Inventering av fågelfaunan

Inventering av fågelfaunan vid Malmfjärden, och Olsan i Kalmar våren 2011 Olof Persson Kalmar kommun

Inledning Under våren 2011 genomfördes en inventering av fåglar vid Malmfjärden, och den närliggande Olsan i Kalmar stads tätort, på uppdrag av Kalmar Kommun. Anledningen till inventeringen är en kartläggning av dessa områden för att öka förståelsen av områdenas betydelse för naturen och djurlivet kring tätorten och genom detta i framtiden på ett passande sätt kunna hantera ärenden som berör dessa områden. Metodik Inventeringsmetodiken stämmer i stort sett överens med Naturvårdsverkets Fåglar: förenklad revirkartering för jordbruksmark (se ref 1), och är en enkel och relativt tidseffektiv inventeringsmetod som bygger på att lokalen besöks ett antal gånger under häcksäsong och man utifrån observationerna uppskattar antalet par av vardera arten. Besöken sprids både över säsongen och över dygnet för att täcka in samtliga arters aktivitetsperiod. Totalt gjordes fem besök i området, med det första den 5:e maj och det sista nattetid 25:e juni. Under besöken gick man i maklig takt runt områdena med handkikare (8x42) till sin hjälp och noterade samtliga arter som observerades, samt om dessa visade tecken på att häcka i området. Observationerna bokfördes noga och markerades ut på kartblad. Vid besöken försökte man täcka hela området och på detta sätt minimera risken att något par missades. Uppgifterna från inventeringarna kompletterades sedan med utvalda och kontrollerade uppgifter från Artportalen Svalan, vilket är Artdatabankens rapportportal för fåglar. Områdesbeskrivning Malmfjärden med tillhörande kanaler samt Lindöfjärden Området är lokaliserat alldeles norr om Kalmar stadskärna och omfattar hela Malmfjärden, väster om Ängöleden, med Systraströmmen ned mot slottet i söder och Lindöfjärdens nordstrand som nordgräns. Det är en havsvik som till vissa delar kanaliserats och dämts ut, och bottnarna är på flera håll muddrade. Stora delar av området är starkt påverkat av bebyggelsen och de vägar som finns alldeles intill, både ovan och under vattenytan. Sett från söder mot norr så innefattades Systraströmmen och Fredriksskanskanalen i inventeringen och dessa är helt och hållet konstruerade av människohand och även muddrade. Stränderna här är till största delen murade och består antingen av vägar eller klippta gräsmattor. Vidare så följer det parklika området med lindar söder om Fredriksskans som kallas Rävspelet, samt de två små öarna öster härom, till stora delar bevuxna med bladvass, vresros och ett fåtal björkar. Direkt norr om Fredriksskans ser biotopen helt annorlunda ut, med vikar och öar rikligt bevuxna med både träd och buskar och kantade med bladvass. Till dessa hör även Koholmarna invid Ängöleden i öster. I nordöstra delen av Malmfjärden ligger även en liten gräsklädd ö där en större skrattmåskoloni finns. Malmfjärdens norra gräns utgörs av Lindö som sträcker sig i öst-västlig riktning mellan fastlandet och Ängöleden. Lindö är bevuxet en frodig blandskog av lundkaraktär med på många håll tätt busk-, och markskikt, men även en del öppnare gräsytor. Trädskiktet domineras av olika lövträd och tall. De flesta träden är av relativt ringa ålder. Stränderna mestadels bevuxna med bladvass, utom den södra stranden som är mer sparsamt bevuxen. På Lindö finns även några byggnader och runt de västra

stränderna ett antal bryggor för fritidsbåtar. Norr om Lindö finns en mindre fjärd kallad Lindöfjärden. Den är omgärdad med smala bladvassbälten och stränderna norr om fjärden domineras av tallskog. Längs områdets hela öst-, och västsida går vägar och tätt intill finns bebyggelse, även om det inte är långt ut till Kalmarsund i öster. och Olsan Området är beläget i södra delen av Kalmar tätort, mellan Stensö och Kalmar Slott. är en skyddad havsvik i områdets västra delar. De yttre delarna, Stensö Fiskehamn, används flitigt av båtägare och ett flertal bryggor för fritidsbåtar finns här. I väster angränsas viken av villabebyggelse och vägar, medan östra sidan är bevuxen med en mindre skogsdunge. I viken finns tre mindre, bevuxna öar. Skogen öster om är ung, med framför allt ek och andra lövträd, samt en del större slånbuskage söderut mot Långviksudden. Fortsätter man mot öster så når man snart den lilla damm som kallas Olsan. Området intill stranden är bevuxet med bladvass men kärret närmast skogsdungen är av mer lågväxt karaktär och här finns en av regionens få lokaler för kärrbräken. I övrigt är området öppet med gräsmark och spridda buskage ut mot havet. Även havsstranden är bevuxen med bladvass och i viss mån havssäv. Cirka hundra meter från havsstranden finns två mindre gräsklädda skär som nyligen koloniserats av skrattmåsar.

Resultat Malmfjärden Området runt Malmfjärden har en fågelfauna som på många sätt är typiskt för den grunda, skyddade havsvik som den är. De flesta av fåglarna med anknytning till havet är bundna till antingen vassbältena och/eller de grunda näringsrika vattenområdena i de norra delarna av området. Skogsområdena på Lindö hyser en ganska typisk fauna för sydsvenska löv-, och blandskogar. Bland de fåglar som dominerar vattnen och vassarna runt malmfjärden utgör skrattmåskolonin invid Ängöleden, söder om Lindö, en betydande del. Runt tvåhundra par häckar på ön. I anslutning till kolonin häckar dessutom två-tre par vigg och något par skäggdopping. Vassarna runt holmarna norr om Fredriksskans hyser flera par rörsångare och även något par sävsångare. Dessutom har här under 2010 och 2011 häckat svarthakedopping, en art som inte är rikligt representerad i vare sig i liknande kustlaguner eller i länet i övrigt. Två par häckade 2011. Den talrikaste simfågeln i området runt Malmfjärden är sothönan som häckar med något femtontal par. Knölsvan, kanadagås och gräsand representeras av några par vardera, medan grågås och snatterand noterades med ett par. Som i många andra stadsnära miljöer har det skett en hybridhäckning mellan grågås och kanadagås någon gång under senare år och avkomman från denna häckning ses lätt i området, ofta strax norr eller öster om Fredriksskans. Det är oklart om en liknande hybridhäckning ägde rum 2011. Vadarfåglar finner sällan passande häckplatser i liknande stadsnära miljöer, men runt Fredriksskans häckade 2011 ett par strandskata och även ett par drillsnäppa. Hela området med sina näringsrika, grunda vatten utgör en viktig födosökslokal för de hägrar, storskarvar och fisktärnor som har kolonier strax utanför staden, och arterna brukar ses fiska längs med vasskanterna. Skogen på Lindö hyser i stort sett de arter som man kan förvänta sig häcka i en stadsnära blandskog. Koltrast, rödsjärt, rödhake, svartvit flugsnappare, blåmes och talgoxe är karaktärsarter. Utöver dessa noterades häckning av grönsångare, grå flugsnappare, näktergal, taltrast, trädgårdssångare, svarthätta och även en sjungande dubbeltrast. Runt de öppnare gräsytorna häckade något par av vardera ärtsångare och törnsångare. Göktyta ropade tidigt under våren men det är osäkert om denna bara var en genomsträckande individ. Bland ovanligare fåglar som noterats under senare år kan nämnas att halsbandsflugsnappare häckat under tre år på 2000-talet, och hanen sjöng även 2011. I maj hördes en sjungande sommargylling tillfälligt. För komplett artlista samt uppskattat antal par se bilaga 1. och Olsan Liksom området runt Malmfjärden så hyser och Olsan med intilliggande skär en fågelfauna som framför allt är knuten till de skyddade vassbälten och grunda dyiga bottnarna. I häckade sex par sothöna under 2011, vilket gör arten till den talrikaste simfågeln här. Utöver dessa så fanns förmodligen ett par rörhöna i den allra innersta delen av viken, men på grund av artens tillbakadragna vanor kunde häckningen inte säkerställas. Kanadagås, knölsvan och gräsand häckade alla med något enstaka par och möjligen häckade även något par vigg på en av öarna i viken. Bland de arter som är knutna till vassarna och de intilliggande buskmarkerna märks framför allt flera par rörsångare och även en gräshoppsångare som hördes vid två tillfällen. Från 2006 finns en notering av ett par svarthakedopping som höll till under våren.

Skogs och buskmarkerna mellan och Olsan har en förhållandevis rik fågelfauna med flera par näktergal, ärtsångare och törnsångare samt svarthätta, grönsångare och trädgårdssångare bland de högre träden. Två oväntade arter som till synes häckade i området 2011 var rosenfink och entita. Området runt Olsan hyser även det flera par sothöna, men även här häckade ett par vigg. I buskmarkerna noterades matande steglits och grönfink. De två skären sydost om Olsan hyser sedan några år tillbaka kolonier med skrattmås och här häckade uppskattningsvis tvåhundra par 2011. Bland dessa fanns även några par fisktärna samt skäggdopping och flera par vigg. För komplett artlista samt uppskattat antal par se bilaga 2. Slutsats Utifrån inventeringens resultat så avviker områdenas fågelfauna inte nämnvärt från liknande kustområden i sydöstra delen av Sverige. I stort sett samma arter finns representerade som var väntat. Dock gör närheten till tätorten dem lite speciella och att områdena har en relativt sett rik fågelfauna kan förklaras av bland annat att de har en karaktär som ger fåglarna möjlighet att komma undan den mänskliga aktiviteten i skyddade vikar och skogsdungar med riklig, skyddande undervegetation. De biotoper som hyser flest arter är de grunda, dyiga områden och vassbältena som dominerar stora delar av Malmfjärden och. Även skrattmåskolonierna på de små gräsbevuxna öarna utgör viktiga miljöer även för andra fåglar, då många arter föredrar att häcka i det skydd som en närliggande skrattmåskoloni ger. Skogsområdena på Lindö och i viss mån området mellan och Olsan är snåriga och med en rik undervegetation. Denna täta växtlighet är det som ger fåglarna det nödvändiga skydd de föredrar på häckplatsen, och näktergalen tillsammans med rosenfinken och flera av sångarna är direkt beroende av denna vegetation. (Se figur 2) Malmfjärden De största koncentrationerna av fåglar i Malmfjärdsområdet finner man, som nämns ovan, i och vid de vassrika partierna, där grunda, dyiga och näringsrika bottnar ger fåglarna en möjlighet att finna föda. Vassarna i sig utgör en effektiv barriär för många arter, och de finner här det skydd de föredrar. (Se figur 1) En förändring av områdena kring Malmfjärden skulle förmodligen få en direkt negativ effekt på de arter som häckar i området idag. Vid exempelvis en röjning av vassbälten skulle svarthakedoppingen, skäggdoppingen, sothönsen och flera av de andra arterna som häckar i anslutning till dessa förmodligen inte finnas kvar som häckfåglar. Rörsångare, sävsparv och sävsångare är ytterligare tre arter som är bundna till bladvassområdena längs stränderna. Likaså skulle en förändring av bottenstrukturen ge effekter på fågellivet. Skulle sediment muddras upp och sanden blottläggas skulle den förändring detta medför på undervattensfaunan troligen ge effekten att flera av de smådjur och fiskar som ovan nämnda simfåglar lever av skulle minska, och med dem även fåglarna. En öppnare strandkant, utan vass, med hårdare bottnar medför att andra arter skulle kunna flytta in i större utsträckning. Gissningsvis skulle en art som drillsnäppan gynnas, då denna föredrar steniga, vegetationsfattiga stränder. På det stora hela skulle dock både artantalet och individantalet med största sannolikhet sjunka vid påverkan.

Antalet häckande fåglar kan inom de mer opåverkade delarna av områdena direkt jämföras med de av människan starkt påverkade miljöerna i Malmfjärdens södra delar. Här ligger vägar alldeles invid vattnet, bottnarna är muddrade och stränderna består av murade, branta stenkanter. I dessa delar förekommer i stort sett inga fåglar under häckperioden, och endast något enstaka par sothöna kunde noteras. Således blir slutsatsen att de inventerade områdena hyser en relativt rik fågelfauna för att vara så stadsnära, men att de flesta av de häckande arterna är beroende av miljöer där de kan finna skydd att söka föda och häcka utan att störas för mycket av mänsklig aktivitet. Eventuella förändringar i områdets miljö kommer troligen att påverka fågelfaunan på både kort och lång sikt.

Figur 1. Ett urval av fågelarter som är mer eller mindre bundna till vassområden och/eller näringsrika, grunda vattenområden och deras spridning inom Malmfjärden.

Figur 2. Ett urval av fågelarter som är mer eller mindre bundna till skogsområden med tätare undervegetation och deras spridning inom Malmfjärdsområdet.

Bilaga 1 Komplett artlista för Malmfjärden, inklusive Lindö, Lindfjärden samt Systraströmmen Art Antal par Huvudsakligt område Knölsvan (Cygnus olor) 2-3 Malmfjärdens vassruggar Grågås (Anser anser) 1 Kanadagås (Branta canadensis) 3-5 Malmfjärdens vassruggar Snatterand (Anas strepera) 0-1 Skrattmåskolonin vid Koholmarna Gräsand (Anas platyrhynchos) 3-5 Malmfjärdens vassruggar Vigg (Aythya fuligula) 2-5 Skrattmåskolonin vid Koholmarna Knipa (Bucephala clangula) 1-3 Storskrake (Mergus merganser) 0-1 Skäggdopping (Podiceps cristatus) 2 Malmfjärdens vassruggar Svarthakedopping (Podiceps auritus) 2 Malmfjärdens vassruggar Sothöna (Fulica atra) 12-18 Malmfjärdens vassruggar Strandskata (Haematopus ostralegus) 1-2 Fredriksskans Morkulla (Scolopax rusticola) 0-1 Lindö Drillsnäppa (Actitis hypoleucos) 1 Fredriksskans 200 - Skrattmåskolonin vid Skrattmås (Larus ridibundus) 300 Koholmarna Fiskmås (Larus canus) 0-2 Ringduva (Columba palumbus) 2-5 Lindö Gök (Cuculus canorus) 0-1 Lindö Göktyta (Jynx torquilla) 0-1 Lindö Större hackspett (Dendrocopus major) 0-1 Lindö Ladusvala (Hirundo rustica) 2 Sädesärla (Motacilla alba) 5-7 Trädpiplärka (Anthus pratensis) 2-3 Lindö Gärdsmyg (Troglodytes troglodytes) 2-4 Lindö Järnsparv (Prunella modularis) 1-2 Lindö Rödhake (Eratichus rubecula) 4-6 Lindö Näktergal (Luscinia luscinia) 2-3 Lindö Svart rödstjärt (Phoenicurus ochruros) 1 Fredriksskans Rödstjärt (Phoenicuros phoenicurus) 3-5 Lindö Koltrast (Turdus merula) Taltrast (Turdus philomelos) 3-4 Lindö Dubbeltrast (Turdus viscivorus) 0-1 Lindö Sävsångare (Acrocephalus schoenbaenus) 1-2 Malmfjärdens vassruggar Rörsångare (Acrocephalus scirpaceus) 5-6 Malmfjärdens vassruggar Kärrsångare (Acrocephalus palustris) 0-1 Malmfjärdens vassruggar Härmsångare (Hippolais icterina) 2-3 Lindö Ärtsångare (Sylvia curruca) 3-4 Törnsångare (Sylvia communis) 2-5 Lindö Trädgårdssångare (Sylvia borin) 3-5 Lindö Svarthätta (Sylvia atricapilla) 2-3 Lindö Grönsångare (Phylloscopus sibilatrix) 2-3 Lindö

Gransångare (Phylloscopus collybita) 0-1 Lindö Lövsångare (Phylloscopus trochilus) Grå flugsnappare (Musciapa striata) 1-2 Lindö Svartvit flugsnappare (Ficedula hypoleuca) 3-5 Lindö Halsbandsflugsnappare (Ficedula albivollis) 0-1 Lindö Blåmes (Parus caeruleus) Talgoxe (Parus major) Trädkrypare (Certhia familiaris) 1-2 Lindö Skata (Pica pica) 2-3 Kaja (Corvus monedula) Kråka (Corvus corone) 2 Stare (Sturnus vulgaris) Gråsparv (Passer domesticus) Pilfink (Passer montanus) Bofink (Fringilla coelebs) Lindö Grönfink (Carduelis chloris) Lindö Hämpling (Carduelis cannabina) 1-2 Lindö Gulsparv (Emberiza citrinella) 1 Lindö Sävsparv (Emberiza schoeniclus) 2-3 Malmfjärdens vassruggar

Bilaga 2 Komplett artlista för och Olsan våren 2011 Art Antal par Huvudsaklig förekomst Knölsvan (Cygnus olor) 2-3 Vassarna Kanadagås (Branta canadensis) 1-2 Vassarna Gräsand (Anas platyrhynchos) 3 Vassarna Skedand (Anas clypeata) 0-1 Vassarna Vigg (Aythya fuligula) 4-6 Skären utanför Olsan Småskrake (Mergus serrator) 1-2 Skären utanför Olsan Fasan (Phasanius colchicus) 2-3 Skäggdopping (Podiceps cristatus) 3 Vassarna och skären utanför Olsan Gråhäger (Ardea cinerea) - Rörhöna (Gallinula chloropus) 0-1 Vassarna Sothöna (Fulica atra) 10 Vassarna Strandskata (Haematopus ostralegus) 1 Skären utanför Olsan Rödbena (Tringa totanus) 1 Skären utanför Olsan Skrattmås (Larus ridibundus) 150-200 Skären utanför Olsan Fiskmås (Larus canus) 2 Skären utanför Olsan Fisktärna (Sterna hirundo) 5 Skären utanför Olsan Tamduva (Columba livia) Ringduva (Columba palumbus) Tornseglare (Apus apus) Göktyta (Jynx torquilla) 0-1 Större hackspett (Dendrocopus major) 1 Mindre hackspett (Dendrocopus minor) 0-1 Ängspiplärka (Anthus pratensis) 1 De öppna buskmarkerna längs med strandkanten Rödhake (Erathicus rubecula) 4-5 Näktergal (Luscinia luscinia) 2 Rödstjärt (Phoenicurus phoenicurus) 2-3 Buskskvätta (Saxicola rubetra) 1 De öppna buskmarkerna längs med strandkanten Stenskvätta (Oenanthe oenanthe) 1 Skären utanför Olsan Koltrast (Turdus merula) Taltrast (Turdus philomelos) 2-4 Gräshoppsångare (Locustella naevia) 0-1 Sävsångare (Acrocephalus schoenbaenus) 1 Vassarna Rörsångare (Acrocephalus scirpaecus) 5 Vassarna Härmsångare (Hippolais icterina) 2 Ärtsångare (Sylvia curruca) 3-4 De öppna buskmarkerna längs med strandkanten

Törnsångare (Sylvia communis) 2-3 De öppna buskmarkerna längs med strandkanten Trädgårdssångare (Sylvia borin) 1-2 Svarthätta (Sylvia atricapilla) 1-2 Lövsångare (Phylloscopus trochilus) 2-5 Svartvit flugsnappare (Ficedula hypoleuca) Entita (Parus paulstris) Blåmes (Parus caeruleus) Talgoxe (Parus major) Törnskata (Lanius collurio) 1 De öppna buskmarkerna längs med strandkanten Skata (Pica pica) 2 Kaja (Corvus monedula) Kråka (Corvus corone) 1 Bofink (Fringilla coelebs) 2 Grönfink (Carduelis chloris) 3 De öppna buskmarkerna längs med strandkanten Steglits (Carduelis carduelis) 1 De öppna buskmarkerna längs med strandkanten Hämpling (Carduelis cannabin) 1 De öppna buskmarkerna längs med strandkanten Gulsparv (Emberiza citrinella) 1 De öppna buskmarkerna längs med strandkanten