VIKANDE STÖD FÖR VINDKRAFTEN

Vikande stöd för vindkraften VIKANDE STÖD FÖR VINDKRAFTEN PER HEDBERG D e energikällor svenska folket vill satsa på den närmaste framtiden är sol- och vindkraft. I SOM-undersökningarna 1999 2003 har det ställts en fråga om hur mycket vi skall satsa på olika energikällor den närmaste framtiden. 1 Sol- och vindkraft har toppat listan samtliga år. Resultaten i tabell 1 visar att 2003 ville 75 procent satsa mer än idag på solkraften och 64 procent ville satsa mer på vindkraften. Därefter följer vattenkraft och biobränslen med bådadera 44 procent, naturgas med 30 procent och kärnkraft med 16 procent. 2 När det gäller satsning på kol och olja är svenska folket kallsinniga. Endast 2 procent önskar se en ökad satsning på kol och olja. Andelen som anser att vi helt och hållet skall avstå från kol som energikälla var 38 procent. Motsvarande siffra för olja var 18 procent. Resultaten visar att opinionen blivit något mer positiv till vattenkraft och kärnkraft. Andelen medborgare som vill satsa mer på kärnkraft i framtiden har ökat med 7 procentenheter under åren 1999 2003 samtidigt som andelen som helt vill avstå från kärnkraften minskat med 5 procentenheter. Stödet för en ökad satsning på vattenkraften har ökat med 3 procentenheter medan andelen som helt vill avstå från vattenkraften varit minimal (1 procent) under hela undersökningsperioden. Det land i världen som producerar mest elektricitet från vindkraft är Tyskland följt av Spanien, USA och Danmark. Sverige hamnar först på 12 plats. När det gäller vindkraftens andel av den totala energiförbrukningen toppar Danmark före Spanien och Tyskland. 3 Målsättningen i Sverige är att 2015 producera 10 TW timmar elektricitet från vindkraftsverk. Det innebär en omfattande utbyggnad de kommande åren. 4 Men har en utbyggnad av vindkraften stöd bland det svenska folket? Svaret är än så länge ja. En majoritet stöder en utbyggnad av vindkraften, men det är en majoritet som minskat de senaste fem åren. Resultaten i tabell 1 visar att stödet för att satsa mer på vindkraften minskat från 74 procent 1999 till 64 procent 2003, minus 10 procentenheter. Även andra frågor i SOM-undersökningen indikerar ett minskat stöd för vindkraften. Sedan 1994 har en fråga ställts om inställningen till etablering av olika energirelaterade verksamheter i den egna kommunen. Vi har frågat om etablering av vindkraft, oljeraffi naderi, kärnkraftverk, anläggningar för miljöfarligt avfall, slutförvar för kärnkraftens högaktiva avfall och sedan 1999 etablering av gasnät för fossil- och naturgas i den egna kommunen. Andelen positiva till de olika typerna av energirelaterade etableringarna redovisas i tabell 2. 193

Per Hedberg Tabell 1 Vilka energikällor bör Sverige satsa på? (procent) Fråga: Hur mycket bör vi i Sverige satsa på nedanstående energikällor under de närmaste 5-10 åren? svarsalternativ satsa satsa helt avstå energikällor och satsa ungefär mindre från energi- ingen summa opinions- antal undersökningsår mer som idag än idag källan åsikt procent balans personer vattenkraft 1999 41 44 6 1 8 100 +34 1599 2000 39 48 6 1 6 100 +32 1583 2001 40 46 7 1 6 100 +32 1625 2002 44 45 4 1 6 100 +39 1620 2003 44 44 4 1 7 100 +39 1717 vindkraft 1999 74 14 3 1 8 100 +70 1609 2000 72 17 4 2 5 100 +66 1599 2001 71 16 5 2 6 100 +64 1633 2002 68 19 5 2 6 100 +61 1631 2003 64 22 5 2 7 100 +57 1722 solenergi 1999 77 11 2 1 9 100 +74 1605 2000 77 14 2 1 6 100 +74 1595 2001 75 14 3 1 7 100 +71 1620 2002 77 14 2 1 6 100 +74 1628 2003 75 15 1 1 8 100 +73 1721 kärnkraft 1999 9 34 26 20 11 100-37 1592 2000 11 34 30 19 6 100-38 1573 2001 11 36 29 18 6 100-36 1611 2002 12 37 29 16 6 100-33 1624 2003 16 38 24 15 7 100-23 1713 biobränslen 1999 29 27 13 3 28 100 +13 1584 2000 44 28 10 3 15 100 +31 1559 2001 46 29 8 2 15 100 +36 1602 2002 45 32 8 1 14 100 +36 1610 2003 44 29 8 2 17 100 +34 1696 fossil-/naturgas 1999 21 26 17 5 31 100-1 1583 2000 30 32 17 4 17 100 +9 1565 2001 31 32 16 4 17 100 +11 1608 2002 32 35 14 3 16 100 +15 1608 2003 30 31 15 4 20 100 +11 1700 kol 1999 1 9 39 34 17 100-72 1590 2000 2 10 39 37 12 100-74 1570 2001 2 11 38 38 12 100-74 1614 2002 2 13 41 33 11 100-72 1624 2003 2 10 35 38 15 100-71 1708 olja 1999 2 17 48 18 15 100-64 1585 2000 2 20 52 16 10 100-66 1568 2001 2 19 51 17 11 100-66 1620 2002 2 22 50 16 10 100-64 1626 2003 2 20 47 18 13 100-63 1706 Kommentar: Resultaten omfattar enbart svarspersoner som kryssat för något svarsalternativ. Andelen personer som hoppar över de olika delfrågorna varierar mellan 6-9 procent genom åren. Måttet för opinionbalansen är beräknat genom att dra andelen som vill satsa mindre på energikällan eller helt avstå från den från andelen som anser att vi bör satsa mer på energikällan. 194

Vikande stöd för vindkraften Tabell 2 Andel positiva till etablering av energirelaterad verksamhet i den egna kommunen 1994-2003 (procent) Fråga: Hur ställer Du Dig till en etablering av följande verksamheter i den kommun där Du bor? etablering av: 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 vindkraft 74 72 76 70 72 74 70 70 66 59 gasnät för fossil- och naturgas -- -- -- -- -- 21 26 28 28 26 kärnkraftverk 11 12 14 14 14 11 10 11 10 12 anläggning för miljöfarligt avfall 11 11 12 9 10 8 11 9 9 9 slutförvar för kärnkraftens högaktiva avfall 7 8 7 8 9 8 7 8 7 9 oljeraffi naderi 8 9 10 10 10 5 7 7 7 7 Kommentar: Svarsalternativen i frågan var: mycket positiv, ganska positiv varken positiv eller negativ, ganska negativ och mycket negativ. Här redovisas andelen ganska positiva och positiva. Personer som inte besvarade frågan ingår ej i procentbasen. Även när det gäller etablering av vindkraft i den egna kommunen är stödet vikande. Mellan 1994 och 1999 var drygt 70 procent positiva till etablering av vindkraftverk i den egna kommunen. Därefter har inställningen svalnat. I den senaste mätningen var fortfarande en majoritet positiva till vindkraftsetablering i den egna kommunen men siffran har sjunkit till 59 procent, en tillbakagång med 15 procentenheter sedan 1999. Stödet för vindkraft i den egna kommunen har alltså gått tillbaka något mer än det allmänna stödet för vindkraften som energikälla (-15 procentenheter jämfört med -10 procentenheter). I övrigt kan noteras från resultaten i tabell 2 att omsvängningen till en mer positiv syn på användningen av kärnkraften inte slagit igenom när det gäller etablering av kärnkraftverk i den egna kommunen. Andelen positiva har där legat förhållandevis stabilt på 10-14 procent genom åren. Vi vet sedan tidigare att ju närmare den egna bostaden en vindkraftsetablering planeras ju mindre positiv är opinionen för vindkraften. 5 Resultaten från SOMundersökningen 2000 visade att 41 procent då var positiva till en vindkraftsetablering i närheten av den egna bostaden medan 27 procent var negativa. I den senaste mätningen 2003 har andelen positiva reducerats till 33 procent (-8 procentenheter) och andelen negativa ökat till 33 procent (+6 procentenheter). En övervikt positiva 2000 har alltså 2003 utvecklats till ett jämviktsläge mellan positiva och negativa till etablering av vindkraft i närheten av den egna bostaden. Ytterligare en indikator i undersökningen visar att vindkraften tappar något i stöd. I SOM-undersökningar 2000 och 2003 återfinns ett antal påståenden om vindkraften som de svarande ombads bedöma på en skala mellan 0 (felaktigt) till 10 (riktigt). Följande påståenden ingick i frågesviten: vindkraften är bullrig, vindkraften är miljövänlig, el producerad med hjälp av vindkraft blir dyr, vindkraft innebär 195

Per Hedberg mycket små risker för människors liv och hälsa och vindkraften förfular landskapet. Resultaten visar att medelvärdena för de olika påståendena 2000 och 2003 är i det närmaste identiska, men att de små förändringar som skett samtliga går i riktning emot vindkraften. Vindkraften är bullrig +0,1 enheter, vindkraften är miljövänlig -0,2 enheter, el producerad med hjälp av vindkraft blir dyr +0,2 enheter, vindkraften innebär mycket små risker för människors liv och hälsa -0,3 enheter och vindkraften förfular landskapet +0,3 enheter. 6 Tabell 3 Andel positiva till att satsa mer på vindkraften efter social grupptillhörighet, partisympati och vänster-höger ideologi 1999-2003 (procent) differens 1999 2000 2001 2002 2003 1999-2003 kön man 72 71 70 66 63-9 kvinna 75 73 73 69 65-10 ålder 15-30 69 74 69 67 62-7 31-60 76 73 77 70 70-6 61-85 72 68 63 62 54-18 bostadsort ren landsbygd 80 82 80 72 73-7 mindre tätort 77 72 71 70 62-15 stad, större tätort 70 70 70 67 63-7 de tre storstäderna 74 65 69 65 61-13 utbildning grundnivå 71 71 67 66 59-12 mellannivå 74 73 71 68 63-11 universitet/högskola 74 72 79 68 71-3 partisympati v 86 81 85 80 75-11 s 72 72 70 66 62-10 c 80 90 80 79 76-4 fp 84 81 79 70 63-21 m 63 59 62 48 54-9 kd 72 69 72 69 66-6 mp 87 84 87 86 77-10 vänster-höger ideologi klart till vänster 87 81 76 75 79-8 något till vänster 77 79 79 74 69-8 varken till vänster eller höger 72 73 69 65 63-9 något till höger 71 69 69 64 60-11 klart till höger 61 54 63 56 57-4 samtliga 74 72 71 68 64-10 Kommentar: Personer som inte besvarat frågan ingår ej i procentbasen. Frågeformulering redovisas i tabell 1. 196

Vikande stöd för vindkraften Vi har alltså kunnat konstatera att stödet för vindkraften minskar bland befolkningen. Frågan är om det minskade stödet återfinns bland samtliga grupper i samhället eller om tillbakagången är mer påtagbar i vissa grupper än i andra. I tabell 3 redovisas andelen som vill satsa mer på vindkraft bland olika sociala grupper, bland personer med olika partisympati och bland personer med olika ideologisk inställning. Resultaten visar för det första att oavsett social grupptillhörighet finner vi en positiv vindkraftsopinion under hela undersökningsperioden. Bakgrundsfaktorer som kön, ålder, bostadsort och utbildning har i stort sett saknat betydelse i frågan om vi skall satsa mer på vindkraften. Resultaten från SOM-undersökningen 2003 visar att kvinnor marginellt är mer positiva än män, att äldre är något mindre positiva än yngre och medelålders, att landsbygdsbor är något mer positiva än personer som bor i tätorter och städer, samt att högutbildade är mer positiva till en satsning på vindkraft än låg- och medelutbildade. Jämfört med tidigare år har sambandet med ålder, utbildning och bostadsort förstärkts något 2003. Stödet för vindkraften minskar i samtliga sociala grupper. Jämfört med 1999 års siffror är tillbakagången 10 procentenheter bland samtliga svarspersoner. En något mer accentuerad tillbakagång än för riksgenomsnittet finner vi bland äldre (-18 procentenheter), bland personer boende i mindre tätorter och i de tre storstäderna (-15 respektive -13 procentenheter), samt bland låg- och medelutbildade (-12 respektive -11 procentenheter). En majoritet bland samtliga partiers sympatisörer stöder en utökad satsning på vindkraften i SOM-undersökningen 2003. Störst stöd har vindkraften bland sympatisörer till miljöpartiet (77 procent), centerpartiet (76 procent) och vänsterpartiet (75 procent). Svagast är stödet bland sympatisörer till moderaterna (54 procent). Men sedan 1999 har stödet för en ökad vindkraftssatsning gått tillbaka något bland samtliga partiers sympatisörer. Den största tillbakagången återfinns bland folkpartiets sympatisörer, -21 procentenheter. Stödet för vindkraften minskar även bland sympatisörer till partier med en grön profil, -11 procentenheter bland sympatisörer till vänsterpartiet, -10 procent bland sympatisörer till miljöpartiet och -4 procentenheter bland sympatisörer till centerpartiet. Ideologiskt finns en svag koppling mellan inställning till vindkraft och egen vänster-högerplacering och så har varit fallet under samtliga fem undersökningsår. Personer som ideologiskt säger sig stå klart till vänster är mer positiva till en ökad vindkraftssatsning (79 procent 2003) än personer som placerar sig klart till höger (57 procent 2003). Tillbakagången i stödet för vindkraften har varit förhållandevis jämt fördelat bland personer som ideologiskt placerar sig till vänster respektive till höger i svensk politik. En något svagare tillbakagång finner vi bland dem som redan varit minst entusiastiska d v s de som placerar sig själva klart till höger i politiken (-4 procentenheter). När det gäller var i Sverige vindkraftsutbyggnaden bör ske aktualiseras naturligtvis områden där vindförhållandena är gynnsamma. Lokaliseringar har framförallt diskuterats i södra Sveriges kustområden. I tabell 4 redovisas hur vindkraftsopinionen har utvecklats i olika geografiska områden 1999-2003. 197

Per Hedberg Tabell 4 Andel positiva till att satsa mer på vindkraft i olika delar av landet 1999-2003 (procent) differens 1999 2000 2001 2002 2003 1999-2003 andel satsa mer på vindkraft riksområde Stockholms län 69 66 71 68 61-8 Östra Mellansverige 73 70 74 69 64-9 Småland med öarna 75 73 69 64 66-9 Sydsverige 69 68 58 60 54-15 Västsverige 75 74 75 70 66-9 Norra Mellansverige 76 77 77 71 70-6 Mellersta Norrland 81 79 72 68 70-9 Övre Norrland 82 83 81 75 76-6 stad Stockholm 69 70 72 63 63-6 Göteborg 82 69 72 74 66-16 Malmö 72 49 53 56 47-25 samtliga 74 72 71 68 64-10 andel positiva till vindkraft i egna kommunen riksområde Stockholms län 64 55 63 59 52-12 östra Mellansverige 76 71 72 66 59-17 Småland med öarna 73 70 72 75 66-7 Sydsverige 71 69 67 62 51-20 Västsverige 77 74 72 70 61-16 Norra Mellansverige 76 74 72 71 58-18 Mellersta Norrland 78 83 72 64 68-10 Övre Norrland 82 86 80 68 70-12 stad Stockholm 61 56 65 60 51-10 Göteborg 79 73 69 67 52-27 Malmö 77 60 59 56 44-33 samtliga 74 70 70 66 59-15 andel positiva till vindkraft vid egna bostaden riksområde Stockholms län 32 32 ±0 östra Mellansverige 35 32-3 Småland med öarna 42 40-2 Sydsverige 46 29-17 Västsverige 46 37-9 Norra Mellansverige 42 31-11 Mellersta Norrland 51 33-18 Övre Norrland 52 37-15 stad Stockholm 27 37 +10 Göteborg 40 31-9 Malmö 34 20-14 samtliga 41 33-8 Kommentar: Frågeformuleringen återfi nns i tabell 1. personer som ej besvarat frågan ingår inte i procentbasen. I Övre Norrland ingår Västerbottens och Norrbottens län; i Norra Mellansverige ingår Värmlands, Kopparbergs och Gävleborgs län; i Mellersta Norrland ingår Västernorrlands och Jämtlands län; i Västsverige ingår Hallands och Västra Götalands län; i Östra Mellansverige ingår Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Örebro och Västmanlands län; i Småland/Gotland ingår Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Gotlands län och i Sydsverige ingår Blekinge och Skåne län. 198

Vikande stöd för vindkraften En grov geografisk indelning har gjorts. Resultaten för 2003 visar att stödet för vindkraften är förhållandevis lika oavsett var i landet man är bosatt, möjligtvis undantaget Sydsverige. Det kraftigaste stödet återfinns i Övre Norrland (76 procent) medan det är svagare i Sydsverige (54 procent). Opinionsutvecklingen mellan 1999 och 2003 visar att stödet för vindkraften minskat i samtliga områden och att det område där vindkraften tappat mest är i Sydsverige (-15 procentenheter). I storstadsområdena har stödet för en utökad vindkraftssatsning framför allt minskat i Malmö (-25 procentenheter). När det gäller lokalisering av vindkraft i den egna kommunen finner vi även här att andelen positiva minskar i samtliga geografiska områden mellan 1999 och 2003. Och liksom när det gäller frågan om en ökad satsning på vindkraften minskar andelen positiva till en etablering i den egna kommunen mest i Sydsverige (-20 procentenheter) och i Malmö (-33 procentenheter). Andra områden där andelen positiva minskat i ungefär samma omfattning är Norra Mellansverige (-18 procentenheter), Östra Mellansverige (-17 procentenheter) och Västsverige (-16 procentenheter). I Göteborg har andelen positiva minskat med 27 procentenheter. Andelen positiva till en etablering av vindkraft i närheten av den egna bostaden minskar framförallt är i Mellersta och Övre Norrland (-18 respektive -15 procentenheter) samt i Sydsverige (-17 procentenheter). Bland personer som bor i de tre storstäderna har andelen positiva till vindkraftverk i närheten av den egna bostaden minskat i Malmö (-14 procentenheter) och i Göteborg (-9 procentenheter) medan den ökat något i Stockholm (+10 procentenheter). Stödet för en utökat satsning på vindkraften är svagast i Sydsverige (54 procent), andelen positiva till en etablering vindkraftverk i den egna kommunen är minst i Sydsverige (51 procent) och andelen positiva till en etablering av vindkraft i närheten av den egna bostaden är minst i Sydsverige (29 procent). Det är också i Sydsverige som de kraftigaste skiftningarna i vindkraftsopinionen i en negativ riktning skett mellan åren 1999 2003. När det närmar sig skarpt läge sviktar opinionsstödet i Sydsverige. Flera indikatorer i SOM-undersökningarna visar att vindkraftsopinionen just nu är vikande. Färre vill satsa mer på vindkraften som energikälla, färre är positiva till etablering av vindkraft i sin egen kommun eller i närheten av den egna bostaden. Något fler instämmer i påståenden emot vindkraften, medan något färre instämmer i påståenden för vindkraften. Geografiskt är det framförallt i Sydsverige som vindkraften tappar i stöd. Vi har kunnat konstatera att även om svenska folket överlag är positiv till vindkraften som energikälla avtar entusiasmen om det blir fråga om etablering i närheten av det egna boendet. Opinionsskiftningen i vindkraftsfrågan kan sannolikt till dels sökas i just lokaliseringsproblematiken. När den svenska vindkraftssatsningen går från idé till verklighet väcks lokala opinioner mot etableringar som väcker uppmärksamhet både lokalt och på riksplanet. Lokaliseringsfrågan är inte oproblematisk 199

Per Hedberg och kommer sannolikt att fortsätta sätta spår i vindkraftsopinionen i takt med den planerade utbyggnaden. Noter 1 Undersökningen om den svenska energiopinionen ingår i forskningsprojektet Energiopinionen i Sverige som finansieras av Energimyndigheten. 2 För kärnkraftsopinionens utveckling se Holmberg 2004. 3 Se Vindbladet, 2004 4 Se t ex Energimyndigheten, 2003 5 Se Hedberg 2001 6 Medeltalen var följande: vindkraften är bullrig 3,9 2000 och 4,0 2003, vindkraft är miljövänlig 8,6 2000 och 8,4 2003, el producerad med hjälp av vindkraft blir dyr 5,1 2000 och 5,3 2003, vindkraft innebär mycket små risker för människors liv och hälsa 8,3 2000 och 8,0 2003, vindkraft förfular landskapet 5,0 2000 och 5,3 2003. De påståenden som vägde tyngst bland personer som vill satsa mer på vindkraften 2003 var påståendet om att vindkraften är miljövänlig (9,0) och påståendet att den innebär mycket små risker (8,4). Bland personer som vill satsa mindre eller inte använda vindkraften vägde påståendena om att den förfular landskapet och att den innebär dyr el tyngst (9,3 respektive 8,1). Det påstående där polariseringen mellan dem som ville satsa mer och dem som ville satsa mindre eller inte alls var påståendet om att vindkraften förfular landskapet, 4,2 respektive 9,3. Referenser Hedberg, Per 2001 Vindkraft i medvind. I Holmberg, Sören och Weibull, Lennart (red) Det våras för politiken. SOM-rapport 30. Göteborg: SOM-institutet. Holmberg, Sören 2004 Kärnkraftanhängarna har gått om. I Holmberg, Sören och Weibull, Lennart (red) Ju mer vi är tillsammans. SOM-rapport 34. Göteborg: SOM-institutet. Vindbladet, 2004 nr 49. Statens Energimyndighet, 2003. Vindkraft. Fördelning av nationella planeringsmål och kriterier för områden av riksintressen. Energimyndighetens förlag. Eskilstuna. 200