionen teoretiskt med hjälp av bränslets svavelinnehåll. Sottalsvillkoret kontrollerades inte under denna mätning. 6 Betydande åtgärder gällande drift och underhåll 6.1 Fortum Värme Inom Fortum Värme bedrivs ständigt pågående förbättringsarbeten för att optimera drift och underhåll av anläggningarna. År 2007 påbörjades ett projekt för att se över underhållsprocessen där hög driftsäkerhet är målet. Projektet kallas för Maintenance Excellence (Main-X). Efter att sett över grundläggande ordning och reda för anläggningarna har nu projektet börjat utvecklingsarbetet inom fem förbättringsområden; Störningsbekämpning, Planering & Beredning, Ordning & Reda, Ständiga Förbättringar samt Operatörsunderhåll. Tavelgrupperna (tvärfunktionella förbättringsgrupper) som finns ute på samtliga anläggningar utgör en viktig roll i utvecklingsarbetet. 7 Tillbud och störningar, samt vidtagna åtgärder Driftstörningar och avvikelser från normaldrift samt eventuella klagomål från allmänheten journalföres rutinmässigt i verksamhetens avvikelserapporteringssystem. Under året har en rapport registrerats avseende tillbud, störning eller klagomål för händelse med direkt eller indirekt påverkan på den yttre miljön. 7(13)

Datum Händelse IDA id nummer 2010-04-12 Klagomål på lukt 30478 Åtgärd: Klagomål på lukt från anläggningen inkom från närliggande förskola till kommunen. Vid kontroll upptäcktes ingen källa som kan ha orsakat lukten. Beroende på väder och vind kan lukten orsaka obehag för närboende och intilliggande verksamheter. Kanalmätningar utfördes och det framkom att lukten har berott på felaktigheter rörande avluftning av cisternen. Felen har rättats till bland annat genom att luften passerar genom ett filter med aktivt kol. 8 Åtgärder som har vidtagits för att minska miljöpåverkan Fortum Värme är miljöcertifierat enligt ISO 14001 och miljöledningssystem finns för anläggningen. Företaget revideras årligen med avseende på ISO 14001. För att utveckla bolagets rutiner och förbättringar ytterligare har Fortum Värme under år 2010 arbetat med att införa OHSAS 18001, arbetsmiljöledningssystem. Certifiering kommer att ske under år 2011. Verksamhetsplanen för Pc Farmen baseras på Fortums övergripande miljömål och anläggningens betydande miljöaspekter. Bland de betydande miljöaspekterna återfinns bland annat utsläppen av fossil koldioxid, utsläpp av kväveoxider, miljöstörningar och klagomål. Verksamhetsplanen fastställs en gång per år och följs upp på månadsbasis i form av övergripande nyckeltal. 8.1 Åtgärder för energihushållning/effektivisering 8.1.1 Fortum Värme Energieffektivisering är ett prioriterat område inom Fortum Värmes verksamhet, dels hjälper vi våra kunder att spara energi och dels finns fokus på ständig förbättring av den egna verksamheten. Företagets policy är att Alla samhällen där Fortum Värme finns har en uthållig energiförsörjning. Det innebär att Fortum Värme arbetar aktivt för och med: Energieffektivisering (i hela värdekedjan) Tillvaratagande av energi som annars går förlorad Minskad miljöbelastning i alla led Att nå CO 2 neutralitet Att energibranschen utvecklas inom hela CSR området I det dagliga arbete utförs åtgärder som påverkar och höjer effektiviteten i verksamheten. Exempel på detta är optimering av förbränningsprocessen 8(13)

bränsleval där faktorer som bl a förnyelsebarhet, värmevärde, utsläpp, utnyttjande av reningsutrustning, sotning av pannor och varmhållning vägs in byta ut glödlampor till lågenergilampor Energihjälpen energirådgivning genom aktiv hjälp till kunder att använda energi effektivare och på så sätt minska miljöpåverkan åtgärder som ger ökad tillgänglighet i basproduktionsanläggningarna I Fortum Värmes strategi ingår begreppet Energieffektivitet i alla led som ett prioriterat område för verksamheten. Ett mått på den egna energieffektiviteten kan sägas vara nyckeltalet Systemverkningsgrad. Denna verkningsgrad mäter på ett övergripande sätt hur väl insatta resurser i form bränslen omvandlas till nyttigheter som el, värme och kyla som levereras till sina respektive slutkunder. Från år 2011 följs systemverkningsgraden i samband med ledningens genomgång av verksamheten. Som första steg krävs därför att mätningen av systemverkningsgraden kvalitetssäkras. Detta pågår i ett separat projekt där anläggningen i Brista utgör ett pilotprojekt. Med en kvalitetssäkrad mätning av systemverkningsgraden är det Fortums bedömning att delmål kan sättas på respektive verksamhet som ingår i systemverkningsgraden. Till exempel kan anläggningen i Brista ha som långsiktigt mål att öka sin verkningsgrad med 2 %- enheter. Detta kan då ske antingen genom att minska sin egenförbrukning av el, eller genom åtgärder i själva pannan. Dessa förslag ställs sedan i relation till den nytta de genererar. Målsättningen under 2011 är att nyckeltalet systemverkningsgrad ska vara kvalitetssäkrat för de tre system som finns i Stockholm; Södra, Centrala och Nordvästra. Med dessa som grund kommer handlingsplaner att utarbetas på både central och lokal nivå. Energieffektiviseringsåtgärder vidtas där de har bäst effekt och där de är som mest lönsamma, åtgärderna varierar således mellan produktionsanläggningarna inom Fortum Värmes olika fjärrvärmenätet. 8.1.2 Farmen Pc Ett projekt för energikartläggningar av Fortum Värmes spetslastanläggningar kommer att startas. Projektet kommer att ta fram en prioriteringsordning för anläggningarnas energikartläggningar beroende på huruvida anläggningarna ska fortsätta att drivas eller avvecklas till fördel för produktionen vid baslastanläggningarna. Returtemperaturåtgärder Trots en kall vinter så har returtemperaturen sjunkit i prioriterade områden. Över 50 FVC och 25 rundgångar är åtgärdade hittills i år. Den största var i en tom lokal i Akalla som förbrukade ett flöde som motsvarar behovet för ett flerbostadshus med 300 lägenheter. Värdet har hittills gjorda åtgärder 2010 är över 7 MSEK. Åtgärder är också planerade på interna värmesystemen i produktionsanläggningar, t ex Årsta Värmeverk. Värdet sänkt returtemperatur kommer från förbättrad prestanda i produktionsanläggningar, lägre värmeförluster i nätet och mindre pumpel till distributionspumparna 9(13)

8.2 Åtgärder för att minska råvaruförbrukningen De stora råvaruförbrukningarna som finns inom Fortum Värmes anläggningar är främst bränslen, driftkemikalier och för vissa anläggningar även bäddsand (gäller så kallade CFB-pannor). Fortum Värme arbetar ständigt för att öka andelen förnybara bränslen i produktionen av värme och el. En del i arbetet med att öka andelen förnybara energikällor är att ersätta fossila oljor med förnybara biologiska oljor. Vid upphandling av bränsle ställs hållbarhetskrav (FSC-krav), när så är möjligt, på fasta biobränslen. Ett ständigt pågående förbättringsarbete är att optimera förbränningen, vilket ger en lägre bränsleförbrukning, minskade utsläpp och en högre anläggningsprestanda. Optimering sker även vid dosering av driftkemikalier genom att använda rätt mängd kemikalie. Så långt det är möjligt, återanvänds också askorna från förbränning genom att bland att användas som täckmaterial för sluttäckning av deponier och jordförbättringsmedel. Vintern 2009-2010 blev kallare än vanligt. Dessutom inleddes vinter 2010 med en höst som hade ovanligt kallt väder. Värmebehovet år 2010 ökade med 20 % jämfört med tidigare år. Framför allt ökade antalet dygn med riktigt kallt väder, vilket tvingade Fortum Värme att starta oljepannor för att hålla värmen i fjärrvärmenätet. Därför har Fortum Värmes egna utsläpp av koldioxid från fossila bränslen ökat, dels på grund av kylan men även på grund av brist på biobränsle. Dock ökade andelen tillförd förnybar och återvunnen energi från 76 % till 80 %. Fortum Värme har i högre grad än tidigare utnyttjat egenproducerad förnybar el för produktion av fjärrvärme. Därför blev den sammantagna klimateffekten ändå att CO2-andelen per kwh minskade från 95 gram 2009 till 82 gram 2010 när bolaget inkluderar indirekta utsläpp det vill säga utsläpp som ligger utanför Fortum Värmes egna verksamhet. 9 Kemiska produkter De kemiska produkter och biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för miljön eller människors hälsa och som under året ersatts med sådana som kan antas vara mindre farliga. 9.1 Fortum Värme Fortum Värme arbetar kontinuerligt med att söka ersätta skadliga kemiska produkter med miljömässigt bättre alternativ. För inköp och hantering av kemiska produkter så tillämpas de instruktioner som ingår i Fortum Värmes miljöledningssystem samt kemikaliehanteringssystemet Chemsoft. Instruktionerna syftar till att så långt som möjligt ersätta skadliga kemiska produkter med miljöanpassade sådana. Under året har Fortum Värme även tagit angreppssättet minska antalet unika kemikalier för att minska både antalet skadliga kemikalier samt att kunna jämföra kemikalier inom företaget för att styra att Fortum Värme använder mindre skadliga kemikalier. Arbetet kommer att fortgå under år 2011. Bolaget har även köpt in en modul till Chemsoft som 10(13)

ska göra det lättare att genomföra riskbedömningar av kemikalier på ett tydligare och likartat sätt inom företaget. Fortum Värme följer även utvecklingen av Reach-lagstiftningen för att rensa ut de ämnen som lyfts fram som kandidater för att tillstånd krävs för användning enligt EU:s kandidatförteckning samt bilaga XIV. 9.2 Farmen Pc Vid Farmen Pc används ett antal olika kemiska produkter och driftkemikalier. Inga stora mängder kemikalier, förutom eldningsolja som redovisas tidigare i denna rapport, används på anläggningen. 10 Avfallsmängder Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året i syfte att minska volymen avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet. Avfall och restprodukter från verksamheten vid Farmen Pc uppkommer främst i form av förbränningsrester. Avfall 2010 Avfallsslag Farligt avfall EWC-kod enl bil 2 AF Mängd/år (ton, kg, st) Transportör Mottagare Bortskaffnings- eller återvinningsförfaranden enl bil 4 och 5 AF Inget Farligt avfall har transporterats bort från anläggningen under 2010 Icke farligt avfall Inget Icke farligt avfall har transporterats bort från anläggningen under 2010 - EWC koderna är framtagna från Avfallsförordningen 2001:1063. - EWC-koder markerade med * är enligt Avfallsförordningen farligt avfall. 11(13)

11 Riskhantering 11.1 Fortum Värme Fortum Värme bedömer miljö- och hälsopåverkan vid såväl normal som onormal verksamhet genom att värdera transporter, användning av insatsvaror och bränslen, utsläpp till mark, vatten och luft samt uppkomst av avfall. Till detta hör också störning av samhälle och natur genom vårt markutnyttjande. Som normala förhållanden räknas planerad verksamhet med kontinuerlig drift, laständringar samt start och stopp. Onormala förhållanden är det som sker oplanerat. För bedömning avseende normala förhållanden görs en bedömning av lokal, regional och global miljöpåverkan samt resursuttaget. Bedömning av onormala förhållanden görs som riskanalys. Fortums verksamheter bedöms mot de totala flöden av ämnen, resurser och restprodukter som förekommer inom ett geografiskt område, vanligtvis ett län. Bedömningen uppdateras vid väsentlig förändring av värderingen av miljöförhållanden i omgivningen eller vid väsentlig förändring av Fortum Värmes verksamhet. Underlag för bedömning av miljöpåverkan är en miljöutredning, inkl. en riskutredning, samt uppgifter om storlek på flöden och miljösituation inom betraktat område. 11.2 Farmen Pc För tillfället pågår flera risksamråd som ska resultera i att riskanalyser tas fram för spetsanläggningarna inom PoD Distribution. Det kommer att tas fram en riskanalys per nät för PoD Distribution. Alla risker som upptäcks i analyser ges en färgkodning (röd, gul eller grön) där de rödmarkerade riskerna tas omhand omedelbart. En gång per år kommer risksamråd att hållas där genomgång av den framtagna riskanalysen görs. Även i samband med projekt som förändrar verksamheten bedöms ny eller förändrad miljöpåverkan. Något sådant projekt har ej genomförts vid anläggningen. Inga ändringar i verksamheten har skett under 2010 som har skapat nya risker eller ökat risknivån för befintliga risker. 12 Miljöpåverkan från verksamhetens produkter Verksamhetens produkt är värme som transporteras i form av varmt vatten. Normalt förekommer ett visst läckage av fjärrvärmevatten. Vattnet är avsaltat eller avhärdat vanligt dricksvatten och utgör i sig inte någon miljöfara. 13 Övrig information Grunddel redovisas separat i Svenska Miljörapporteringsportalen. 12(13)