SUSTAIN-METODIK. Bakgrund. Arbetsgång

Relevanta dokument
A. Jämförelseobjekt. Återanvändning av massabruks avfall i cementbaserade materialer: En förstudie i samarbete med Södra Cell

Projektets namn. Projektets effekt. Jämförelseobjekt. A. Jämförelseobjekt. ELV Robot - från tillverkning till återvinning

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden


Arbetsmiljöarbete i trädgårdsföretag

POLICY. Uppförandekod för leverantörer

Självutvärdering för leverantörer

PREEMS UPPFÖRANDEKOD

Ärende 12. Försäljning av fastighet Tärnan 14 (gamla brandstationen)

SJ koncernens Uppförandekod för leverantörer

Habo Gruppen AB UPPFÖRANDEKOD

Utveckling och hållbarhet på Åland

Du kan använda denna mall som utgångspunkt för att kartlägga hållbarhetsfrågorna för ditt företag och gradera deras betydelse för ditt företag.

VIDA Hållbarhetsrapport 2018

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

KONE Code of Conduct. KONE kräver att företagets leverantörer läser och följer de principer som definieras nedan.

UPPFÖRANDEKOD FÖR ENTREPRENÖRER LEVERANTÖRER OCH KONSULTER TILL MARTINSONS

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Policy för hållbar utveckling

Karpesjö Consulting 1

Uppförandekod för leverantörer och samarbetspartner. Denna policy fastställdes av Castellum AB:s (publ) styrelse den 20 januari 2016.

Uppförandekod Socialt Ansvar Hållbarhetspolicy

Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida.

Med Tyresöborna i centrum

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

UPPFÖRANDEKOD. Holtabs uppförandekod tydliggör för alla anställda hur vi ska uppträda som affärspartner, arbetsgivare, medarbetare och samhällsaktör.

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum:

Systematiskt arbetsmiljöarbete grunden för ett hållbart arbetsliv. Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, Region Öst

Utbildningspaket Konsumtion

MÅNGFALDSPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN. Antagen av kommunstyrelsen den 19 april Dnr KS 2010:231

Frågorna utgår från AFS grundpaket som är aktuella för samtliga arbetsplatser i Region Kronoberg.

Människan, resurserna och miljön

Miljöarbete i läkemedelsindustrin

Byggsektorns betydande miljöaspekter

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Mjölkkon & biologisk mångfald

Uppförandekod (Code of Conduct)

hållbar affärsmodell för framtiden

Hållbarhetsregler för leverantörer

Vårt uppdrag. Solna den 27 oktober 2017 Norrenergi AB. Stefan Persson Verkställande direktör

Uppförandekod ANTAGEN AV STYRELSEN I SÖDRA SKOGSÄGARNA EKONOMISK FÖRENING DEN 15 APRIL 2015.

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Personalenkät /2/2011

KINNARPS UPPFÖRANDEKOD KINNARPS UPPFÖRANDEKOD

Miljöverktyg. ESSF05 för E-studenter 24 mars Pål Börjesson. Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola

Människan och Naturen

Verktygslådan SMART. Årlig utredning SÄKERHET ARBETSMILJÖ MILJÖ

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Corporate Social Responsibility

BODENS KOMMUNS HR-STRATEGI. Till dig som redan är anställd eller är intresserad av att jobba i Bodens kommun

Infranords uppförandekod

Värdegrund och policy

Pedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik)

Boliden. Hållbar utveckling

FRCK Diskrimineringspolicy

HANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

Infranord AB Box Solna Tel

Jämställdhets- och Mångfaldsplan

RZ Gruppens Uppförandekod

Exempel på extra frågor i samtalet med medarbetaren HPI Arbetsplatsprofil

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

POLICY FÖR ARBETSMILJÖ OCH LIKA VILLKOR

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED Arbetsmiljöpolicy

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Föregående år: Nuvarande år: ARBETSMILJÖ ARBETSMILJÖ. Verktygslådan SMART. Organisation Organisatorisk del: Filen

Hållbarhetsrapport. Woody Bygghandel AB Version 1.0

LOs frågor till skyddsombuden 2012 OBS ska bli webb enkät, ska testas på 15 skyddsombud

Antagen av Stena Metallkoncernens styrelse Stena Metallkoncernens Uppförandekod

Riktlinjer för personalpolitik

Hållbar utveckling. s

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Årlig utredning. Verktygslådan SMART RAPPORT

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol

LK Gruppens uppförandekod för leverantörer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Personalpolitiskt program för Herrljunga kommun Antaget av kommunfullmäktige 40,

IMFs modell för internationellt ramavtal

Plan för lika rättigheter & möjligheter

Förskolan TRYGGHETSPLAN YDRE KOMMUNS FÖRSKOLOR

Energi VT av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Antagen av Stena Metallkoncernens styrelse Stena Metallkoncernens uppförandekod

Policy för inköp och upphandling

UPPFÖRANDEKOD FÖR OSS ANSTÄLLDA. DIÖS UPPFÖRANDEKOD #enkla #nära #aktiva 1

SOS Alarms Uppförandekod

Våra etiska regler Uppförandekod

Västa Götalandsregionens Strategidokument. avseende. Sociala aspekter i samband med upphandling

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Checklista: Systematiskt förebyggande arbete mot diskriminering genom aktiva åtgärder i fyra steg

Policy för Ansvarsfulla investeringar

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

Dokumentnamn: Verksamhetspolicy

Likabehandlingspolicy för Region Skåne

CSR Ansvarsfullt företagande

Transkript:

SUSTAIN-METODIK FÖR HÅLLBARHETSBEDÖMNINGAR AV FORSKNINGSPROJEKT Detta dokument är en bilaga till rapporten TO41-12 Metodik för hållbarhetsbedömningar av forskningsprojekt SUSTAIN WP1, Roos, S., Jönbrink, A.K., Bäck, J., Jönsson C. Det är även tänkt att användas som ett fristående dokument. Bakgrund Metodiken har tagit fram av Swerea IVF i samarbete med Höganäs, Outokumpu Stainless, Sandvik Materials Technology, Sandvik Mining, SSAB Europe, SSAB Merox, Uddeholms AB och Jernkontoret inom det strategiska innovationsprogrammet Metalliska Material. Den är utformad för fyra olika användningsområden: 1. Projektgrupper kan använda metodiken för att redan på idéstadiet få ett helhetsperspektiv på hållbarhetsfrågor och för att förstärka sitt förslag. 2. Projektledare kan använda metodiken som en del av sin slutrapportering av projektets resultat. 3. Programansvariga kan använda metodiken för att stödja projektgruppen/projektledaren vid utformning av förslag, projektplan och resultatredovisning. 4. Programansvariga kan använda metodiken för att i efterhand visa vad programmet har bidragit med i ett hållbarhetsperspektiv. Arbetsgång Hållbarhetsbedömningen bör om möjligt utföras av två personer tillsammans; en expert på tekniken och en expert på hållbarhet. Därigenom kan teknikexperten få en insikt i vilka hållbarhetsfrågor som är viktiga i vilken del av projektet och hållbarhetsexperten kan få en insikt om vad de olika teknikutvecklingsdelarna innebär. Utförandet av hållbarhetsbedömningen är uppdelat i två delar: Del 1 checklista för hållbarhetsfrågor Del 2 själva hållbarhetsbedömningen Om du inte är bekant med hållbarhetsfrågor, läs del 1. Är användaren redan bekant med hållbarhetsfrågorna kan man gå vidare till bedömningen i del 2.

Del 1 - Checklista för hållbarhetsfrågor Hållbarhet är ett vitt begrepp som kan innebära olika saker för olika människor. Checklistan nedan är baserad på ISO 26000, den internationella standarden för socialt ansvarstagande 1 och anpassad för att beskriva de aspekter av hållbarhet som har identifierats som viktigast för det strategiska innovationsprogrammet Metalliska Material. 1.1 Miljö A. Minsta möjliga utsläpp I stort sett alla företag påverkar sin omgivning genom utsläpp av olika ämnen. Utsläpp kan endera komma direkt genom den egna verksamheten eller genom att utsläpp skett då inköpta produkter, komponenter och material tillverkades. Många gånger sker de största utsläppen då kunden använder den produkt man marknadsför. Minimala utsläpp av skadliga ämnen är en förutsättning för god miljö. Användning och (4) Resthantering, för den aktuella tekniken som förutses bli resultatet av projektet. Bedöm om risken för utsläpp kommer att påverkas (positivt eller negativt) genom att teknikutvecklingen har påverkan på någon av följande aspekter. Notera om aspekten är relevant och överför resultatet till hållbarhetsmatrisen i Del 2 A. Minsta möjliga utsläpp Kommentar 1 Utsläpp till luft 2 Utsläpp till vatten 3 Utsläpp till mark 4 Utsläpp till inomhusluft 5 Uppkomst av farligt avfall 2 6 Användning av särskilt farliga ämnen / ämnen som inger mycket allvarliga betänkligheter. 3 7 All övrig påverkan på omgivningen som störande ljud, förfulning, vibrationer, radioaktiva utsläpp, utsläpp som medför smittorisk eller biologiska risker 8 Annat 1 International Organisation of Standardization (ISO), International Standard ISO 26000 - Guidance on social responsibility, 2010 2 Farligt avfall är avfall som är farligt därför att det är explosivt, brandfarligt, frätande, smittförande eller giftigt för människa och miljö 3 Särskilt farliga ämnen/ämnen som inger mycket allvaliga betänkligheter heter på engelska Substances of Very High Concern (SVHC) och kan till exempel orsaka cancer, skada fortplantningsförmågan eller vara skadliga för miljön. 1

B. Hållbar användning av resurser Med hållbar användning av resurser menar vi att dagens verksamheter inte ska äventyra en god tillgång av resurser för nuvarande och framtida generationer. Resurser finns både i form av material, energi och vatten. Resurser kan vara förnyelsebara, som skog och vattenkraft, eller icke förnyelsebara som olja, kol och mineraler. projektet. Bedöm om användning av resurser kommer att påverkas (positivt eller negativt) genom att teknikutvecklingen exempelvis har påverkan på någon av följande aspekter. Notera om aspekten är relevant och överför resultatet till hållbarhetsmatrisen i Del 2. B. Hållbar användning av resurser Kommentar 1 Materialanvändning, vilka mängder material som används 2 Materialanvändning, vilka material som används, såsom råmaterial, förädlade material, produkter, kemikalier, och vilken miljöbelastning de i sin tur har 3 Materialanvändning, hur materialet används så att det blir återvinningsbart och kan gå vidare till en ny produktcykel 4 Användning av restmaterial 5 Processutbyte, vilken belastning på energi, utsläpp, arbetsinsats och resurser som spillet medför 6 Energianvändning, vilka mängder energi som används 7 Energianvändning, vilka energislag som används 8 Vattenanvändning, vilka mängder vatten som används 9 Vattenanvändning, vilka vattenkvaliteter som används, såsom ytvatten, grundvatten eller havsvatten och vilken vattenbrist som råder i det område som vattnet normalt flödar i 10 Användning av strategiska material, såsom sällsynta metaller och mineraler eller mineraler från konfliktdrabbade områden 2

11 Om förnyelsebara resurser nyttjas i en takt så att en naturlig återväxt är möjlig 12 Om icke förnyelsebara resurser används 13 Effektivisering av produktfunktion som främjar livslängd, återanvändning, service, reservdelsbyte och uppgraderingar 14 Annat C. Minskat utsläpp av växthusgaser Klimatet har förändrats under de senaste 150 åren. De flesta är överens om att det delvis beror på att koldioxid och andra s.k.växthusgaser släpps ut i atmosfären från människans olika verksamheter. Om utsläppen fortsätter som nu ökar risken för att klimatsystemet påverkas på ett farligt sätt. Detta kallas för växthuseffekten. Förbränning av olja, kol och gas fossila bränslen svarar för det största bidraget till växthuseffekten både i Sverige och i övriga världen. projektet. Bedöm om växthuseffekten kommer att påverkas (positivt eller negativt) genom att teknikutvecklingen exempelvis har påverkan på någon av följande aspekter. Notera om aspekten är relevant och överför resultatet till hållbarhetsmatrisen i Del 2. C. Minskad utsläpp av växthusgaser Kommentar 1 Viktminskning hos produkten som under användningen leder till minskade utsläpp av växthusgaser 2 Effektivisering av produktfunktion som under användningen leder till minskade utsläpp av växthusgaser (tål högre temperatur, tryck, hastighet m m) 3 Byte till energislag, materialslag eller transportslag som minskar utsläpp av växthusgaser 4 Annat D. Skydd och återställande av den naturliga miljön Med den naturliga miljön menas den biologiska mångfald vår miljö har, med alla olika växter och djur, det landskap vi alla har runt omkring oss och de produkter och tjänster som naturen förser oss med så som vatten, mat och bränsle. 3

projektet. Bedöm om skydd och återställande av den naturliga miljön kommer att påverkas (positivt eller negativt) genom att teknikutvecklingen exempelvis har påverkan på någon av följande aspekter. Notera om aspekten är relevant och överför resultatet till hållbarhetsmatrisen i Del 2. D. Skydd och återställande av den naturliga miljön Kommentar 1 Hur naturliga miljöer skyddas så att dess värden och produktionsförmåga bevaras 2 Hur naturliga miljöer återskapas i de fall att den redan har fått skador som inte kommer att repareras av sig själv 3 Annat 1.2 Arbetsvillkor och arbetsmiljö E. Arbetsmiljö och hälsa Arbetsmiljö är mångfacetterat och ett företags eller en organisations arbete med området omfattar policyer, rutiner, riskanalyser/utredningar och faktiska åtgärder. Arbetsmiljöarbetet är ett långsiktigt arbete där man alltid kan bli bättre. projektet. Bedöm om arbetsvillkor och arbetsmiljö kommer att påverkas (positivt eller negativt) genom att teknikutvecklingen exempelvis har påverkan på någon av följande aspekter. Notera om aspekten är relevant och överför resultatet till hållbarhetsmatrisen i Del 2. E. Arbetsmiljö och hälsa Kommentar 1 Olycksfall. Här ingår t ex händelser som fall från höjd, klämrisker, påkörning av truck, splitter eller spån i ögon 2 Belastningsergonomi. Här ingår t ex arbetsplatsutformning, hantering av bördor (även levande bördor som t ex patienter), hjälpmedel, variation i fysisk belastning, tempo 3 Psykiska och sociala faktorer. Detta delområde har stark koppling till ledarskap, ansvar, befogenheter, socialt arbetsklimat, arbetsinnehåll och handlingsfrihet 4

4 Buller och vibrationer. Buller finns i form av hörselskadande buller och störande lågfrekvent buller. Vibrationer kan komma från handhållna maskiner eller från ett vibrerande underlag (så kallade helkroppsvibrationer) 5 Kemiska hälsorisker. Kemiska ämnen av olika slag förekommer i arbetslivet. En del kan elimineras, medan andra måste hanteras genom skyddsutrustning 6 Arbetsmiljö allmänt. Här ingår lokalutformning, belysning etc. Lokalutformning kan i sin tur ha betydelse för övriga delområden såsom olycksfall, belastningsergonomi, psykiska och sociala faktorer 7 Annat 1.3 De mänskliga rättigheterna F. Respekt för mänskliga rättigheter De mänskliga rättigheterna är en del av folkrätten och övrig internationell rätt och preciseras i internationella överenskommelser. Dessa rättigheter reglerar relationen mellan statsmakten och individen och fastställer samtidigt vissa skyldigheter som staten har gentemot individen. projektet. Bedöm om de mänskliga rättigheterna kommer att påverkas (positivt eller negativt) genom att teknikutvecklingen exempelvis har påverkan på någon av följande aspekter. Notera om aspekten är relevant och överför resultatet till hållbarhetsmatrisen i Del 2. F. Respekt för mänskliga rättigheter Kommentar 1 Aktiviteter i länder där korruption eller brist på öppenhet utgör hot mot mänskliga rättigheter 2 Investeringar i områden där våldsamma konflikter pågår, och som kan bero på kamp om landets tillgångar 3 Verksamhet som gör intrång i urbefolkningars samhällen 4 Aktiviteter som innebär att människor får sämre tillgång till mat och rent vatten, eller innebär att människor tvingas bort från sina hem och sin mark 5

5 Aktiviteter i länder där anställda i företag inte har rätt att gå med i fackföreningar 6 Aktiviteter i länder där det finns en risk att barnarbete förekommer 7 Aktiviteter i länder där det finns en risk att tvångsarbete eller slaveri förekommer 8 Annat som identifierats som risk för kränkning av de mänskliga rättigheterna G. Jämställdhet och mångfald Jämställdhet innebär att alla människor ska vara lika inför lagen och ha samma rättigheter oavsett etnicitet, tro, utseende, sexuell läggning, klasstillhörighet och status, åsikt, funktionsnedsättning, kön eller annat som avviker från normen. Trakasserier och diskriminering på grund av olikheter är därför inte accepterat och i de flesta fall straffbelagt. Man kan säga att icke-diskriminering är lägsta nivån för ett mångfaldsarbete. projektet. Bedöm om jämställdhet och mångfald kommer att påverkas (positivt eller negativt) genom att teknikutvecklingen exempelvis har påverkan på någon av följande aspekter. Notera om aspekten är relevant och överför resultatet till hållbarhetsmatrisen i Del 2. G. Jämställdhet och mångfald Kommentar 1 Aktiviteter i länder där avvikande etnicitet, tro, politiska åsikter, sexuell läggning etc är straffbart eller inte accepterat 2 Aktiviteter i verksamheter där avvikande etnicitet, tro, politiska åsikter, sexuell läggning etc inte är accepterat 3 Aktiviteter i verksamheter där kvinnor och män inte behandlas lika vid rekrytering, uppsägning, fördelning av arbetsuppgifter, möjligheter till utbildning och avancemang 4 Aktiviteter i verksamheter där löner och förmåner (t ex tjänstebil) inte är rättvist fördelade 5 Annat som identifierats som risk för diskriminering 6

Del 2 Hållbarhetsbedömning Metodiken baseras sig på en hållbarhetsmatris för att säkerställa att varje bedömning kommer att täcka alla faser i livscykeln samt alla de överenskomna hållbarhetsaspekterna. De olika livscykelfaserna 1-4 ligger i rubrikraden och i den vänstra kolumnen visas hållbarhetsaspekterna A-G som har relevans inom området metalliska material. Innehållet i matrisen är baserad på ISO 26000, den internationella standarden för socialt ansvarstagande och följer checklistan ovan. 1. Genomgång av hållbarhetsmatrisen. a. Jämförelseobjekt Beskriv kortfattat vad som jämförs. Riktlinjen är att hållbarhetspåverkan av produkter tillverkade med projektets metod eller teknik ska jämföras med hållbarhetspåverkan av funktionellt likvärdiga produkter tillverkade med dagens vedertagna teknik. Om projektet handlar om alternativa rostskyddsmedel kan jämförelseobjekten t ex vara en byggprodukt med ett nytt rostskyddsmedel som då jämförs med samma byggprodukt rostskyddad på traditionellt sätt. Tanken är alltså att utvärdera vad som kan komma att förändra sig om projektet blir lyckat och dess resultat omsätts i praktiken. b. Vad som förändras genom den nya tekniken Hållbarhetsmatrisen fylls i för de olika operationer eller processer som krävs för att producera, använda och resthantera jämförelseobjekten med deras respektive teknik. Användning, och (4) Resthantering, för varje aspekt i hållbarhetsmatrisen. Bedöm om den aktuella tekniken som förutses bli resultatet av projektet innebär: + + Stor förbättring av hållbarheten på denna aspekt 4. + Mindre förbättring av hållbarheten på denna aspekt 5. 0 Ingen påverkan på denna aspekt. - Mindre försämring av hållbarheten på denna aspekt 3. - - Stor försämring av hållbarheten på denna aspekt 4. Fyll i matrisen! 6 4 En stor förändring av en teknik som är vanligt förekommande och därmed innebär en stor förändring utifrån ett samhällsperspektiv. 5 En stor förändring av en mindre vanlig teknik, eller en liten förändring av en vanligt förekommande teknik, och därmed innebär en stor förändring utifrån ett samhällsperspektiv. 6 Om kunskap saknas lämnas rutan tom. 7

Miljö Livscykelfas 1. Utvinning av råmaterial 2. Tillverkning 3. Användning 4. Återvinning/ Resthantering A. Minsta möjliga utsläpp av skadliga + + / + / 0 / - /- - + + / + / 0 / - /- - + + / + / 0 / - /- - + + / + / 0 / - /- - ämnen B. Hållbar användning av resurser + + / + / 0 / - /- - + + / + / 0 / - /- - + + / + / 0 / - /- - + + / + / 0 / - /- - Hållbarhetsaspekter C. Begränsad påverkan på klimatet + + / + / 0 / - /- - + + / + / 0 / - /- - + + / + / 0 / - /- - + + / + / 0 / - /- - D. Skydd och återställande av den + + / + / 0 / - /- - + + / + / 0 / - /- - + + / + / 0 / - /- - + + / + / 0 / - /- - naturliga miljön Arbetsvillkor och arbetsmiljö E. Arbetsmiljö och hälsa + + / + / 0 / - /- - + + / + / 0 / - /- - + + / + / 0 / - /- - + + / + / 0 / - /- - De mänskliga rättigheterna F. Respekt för mänskliga rättigheter + + / + / 0 / - /- - + + / + / 0 / - /- - + + / + / 0 / - /- - + + / + / 0 / - /- - G. Jämställdhet och mångfald + + / + / 0 / - /- - + + / + / 0 / - /- - + + / + / 0 / - /- - + + / + / 0 / - /- - De operationer där de två teknikerna skiljer sig åt kommenteras i tabellen nedan avseende hållbarhetspåverkan. Kvantifiera hållbarhetspåverkan så långt det är möjligt. Aspekter med + + Område (Exempelvis A4, E1) Beskrivning av hur projektet påverkar hållbarhetsområdet Aspekter med + Aspekter med - Aspekter med - - 8

c. Korrigeringar i projektet Om projektet behöver förändras för att ta hand om en avgörande nackdel eller exploatera en fördel, indikera hur detta bör/kan göras. d. Sammanfattande bedömning Försök att bedöma och beskriva om projektet totalt sett leder till ökad eller minskad hållbarhetspåverkan. Bedöm även hur väl det är specificerat hur hållbarhetsaspekterna säkerställs och redovisas under projektet. 9