EXAMENSARBETE. Den kommande översiktsplanen i Luleå kommun. Anna Nosenko Högskoleexamen Samhällsbyggnad

EXAMENSARBETE Den kommande översiktsplanen i Luleå kommun Anna Nosenko 2013 Högskoleexamen Samhällsbyggnad Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser

Anna Nosenko Den kommande översiktsplanen i Luleå kommun

Förord Jag har valt samhällsplanering som inriktning av min utbildning på Samhällsbyggnadsprogram vid Luleå tekniska universitet. Det var oerhört roligt att delta i kurserna Detaljplanering, Trafik för en attraktiv stad, MKB i planarbete och projekt, Tillgänglighet och användbarhet enligt plan- och byggreglerna m.m. Men någon kurs om översiktsplanering hade jag inte läst. Så litteraturstudier kring frågor om översiktplanering tycktes vara av intresse för min personliga utveckling. Det var intressant att titta närmare på det aktuella skede där arbetet med den nya översiktsplanen för Luleå kommun befinner sig. Jag vill framföra ett stort tack till Ann Storvall, projektledare för program F Resor och Transporter på tekniska förvaltningen, Hanna Ahnlund, trafikingenjör på tekniska förvaltningen och Anna Lindh Wikblad, projektledare på Stadsbyggnadskontoret för era kommentarer, information ni delade med er av samt er tid ni satsade på att svara mina frågor. Luleå kommun vill jag tacka för att jag fick möjlighet att vara med på mötet med Plan- och tillväxtutskottet samt Dialogdagen i Sunderby folkhögskola. Inte minst vill jag tacka en fantastisk lärare och person Martin Lindmark för allt stöd och uppmuntran under hela min studiegång. Luleå, maj 2013 Anna Nosenko I

Sammanfattning En översiktsplan är ett strategiskt politiskt dokument om byggande, mark- och vattenanvändning samt hushållning med naturresurser. Översiktsplanen beskriver inriktningen för långsiktig utveckling av kommunens fysiska miljö, vägleder, vid konkreta beslutstagande om mark- och vattenområdens användning samt redovisar hur hänsyn till riksintressen och miljökvalitetsnormer enligt Miljöbalken tas. 2007 startade kommunen ett arbete med att ta fram en långsiktig vision för Luleå kommuns framtid vilket resulterade i ett visionsdokument Vision Luleå 2050 som beskriver strävan mot ett önskvärt ( idealt ) tillstånd och blev godkänt av kommunfullmäktige 2008. Med strävan efter medvetna val inför framtiden påbörjade kommunen ett stegvist arbete med konkretisering av Visionen. Med det första steget fyra Riktningar visar kommunen vad som är avgörande att prioritera halvvägs till visionen. Tanken med Riktningar var att de kommer att visa kommunens syn på helheten och önskan att samverka med andra parter. I februari 2011 antogs de fyra Riktningarna av kommunfullmäktige. Med det andra steget sex Program ställer kommunen långsiktiga mål för att genomföra Riktningar. Jobbet med samtliga startade 2009. Samtliga riktningar och program är beskrivna i rapporten. De övergripande mål för programmen är: Program A Alla jämlika. Luleåborna är jämställda, har jämlika förutsättningar för hälsa och välfärd och är delaktiga i samhällsutvecklingen. Program B Rum för möten. Alla ska ha möjlighet till ett meningsfullt och socialt aktivt liv. Program C Kuststaden Luleå. Att öka attraktionskraften för Kuststaden Luleå. Program D Plats för mer. Långsiktigt ge plats för oss människor och vårt samhälle men också ge plats för andra värden som behöver finnas även för sin egen skull. Plats för mer, helt enkelt. Program E Ledande nordlig region. Att skapa förutsättningar för en bred och växande arbetsmarknad Program F Resor och transporter. Att resor och transporter inom Luleå i högre grad än idag ska vara miljövänliga, effektiva och säkra Syftet med översiktsplanen motsvarar innehållet i riktningarna. Därför kommer Riktningarna och programmen att tillsammans bli kommunens nya översiktsplan som kommer att bli annorlunda än den tidigare. LIS eller "Plan för landsbygdsutveckling i strandnära lägen" är ett tillägg till den nya översiktplanen och redovisar vad kommunen tar hänsyn till när den pekar ut LIS-områden. Dokumentet Bedömningsarbetet och konsekvens-beskrivning avses vara en del av den nya översiktsplanen och beskriver så som övergripande konsekvenser av samtliga program, dess uppföljning och åtgärder som konsekvenser, uppföljning och åtgärder för var och ett program av programmen. Den 13 maj planerar kommunstyrelsen att ta beslut. Och den sista stämpeln kommer att sättas den 27 maj med beslut i kommunfullmäktige. Så fort beslutet kommer slutar den nuvarande översiktsplanen Luleå kommun gälla. II

Innehållsförteckning Förord... I Sammanfattning... II Innehållsförteckning... III 1. Inledning... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Problembeskrivning... 1 1.3 Syfte... 1 1.4 Frågeställning... 1 1.5 Avgränsningar... 1 1.6 Disposition av rapporten... 2 2. Metod... 2 3. Resultat... 2 3.1 Lagstiftning inom översiktsplanering... 2 3.2 Process för översiktsplanering och vikt av Aktualisering av översiktsplaner... 3 3.3 Gällande planer i Luleå kommun... 7 3.4 Vision Luleå 2050... 8 3.4.1 Framtidsbilder Luleå 2050... 9 3.4.2 Från vision till verklighet... 10 3.5 Riktningar + Program = Översiktsplan... 11 3.5.1 Program A Alla jämlika... 15 3.5.2 Program B Rum för möten... 16 3.5.3 Program C Kuststaden Luleå... 17 3.5.4 Program D Plats för mer... 20 3.5.5 Program E Ledande nordlig region... 23 3.5.6 Program F Resor och transporter... 25 3.5.7 LIS Landsbygdsutveckling i strandnära läge... 29 3.6 Samråd för programförslag... 30 3.7 Konsekvensbeskrivning av programförslag... 32 3.7.1 Övergripande konsekvenser... 32 3.7.2 Övergripande åtgärder... 34 3.8 Pågående arbetet i dagens läge... 34 4. Slutsats & Diskussion... 35 5. Referenser... 37 Bilagor... 39 III

1. Inledning 1.1 Bakgrund Examensarbetet är den avslutande delen i utbildningen Samhällsbyggnad vid Luleå tekniska universitet och har karaktären av ett enklare forskningsarbete eller avancerat utredningsarbete enligt kursplanen. Detta arbete utförs under 5-veckors heltidsstudier (7,5 Hp) och resulterar i en rapport om den genomförda forskningen/utredningen. Under min studiegång fick jag veta att en ny översiktsplan är på gång i Luleå kommun. Kommunen har 2008 beslutat om Vision Luleå 2050 vilket ger en bild av framtidens samhälle och strävan efter medvetna val inför framtiden. Jag har valt samhällsplanering som inriktning av min utbildning och tidigare läst en kurs i detaljplanering. Men några kunskaper om översiktsplanering hade jag knappt. Då blev jag intresserad av att genomföra en litteraturstudie angående det arbete som redan är gjort i Luleå kommun för att framställa en ny översiktsplan. 1.2 Problembeskrivning Tanken var att undersöka vilka krav ställs på kommuner inom översiktsplanering av lagen samt förmedla vad Vision Luleå 2050 innebär. Den tyngsta punkten av arbetet planerade jag att lägga på beskrivningen av det nya unika sättet att jobba med översiktsplanen i Luleå kommun samt målen som kommunen ställer för utvecklingen av kollektiv-, gång- och cykeltrafik. 1.3 Syfte Syftet med projektet var att få kunskaper om översiktsplanering, både generellt och i Luleå kommun, samt att ta redo på var Luleå kommun befinner sig i processen med översiktsplanarbete, och hur den nya planen kommer att se ut. 1.4 Frågeställning Vilka krav ställs på kommuner angående dess arbete med översiktsplanering? Vad är Vision Luleå 2050? Hur jobbar Luleå kommun med den nya översiktsplanen, dvs. vad riktningar och program innebär? Vilka mål ställer Luleå kommun för utvecklingen av kollektiv-, gång- och cykeltrafik? 1.5 Avgränsningar Fokus läggs på materialet om den nya översiktsplanen, riktningar och program publicerade på kommunens hemsida. Information och dokument fått på Stadsbyggnadskontoret, Tekniska förvaltningen och under mötet med Plan- och tillväxtutskottet den 19 november 2012 är ledtrådar i studien. 1

1.6 Disposition av rapporten Kapitel 1 Inledning och Kapitel 2 Metod ger en kort övergripande information om rapporten i helhet. Kapitel 3 Resultat förutom generell information om översiktsplanering beskriver arbetet inom översiktsplanering i Luleå kommun vilket är ett flerårigt arbete med strategisk planering för framtagning av Visionen Luleå 2050 och stegvis struktur av Riktningar och Program för den nya översiktplanen. I Kapitel 4 Slutsats och Diskussion beskriver jag mina personliga upplevelser och åsikter efter arbetet med rapporten. 2. Metod Det blev främst litteraturstudier inom området. Jag har besökt presentationen av alla program vid Plan- och tillväxtutskottet vilken anordnades av Stadsbyggnadskontoret den 19 november 2012. Både där på plats och vid andra tillfällen (e-mail, besök på Tekniska förvaltningen) fick jag kommentarer av Anna Lindh Wikblad, projektledare på Stadsbyggnadskontoret, Ann Storvall, projektledare för program F Resor och Transporter på tekniska förvaltningen och Hanna Ahnlund, trafikingenjör på tekniska förvaltningen. Förra sommaren fick jag möjlighet att delta i Dialogdagen i Gammelstad Folkhögskola 12 juni 2012 där Program A Alla jämlika och Program B Rum för möten diskuterades av medarbetare i olika kommunala myndigheter och medlemar av olika föreningar. På detta sätt kunde jag delta i samrådsskedet. Sammanställning av information och redovisning av resultat finns nedan. 3. Resultat 3.1 Lagstiftning inom översiktsplanering Översiktsplanen är ett strategiskt politiskt dokument om byggande, mark- och vattenanvändning och hushållning med naturresurser. Enligt Plan- och bygglagen (PBL) 3 kap. ska alla kommuner ha en aktuell översiktsplan (ÖP) som omfattar hela kommunen. Att vara aktuell i det här fallet betyder att kommunfullmäktige ska säkerställa att översiktsplanen är aktuell minst en gång per mandatperiod. Översiktsplanen är inte juridiskt bindande. Dess syfte är att: beskriva inriktningen för långsiktig utveckling av kommunens fysiska miljö, vägleda vid besluttagande om mark- och vattenområdens användning samt användning, utveckling och bevarande av byggd miljö, redovisa hur hänsyn tas till riksintressen och miljökvalitetsnormer enligt Miljöbalken 3 kap. Grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och 2

vattenområden och 4 kap. Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden i landet. 3 kap. 5 av PBL ställer krav på översiktsplans innehåll: 5 Av översiktsplanen ska framgå 1. grunddragen i fråga om den avsedda användningen av mark- och vattenområden, 2. kommunens syn på hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras, 3. hur kommunen avser att tillgodose de redovisade riksintressena och följa gällande miljökvalitetsnormer, 4. hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen, och 5. sådana områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen som avses i 7 kap. 18 e första stycket miljöbalken. [1] Innebörd och konsekvenser ska tydligt framgå från en översiktsplan. Likaså ska planen vara begriplig och överskådlig så att den förstås av både professionella och privatpersoner. Plan- och bygglagen ställer krav på själva planeringsprocessen där aktualitetsprövning, samråd, utställning och antagandet är viktiga skeden. PBL reglerar också möjlighet att ändra en översiktsplan genom fördjupningar och tillägg. Kravet för förfaranden av dessa är samma som för själva översiktsplanen. 3.2 Process för översiktsplanering och vikt av Aktualisering av översiktsplaner Generellt kan man dela översiktsplaneprocessen i fyra skeden: aktualitetsprövning, samråd, utställning och antagande. Figur 1 Översiktsplaneprocessen, en rullande planering. Källa: http://www.boverket.se/planera/kommunal-planering/oversiktsplanering/oversiktsplaneprocessen/ 3

Men så enkelt är det inte. Som noterades tidigare ska kommunfullmäktige minst en gång per mandatperiod aktualitetspröva översiktsplanen. Detta är för att fungera som vägledning vid såväl kommunens egna som andra myndigheters beslut (om t.ex. bygglov, detaljplaner, tillstånd enligt miljöbalken m.m.). I praktiken har ca 100 kommuner antagit sina översiktsplaner före sekelskiftet. Troligen sker det en misstolkning av Plan- och bygglagen så att det räcker med ett enkelt beslut om återaktualisering av befintlig översiktsplan, utan att planen i sig har förändrats. Detta förfarande har kritiserats av Boverket eftersom det kringgår PBL:s ursprungliga intentioner. [2] Figur 2 År för antagande av ÖP i olika kommuner. Källa: http://www.boverket.se/planera/kommunal-planering/oversiktsplanering/kommunomfattandeoversiktsplaner/ Aktualitetsprövning i sig är ett komplext skede. Utvärdering och uppföljning av en gällande översiktsplan krävs för prövningens kvalitetssäkring. Så ska vi titta närmare på översiktsplaneprocessen i ett mer komplicerade schema: 4

Figur 3 Processguide för att arbeta med översiktsplan. Källa: http://www.boverket.se/vagledningar/pbl-kunskapsbanken/oversiktsplanering/processen-foroversiktsplanering/processguide/ 5

För att kunna bedöma aktualiteten behövs det att ta fram ett underlag med beskrivning av hur den nuvarande översiktsplanen tillämpas och om nya förutsättningar och anspråk har tillkommit. Länsstyrelsens roll under skedet vad gäller underlag till kommuns aktualitetsprövning är att redovisa de statliga intressen som har betydelse för översiktsplanens aktualitet minst en gång under varje mandatperiod. Det ska länsstyrelsen göra på eget initiativ. [3] Självklart är det inget fel att också föra en dialog med medborgare under arbetet med underlaget. Översiktsplanen ska bedömas i sin helhet, även fördjupningar och tillägg. I fall större delar eller hela planen är föråldrad måste ÖP revideras i sin helhet. Vid inaktualitet av minde delar av planen eller i fall en ny typ av anspråk uppkommit tillåter Plan- och bygglagen att ändra planen genom fördjupning eller tillägg för dessa delar. Så övriga delar kan behållas. Specifikt för en fördjupning är att översiktsplanen ändras för det område fördjupningen omfattar och det som gällde tidigare för området upphävs. Tillägg gäller ofta ett flertal områden. Samtidigt med antagandet av fördjupningen eller tillägget är det vettigt att aktualitetsbedöma översiktsplanen i övrigt och dokumentera detta under samråd och utställning. På detta sätt underlättar fördjupningar och tillägg att hålla översiktsplanen levande och med aktualiserad status. När kommunen har beslutat om översiktsplanens aktualitet ska beslutet skickas till länsstyrelsen, Boverket, berörda kommuner, regionplaneorgan, regioner och regionala samverkansorgan. Tar kommunen beslut om revideringen av översiktsplanen börjar planprocessen på riktigt. Enligt Plan- och bygglagen ska kommunerna upprätta ett förslag till översiktsplan, samråda med myndigheter, kommuner, berörda och enskilda samt ställa ut förslaget för granskning. Samråd sker löpande under arbetet med det preliminära förslaget. (Vi kommer tillbaka till detta när Luleå kommuns sätt att arbeta beskrivs). Under samrådet vars syfte är att få ett bra underlag och ge möjlighet till insyn och påverkan redovisar kommun skälen för förslaget, dess innebörd och konsekvenser samt planeringsunderlag. Förutom kommunen har länsstyrelsen en särskild roll som statens representant under samrådet. Länsstyrelsen ska verka för att bevaka riksintressen, miljökvalitetsnormer, hälsa- och säkerhetsfrågor och områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Resultatet av ett samråd redovisas av kommunen i en samrådsredogörelse. Efter det är det dags för utställning. Innan utställningen skickar kommunen sitt planförslag till länsstyrelsen samt de berörda 6

kommunerna, regionplaneorgan och kommunala organ som har ansvar för regionalt tillväxtarbete och transportinfrastrukturplanering. Utställning av kommunens förslag till översiktsplan ska ske under minst två månader och de som vill lämna sina synpunkter ska göra det skriftligen under utställningens gång. Länsstyrelsen i sin tur ger granskningsyttrandet över förslaget. Efter utställningen sammanställs och redovisas alla inkommande synpunkter i ett utlåtande från kommunen. I fall planförslaget ändras väsentligt ska en ny utställelse ske. Det är kommunfullmäktige som beslutar om antagandet av översiktsplanen. Efter beslutet vunnit laga kraft är kommunen skyldig att skicka följande handlingar till Boverket, länsstyrelsen, berörda kommuner, regionplaneorgan och kommunala organ som har ansvar för regionalt tillväxtarbete och transportinfrastrukturplanering: översiktsplanen, samrådsredogörelsen, granskningsyttrandet av länsstyrelsen, kommunens utlåtande, protokollsutdrag med kommunfullmäktiges beslut. [4] 3.3 Gällande planer i Luleå kommun Gällande översiktsplan för Luleå kommun antogs av kommunfullmäktige 1990-06-18. Efter det blev flera fördjupade översiktsplaner (FÖP) antagna för några områden: Fördjupad översiktsplan Luleå tätort antagen 1993-04-26 Fördjupad översiktsplan Måttsund antagen 1993-10-25 Ändring av översiktsplanen i delen Norra och Södra Sunderbyn antagen 1994-06-20 År 2002 beslutade kommunfullmäktige att kommunens översiktsplan är aktuell förutom delar: redovisningen av markanvändningen söder och väster om Luleå älv, översiktsplanens redovisning av externt köpcentrum. Före påbörjan av ny exploateringen av Östra Kronan och Kronanbacken antog kommunen år 2004 fördjupad översiktsplan Kronanområdet. Karta över de gällande planers utbredning och grunddragen i mark- och vattenanvändning finns i Bilaga 1. Översiktsplaner i Luleå kommun och Bilaga 2. Översiktsplan för Luleå kommun. Grunddragen i mark- och vattenanvändning samt bebyggelseutveckling. (Samtliga bilagor kommer från Luleå kommun). Ett visionsdokument Vision Luleå 2050 som beskriver framtidens samhälle var godkänt av kommunfullmäktige 2008. År 2009 påbörjades i Stadsbyggnadskontoret ett arbete för att ta fram långsiktiga mål och strategier för Luleå kommun samt en mark- och vattenanvändningsplan vilken fick namn Plattform Hållbar Utveckling. Den 27 maj 2013 planeras det att kommunfullmäktige tar beslutet om en ny översiktsplan för Luleå kommun. 7

3.4 Vision Luleå 2050 Hur vill vi att det ska vara i framtiden? Syftet med Vision Luleå 2050 var att svara på frågan. Och projektgruppen har kommit fram med ett svar som egentligen inte är någon överraskning: Vi vill bo i det attraktiva och hållbara Luleå. Alla är olika och olika saker upplevs på olika sätt av olika människor, även attraktivitet. Idén var att Luleå blir en attraktiv stad där så många människor och företag som möjligt trivs och utvecklas. De tre likaviktiga stolparna inom hållbarhet är en social, en ekonomisk och en ekologisk. Vision Luleå 2050 sammanfattar de på sådant sätt: SOCIAL HÅLLBARHET. Målet om ett gott liv och en god livsmiljö. Livskvalitet bygger på möjligheten till delaktighet och sammanhang samt på förutsättningarna för trygghet och en god hälsa. EKONOMISK HÅLLBARHET. Innebär en bra ekonomi som medel för att kunna nå det goda livet. Ekonomisk tillväxt är en av förutsättningarna för välfärd och behövs för att säkra människors jobb, försörjning och sociala trygghet. EKOLOGISK HÅLLBARHET. Handlar om att allt vi gör måste rymmas inom ramen för ekosystemets gränser. En ekonomisk tillväxt utan ökad miljöbelastning är både möjlig och på lång sikt även nödvändig. Visionsdokumentet beskriver ett mycket långsiktigt mål. För att göra det tydligare valde projektgruppen att komplettera visionen med några framtidsbilder. Dessa författas av vi -författare i nutiden och beskriver hur vi har det i Luleå nu. Nu år 2050. Figur 4 Vision Luleå 2050. Källa: http://www.lulea.se/download/18.755a19e113caa2aea612fda/1360147543345/lule%c3%a5+2050+sept08.pdf 8

3.4.1 Framtidsbilder Luleå 2050 De framtidsbilder av Luleå som presenteras i Vision Luleå 2050 är [10] Levande och växande Namnet pratar för sig själv. Bilden beskriver ett utvecklande liv i en ständigt växande region. Den innehåller boendemiljöer som bidrar till en blandning av både människor och verksamheter, energisnåla byggnader med ny teknik. Luleås stadskärna är tät, charmig och levande, där blandas arbetsplatser, bostäder, natur, handel, kultur och nöjen. Det är tryggt och bekvämt att bo i Luleå. Näringslivet presenterar hela skalan från industri till akademi så att Luleå lockar människor och företag från andra delar av landet tack vare det breda och stora utbudet på arbetsmarknaden. Samarbete mellan stora och små företag, även universitet leder utveckling av varor och tjänster, effektiv material- och energihantering, stabil tillväxt och ökande befolkningen. Man klarar det dagliga livet utan egen bil tack vare kollektiv trafik och utveckling av gångoch cykelbanor prioriteras. Klok konsumtion där nya saker håller länge och de gamla blir nya, där regionen försörjer sig själv på mat, varor och energi bidrar till stabil tillväxt. Utrymme med närhet Det är lätt att nå det mesta inom bekvämt räckhåll. Luleborna har många valmöjligheter för att ta sig fram. Här trivs både unga och äldre. Samtidigt finns det platser där olika generationer och människor med olika intressen kan umgås. Det är lätt att vara aktiv, göra affärer och utbilda sig. Under alla fyra årstider finns det olika aktiviteter, evenemang och upplevelser. Man väljer själv mellan utmaning och lugn. Här bor och arbetar människor från olika platser och med olika förutsättningar. Var och en visar respekt för andras behov och har frihet att uttrycka sig. Luleborna anser mångfald och variation som en styrka för regionen, som är trygg men inte tråkig. Se möjligheterna Vi i Luleå har kunskap, trygghet och mod för kontinuerliga förändringar. Innovativa människor med vilja att utveckla, förbättra och ge nya lösningar på gamla problem samt ta ansvar för framtiden finns här i mängder. Luleås tekniska universitet är fundamentet i plattformen för teknikutveckling, nytänkande och tillämpning av ny kunskap. Det samarbetar kontinuerligt och intensivt med näringsliv och offentlighet och lockar studenter från hela Sverige och andra länder. Luleborna uppskattar utvalda företrädare som agerar öppet och tar en flödande dialog med invånarna. 9

Naturlig färgstark Naturen är tillgänglig och nära i hela regionen. Förutom att den anses som en plats för människan, har den också ett eget värde med unik variation av arter och livsmiljöer. Naturvärden betraktas som en rikedom som man lånar av kommande generationer. Kuststaden med en av Sveriges vackraste skärgårdar med sommar utan natt, subarktiskt klimat med snö och is som belyser vinterns mörker och vackra gröna skogar gör Luleå till en naturlig färgstark stad och beskrivs i Vision Luleå 2050 som Lokalsinne och världsvana DEN BLÅ PÄRLAN DE VITA VIDDERNA DET GRÖNA RUMMET Luleåregionen är Norrlands största arbetsmarknadsregion där branschbredd och nationellt och internationellt kända varumärken är vanliga. Samverkan mellan de närliggande orterna bidrar till tillväxt och utveckling. Luleå är liten och stor: det är en del av ett större område och en ännu större värld. Luleborna känner till lokala förutsättningar och ser dess samband i ett större perspektiv. Luleå är det viktigaste navet i norra Sverige för rörelser på väg, spår, vatten och i luft. Hänsyn till natur och människa står högst på listan vid transportplanering. Luleå har även en genomtänkt lokal infrastruktur där handel och arbetsplatser med boendet, staden med landet och universitetet med stadskärnan knyts ihop. 3.4.2 Från vision till verklighet En vision beskriver strävan mot ett önskvärt ( idealt ) tillstånd. Vision Luleå 2050 är för Luleå utarbetat så att den kan vara aktuell under en lång tid. Framtidsbilderna ger en tydlig beskrivning av framtiden när visionen är nådd det är därför de beskrivs i nutid. Tanken med projektet var att visionen och framtidsbilderna ska fungera som underlag för alla kommande planer, strategier och program. Samtidigt ska visionen vara levande och styra vardagsverksamheten. Vision Luleå 2050 är en början av ett stort arbete med strategier, planer och program för alla kommunens förvaltningar och bolag. Projektgruppen noterade vikten av flera delar inom precessen. Den första är att kommunikationen kring frågor om visionen och framtidsbilderna ska ske mellan kommunala förvaltningar och bolag samt mellan kommunen och invånare. Den andra är att befintliga strategier, planer och program av kommunens förvaltningar och bolag ska utvärderas och jämföras med visionen och framtidsbilderna. I fall framtidsbilderna inte kan hållas och man måste tillfälligt avvika från något av de tre hållbarhetsbegreppen (social, ekonomisk, ekologisk) bör detta motiveras särskilt. Den tredje är att ett antal huvudmålområden alltid ska vara aktuella. Då kan man kvalitetssäkra kontinuerligt arbetet med konkreta mål för att nå visionen. Norstedts 10

svenska ordbok beskriver skillnaden mellan vision och mål : vision framtida idealbild mål avsett resultat av verksamhet I vårt fall Vision Luleå 2050 leder till uppställning av flera mål både huvud- och mindre konkreta mål, både på lång, mellanlång och kort tid. Som noterades tidigare för vissa områden ska alltid finnas aktuella mål. De är: Tillväxt, befolkning och näringsliv Livsmiljö och boende Infrastruktur Folkhälsa och välfärd Skola och utbildning Naturvård Miljömål Kultur och kulturvård Strategiskt viktiga geografiska områden som regionen, landsbygden, skärgården, tätorten och stadskärnan 3.5 Riktningar + Program = Översiktsplan Kommunens ledning, förvaltningar och bolag kan inte använda visionsdokumentet som styrande dokument i vardagsarbete eftersom de behöver mer konkreta dokument vilket översiktsplanen är. Huvudsakligen måste vi veta hur vi ska använda mark- och vattenområden, hur vi ska använda, utveckla och bevara bebyggda områden i Luleå. Det är de frågorna som översiktplanen ska svara på. Efter Vision Luleå 2050 blivit godkänd av kommunfullmäktige i september 2008 startade kommunen ett arbete att stegvis, från stort till smått komma fram till en konkret vägledning i kommunens arbete. Det första steget var att visa vad som är avgörande att prioritera halvvägs till visionen, dvs. formulera strategier att nå den övergripande visionen. De strategierna blev Riktningar som arbetades fram i kontinuerlig dialog med näringsliv, organisationer och medborgare. Tanken med Riktningar var att de kommer att visa kommunens syn på helheten och önskan att samverka med andra parter. I februari 2011 antogs de fyra Riktningarna av kommunfullmäktige. Här är de: STÅ FÖR ÖPPENHET OCH MÅNGFALD LYFT IDENTITETEN SOM KUSTSTAD ÅRET RUNT TA SATS FÖR EN LEDANDE NORDLIG REGION BYGG FÖR FRAMTIDEN Den första Riktningen Stå för öppenhet och mångfald beskriver satsningar på lärande och växande som avgörande för unga människor. Att ha tillgång till mötesplatser, att ha 11

förutsättningar för en god hälsa och att ha möjlighet att vara med och utforma samhället har en stor vikt för invånare oberoende på ålder, kön m.m. Luleå är en kuststad och behöver ett centrum med attraktiva strandnära verksamheter, mötesplatser och promenadstråk. Det är viktigt att utveckla bl.a. hamnar, stränder och isbanor. Luleås unika skärgård ska bestå och utvecklas och därför står investeringar i skärgårdstrafiken uppe på listan. Kommunen ska prioritera bostadsbyggande på gångavstånd till vatten- och grönområden och planera och bygga lika attraktivt och blandat i alla stadsdelar med hänsyn till hållbara material och energianvändning. Tack vare tydliga årstider har Luleå unika möjligheter för idrott året runt som ska utvecklas. För att vara en ledande nordlig region behöver Luleå satsa på både spets och bredd. En bredd av branscher och företag tillåter kommunen anpassa sig och vara konkurrenskraftig. Därför behöver det underlättas nyföretagande och företagens utveckling, satsas på innovation och teknik, stödja lärande och samarbete mellan universitet och näringsliv. Det är viktigt att ha en stark lokal och regional marknad samt varor och tjänster som efterfrågas både nationellt och internationellt. Förutom krav på optimal användning av resurser i energi, luft, mark och vatten ställer framtidsbyggande krav på att kunna anpassa sig till nya förutsättningar och att klara nya utmaningar. I den här frågan står Vision Luleå 2050 för kommunikationer som knyter ihop regionen med andra regioner, en variation och blandning av boendeformer, verksamheter, mötesplatser, grönytor och service i samtliga stadsdelar. Lika stor vikt lägger kommunen på ökning av andelen lokala resor med kollektivtrafik, cykel och till fots samt bygget av en ny kustjärnväg. [13] De kort beskrivna Riktningar ovan ger ramen för ett antal Program Program A Alla jämlika Program B Rum för möten Program C Kuststaden Luleå Program D Plats för mer Program E Ledande nordlig region Program F Resor och transporter vilka kan karakteriseras som taktiken att nå Riktningarnas omfattande strategier. Programmen beskriver konkreta mål fram till år 2020. Programförslagen har tagits fram i kontinuerlig dialog med näringslivet, politiska grupper, organisationer, kommunala förvaltningar, bolag och medborgare. Efter att de antagits i kommunfullmäktige i maj 2013 kommer programförslagen att bli styrande för arbetet med framtiden och ersätta en stor mängd befintliga styrande dokument. De kommer att beskrivas fullständigt nedan. Syftet med översiktsplanen (beskriven i 3.1 Lagstiftning inom översiktsplanering) motsvarar innehållet i riktningarna. Därför kommer Riktningarna och programmen tillsammans bli kommunens nya översiktsplan som kommer att bli annorlunda än den tidigare. Figur 5 visar samband mellan Vision Luleå 2050, Riktningar, program och översiktsplanen. Dokumenten som översiktsplanen kommer att bestå av är Riktningar vägen till vision Luleå 2050 och sex Program A F. 12

I dokumentet Riktningar vägen till vision Luleå 2050 sammanfattas hierarkin på sådant sätt: VISION Ger en bild av det samhälle vi vill nå. RIKTNINGAR Visar vad som är avgörande att prioritera för Luleå som samhälle halvvägs till Vision Luleå 2050. Balanserar de värden och intressen som anges i visionen och ger en ram för att ta fram långsiktiga mål. PROGRAM Tydliggör Luleå kommuns vilja och innehåller angreppssätt och långsiktiga mål för att genomföra riktningarna. PLANER & RIKTLINJER Visar enskilda nämnders långsiktiga ambitioner, insatser eller förhållningssätt för att leva upp till externa och interna krav. En plan ger disposition av händelser till tid och innehåll. En riktlinje visar på en hållning i en fråga som rör samhällets utveckling och ger vägledning i arbetet. Figur 5 Luleås nya översiktsplan. Källa: http://www.lulea.se/kommun--politik/vision-lulea-2050/nyoversiktsplan.html 13

Arbetet med den nya översiktsplanen pågick under flera år. Så resultatet kan ibland kännas för komplicerat vad gäller antal riktningar, program, övergripande mål o dyl. Men översiktsplanen speglar vårt verkliga liv vilket är mycket mer komplicerat pga. rejält antal av olika faktorer och dess samband och påverkan på varandra. Före vi går vidare till beskrivningen av olika program är det nyttigt att gå genom följande illustration: Figur 6 Illustration Så hänger det ihop! Källa: http://www.lulea.se/kommun--politik/vision-lulea-2050/sa-harhanger-det-ihop.html Illustrationen visar sambandet mellan Vision Luleå 2050, riktningar, avsiktsförklaringar och program på ett väldigt bra sätt. Varje riktning innehåller fyra avsiktsförklaringar vilka i sin tur visar uppdragen för sex program. Så varje riktning beskrivs av respektive en två tre olika program. Samtidigt ingår vissa program i två olika riktningar. Komplicerat, men det är därför det hänger ihop. Vi ska inte glömma bort att programmen ännu är ett förslag under tiden som rapporten skrivs och planeras innan den tas upp för beslut i kommunfullmäktige den 27 maj 2013. 14

3.5.1 Program A Alla jämlika Program A Alla jämlika ingår i Riktning Stå för öppenhet och mångfald och beskriver målen fram till år 2020 utifrån tre av fyra riktnings avsiktsförklaringar (se Figur 6). Programmet tydliggör kommunens inriktning avseende medborgarnas delaktighet och inflytande. Det övergripande målet för Program A formuleras som Luleåborna är jämställda, har jämlika förutsättningar för hälsa och välfärd och är delaktiga i samhällsutvecklingen. Jämlikhet och jämställdhet är väldigt breda begrepp och omfattar mänskliga rättigheter generellt, diskriminerings- och tillgänglighetsfrågor. WHO:s folkhälsostrategi Health 2020 och svenska nationella folkhälsomål har direkt samband med de breda begreppen. Att samhället har stora utmaningar i jämställdhetsfrågor är ingen nyhet. Invånarna vill ha ett bättre hälsoläge och sociala förutsättningar samt att skillnaden i hälsa mellan olika grupper inom kommunen behöver minska. Unga i Luleå behöver synas och tro på framtiden. De stannar då kvar för att bo och jobba i Luleå och nya unga kommer hit. Alla ungas medskapande De konkreta målen för att skapa bättre möjligheter för ungas utveckling och delaktighet i utvecklingen av Luleå är bl.a. att ha ett brett utbud av meningsfulla kultur- och fritidsaktiviteter, att skapa möjligheter för möten mellan unga och mellan olika generationer samt utveckla användandet av olika digitala medier av vuxna så att olika generationer har tätare kontakter. Ambitionen är att unga i Luleå ska leda vuxna genom att vara mentorer för politiker. Start och uppväxt för alla På lång sikt är trygga och goda uppväxtförhållanden avgörande för barn och ungas hälsa och för folkhälsan generellt. Därför ska Luleå kommun satsa på stöd till föräldrar med små och större barn utifrån deras behov, förbättra kommunikation och samverkan mellan olika organisationer och kommunens verksamheter som verkar för barn och unga. Att satsa på ett samhälle där alla barn och unga växer upp i narkotika-, alkohol- och tobaksfri miljö är oerhört viktigt. Flera vuxna ska vara närvarande där barn och unga befinner under hela dagens gång. Alla tillsammans Med tanke på att alla boende i ett bostadsområde, stadsdel eller by ska ha möjlighet att påverka hur området byggs upp och sköts avser kommunen att ta fram utvecklingsplaner för stadsdelar och byar där kommunens alla verksamheter deltar, att utveckla arbetet med samhällsinformation och öppenhet för alla möjliga frågor så att aktiva invånare uppmuntras. I varje stadsdel och samlande by ska minst en samlingslokal vara tillgänglig 15

för medborgarna. Kommunala lokaler ska utnyttjas bättre under tider de inte är bokade. Tillsammans är ett av de ord som används ofta i programförslag. Allas röst Luleå kommun avser att skapa en struktur för medborgardialoger så att allas röst hörs och alla är engagerade och vill vara delaktiga. De konkreta målen angående strukturen fram till år 2020 är: Föra dialog med nyckelpersoner i Luleå. Barnperspektivet ska beaktas i allt beslutsfattande inom samtliga kommunala verksamheter. Luleå ska utveckla användandet av sociala medier för dialog med unga. Införa ett Ungdomsråd i kommunens stadsdelar och samlande byar med ambitionen att på sikt skapa ett ungdomsfullmäktige i kommunen. [16] Alla ungas väg till arbete För att alla unga ska ha möjlighet att lyckas i skolan, kunna uppnå sin potential och få en säker väg till arbete ska kommunens verksamheter tillsammans ta ansvar för alla barns och ungas språk-, läs- och skrivutveckling. En så kallad läsa-, skriva-, och räknagaranti ska införas tidigt i grundskolan. Kommunen ska utveckla och effektivisera samverkan med arbetsliv, utbildningsanordnare och andra organisationer för att underlätta ungas övergång till arbetsmarknaden. 3.5.2 Program B Rum för möten Program B Rum för möten omsätter en övergång mellan två riktningar: Stå för öppenhet och mångfald och Lyft identiteten som kuststad året runt (se Figur 6). Programmet beskriver möjligheter att skapa och utveckla mötesplatser och förutsättningar för vistelse, aktivitet och service i stadsdelscentra, större byar och prioriterade naturområden. Det övergripande målet är att Alla ska ha möjlighet till ett meningsfullt och socialt aktivt liv. Fler tillsammans Sociala relationer har stor betydelse för hälsa och livskvalitet. Aktiva människor brukar vara piggare, gladare och leva längre. För att stödja de sociala relationerna och gemenskapen skall kommunen satsa på samlingslokaler och mötesplatser. Målen är att utveckla fysiska mötesplatser i stads- och landskapsrum och underlätta informationssökning och bokning av lokaler, breda utbud av olika evenemang inom kultur och idrott, prioritera biblioteken som öppna mötesplatser, utveckla möjligheterna att kunna använda internet och digitala mötesplatser i kommunala lokaler avgiftsfritt. 16

Vilja uppleva Det är viktigt att ha flera återkommande besöksmål och platser för olika evenemang. Under de närmaste åren ska Luleå kommun bl.a. utveckla stråket från Gammelstads kyrkstad via friluftsmuseet Hägnan till Luleå tekniska universitet. (Se Bilaga 3). Planen är att förbättra funktionen av Stadsparken, Gültzauudden, Hermelinsparken och Floras kulle för att utveckla stadslivet. Tillfälliga och permanenta konstverk och andra kreativa uttryck kan användas för att stärka upplevelsen på stråken längs Storgatan och Smedjegatan. Det finns ett stort behov av bättre förutsättningar för arrangemang/evenemang i samlande byar och en utvecklingsplan för Råneå Älvdal. Ambitionen är att inrätta ett Visitor centre för Luleå skärgård på Södra hamnplan. Mer rörelse och rekreation Luleå har unika möjligheter till ett rikt friluftsliv för både boende och besökare året runt. Målen fram till år 2020 är att utveckla områden för friluftsliv och fysiska aktiviteter i närhet av skolor, förskolor, verksamheter inom stöd och omsorg, boenden för funktionsnedsatta och äldre. Förvaltningen och utvecklingen av platser för spontana aktiviter måste förbättras och samordnas. Kommunen tar utmaningen att utveckla stråk, slingor för promenad, vandringar och motion i centrum, stadsbygden och i samlande och stadsnära byar samt stråk nära vatten både på landet och i stadsbygden, förbättra lekmiljöer, utreda möjligheterna till badplats på Hertsön. Bredd och spets För att vara både bredd och spets avser Luleå kommun stimulera näringslivet för att bidra till ett brett utbud av varierande kultur- och idrottsverksamheter, kommunen ska satsa på biblioteken där folk kan mötas och inspireras, arbeta för att upprätta en institution för dans och komplementbiograf, få flera nationellt godkända idrottsutbildningar och skapa möjligheter till odling i stadsbygden. 3.5.3 Program C Kuststaden Luleå Från Program B Rum för möten som innehåller bl.a. målen för friluftsliv och idrott året runt kommer vi smidigt till Program C Kuststaden Luleå. Programmet är ett av tre program som konkretiserar Riktningen Lyft identiteten som kuststad året runt. Programmet fördjupar de övriga programmens innehåll angående centrum och skärgården och beskriver hur centrum och skärgård ska samspela för Luleås tydligare kuststadsidentitet. Dess övergripande mål är Att öka attraktionskraften för Kuststaden Luleå. Programmet formulerar strategier för följande avsikter (se Figur 6): Satsa på centrum som attraktiv plats och fönster mot världen. Satsa på skärgården som en av våra viktigaste och mest kända tillgångar 17

Tanken är att förutom pulserande liv med blandning av mötesplatser, bostäder, handel, idrott och kultur i centrala stadsdelen att utveckla kopplingen mellan centrum och skärgården. Livet vid vattnet Skärgården ska utvecklas till en attraktiv plats för varierande aktiviteter medan Luleås identitet som en kuststad ska vara tydligare. Skärgårdstrafiken behöver utvecklas under sommartid samt förbättra möjligheterna att ta sig fram vintertid, d.v.s. satsa på isvägar och skoterleder. Luleå kommuns mål fram till år 2020 är att bygga Visitor centre för Luleå skärgård på Södra hamnplan. Samtidigt ska antalt småbåtplatser ökas väsentligt. Förutom att underlätta kommunikationerna med kollektiv trafik, cykel och till fots i skärgården är det nödvändigt att jobba för total mobiltäckning och utbyggt bredband i skärgården. Kommunen ska utveckla arbetet med säkerhet och trygghet i att vistas i och på vatten och is. Det finns många som vill bo på Hindersön, Sandön, Långön, Storbrändön och Kallaxön samt i Kallax. (Se Bilaga 4. Prioriterade områden för kommunala insatser). Det är viktigt att utveckla möjligheter för detta och inte minst organisera skärgårdstrafik, sophantering, räddningstjänst, teknisk försörjning och annan kommunal service. Nivån av service ska vara resonabel. Lokal gemensam teknisk försörjning ska gynnas. Tillsammans med utbredningen av boende, skärgårdstrafik och satsning på varierande friluftliv i skärgården måste vi skydda värdefulla områden i skärgården och bilda fler natur- och kulturreservat. Kommunen ska vara tydlig i frågor som gäller områden som ska utvecklas för både bebyggelse och besöksnäring respektive dem som ska bevaras och skyddas i närvattenlägen. Luleå kommun ska satsa mer resurser på följande punkter de närmaste åren: Arbeta för att en större besöksanläggning (med minst 100 gästbäddar) kan etablera sig på en plats med fast landförbindelse. Utreda Sandön som ett attraktivt område för permanent- och fritidsboende med mycket goda möjligheter till rekreation. Utredningen ska särskilt titta på en fast förbindelse till fastlandet och områden för ny bebyggelse samt kompletterande anläggning för besöksnäringen. Utreda Hindersön som ett attraktivt område för besökare och boende. Utredningen ska särskilt titta på områden för ny bebyggelse och fler permanent- och fritidsboende. Utreda Junkön som ett attraktivt område för besökare och boende. Utredningen ska särskilt titta på områden för mindre anläggningar för besöksnäringen. Bygga fler kommunala uthyrningsstugor i skärgården. Utveckla naturnära besöksmål som bland annat Småskär, Kluntarna, Brändöskär och Fjuksön. Utveckla besöksmål för mindre sällskap som bland annat Gråsjälören, Sandgrönnorna/Skvalpen, gruvan på Kallaxön och Antnäs-Börstskär. Utveckla Rödkallen som besöksmål. [18] Kommunen ska skapa förutsättningar som lockar entreprenörer att bedriva verksamhet i vattennära lägen i Luleå. För att möjliggöra det är det viktigt att föra tidig dialog med 18

länsstyrelsen och andra aktörer t.ex. om riksintressen och utvecklingsambitioner konkurrerar eller motstår. Mer stad på samma yta Idén är att Luleå fortsätter växa och samtidigt minska transportbehoven. En möjlighet att genomföra idén är att bygga ett tätare centrum. Förtätningen bidrar till en blandning av boende och verksamheter vilket gynnar staden och dess invånare. (Se Bilaga 5) Det är viktigt att universitet, unga och studenter blir mer närvarande i staden. Avståndsupplevelsen kan minskas om gång- och cykelmöjligheterna mellan Luleå tekniska universitet och Luleå centrum förbättras. Det är vettigt att bygga olika typer av bostäder längs stråket och omvandla industriområdena Skutviken och Ytterviken till attraktivare områden med blandade bostäder och olika slags verksamheter. Kommunen ska satsa på studentbostäder i centrum. För att möjliggöra ljuvlig vistelse av olika åldersgrupper ska kommunen satsa på att skapa tysta områden i parker och gröna zoner med t.ex. hjälp av bullerdämpande åtgärder. En attraktiv stad är inte bara en prestigefråga. Det är en förutsättning för utveckling och tillväxt. Det är viktigt att Luleå centrum är attraktivt att besöka och vistas i för alla invånare, turister och besökare. Det är naturligt att stadens centrala del utnyttjas som mötesplats och offentligt rum där det finns goda möjligheter till umgänge, möten och samtal mellan olika grupper av människor och gemensamma aktiviteter. Luleå kommuns mål är att ordna minst fem årligt återkommande större evenemang i Luleå centrum och utveckla förutsättningarna för evenemang på sträcken mellan centrum (Gültzauudden) och Skutviken. Övriga platser som kan utvecklas eller omvandlas till park och torg eller kombination av båda är Södra Hamnplan, Trekanten/Norra hamn-området, Köpmantorget och Nytorget. För att dra folk till centrum ska kommunen uppmuntra fastighetsägarna i centrum att skapa verksamheter inom handel, restaurangbransch och annat näringsliv i markplan och mot gatan för att Luleåborna ska få en blandad stad. Levande stadsliv Ett levande stadsliv är omöjligt utan att allmänheten har tillgång till stränder och isar. Här ska Luleå kommun satsa på att säkra och utveckla promenadstråk. En mångsidig fråga som ställer utmaningar till Luleå kommun är transport och kommunikation. För att Luleå blir en attraktiv stad behöver det att bygga ett resecentrum i centrala staden. Det kommer att kräva ett flerårigt arbete. Även nu, innan resecentrum finns, är kommunens mål att förbättra kopplingen mellan regional och lokal kollektivtrafik i centrum. Ombyggnation av Smedjegatan från Kulturens Hus-rondellen till Hamnleden är prioriterad med tanke på att den kommer att bli en viktig nordsydlig förbindelse. Hållplatsen för kollektivtrafiken på Smedjegatan ska förlängas och utökas med hållplatser för länstrafik, skärgårdstrafik och lokaltrafik. Busshållplatserna vid Södra hamn ska byggas om så att byte mellan båt och buss bli enkelt. 19

Effektiviserad parkering i centrala stadsden gör användningen av markytorna i området på det bästa möjliga sättet. 3.5.4 Program D Plats för mer Program D Plats för mer motsvarar tre avsiktsförklaringar: Variationsrikt boende som tar tillvara närheten till vatten och natur Blandad, tät och attraktiv stad Levande stadsdelar och byar där den första ingår i Riktningen Lyft identiteten som kuststad året runt och övriga i Riktningen Bygg för framtiden. Det övergripande målet för programmet uttrycks som Långsiktigt ge plats för oss människor och vårt samhälle men också ge plats för andra värden som behöver finnas även för sin egen skull. Plats för mer, helt enkelt. Vad behöver vi mer plats för? Det är plats för möten, för fler människor och företag, för infrastruktur samt natur- och kulturmiljö. Kraven på mera plats följs av krav på hållbar användning av resurser i energi, luft, mark och vatten. Klara av förändring Begränsad klimatpåverkan är ett av Sveriges miljömål. Till år 2020 ska Sverige minska sina växthusgasutsläpp med 40 % och år 2050 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser och vara klimatneutrala. Luleå kommun avser då flera konkreta mål inom hållbar utvecklig fram till år 2020. För att utveckla och öka lokal energiproduktion behöver det reserveras markytor för t.ex. framtida vindkraft, solkraft och biogas anläggningar. Fjärrvärmenätet ska byggas ut. All ny bebyggelse och infrastruktur måste placeras ovanför 100-årsflödet och 100-års vattenstånd. Plats för odling inom stadsbygden ska planeras och möjlighet att använda planerad odlingsbar jord för odling ska kontrolleras. Kommunen ska skydda befintliga och framtida vattentäkter för att garantera långsiktig tillgång till dricksvatten. Det är också viktigt att planera utrymme för snöupplag, dagvatten, sortering och deponering av avfall m.m. 20

Bästa boendet Det är viktigt för människors trivsel att kommunen kan erbjuda attraktiva bostäder och boendemiljöer. Alla ska ha möjlighet att hitta en bra bostad, oavsett förutsättningar. Luleå har möjlighet att planera bostäder inom stad, på landsbygden och i närheten till vattnet. Mellanhusmiljön behövs vara trygg och trivsam. Blandning av bostäder av olika typer och storlekar, blandning av bostäder, verksamheter och service ska prioriteras. Programmet innehåller förslag för mål fram till år 2020: Byggnader i stadsdelscentra och Råneå centrum ska kunna ha lokaler för verksamheter i markplan och bostäder ovanpå. Komplettera så att flera bostadstyper, servicefunktioner, verksamheter/arbetsplatser och mötesplatser finns i alla stadsdelar och Råneå. Ta hänsyn till behovet av ytor för mötesplatser med möjlighet till liv och rörelse, som torg och park, vid planering av bostäder. Blanda bostäder för äldre, personer med funktionsnedsättning, flyktingar eller personer med behov av skyddat boende med andra bostadstyper. Dessa personer ska ha närhet till ett socialt sammanhang och service som exempelvis livsmedelsbutik, vårdcentral och kollektivtrafik. Koncentrera större kommunala investeringar på landsbygden till Råneå, Antnäs, Persön, Bensbyn, Björsbyn, Södra Sunderbyn, Kallax, Hertsölandet och Rutvik. Det ska finnas god beredskap i form av detaljplaner som motsvarar 500 1000 bostäder. I första hand koncentrera nya studentbostäder längs stråket Porsön Centrum. Ställa tydliga kvalitetskrav för arkitektur, energieffektivitet, materialval, byggteknik och tillgänglighet i stadsdelscentra, stadens infarter/ entréer, värdefulla bya- och kulturmiljöer samt nya större bostadsgrupper. Kvalitetskraven ska tas fram i samverkan med bostadsaktörer/exploatörer. [19] Mer stad på samma yta En tätare stadsbygd beskrevs ovan inom Program C Kuststaden Luleå men handlade då om förtätningen av centrum. Tätare stadsbygd hjälper till att minska användningen av ändliga resurser genom ökad närhet mellan olika platser. Den påverkar positivt närvaron av människor i stadsdelar och samtidigt deras trygghet och trivsel. Luleå kommun behöver satsa på nya bostäder som planeras på gångavstånd till grönområden, vatten och mötesplatser, prioritera mycket goda förutsättningar för kollektivtrafik, gång och cykelförbindelser och inte minst fjärrvärmeförsörjning. Byggande i bullerutsatta miljöer ska hellre undvikas eller kompensationsåtgärder ska utföras. Vid förtätning i stadsdelarna eller planering av ny bebyggelse är det viktigt att planera utrymme för återvinning, avfallshantering, snöupplag och infrastruktur för värme. (Se också Bilaga 6.) Förbättrade samband Förbättrade samband är ett bra sätt att motverka segregation och underlätta kommunikation. (se Bilaga 7 Viktiga samband i och till Luleå och Bilaga 8 Förbättrande 21

samband i stadsbygden.) Ambitionen är att reservera mark för kustjärnväg (Botniska korridoren) så att utrymme för ett pärlband på räls för att knyta ihop Antnäs, Kallax flygplats, centrum, Luleå tekniska universitet och Sunderby sjukhus fastställs. En egen förbindelse över Skurholmsfjärden ska minska avståndet mellan Kronan och Luleå centrum och samtidigt öka Kronans attraktion. Ett nytt bostadsområde Hällbacken ska knytas till stadsbygden genom förbindelse till Björkskatan. Hällbacken kommer då närmare till Björkskatacentrum och skolverksamhet. Genom omvandling av industriområdet Ytterviken, förbättra gång- och cykelmöjligheterna och bostadsbebyggelse i stråket mellan Luleå tekniska universitet och Luleå centrum ska avståndet mellan universitetet och centrum upplevas som mindre. Hertsön ska knytas till de norra stadsdelarna med hjälp av en egen förbindelse via Kronan. Med dessa åtgärder förbättras förutsättningarna för hållbara resor. Rätt plats för arbete En blandad stadsbygd och blandning av företag inom olika branscher är en bra förutsättning för ekonomisk tillväxt. Luleå kommun ska satsa på planering av blandad bebyggelse där det finns bostäder, service och mötesplatser. Det är jätte positivt om det finns möjlighet att skapa platser som passar alla typer av näringar och verksamheter. Men vissa arbetsplatser och näringsverksamheter är inte lämpliga eller möjliga att blanda med bostäder. Några är farliga att bo i närheten av, andra är beroende av specifik placering, som t.ex. turism. Vad gäller handeln fås vid olämplig lokalisering risk för väsentlig ökad biltrafiken. Målet är att omvandla områden med störande verksamhet i Skutviken, Ytterviken och Svartöberget till blandade och integrerade delar av stadsbygden. Luleå kommun ska skapa goda förutsättningar för störande verksamheter inom prioriterade förtätningszoner (t.ex. Sunderbyn, Storheden, Kallax, Svartön, Rutvik, Hertsöfältet och Porsölund) och inte blanda de störande eller riskfylla verksamheterna med bostäder. Underlag för beräkning av säkerhetsavstånd från riskfyllda verksamheter ska tas fram. (se Bilaga 9 Område för störande verksamheter). Det är viktigt att ställa krav på gestaltningen av byggnader som syns från vägar och järnvägar och som fungerar som entréer till Luleå. Kommunen ska jobba för att ta tillvara och utveckla befintliga platser för friluftslivet och besöksnäringen, t.ex. Brändön och Klubbviken, samt undersöka utrymme för nya anläggningar i strandnära lägen. Möjlighet att utveckla dagligvaruhandel ska finnas främst i Råneå, Antnäs och Persön. Liv mellan husen Luleå är unik med sina kontraster av sommar och vinterlandskap, skogar och sjöar, odlingslandskap och skärgård. Det finns gott om platser för rörelse, lek och möten. Luleå kommuns mål fram till 2020 är bl.a. prioritera och utveckla platser, sammanhängande stråk för promenad och motion så som i stadsbygden och i samlande och stadsnära byar, agera för att långsiktigt skydda värdefulla naturområden i hela kommunen, undvika eller kompensera barriärer för att göra grönaytor tillgängliga. Vid anläggning och 22

skötsel av grönområden är det också viktigt att gynna växt- och djurlivet. Se också Bilaga 10 Viktiga naturvärden, Bilaga 11 Rekommenderad mark- och vattenanvändning för Luleå stadsbygd och Bilaga 12 Rekommenderad mark- och vattenanvändning för Luleå landsbygd. 3.5.5 Program E Ledande nordlig region Program E Ledande nordlig region omfattar hela Riktningen Ta sats för en ledande nordlig region med dess fyra avsiktsförklaringar Underlätta för etablering, utveckling och nyföretagande Satsa på innovation och teknik Stödja lärande och entreprenörskap Satsa på internationella spelplaner och lokala trumfkort Programmets övergripande mål är Att skapa förutsättningar för en bred och växande arbetsmarknad. Urbaniseringen som upplevs av hela samhället ökar konkurrensen mellan regionerna. Fram tills nu ledde det till att Norrbotten i helhet tappar befolkning. Verksamheten vid Luleå tekniska universitet kan förändras pga. att forskningen koncentreras till färre antal orter. Med ökning av antal personer utanför arbetslivet finns det stort risk för ökad segregation. Ambitionen är att få 10 000 nya Luleåbor. Det ska finnas arbete och bostäder för dem. Luleåregionen ska vara attraktiv för investeringar samt etablering av nya och utveckling av befintliga företag och organisationer. Luleå ska satsa på ökad kompetens och kunskap, ta hänsyn till genusperspektivet och skapa förutsättningar för livslångt lärande. Entreprenörskap För att ge alla medborgare möjlighet att skapa tillväxt och företagande behöver Luleå kommun främst satsa på unga. Skolorna ska arbeta med entreprenörskap i undervisningen, studenter ska knytas till arbetsmarknaden med hjälp av praktik, examensarbete och mentorskapsprogram i Luleå utan att behöva vända sig till sina hemorter. Sommarjobb ska användas för att stimulera entreprenörskap. Vuxna ska få möjlighet till distansutbildning. Samverkan mellan skolan, näringslivet och samhället ska utvecklas avsevärt och alla elever ska få möjlighet att driva UF-företag. Luleå kommun har mål att arbeta för etablering av institution för dans, stimulera samverkan mellan företag från olika branscher, verka för att Luleå ska vara en ledande stål- och verkstadsregion i Europa och ledande handelsstad i Norrland. 23

Internationalisering Luleå kommun ska möta de utmaningar som globaliseringen medför. Målen fram till år 2020 är: etablera ett nationellt centrum för modersmål och svenska som andraspråk i Luleå starta en internationell förskola, skola och gymnasieskola med engelska som utbildningsspråk erbjuda kinesiska som språkval på högstadiet och gymnasiet samt kommunal vuxenutbildning Stimulera elever och lärare till internationella utbyten validera utrikesföddas kompetenser tillsammans med andra aktörer attrahera utländska investeringar och etableringar bidra till utvecklingen av redan etablerade internationella nätverk som t ex Bottenviksbågesamarbetet och kommunens vänorter insatser som främjar internationell handel genomförs, t ex utbildning, affärsmöten och delegationer arbeta strategiskt och offensivt med marknadsföring av platsen Luleå och Luleåregionen rekrytera mångkulturellt [20] Teknik och innovationer Utmaningen är att rekrytera flera till tekniska och naturvetenskapliga utbildningar för att kunna möta den ökade efterfrågan från arbetsmarknaden och att höja allmänbildningsnivån. Det är viktigt att verka för att minska könsskillnader i attityden till yrkesval. Kommunen ska specialisera smart inom spets och bredd. D.v.s. regionen ska prioritera några områden för att utveckla spetskompetens och öka konkurrenskraften på detta sätt. Det är möjligt tack vara Luleå tekniska universitet och dess samarbete med lokalt näringsliv. Målet är att runt 70% av företagens produktutveckling och innovation inte sker genom universitetssamverkan utan inom företagen. Kommunen ska då stimulera nyskapande och kreativitet samt verka för att skapa ett gott innovationsklimat. Luleå kommun ska ta fram strategier för undervisning av NO och teknik, satsa på modern teknik i skolan samt prioritera satsningar mot lärare i årskurs 7-9 i matematik, teknik och NO. Det är viktigt att sträva mot ökning av antal elever på tekniska och naturvetenskapliga utbildningar och jämnare könsfördelning bland dem. Det finns en ambition att Luleå och Norrbotten ska vara internationellt etablerad som testregion, t.ex. militär test och övning med koppling till F21, komponenttest vid LTU och IKT-test (informations- och kommunikationsteknik). Det är högaktuellt att skapa ett vägledningscentrum/karriärcentrum för unga vuxna Luleåbor. 24

3.5.6 Program F Resor och transporter Program F Resor och transporter som väckte mitt största intresse i samband med min utbildning omfattar hälften av Riktning Bygg för framtiden, d.v.s. två av fyra avsiktsförklaringar: Kraftigt öka andelen lokala resor med kollektivtrafik, cykel och till fots. Agera för kommunikationer som knyter ihop vår region med andra. Trafikfrågor specifika för centrum behandlas i Program C. Program F i sin tur visar långsiktiga mål och principer för resor och transporter inom, till och från kommunen. Centralpunkten ligger på strategisk planering för kommunens mål för 10 000 fler luleåbor. Programmets övergripande mål är Att resor och transporter inom Luleå i högre grad än idag ska vara miljövänliga, effektiva och säkra. Från studie Kort om resvanor i Luleå 2010 [22] utförd av Sweco Infrastructure på beställning av Stadsbyggnadskontoret i Luleå kommun framgår det att luleåborna gör drygt 75 miljoner resor på ett år. Det betyder att varje Luleåbo i snitt gör 2,8 resor på en dag. Hälften av de resorna är kortare än 4 kilometer. Nästan två tredjedelar (61 %) av alla resor görs med bil mot 54% i landet som helhet. Att minska antal resor med bil i glesbebyggd Norrbotten är en riktig utmaning. Utsläppen av växthusgaser från transport är 3,1 ton/invånare i Luleå mot 2,2 ton/invånare i landet som helhet. Mellan 2003 och 2009 har det i genomsnitt inträffat 580 trafikolyckor med personskador per år i Luleå. Den vanligaste trafikolyckan är att gående eller cyklist halkar eller ramlar. Runt hälften av trafikolyckorna i Luleå sker längs kommunala vägar. Vad gäller det statliga vägnätet sker flest trafikolyckor längs väg 97 och väg E4. (Se också Bilaga 13. Riksintressen för infrastruktur i Luleå kommun.) Det finns ett antal nationella och regionala mål som kommunen måste förhålla sig till vid arbetet med trafikfrågorna. Det är bl.a. transportpolitiska mål för samhällsekonomiskt effektiv och hållbar transportförsörjning vilket beskriver frågor om trafiksäkerhet, tillgänglighet, miljö och hälsa. Några av Sveriges 16 nationella miljökvalitetsmål berör trafikfrågor som t.ex. mål för begränsad miljöpåverkan, för frisk luft och för god bebyggd miljö. Uppföljning av FN:s klimatmål, det som brukar kallas 2-gradersmålet, har rakt samband med utsläpp från trafiken. Utgångspunkten för Länsstyrelsens regionala utvecklingsprogram är en hållbar utveckling. Målet för det regionala trafikförsörjningsprogrammet som är framtaget av Regionala kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten är att antalet resande med kollektivtrafiken ska öka samtidigt som trafikanternas nöjdhet ska vara hög. 25

Luleå kommun utmanas av att planera sådana trafikmiljöer som förutom god framkomlighet och tillgänglighet karakteriseras av lösta säkerhets-, buller- och utsläpproblem. Smarta resor och transporter För att ha ett hållbart transportsystem behöver vi prioritera alternativ till biltrafiken. I första hand är det viktigt att inte öka resebehovet. Men även de resor som utföras ska ske i hög grad med kollektivtrafik, cykel eller till fots. Det ska vara attraktivt att välja att gå, cykla eller åka kollektivt. Först och främst vid lösningen av transportfrågor ska Luleå kommun sträva mot lika restid för cykel, buss och bil. Målet är att prioritera placeringen av ny bebyggelse inom cykelavstånd (ca 5 km) från Luleå centrum eller där möjligheter för bra kollektivtrafikförbindelser finns. Avståndet till hållplats ska vara max 300 meter i stadsbygden. Kommunens målsättning är att fördubbla antalet resor med kollektivtrafik i både stad och landsbygd till år 2020. Det ska vara enkelt att använda kollektivtrafiken, lätt att sammanhålla olika slags trafik (lokaltrafik, länstrafik, skärgårdstrafik och tågtrafik). Biljettsystem ska anpassas för användning på samtliga trafikslag. Längs prioriterade stråk på landsbygden (se Bilaga 14. Prioriterade kollektivtrafikstråk och pendlarparkeringar på landsbygden) ska det vara ett flera avgångar alla dagar, på kvällar och helger året runt. Luleå kommun ska satsa på kollektivtrafik utanför de prioriterade stråken, tvärförbindelser mellan stadsdelar och mellan stadsdelar och större målpunkter som t.ex. Sunderbysjukhus, LTU och flygplatsen (se Bilaga 15a. Prioriterade bussförbindelser och viktig tvärförbindelse i stadsbygden och Bilaga 8. Förbättrande samband i stadsbygden). Med flera busslinjer och resenärer på den centrala hållplatsen på Smedjegatan kommer det att behövas mer yta. Planeringen av resecentrum är av högsta prioritet. Det är jätte populärt att cykla i Luleå. Luleå kommun ska prioritera förbättring av det befintliga cykelvägnätet och dess utökning med nya stråk mellan stadsdelar så att avståndet mellan olika målpunkter minskas och fler väljer att ta cykeln i stället för bilen. Det ska vara enkelt att förstå vad som är cykelbana respektive gångbana. För att höja trafiksäkerhet ska cykelvägarna i stort sett vara skilda från biltrafiken. Vid drift och underhåll året runt ska huvudnätet prioriteras. Målet är att minst en cykelväg med hög standard finns mellan alla stadsdelar och Luleå centrum. (se Figur 7) Kommunen kommer att arbeta för gång- och cykelvägar mellan Luleå tätort och stadsnära byarna Bensbyn, Björsbyn, Kallax, Hertsölandet och Rutvik. Se också Bilaga 15b. Luleå kommun ska arbeta för gång- och cykelvägare mellan de stadsnära byarna och stadsbygden och Bilaga 16. Kommunalt huvudnät för cykel. Tekniska förvaltningen utreder hur cykelvägarna i stadsbygden ska se ut i framtiden. Förhoppningsvis redovisas rapporten Utbyggnad av cykelnätet i Luleå snart. 26

Figur 7 Utrymmesklass A på GCV. Källa: http://www.trafikverket.se/trvsefiler/foretag/bygga_och_underhalla/vag/vagutformning/doku ment_vag_och_gatuutformning/vagar_och_gators_utformning/sektion_tatortgaturum/03_dimensionerande_trafikanter_och_trafiksituationer.pdf Förutom cykeltrafik planerar Luleå kommun att satsa på goda förutsättningar att ta sig fram till fots. Stråk som ska prioriteras är gångstråk till skolor, stadsdelcentra och andra offentliga platser. I centrala staden där det finns stora flöden av gående och cyklister ska från varandra separerade banor planeras i så stor utsträckning som möjligt. Både gående och cyklister känner sig otrygga där de vistas på kort avstånd från varandra. Gestaltningen av gång- och cykelvägar och övergångsställen anses vara viktig av Luleå kommun. Man ska ta hänsyn till t.ex. lutningar och stråkkorsningar. För att underlätta val av gång- och cykeltrafik framför biltrafik kommer Luleå kommun att ta fram ny parkeringsstrategi och parkeringstal för att gynna cykelparkering och minska bilanvändningen. Tomtmark ska absolut inte användas för markparkering på centrumhalvön. Kommunen ska satsa på attraktiva parkeringshus för besökande vid infarterna till centrum. Ett transportsystem för alla Lulebor oavsett ålder, kön, funktionsnedsättning eller ekonomiska förutsättningar ska ha lika goda möjligheter att ta sig fram dit de vill (arbete, skola, affärer, naturen, evenemang m.m.) Närhet till hållplatser, tillgänglighet av stråk som leder till hållplatserna ska prioriteras. Samma gäller vinterväghållning på dessa stråken. Målet är att alla gångpassager, trottoarer och övergångsställen i Luleå centrum ska tillgänglighetsanpassas. Alla busshållplatser i Luleå kommun ska tillgänglighetsanpassas. Kommunen ska prioritera en säker trafikmiljö. Man ska utgå från Nollvisionen sträva mot att ingen dödas eller allvarligt skadas i trafiken. Särskilt ska insatserna att öka säkerheten på vägarna vid skolorna prioriteras. På alla lokalgator i bostadsområden ska 27

hastigheten högst vara 30 km/h. Passager för oskyddade trafikanter vid korsningar ska utformas så att biltrafikens hastighet blir högst 30 km/h. Planering och metoder för halkbekämpning ska utvecklas för att minska antalet olyckor bland gående och cyklister. Närhet till omvärlden Snabb kommunikation med övriga Sverige och världen är avgörande för att Luleå regionen har förutsättningar att växa och utvecklas. Länets godstransporter, allt från malm till livsmedel ska fungera perfekt och förstärka Luleå regionens betydelse för länet, landet och världen. Utifrån Luleås och Norrbottens läge på världskartan är flyget en viktig förbindelse mot omvärlden. Därför ska Luleå kommun stödja arbetet att behålla Luleå Airport som navet för flygtrafik till och från regionen. Luleå kommun ska satsa på följande punkter de närmaste åren fram till år 2020: I Luleå ska det finnas goda möjligheter att välja resa med tåg eller buss till och från Luleå. En större andel av arbetspendlingen till och från Luleå sker med kollektivtrafik. Godstransporter ska vara resurseffektiva och samordnade. Kommunen ska arbeta aktivt för ett byggande av Norrbotniabanan. Kommunen ska arbeta för en bra standard och framkomlighet på befintlig järnväg och på sikt arbeta för ett dubbelspår mellan Luleå och Boden samt utvecklad persontrafik på sträckan Luleå-Kalix-Haparanda. Kommunen ska arbeta för att ett resecentrum ska vara byggt i centrala Luleå. Kommunen ska arbeta för muddring och fördjupning av farlederna in till Luleå Hamn för att stärka Luleå Hamns position som en av Sveriges största hamnar. Luleå kommun ska arbeta för att öka användningen av distansteknik för möten i tjänsten för att minska fysisk resande. [21] God livsmiljö Ett hållbart trafiksystem möjliggör att minska negativ påverkan på hälsa och miljö samt att skapa en attraktiv stad. Fram till år 2020 ska Luleå kommun satsa på bullerfria bostadsmiljöer. Bulleråtgärder ska inte utformas eller placeras så att miljön upplevs som oattraktiv eller otrygg av oskyddade trafikanter. Låg luftkvalitet i centrala Luleå orsakas i största del av vägtrafiken. Ett särskilt åtgärdsprogram för bättre luftkvalitet ska tas fram med syftet att på kort sikt följa miljökvalitetsnormer för kvävedioxid och på längre sikt att säkerställa normerna. Kommunen har som mål att avsluta transporterna av farligt gods genom Luleå centrum. Luleå kommun ska ta sitt ansvar för att minska användningen av fossila bränslen. Målet är att 75 % av busstrafiken inom kommunen och 75 % av kommunens tjänstebilar drivs med alternativa bränslen. Framtida infrastruktur Infrastruktur är avgörande för att samhället fungerar. För att möjliggöra Luleås utveckling och tillväxt ska kommunens infrastruktur förändras och byggas ut. Det är inte möjligt att 28

veta idag hur framtiden kommer att se ut och vilka utmaningar som väntar på oss. Därför är det viktigt att kommunen avsätter och reserverar mark för större infrastruktursatsningar som järnvägar, vägar och broar. Det finns behov av nya vägar. Norrleden och Söderleden innebär bättre förbindelser mot Kallax flygplats och hamnen. (Se Bilaga 17. Framtida infrastruktur och Bilaga 18. Reservat Vägnät.) De ska avlasta vägar genom Luleå centrum och Gäddvik. Marken längs väg 97 och E4 ska reserveras för trafiksäkerhetsåtgärder med mitträcken, planskildheter och separat cykelbana. Det nya bostadsområdet Hällbacken ska få en förbindelse till Björkskatan samt service och skolor som finns i området. På lång sikt avses Norrbotniabanan vara det viktigaste infrastrukturprojektet i Norrland. Den planerade kustjärnvägen är viktig för såväl arbetsmarknad och näringsliv som samhällsutvecklingen i norra Sverige och i Luleå. Luleå kommun ska behålla reserveringen av både det östliga och västliga alternativen för Norrbotniabanan. Kommunen föredrar dock en östlig korridor som ger möjlighet att knyta ihop järnväg och flyg, likaså att undvika dagens säckläge av stationen Luleå C. Järnvägsförbindelse mot Kalix och Haparanda längs kusten avser kommunen som en fortsättning av Norrbotniabanan. Det är ett akutläge för satsning på dubbelspår mellan Boden och Luleå pga. ökade person- och godstransporter. Idag finns inte några bra anslutningsmöjligheter mellan tåg och t.ex. kollektivtrafik. Det är viktigt att avsätta mark för resecentrum i centrala Luleå, hållplatser vid flygplatsen samt i Antnäs och Råneå. 3.5.7 LIS Landsbygdsutveckling i strandnära läge LIS eller "Plan för landsbygdsutveckling i strandnära lägen" är ett tillägg till den nya översiktplanen och framförallt program C Kuststaden Luleå och D Plats för mer. Den redovisar vad kommunen tar hänsyn till när den pekar ut LIS-områden. 96% av kommunens totala landyta är landsbygd varav 10% är på öar. Tack vare Luleå fina skärgård finns det stränder både som fastlandsstrand och östrand. Den sammanlagda strandsträckan är ca 1400 km, av vilken en ungefär fjärdedel anses som påverkad strand. Kommunerna i Sverige har det primära ansvaret för att hantera strandskyddsfrågor. Eftersom kommunerna bevakar frågor kring strandskyddet får de också ansvaret för dispensärenden. Viktiga områden och anläggningar för friluftsliv och Karaktärzoner och LIS-områden redovisade på karta i Bilaga 19 och Bilaga 20. Utveckling i strandnära lägen handlar främst om näringsverksamhet, friluftsliv, turism och bostäder. Möjligheten till ett aktivt friluftsliv ska värnas samtidigt som höga natur- och kulturvärden ska kunna sparas och utvecklas. Hänsyn ska också tas till olika riksintressen. Motiv för landsbygdsutveckling i strandnära lägen är: 29

Motiv Verksamheter. Möjlighet att behålla eller skapa nya arbetstillfällen på landsbygden där verksamheten är kopplad till det strandnära läget. Motiv Friluftsliv. Möjlighet att stärka friluftslivet genom t.ex. brygga, anläggning för kanotuppdragning, bastu eller grillplats. Motiv Turism. Möjlighet att utveckla turismanläggningar som förutsätter ett strandnära läge, t.ex. camping eller badanläggning. Motiv Boende. Möjlighet till hel- eller delårsboende där ett strandnära läge ökar områdets attraktion och ökar användandet av befintlig infrastruktur. Motiv Service. Möjlighet att behålla eller utveckla serviceverksamhet och användandet av befintlig infrastruktur. Det gäller i första hand samlande byar och prioriterade öar. I det här fallet kan det vara handel, skolor, vatten- och avloppskapacitet, hemtjänst och kollektivtrafik. Motiv Transporter. Befintlig infrastruktur för kommunikationer på landsbygden måste utnyttjas effektivt. Därför har t.ex. turbåtsbryggor en stor betydelse i skärgården. [23] 3.6 Samråd för programförslag Enligt Plan- och bygglagen ska kommunerna samråda med myndigheter, kommuner, berörda och enskilda kontinuerligt under arbetet med översiktsplanen. Syftet med samrådet är att få så bra underlag för planarbete som möjligt och ge andra parter möjlighet till insyn och påverkan. Dokument Utlåtande för granskning och samråd av program till Vision Luleå 2050 [24] beskriver hur dialogen har skett i utvecklingen av programmen. Arbetet har skett i tre steg: Inledande studie, förslag/samråd och utställning/granskning. Det framgår från utlåtanden att ett mycket tidigt samråd med Länsstyrelsens planenhet genomfördes i september 2010. Länsstyrelsen fick information om arbetet och arbetssättet medan projektgruppen fick de underlag som behövs ur regional synpunkt. Den inledande studien pågick i april 2011 december 2011. Då de olika intressenterna identifierades och en plan för dialogen gjordes. Målgrupper för tidigt samråd identifierades i augusti 2011 och var dels projektets uppdragsgivare, styrgrupp samt interna målgrupper som förvaltningar och kommunala bolag. Externa målgrupper för den tidiga dialogen var Länsstyrelsen, Trafikverket, Länstrafiken, Swedavia, IT Norrbotten och branschråd. Löpande kontakter hölls med Trafikverket och LLT. Samråd med flera aktörer pågick: April 2011 samråd med Luleå Hamn. Juni 2011 samråd med Miljökontoret. Oktober 2011 Workshop om kollektivtrafik med LLT, Länstrafiken och handläggare för skolskjuts och färdtjänst. Nästa fas i arbetet var samråd med berörda. I oktober 2011 identifierades målgrupper som grannkommunerna, kommunens invånare, studenter, gymnasieklasser, några ideella föreningar samt olika verksamheter och organisationer. Under period mars maj 2012 skedde en öppen och bred dialog. Annons om samrådet infördes i lokaltidningarna Norrländska socialdemokraten och Norrbottenskuriren. Tidningen Vårt Luleå med en kort 30

beskrivning av förslaget till program och information om samrådet skickades ut till samtliga hushåll i Luleå Kommun. Alla intresserade kunde läsa förslaget och lämna in sina synpunkter på kommunens hemsida under perioden 24 mars 6 maj 2012. Målgrupper för utställning, den sista fasen, var verksamheter, organisationer och personer som kontaktats tidigare samt invånarna i hela kommunen. Utställningen har skett på flera ställen: 24 mars 6 maj: Stadshuset, biblioteken på Hertsön och Björkskatan, Sörbykyrkan Antnäs, medborgarkontoret Råneå samt byahuset i Persön. 12 18 april: Kulturens hus 21 22 april: Norrbottens museum 23 april 6 maj: Luleå tekniska universitet 4 6 maj: Vårmässan Arcus Den 12 juni 2012 skedde Dialogdagen i Gammelstad Folkhögskola där Program A Alla jämlika och Program B Rum för möten diskuterades av medarbetare i olika kommunala myndigheter och medlemar av olika föreningar. Förutom presentationen av programmen fick deltagarna, där jag varit en av dem, möjlighet att delta i workshop och i grupper diskutera olika strategiområden. Intern granskning av förslaget och komplettering med synpunkter från dialogen samt politisk bearbetning i kommunstyrelse och partigrupper skedde i augusti december 2012. Ett färdigt förslag skickades på remiss till de externa aktörer som deltagit i dialogen samt presenterades för invånarna i en utställning. Remiss och utställning genomfördes i januari - mars 2013. Efter remiss och utställning kompletterades förslaget. Därefter går alla program till politisk behandling med beräknat antagande i kommunfullmäktige den 27 maj 2013. För att Program F Resor och transporter blev mest intressant för mig, vill jag bara ge några exempel från samrådet och dess resultat ändringar av programmet. 74 olika aktörer lämnade sina synpunkter angående program F, 46 av dem var privatpersoner. De flesta synpunkterna handlade om kollektivtrafik och därefter cykeltrafik. Många var positiva till kommunens satsningar på dessa områden samt satsningar på järnväg. Det har inkommit några negativa synpunkter på vägreservaten. Naturskyddsföreningen t.ex. var negativ till förslaget att behålla reservaten för Norrleden och Söderleden främst pga. försämring av möjlighet att uppnå målet om minskning av koldioxidutsläppen. Det är bättre om större delen av transporterna kommer att ske med tåg. Miljöpartiet var tveksamt till behovet av Norrleden, Söderleden och reservat för flyget som enligt partiet kommer att orsaka stora negativa effekter på naturvärden. Miljöpartiet och enstaka boende på Kronan, 31

Lerbäcken, Björkskatan och Bensbyn ifrågasätter vägreservat Grandenleden. Synpunkterna på vägreservat medförde inte ändringar i programmet. Lulebo föreslog att P-normen behöver ses om. Trafikverket ansåg att program F innehåller dubbla budskap vad gäller parkering: en ny P-strategi som minskar bilanvändning föreslås samtidigt som lättillgängliga P-hus. Texten i kapitlet om parkering förtydligades. Länsstyrelsen, Trafikverket, Miljöpartiet och Naturskyddsföreningen lämnade in synpunkter på innehållet kring frågorna hållbarhet, miljökonsekvenser, miljökvalitetsnormer och luftkvalitet. Program F:s kapitel God livsmiljö samt ett gemensamt för samtliga program dokument med konsekvensbeskrivningar förtydligades. Projektgruppen fick synpunkter på att avsnitten om Kombiterminalen och Luleå hamn bör utvecklas. Det medförde ändringar i programmet. En privatperson har uttalat åsikt om att programmet inte innehåller åtgärder för att öka gångtrafiken. Programgruppen höll med om att detta saknas och tillade ett nytt kapitel om gångtrafik. 3.7 Konsekvensbeskrivning av programförslag Enligt 3 kap. 5 av Plan- och bygglagen ska en översiktsplan innehålla en tydlig beskrivning av planens konsekvenser. Konsekvensbeskrivningen ska också vara med på samrådet. Arbetet med bedömningar av konsekvenser har skett kontinuerligt och parallellt med utvecklingen av förslaget till program och samrådet. Likaså som arbetet med samrådshandlingar har arbetet med konsekvensbeskrivningar följt tre steg: inledande studie, förslag/samråd och utställning/granskning. Bedömningarna har skett utifrån ekonomisk, social och ekologisk påverkan samt påverkan på geografiska områden och olika befolkningsgrupper. ett tidigt samråd med Länsstyrelsens planenhet genomfördes i september 2010. Bedömningsarbetet har som syfte en kvalitetssäkring av hållbarhetsaspekten i underlag, förslag och inför beslut. Bedömningen är också viktigt för att minimera de negativa konsekvenserna utifrån långsiktig hållbarhet. Dokumentet Bedömningsarbetet och konsekvensbeskrivning [25] avses vara en del av den nya översiktsplanen och beskriver så som övergripande konsekvenser av samtliga program, dess uppföljning och åtgärder som konsekvenser, uppföljning och åtgärder för var och ett program för sig. 3.7.1 Övergripande konsekvenser Ökad befolkning Samtliga programmen syftar till att bidra till en ökad befolkning. Förutom ökad energioch resursanvändning kan en ökad befolkning leda till konkurrens om mark och bostäder och stigande priser. Detta kan leda till en ökande ojämlikhet. 32

Befolkningsökningen från landsbygden och länets mindre kommuner kan skapa negativa konsekvenser av minskad befolkning där. Risk för konflikter mellan att bevara och använda olika värden som kultur, natur och odlingsmark kan uppstå. Uppföljning: Följa utvecklingen av energianvändning, skyddade områden, boendekostnader samt inflyttning. Förtätning i stadsbygden Ett av programmens syfte är att förtäta i stadsbygden. Förtätningen beskrivs som metod för att nå en ökad blandning, närhet och mer effektiv användning av resurser och energi. Förutom positiva effekter kan förtätningen leda till mer störningar och konflikter mellan boende, verksamheter och transporter/resor. Risk för att Miljökvalitetsnormer överskrids kan uppstå. Bevarande av natur- och grönområden och ny bebyggelse kommer också i konflikt. Förtätning medför också ett ökat slitage på gemensamma resurser som grönområden, parker, lekplatser och ökad användning av kommunens anläggningar. Som följd ökar kostnaderna för energianvändning och underhåll. Uppföljning: Följa utvecklingen av gemensamma ytor samt kostnaderna för energi, underhåll och investeringar för kommunala lokaler och platser. Ändrade rese- och transportmönster Programmen syftar till en förändring i rese- och transportmönster så att andelen resor med kollektivtrafik, cykel och till fots ökar. Invånare kan uppleva påverkan av rese- och transportmönster som ett intrång i den personliga valfriheten. Ökande flygtrafik kan leda till att mål om begränsad påverkan på klimatet inte nås. Målet att byta ut fordonsbränslen med hållbara alternativ beror på utvecklingen av teknik och dyrare infrastruktur. Uppföljning: Följa utvecklingen av resor, transporter, färdmedelsval och bränslen. Vattennära lokalisering Programmen beskriver användning av ytor nära vatten till boende och rekreation. Ytorna nära vatten är begränsade och det kan komma fram en konflikt mellan olika värden och användningsområden. Konkurrensen kan leda till ökade priser för de attraktiva lägena och minskad tillgänglighet för alla som följd. Risken för konflikt mellan identiteten som kuststad vilken prioriteras av programförslaget och den biologiska mångfalden i strandzonen är stor. Uppföljning: Följa utvecklingen och användningen av mark nära vatten i stadsbygden. 33

Generella satsningar på befolkningsgrupper Å ena sida strävar programmen till generella satsningar på alla befolkningsgrupper och å andra sidan prioriterar förslaget barn och unga. Prioriteringen av barn och unga kan leda till att övriga åldersgrupper upplever det negativt. Kostnadsfria fritidsaktiviteter för barn och unga påverkar kommunens ekonomi. Uppföljning: Följa utvecklingen för olika befolkningsgrupper och kostnadsfördelningen. Utpekade byar Antnäs, Persön och Råneå samt ett antal stadsnära byar pekas ut för olika insatser. Syftet är att prioritera investeringar så att så många som möjligt får nytta av dem. Prioriteringen av vissa byar kan leda till att övrig landsbygd känner sig åsidosatt. Finns bara resurser i de utpekade byarna kan det leda till att resande ökar vilket i sig har negativa konsekvenser. Uppföljning: Följa utvecklingen i de utpekade byarna och övrig landsbygd. 3.7.2 Övergripande åtgärder För att bättre bedöma konsekvenserna under programmens genomförande behövs: utvecklade former för konsekvensbeskrivningar i förhållande till hållbar utveckling och programmens innehåll inför beslut, faktaunderlag och programmens innehåll som är tillgängliga för alla handläggare. För att bättre förebygga negativa konsekvenser av programmens genomförande behövs: tidigare och mer strategisk planering som ger tydliga signaler om vad som ska förändras för att minska konflikterna, styrprocesser som upprätthåller programmens innehåll och en hållbar utveckling på lång sikt, nya samrådsprocesser och metoder för arbete som leder till konsensus, nya former och metoder för dialog och delaktighet. [25] 3.8 Pågående arbetet i dagens läge Enligt kommunens tidplan 2013 avslutas programarbetet snart. Den 22 april 2013 blev beslutet i plan- och tillväxtutskottet antaget och programförslagen skickades vidare till kommunstyrelsens plan- och tillväxtutskott (PTU) för antagande. Den 13 maj planeras beslut att tas i kommunstyrelsen. Och den sista stämpeln kommer att sättas den 27 maj med beslut i kommunfullmäktige. Så fort beslutet kommer slutar den nuvarande översiktsplanen Luleå kommun gälla. Men den fysiska planeringen pågår för full fart hela tiden utan väntan på programmens antagande. Kommunen arbetar mycket för att följa de strategierna som de antagna tidigare Riktningarna innehåller. 34

Den 4 maj i år var en till artikel publicerad i Norrbottens Kuriren om nya bostadsområdens planering. Totalt 2000 nya bostäder, tre förskolor, butiker och kontor kommer att byggas i centrala Luleå. Det finns förslag att fylla igen och bebygga Skutviken (så det så kallade Röda havet) och Mjölkuddens strand väster om Bodenvägens vägbank. Förslaget syftar på att knyta samman de norra stadsdelarna med centrum och att utvidga centrum. Strandlinjen vid Munkebergs strand flyttas 40-50 meter ut i vattnet genom markutfyllnad. Centrumhalvön blir förlängd och den nya bebyggelsen ska ha en stadsmässig karaktär. D.v.s. butiker och arbetsplatser i gatuplanet ska finnas. Husen blir från tre till tio våningar höga. med de högsta längst i norr, detta gäller i båda områdena. Målet är att bygga Luleås största infart med en helt ny utformning så att centrum börjar innan man når vägbanken över Stadsviken. Luleå kommun satsar redan på nya gång- och cykel vägar. I Lövskär byggdes en ny gångoch cykelväg som nu under våren kommer att få de sista åtgärdena för säkrare färd för gående och cykeltrafikanter. Vägområdet ska dikas, lyktstolparna rätas upp och förstärkningslager läggs ut. Förutom själva bygget snyggar Avdelningen Park & Natur upp hela sträckan och bl.a. bygger man tre mötesplatser. Platserna har utformats för att väcka uppmärksamhet och nyfikenhet hos de som passerar. Ny gång- och cykelväg planeras på Mjölkudden. Inom ett par år blir det säkert att gå och cykla från Luleå Centrum via Mjölkuddsvägen förbi Storheden till Södra Sunderbyn. Befintlig trottoar på Mjölkuddsvägens västra sida breddas till en gång- och cykelbana som blir 3, 5 meter bred. Breddningen innebär i sin tur att körbanan minskas och blir 6,5 meter bred med hastighetssänkning som följd. De befintliga fyra korsningarna byggs om och gatan smalnas av vid två busshållplatser. Skeppsbrogatan kommer att få ett nytt cykelstråk i juli. Planen är att bredda den befintliga gångbanan så att den blir rejält tilltagen. Gångbanan skall få markstensplattor och den nya parallella cykelbanan blir asfalterad för bästa komfort. På den ena sidan av gatan tas parkeringsplatserna bort och det blir bl.a. säkrare att köra ut från garage/utfarter utan parkerade bilar som skymmer sikten. Ett nytt torg-, evenemangs- och parkområde byggs på Södra hamnplan. Projektets syfte är att skapa ett trevligt och attraktivt område där folk vill vistas. Förutom det blir det även plats för turbåtarna som ska avgå efter en reguljär turlista. Stadsparken kommer att förnyas. Under 2013 fortsätter arbetet med projektering av café, park och gator. Tanken är att skapa en plats som grönskar året om i en kuststad där sol och sommar är lika betydande som mörker och vinter. Det är bara några få exempel av det stora bygget som pågår nu i Luleå. 4. Slutsats & Diskussion Det fleråriga arbetet med en ny översiktsplan i Luleå kommun är snart klart. Planen kommer att motsvara alla lagstiftningsbestämmelser och beskriva inriktningen för långsiktig utveckling av kommunens fysiska miljö, vägleda vid konkreta besluttaganden om mark- och vattenområdens användning samt redovisa hur hänsyn till riksintressen och miljökvalitetsnormer enligt Miljöbalken tas. 35

En föregångare i kommunens arbete blev ett visionsdokument Vision Luleå 2050 som beskriver strävan mot ett önskvärt ( idealt ) tillstånd. Det blev en långsiktig vision vilken Luleå kommun utgick ifrån i sitt fortsättningsarbete med den nya översiktsplanen. Efter det togs fyra Riktningar fram som syftar på att visa vad som är avgörande att prioritera halvvägs till visionen och motsvarar översiksplanens syfte i helhet. Sex Program är ett förslag för de konkreta långsiktiga (fram till 2020) målen för att genomföra Riktningar. Planen kommer att bestå av flera dokument: Riktningar vägen till vision Luleå 2050, sex programhandlingar från A till F, "Plan för landsbygdsutveckling i strandnära lägen" och dokumentet Bedömningsarbetet och konsekvensbeskrivning. En översiktsplan beskriver främst mark- och vattenområdens användning. Därför jag anser det viktigaste i hela arbetsprocessen är att Luleå kommun utgick först och främst från människans behov, hälsa, vilja och trivsel. Även från början under arbetet med Visionen var den första frågan som ställdes Hur vill vi att det ska vara i framtiden? Människan föreställs i första hand som en del av naturen och efteråt som konsument av olika slags teknologier. Så sambandet mellan samhället och resursanvändning är stark i den nya översiktsplanen i Luleå kommun. En tveksam fråga är hur realistiska är ambitionerna? T.ex. målet att separera alla cykelbanor från trafiken fram till år 2020 kan vara svårt att uppnå. Realism i det här fallet kan diskuteras också som en psykologisk fråga. Vi kan knappast nå någonting alls om vi inte ställer något mål. Å andra sidan misslyckande av kommunen att omsätta målen sänker förtroende för politikerna och invånarnas engagemang i planeringsprocessen. Den nya översiktsplanen beskriver mål för kommunen. Men frågor När? Hur? Vad kostar det? finns inte med och det var inte tanken att de skulle vara. De frågorna ska tas upp i fortsättningsarbetet med planer och riktlinjer som enskilda nämnder i kommunen kommer att ta fram. De ska vara dokument som ger disposition av händelser till tid och innehåll. I alla fall är kommunens planer varmt välkomna och förväntas att bli av. Jag tror att det finns fler som uppskattat kommunens kontinuerliga dialog med näringsliv, organisationer och medborgare under arbetet med både Visionen, Riktningar och Program. De intresserade fick en perfekt möjlighet att delta i processen och komma med synpunkter. Kommunens medarbetare var öppna till att svara på frågor och träffa allmänheten. Det fick jag känna själv under träffen med bl.a. Ann Storvall, projektledare för program F Resor och Transporter på tekniska förvaltningen, Hanna Ahnlund, trafikingenjör på tekniska förvaltningen och Anna Lindh Wikblad, projektledare på Stadsbyggnadskontoret. Personligen är jag nöjd med min insats i utvecklingen av mina kunskaper och tiden satsad på rapporten. Nu är det bara att vänta tills kommunfullmäktige tar beslut om den nya översiktsplanen i Luleå kommun den 27 maj 2013. 36

5. Referenser 1. Plan- och bygglag (SFS 2010:900). Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad från http://www.riksdagen.se/sv/dokument- Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Plan--och-bygglag-2010900_sfs-2010-900/ 2. Länsstyrelsen Örebro län (2010). Skyddad kulturmiljö? Kartläggning av hur kulturhistoriska värden har säkerställts i den kommunala samhällsplaneringen i Örebro län 1987 2009. (Publ. Nr 2010:27) Örebro: Länsstyrelsen Örebro län. Hämtad från http://www.lansstyrelsen.se/orebro/sitecollectiondocuments/sv/publikationer/201 0/2010_27%20Rapport%20R%C3%A4kna%20Q.pdf 3. Boverket. (26 april 2012). Aktualitetsprövning av översiktsplan. Hämtad 29 mars 2013 från: http://www.boverket.se/vagledningar/pblkunskapsbanken/oversiktsplanering/processen-foroversiktsplanering/aktualitetsprovning/ 4. Boverket. (02 september 2011). Översiktsplanering en kommunal angelägenhet. Hämtad 15 mars 2013 från: http://www.boverket.se/planera/kommunalplanering/oversiktsplanering/ 5. Boverket. (u.å.). Översiktsplanering. Hämtad 15 mars 2013 från: http://www.boverket.se/vagledningar/pbl-kunskapsbanken/oversiktsplanering/ 6. Boverket. (08 maj 2012). Statens roll i översiktsplaneprocessen. Hämtad 29 mars 2013 från: http://www.boverket.se/vagledningar/pblkunskapsbanken/oversiktsplanering/lansstyrelsens-roll/ 7. Boverket. (01 april 2009). Exempel på kommunomfattande översiktsplaner. Hämtad 29 mars 2013 från: http://www.boverket.se/planera/kommunalplanering/oversiktsplanering/kommunomfattande-oversiktsplaner/ 8. Boverket. (05 mars 2010). Fördjupning av och tillägg till översiktsplanen. Hämtad 29 mars 2013 från: http://www.boverket.se/planera/kommunalplanering/oversiktsplanering/tillagg-till-oversiktsplaner/ 9. Luleå kommun. (01 mars 2013). Översiktsplan. Hämtad 29 mars 2013 från: http://www.lulea.se/samhalle--gator/stadsplanering-ochutveckling/oversiktsplan.html 10. Luleå kommun. (2008). Vision och framtidsbilder för Luleå 2050. Luleå: Luleå kommun. Hämtad 10 september 2012 från: http://www.lulea.se/download/18.755a19e113caa2aea612fda/1360147543345/lule %C3%A5+2050+sept08.pdf 11. Luleå kommun. (01 mars 2013). Vision Luleå 2050. Hämtad 29 mars 2013 från: http://www.lulea.se/kommun--politik/vision-lulea-2050.html 12. Luleå kommun. (14 februari 2013). Riktningarna. Hämtad 29 mars 2013 från: http://www.lulea.se/kommun--politik/vision-lulea-2050/riktningar.html 13. Luleå kommun. (2011). Riktningar. Vägen till vision Luleå 2050. Hämtad 29 mars 2013 från: http://www.lulea.se/download/18.755a19e113caa2aea615773/1360155565565/rik TNINGARNA_antagna.pdf 14. Luleå kommun. (14 februari 2013). Ny översiktsplan. Hämtad 29 mars 2013 från: http://www.lulea.se/kommun--politik/vision-lulea-2050/ny-oversiktsplan.html 15. Luleå kommun. (30 april 2013). Program. Hämtad 02 maj 2013 från: http://www.lulea.se/kommun--politik/vision-lulea-2050/program.html 37

16. Luleå kommun. (2013). Program A Alla jämlika. Luleå: Luleå kommun. Hämtad 15 mars 2013 från: http://www.lulea.se/download/18.26fb68b713d6a7746ecc3d7/1366356018182/pro gram+a+2013-04-09.pdf 17. Luleå kommun. (2013). Program B Rum för möten. Luleå: Luleå kommun. Hämtad 15 mars 2013 från: http://www.lulea.se/download/18.26fb68b713d6a7746ecc3d8/1366356023408/pro gram+b+2013-04-09.pdf 18. Luleå kommun. (2013). Program C Kuststaden Luleå. Luleå: Luleå kommun. Hämtad 15 mars 2013 från: http://www.lulea.se/download/18.26fb68b713d6a7746ecc3d9/1366356052752/pro gram+c+webb+2013-04-03.pdf 19. Luleå kommun. (2013). Program D Plats för mer. Luleå: Luleå kommun. Hämtad 15 mars 2013 från: http://www.lulea.se/download/18.26fb68b713d6a7746ecc3da/1366356070911/pro gram+d-plats+f%c3%b6r+mer-8april2013.pdf 20. Luleå kommun. (2013). Program E Ledande nordlig region. Luleå: Luleå kommun. Hämtad 15 mars 2013 från: http://www.lulea.se/download/18.26fb68b713d6a7746ecc3db/1366356075793/pro gram+e+2013-04-09.pdf 21. Luleå kommun. (2013). Program F Resor och transporter. Luleå: Luleå kommun. Hämtad 15 mars 2013 från: http://www.lulea.se/download/18.26fb68b713d6a7746ecc3dc/1366356081035/pro gram+f+2013-04-10.pdf 22. Luleå kommun. (2011). Kort om resvanor i Luleå 2010. Luleå: Luleå kommun. Hämtad 02 mars 2013 från: http://www.lulea.se/download/18.2361edeb13cf367a1f93c23/1362061443515/kort %2Bom%2Bresvanor%2Bi%2BLule%C3%A5%2B2010.pdf 23. Luleå kommun. (2013). Plan för landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Luleå: Luleå kommun. Hämtad 15 mars 2013 från: http://www.lulea.se/download/18.26fb68b713d6a7746ecc5da/1366358938040/lis +2013-04-08.pdf 24. Luleå kommun. (2013). Utlåtande för granskning och samråd av program till Vision Luleå 2050. Luleå: Luleå kommun. Hämtad 15 mars 2013 från: http://www.lulea.se/download/18.26fb68b713d6a7746ecc3f3/1366356414720/bila ga+1+utl%c3%a5tande+granskning+program.pdf 25. Luleå kommun. (2013). Bedömningsarbetet och konsekvensbeskrivning. Luleå: Luleå kommun. Hämtad 15 mars 2013 från: http://www.lulea.se/download/18.26fb68b713d6a7746ecc3f4/1366356415125/bila ga+2+bed+kons-granskning.pdf Personlig kommentar Storvall, Ann. (2012). Projektledare, Tekniska förvaltningen, Luleå. Ahnlund, Hanna. (2012). Trafikingenjör, Tekniska förvaltningen, Luleå. Lindh Wikblad, Anna. (2012). Projektledare, Stadsbyggnadskontoret, Luleå. 38

Bilaga 1.

Bilaga 2.

Bilaga 3.

Bilaga 4.

Bilaga 5.

Bilaga 6.

Bilaga 7.

Bilaga 8.

Bilaga 9.

Bilaga 10.

Bilaga 11.

Bilaga 12.

Bilaga 13.

Bilaga 14.

Bilaga 15a. Bilaga 15b.

Bilaga 16.