Badvattenprofil för Ängbybadet

Badvattenprofil för Ängbybadet Framtagen av Miljöförvaltningen på uppdrag av Bromma Stadsdelsförvaltning Mars 2011

INNEHÅLL 1 Inledning 5 1.1 Omfattning och uppdatering... 5 1.2 Bedömning av badvattenkvaliteten... 6 1.3 Ansvar kring strandbad... 8 2 Ängbybadet - Badvattenprofil 11 Framsida: Ängbybadet, foto: Jeanette Dau.

1 INLEDNING Badvattendirektivet (2006/7/EG), som antogs i februari 2007, är ett komplement till EG:s ramdirektiv för vatten (vattendirektivet). Syftet med direktivet är att människors hälsa ska skyddas genom att de så kallade EU-baden, där fler än 200 personer i genomsnitt badar per dag, ska bevaras, skyddas och förbättras. För att uppnå detta ska badvattenprofiler upprättas senast den 24 mars 2011 för samtliga EU-bad. För övriga strandbad, är det en rekommendation. Målet med badvattenprofilen är att den ska identifiera möjliga källor till fekala föroreningar och att den ska vara ett underlag för åtgärder för förbättring av vattenkvaliteten vid strandbaden. Profilen ska även användas i kommunikationen med allmänheten rörande kvaliteten och övervakningen av badvattenkvaliteten. En del av profilen hanterar också risker förknippade med övergödning samt förekomst av potentiellt giftiga alger. 1.1 Omfattning och uppdatering Badvattenprofilen kan vara av enkel eller komplex karaktär beroende på omgivningen. För strandbad där föroreningskällorna är lätta att identifiera räcker det med en enkel. För andra, där föroreningssituationen är mer komplicerad, bör en mer omfattande profil upprättas. Badvattenprofilen ska omfatta: 1 en beskrivning av badvattnets fysikaliska, geografiska och hydrologiska egenskaper en bedömning av föroreningskällor en bedömning av risk för utbredning av blågrönalger 2, makroalger och/eller alger en bedömning av risker för kortvarig förorening samt kontrollpunktens placering Badvattenprofilen är direkt kopplad till bedömningen av badvattenkvaliteten. Beroende på hur badvattenkvaliteten bedöms ska badvattenprofilen uppdateras med den frekvens som anges nedan: utmärkt: vid behov om klassificeringen avviker från utmärkt bra: minst var fjärde år tillfredställande: minst var tredje år dålig: minst vartannat år 1 I enlighet med naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om badvatten (NFS 2008:8) 2 Även kallade cyanobakterier. Flera arter är potentiellt giftiga och kan vid masstillväxt orsaka så kallad algblomning.

1.2 Bedömning av badvattenkvaliteten Badvattenkvaliteten vid ett strandbad kan bedömas på två olika sätt. För samtliga officiella strandbad bedöms badvattenkvaliteten utifrån enskilda prover löpande under hela badsäsongen. För de strandbad som klassificerats som EU-bad bedöms även den långsiktliga badvattenkvaliteten utifrån provresultat från flera badsäsonger. Sedan 2008 grundar sig bedömningarna på bakteriehalter av E. coli och Intestinal enterokocker. Tidigare år baseras bedömningarna på E. coli och totalantal koliforma bakterier. Bedömningen baserar sig alltid på den parameter som uppvisar det sämsta resultatet. Bedömning baserad på enskilda prover I syfte att skydda de badandes hälsa bedöms varje enskilt prov löpande under hela badsäsongen. Prov bedöms som tjänligt, tjänligt med anmärkning eller otjänligt.(se tabell 1) När ett prov bedömts som otjänligt ska ett omprov tas inom tre dygn för att säkerställa om föroreningen kan bedömas som kortvarig eller ej. Ytterligare ett prov ska även tas för att ersätta det första, otjänliga, provet. Vid upprepade prov med otjänlig badvattenkvalitet rekommenderar Miljöförvaltningen strandbadets verksamhetsutövare att avråda från bad. När orsaken till föroreningen är åtgärdad och/eller badvattenkvaliteten åter är tjänlig tas avrådan bort. Tabell 1: Bakteriologiska bedömningsgrunder för enstaka prov* Bedömning E coli (cfu/100 ml) Intestinal enterokocker (cfu/100 ml) Tjänligt <100 <100 Tjänligt med anmärkning 100-1 000 100-300 Otjänligt >1 000 >300 * Värden som tillämpas i Sverige. Gränserna för bedömningarna skiljer sig åt mellan olika EUländer. Bedömning baserad på fyra års badsäsonger I förebyggande syfte bedöms i slutet av varje badsäsong även den långsiktiga badvattenkvaliteten vid EU-baden. Enligt Badvattendirektivet, som antogs år 2007, baserar sig denna bedömning på de badvattenprover som tagits under de fyra senaste badsäsongerna. Sammanvägningen av de fyra badsäsongerna klassificeras som utmärkt, bra, tillfredställande samt dålig.(se tabell 2) Tabell 2: Bakteriologiska bedömningsgrunder med avseende på percentilvärden för serie av badsäsonger Bedömning E. coli Intestinal enterokocker Utmärkt <500* <200* Bra 500*-1000* 200*-400* Tillfredställande >1 000* >400*

Dålig >900** >330** * Baserat på 95-percentilen ** Baserat på 90-percentilen. Om ett EU-bad klassificeras som dåligt ska kommunen avråda från bad. Kommunen ska även identifiera orsakerna till badvattnets kvalitet, uppdatera badvattenprofilen samt vidta lämpliga åtgärder. Om ett bad klassificeras som dåligt fem år i rad ska kommunen permanent avråda från bad. 3 Nationellt och inom EU bedöms den långsiktliga badvattenkvaliteten per kontrollpunkt. Miljöförvaltningen har valt att, för bad med fler än en kontrollpunkt, redovisa även en sammanvägd klassificering. Denna klassificering baserar sig på den kontrollpunkt som uppvisar sämst badvattenkvalitet. Bedömning baserad på ett års badsäsong - Övergångsperiod 2008-2009 Då parametern Intestinala enterokocker för de flesta strandbad började mätas inför badsäsongen 2008, hanterar EU åren 2008-2009 som en övergångsperiod mellan det tidigare badvattendirektivet 4 och det nya 5. Under övergångsperioden bedömer EU den långsiktliga badvattenkvaliteten enligt det tidigare direktivet, det vill säga baserat på gränsvärden enbart för en badsäsong (se tabell 3). Tabell 3: Bakteriologiska bedömningsgrunder för en badsäsong, enligt tidigare badvattendirektiv. Provtagningsparameter EG-direktivets gränsvärden (Antal per 100 ml) Riktvärde Obligatoriskt värde E. coli / Fekala koliformer 100 2 000 Intestinal enterokocker / Fekala streptokocker 100 - Utifrån bedömningsgrunderna klassas sedan strandbaden under övergångsperioden enligt: Tabell 4: Bedömningsgrunder för en badsäsong, enligt tidigare badvattendirektiv. Bedömning badvatten som uppfyller riktvärdena (80% av proverna för E. coli ska vara godkända med avseende på riktvärdena) badvatten som uppfyller de obligatoriska värdena (95% av proverna för samtliga bakteriologiska parametrarna ska vara godkända med avseende på de obligatoriska gränsvärdena) badvatten som inte uppfyller de obligatoriska värdena badvatten med för låg provtagningsfrekvens badvatten där bad är förbjudet 3 SFS 2008:218 4 76/160/EEC 5 2006/7/EC

Från och med badsäsongen 2010, då de flesta baden har minst tre års mätningar av både E. coli och Intestinala enterokocker, baserar EU sin långsiktliga bedömning percentilvärden från fyra säsonger. Sverige har valt att, i sin nationella redovisning, redan från badsäsongen 2008 redovisa den långsiktliga badvattenkvaliteten enligt det nya direktivet, det vill säga baserat på resultat från fyra års badsäsonger. 1.3 Ansvar kring strandbad Kommunens ansvar för strandbaden delas i Stockholms stad huvudsakligen mellan Stadsdelsförvaltningarna, i egenskap av verksamhetsutövare, samt Miljöförvaltningen, i egenskap av tillsynsmyndighet. Övriga aktörer som i hög utsträckning påverkar badvattnets kvalitet är bland annat Fastighetskontoret och Stockholm Vatten AB. Det övergipande ansvaret för övervakning av strandbad i Sverige har Naturvårdsverket. Verksamhetsutövare Den som driver ett strandbad, är enligt miljöbalken verksamhetsutövare. Verksamhetsutövaren ska: utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön 6. skyldiga att visa att de förpliktelser som följer av miljöbalken iakttas. skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot 8 skada eller olägenhet. I Stockholm är verksamhetsutövarna för strandbad stadsdelsförvaltningarna, Kungliga Djurgårdens Förvaltning samt Stiftelsen Stora Sköndal. Även ansvaret för att anlägga nya strandbad ligger på verksamhetsutövaren. Tillsynsmyndighet Kommunen är enligt miljöbalken 9 tillsynsmyndighet för strandbad i Stockholm. Detta innebär att, genom tillsyn, se till att de som driver eller avser att driva strandbad följer miljöbalkens krav för strandbad. I de fall kvaliteten vid strandbadet inte uppfyller kraven i miljöbalken skall kommunen se till att verksamhetsutövaren vidtar lämpliga åtgärder. Syftet är att på så sätt skydda de badande från risken att utsättas för höga halter av sjukdomsalstrande bakterier eller andra skadliga ämnen. 7 6 Miljöbalken, kap. 2, 3 (Försiktighetsprincipen) 7 Miljöbalken, kap. 2, 1 (Omvänd bevisbörda) 8 Miljöbalken, kap. 2, 2 (Kunskapskrav, Verksamhetsutövarens egenkontroll) 9 Förordningen (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken

Tillsynsmyndighet för strandbaden i Stockholm är Miljö- och hälsoskyddsnämnden.

Övriga aktörer Fastighetskontoret Fastighetskontoret äger och ser till att de byggnader, omklädningshytter etc., som finns vid baden är i brukbart skick. Stockholm Vatten AB Stockholm Vatten VA AB äger och sköter ledningsnätet för vatten och avlopp. I deras uppgifter ingår även vattenvård och sjörestaurering. Stockholm Vatten VA AB har inget specifikt ansvar vad gäller strandbaden utan ansvarar generellt för vattenkvaliteten i de vattenområden där dag- och bräddavloppsvatten mynnar ut. Genom egenkontroll mäter Stockholm Vatten VA AB bakteriehalterna i ett flertal sjöar och vattenområden. Provpunkterna är placerade mitt i sjön/vattenområdet och ej vid stranden som badvattenprovtagningen. Övergipande ansvar Kommunen ansvarar för inrapportering av badvattenprover, algprover samt badvattenprofiler till Smittskyddsinstitutet. Smittskyddsinstitutet ansvarar, på uppdrag av Naturvårdsverket, för vidarerapporteringen av uppgifterna till EU. Naturvårdsverket har det övergripande ansvaret för övervakning av strandbad i Sverige. Det är naturvårdsverkets som sköter internationella kontakter och förhandlingar rörande strandbad. På Badplatsen: badplatsen.smittskyddsinstitutet.se, publiceras aktuella badvattenprover, algprovtagning samt badvattenprofiler.

2 ÄNGBYBADET - BADVATTENPROFIL Beskrivning Badplatsen Beskrivning av badplatsens läge samt utformning Service Omklädningsrum, toaletter, duschar samt övriga aktiviteter Omgivande vatten - Namn samt ID Badplatsen ligger i Mälaren vid Blackebergsvägen i Bromma. Den ligger i en vik och består av två sandstränder, om 60 m, ett bryggbad och stora gräsytor. Stränderna, särskilt den östra, är långgrunda. 2 torrklosetter vid Ängby Ö. 6 WC vid Ängby V där det finns 2 duschar. Inom badområdet finns ett café. Intill Ängby V ligger en campingplats där det även finns stugor att hyra. Intill campingen finns en minigolfbana och en vattenrutschbana. En stor parkeringsplats ligger i anslutning till campingen. Huvudavrinningsområde Delavrinningsområde Vattenförekomst Nationellt SjöID Norrström, SE61000 Utloppet av Mälaren, 659497-157923 Mälaren- Rödstensfjärden, SE657596-161702 Mälaren, 658080-162871 - Kvalitet Östra Mälaren har måttligt höga kväve- och fosforhalter. Siktdjupet är måttligt. Mälaren- Rödstensfjärden bedöms 2009 ha God ekologisk status men uppnår ej god kemisk status, då halterna för tritributyltennföreningar (TBT) överskrids. Typ av bad EU-bad eller Övrigt bad samt motiv till bedömning EU-bad, fler än 200 badande per dag Badvattenkvalitet Sammanvägd klassificering Badvattnets klassificering beräknat på de senaste 4 åren Utmärkt Historik Klassificering per kontrollpunkt N-koordinat (SWEREF99 1800) E-koordinat (SWEREF99 1800) Bedömning 2006 2007 2008 2009 2010 Ängby Ö 6580100 144984 1-årig * 4-årig ** Ängby V 6580161 144208 1-årig * 4-årig ** * Förklaring se Tabell 4, ** Förklaring se Tabell 2

Provtagningsresultat 2007-2010 Ängby Ö Provtagningsresultat 2007-2010 Ängby V

Potentiella föroreningskällor Låg relevans 1 Enskilda avlopp från fritidshus sydost om Östra Ängbybadet Området består av 12 relativt strandnära fritidshus. Ett flertal av husen har indraget vatten men ej godtagbar avloppshantering, vilket bedöms kunna påverka badvattenkvaliteten vid Ängbybadet Ö. Marken ägs av Stockholms stad och förvaltas av exploateringskontoret. Tomterna arrenderas ut. 2 Enskilda avlopp från fritidshus norr om Västra Ängbybadet Området består av 17 fritidshus av enklare standard som ligger i ett skogsparti mellan Blackebergsvägen och Ängbyhöjden. Några bedöms ha oklar avloppshantering. Stugorna ligger inte i direkt anslutning till Ängbybadet V, där badvattnet har bra kvalitet. Marken ägs av Stockholms stad och förvaltas av exploateringskontoret. Tomterna arrenderas ut. 3 Ängby Båtklubb. Oklar avfalls- och latrinhantering 4 Pumpgrop för avloppsvatten Avloppsvatten från badets toaletter och caféet leds till en grop och pumpas sedan till Stockholm Vattens ledningsnät. Avloppsvatten har tidigare läckt ut i marken men pumpgropen är nu försedd med överfyllnadslarm. Avlopp från Ängby Camping har egen anslutning till det kommunala avloppsnätet och bedöms inte utgöra någon risk för försämrad badvattenkvalitet. Förorening av djurspillning De stora gräsytor som omger badplatsen attraherar även andfåglar och gäss. Djurspillning från dessa sköljs ut i vattnet vid regn. Stort antal badande/dålig vattenomsättning Då badplatsen ligger i en bukt kan dålig vattenomsättning förekomma. Badplatsen är dessutom välbesökt vilket kan bidra till höga bakterietal.

Potentiella föroreningskällor - Karta 2 4 3 1 Bedömning av risken för utbredning av cyanobakterier, makroalger och/eller cyanobakterier Risk för utbredning av cyanobakterier Risk för utbredning av makroalger och/eller alger Nej Nej Provtagningsresultat 2007-2009 - Cyanobakterier

Förslag till åtgärder Beskrivning Ansvarig Utfört senast Koppla avlopp från sommarstugor sydost om Östra Ängbybadet till det kommunala avloppsledningsnätet. Åtgärden genomförs i samband med ny bebyggelse i närområdet. Detaljplanearbete startar under våren 2011. Genomförandeperiod beräknas till ca två år och åtgärden bedöms därför vara utförd 2013. Miljötillsyn av sommarstugeområdet mellan Blackebergsvägen och Ängbyhöjden för kontroll om det förekommer andra toalettlösningar än torrklosett. Eventuella krav på åtgärder riktas mot Exploateringskontoret. Upprättande av avfallsplan för Ängby Båtklubb. Vid behov ålägger miljöförvaltningen båtklubben att upprätta planen. Exploateringskontoret - Miljöförvaltningen - Ängby Båtklubb - Regelbunden besiktning/funktionskontroll av pumpgrop för avloppsvatten. Vidtagna åtgärder Fastighetskontoret Årligen Utfört Beskrivning Kontakt 2005 Inventering av vatten- och avloppslösningar vid Ängby i Bromma - Ängbybadet 2006 Utökad vattenprovtagning uppströms och nedströms badet i syfte att lokalisera föroreningskällor. 2006 Ängby Båtklubb fick tidsbegränsat tillstånd för sluten tank för avloppsvatten från sin klubbstuga. 2006 Tidigare brister i avledning av avloppsvatten från badets toaletter och från caféet åtgärdade. Avloppsvattnet leds till en pumpgrop försedd med överfyllnadslarm. Från pumpgropen leds avloppsvattnet vidare till anslutningspunkt för Stockholm Vattens ledningsnät, Tyska Bottens väg. 2007 VA-utredning för sommarstugeområdet sydost om Östra Ängbybadet. Miljöförvaltningen Miljöförvaltningen Miljöförvaltningen Fastighetskontoret Exploateringskontoret

Ansvarig verksamhetsutövare samt tillsynsmyndighet Verksamhetsutövare Aktör ansvarig för drift samt underhåll av badplatsen Tillsynsmyndighet Myndighet ansvarig för tillsynen av badplatsens drift och underhåll Bromma stadsdelsförvaltning Adress: Bromma stadsdelsförvaltning, Box 15017, 167 15 Bromma Besöksadress: Gustavslundsvägen 151 G Telefon: 08-508 060 00 E-post: bromma@stockholm.se Miljöförvaltningen Adress: Miljöförvaltningen, Stockholms stad, Box 8136, 104 20 Stockholm. Besöksadress Tekniska nämndhuset, Fleminggatan 4 Telefon: 08-508 28 800. E-post: miljoforvaltningen@stockholm.se Badvattenprofilens uppdateringsfrekvens - Uppdateringsfrekvens samt motiv Vid behov om klassificeringen avviker från utmärkt Badvattenklassificering 2010: Utmärkt - Senast uppdaterad Mars 2011 - Utförd av Miljöförvaltningen, på uppdrag av Bromma stadsdelsförvaltning - Uppdateras nästa gång -