1 Fältskytte av Lars-Göran Swensson Mätning eller avståndsbedömning? Foto Jan Otterström
2 Fältskytte av Lars-Göran Swensson Som hängiven skogsskytt sedan 1960 är jag mycket angelägen om att det ska finnas kvar en populär utslagsgivande internationell fältrond med skogsskyttets särdrag och lika hög sportslig status som tavelskyttet har. Jag har alltid uppskattat stämningen och funnit utmaningarna i skogsskyttet mycket tilltalande - man umgås med konkurrenter och tävlar mot banläggare! Under 80-talet tillhörde jag det svenska fältskyttelandslaget och tog 14 medaljer vid SM i skogsskyttegrenar, varav två guld i Fält-SM, samt som bästa internationella merit, en 5:e plats vid WG 1989. I mitten på 80-talet gav SBF ut ett kompendium om fältskytte som jag var huvudansvarig för. Senare, efter en förfrågan från Per E Bolstad, har detta används som underlag till ett utbildningskompendie FieldManual som publicerats på FITA s hemsida. Nedan redovisat material är sammanfattningar av artiklar som har publicerats i svenska Bågskytten och utgör ett paket för att om möjligt påverka fältskyttet i en riktning som jag tror är en förutsättning för dess fortsatta existens. Innehåll 1. Bevara fältskyttet modifiera fältronden (Bågskytten 1-2/2007) 2 2. Utformning av mål (Bågskytten 3/2007) 5 3. Resultat av enkätundersökningen vid Fält-SM (Bågskytten 12/2007) 6 4. Avståndsbedömningstävlingen och testet av fältronden (Bågskytten 1-2/2008) 7 5. Slutligt förslag (Bågskytten 3/2008) 10 1. Bevara fältskyttet modifiera fältronden Man kan se på fältskyttet på två diametralt olika sätt: Antingen ser man på fältskyttet som ett komplement till tavelskyttet där reglerna utformas så att goda tavelskyttar med stor säkerhet också blir goda fältskyttar. Eller så ser man på fältskyttet som en egen gren där reglerna utformas så att tävlingsformen ställer speciella krav på färdigheter. Tanken är då att också locka nya utövare till bågskyttesporten som inte nödvändigtvis behöver ha tavelskyttet i fokus. Tyvärr tycks ofta det första tankesättet vara det vanliga, med det synsättet kommer fältskyttet aldrig att få den bred och status det förtjänar. Idén med fältbågskytte måste rimligen vara att erbjuda en tävlingsform som innehåller andra särdrag/utmaningar än vad tavelskyttet erbjuder. En tänkvärd jämförelse är att friidrottens bannlöpning tavla i stort har samma startfält som friidrottens terränglöpning märkt fält. Men orienteringssporten, som kombinerar löpning och orientering omärkt fält, lockar ett helt annat och mycket stort startfält! Att fältskytte utövas i naturen och i mindre grupper är säkert attraktivt för många. Men räcker det att utövandet sker i olika fysiska och sociala miljöer? Om skillnaden, angående krav på färdigheter, är för liten finns det ju ingen sportslig anledning att ha mästerskap i båda grenarna! De viktigaste skillnaderna idag, om vi bortser från skillnader i social miljö, är att man i fält: skjuter på okända avstånd och i kuperad terräng. Detta medför att fältskytten: 1. måste kunna bedöma avstånd (det är inte tillåtet att mäta avstånd!) och korrigera avståndet med hänsyn till lutningen från skjutplatsen till målet, 2. måste behärska en bra skjutteknik oberoende av hur ojämn och lutande marken är vid skjutplatsen och målet. Dessa särdrag måste vi slå vakt om!
3 På den omärkta fältronden vid VM i Göteborg kunde jag konstatera att det numera verkar vara regel att skyttar gör ett uppdrag för att mäta tavlans projicerade storlek i förhållande till ett referensmått på bågen, t ex scoopet, siktringen eller plungern. Därmed får skytten en uppfattning om, eller en kontroll av, avståndet. Enligt FITA:s regler (9.3.11.3) är detta inte tillåtet men på FITA s hemsida beskrivs mätförfarandet? Alltså en uppmaning att fuska! Den traditionella avståndsbedömningsförmågan har uppenbart blivit en mindre viktig färdighet att träna. Var inte tanken med fältskyttet från början att vara en gren som skulle använda naturen (vegetation, nivåskillnader, lutningar, ljusförhållanden) för att komplettera de skjuttekniska kraven med andra krav på färdigheter, ungefär som orienteringen använder naturen för att komplettera löpningen! Avståndsbedömning ska väll handla om att kunna läsa naturen inte att vara en duktig lantmätare med teknikens hjälp! Vad som behövs är en fältrond som belönar färdigheten att bedöma avstånd utan att man säkert vet tavelstorleken! Här följer ett förslag på modifierad fältrond (första versionen). Först behövs det flera storlekar på tavlor. Förutom bestående storlekar skapas 4 nya: 70 cm, 50 cm, 30 cm och 15 cm. Samtliga tavlor trycks så att beteckningar på storlek, typ eller företagsmärke inte kan ge vägledning om vilken tavelstorlek det är när målet betraktas med eller utan kikare från skjutplatsen. Beteckningar mm bör med andra ord vara mycket små eller korrespondera med tavelstorleken. Förslag på nya märkta (24 mål) och omärkta avståndsintervall redovisas i tabell 1. Antal tavlor per mål på omärkt rond (O) och märkt rond (M) redovisas i tabell 1. När det gäller omärkta mål kan det förslagsvis vara 3 av varje storlek. För att försvåra avståndsbedömningen på omärkt rond ges också alternativa lösningar för antalet tavlor per mål för alla storlekar av tavlor från 30 cm till 60 cm. Tabell 1. Avstånd och antalet tavlor per mål på omärkt och märkt bana. Röd påle Blå påle Antal tavlor per mål på omärkt (O) och märkt (M) Tavelstorlek Omärkt Märkt Omärkt Märkt 80 cm 35-55 60, 55, 50 30-45 50, 45, 40 O/M Nytt 70 cm 30-50 55, 50, 45 25-40 45, 40, 35 O/M 60 cm 20-35 45, 40, 35 15-30 40, 35, 30 O*** O/M* Nytt 50 cm 20-30 40, 35, 30 15-25 35, 30, 25 O/M O* 40 cm 15-25 30, 25, 20 10-20 25, 20, 15 O*** O/M Nytt 30 cm 15-20 25, 20, 15 10-15 20, 15, 10 O/M O** 20 cm 10-15 20, 15, 10 5-10 15, 10, 5 O/M Nytt 15 cm 5-10 15, 10, 5 5-10 10, 5, 5 O/M *) Bör vara en något större butt än normalt förekommande, speciellt om butten är rund. Lämplig storlek på en fyrkantig butt är ca 128 x 140 cm. **) Om butten är rund krävs en något större butt än normalt förekommande. Lämplig storlek på en fyrkantig butt är ca 128 x 140 cm. ***) Bör inte användas på märkt bana p.g.a. pilkross För att skapa ett önskat synintryck av målet behövs också en ny buttutformning. I reglerna bör uttryckligen anges att man på omärkt bana bör ha olika buttstorlekar anpassade till olika tavelstorlekar och att det är tillåtet att ändra buttstorlek genom att fästa en styv pappskiva (eller klistra upp tavlan/tavlorna på en pappskiva) som är större än själva butten. Se figur 5
4 på sidan 11. I texten nedan kallas detta bakgrund. Naturligtvis måste poänggivande zoner plus en lämpligt stor säkerhetszon (avstånd från den poänggivande zonens ytterkant till buttkant) få plats på själva butten. Samma typ av papper bör användas för alla storlekar för att inte ge information om aktuell storlek. Enligt gällande regler finns det faktiskt inget som hindrar att man använder bakgrunder, som är större än butten, om säkerhetszonen är minst 5 cm. I tabell 2 visas exakt storlek på bakgrund i cm (höjd och bredd), för 3 alternativa synintryck av målet (tavlans/tavlornas storlek i relation till bakgrund) för var och en av de 4 olika varianterna av mål (A, B, C och D), som medför att bilden på näthinnan blir lika för 3 olika tavelstorlekar. Utgångspunkten har varit att storleken 130 cm på bakgrunder/butten med säkerhet är aktuell eftersom den vanligaste buttstorleken är ca 125 á 128 cm. Detta betyder t ex för alternativ 2 att: en 70 cm tavla på en 130 x 130 cm bakgrund på t ex 39 m eller en 80 cm tavla på en 149 x 149 cm bakgrund på ca 45 m (80/70 x 39) eller en 60 cm tavla på en 111 x 111 cm bakgrund på ca 33 m (60/70 x 39) ger exakt samma bild på näthinnan. Se figur 7 på sidan 12. Tabell 2. Exakt storlek på bakgrund (bredd och höjd) för exakt samma synintryck av olika tavelstorlekar inom respektive alternativ. A) 1 tavla per butt B) 2 tavlor per butt Tavelstorlek Alt 1 Alt 2 Alt 3 Alt 4 Alt 5 Alt 6 80 cm 130 149 173 70 cm 114 130 152 60 cm 98 111 130 130 156 195 50 cm 108 130 163 40 cm 87 104 130 C) 4 tavlor (2 x 2) per butt D) 12 tavlor (3 x 4) per butt Tavelstorlek Alt 7 Alt 8 Alt 9 Alt 10 Alt 11 Alt 12 50 cm 130 163 217 40 cm 104 130 173 30 cm 78 98 130 130 195 260 20 cm 87 130 173 15 cm 65 98 130 På detta sätt ges ingen vägledning om vilken tavelstorlek som är aktuell och om man inte kan avgöra tavelstorlek är det omöjligt att säkert mäta avståndet. Om man tar fel på tavelstorlek och avgör avståndet genom att mäta med t ex siktringen blir det ca 6 m fel eller i värsta fall ca 12 m fel. Det senare gäller nu om man förväxlar en 60 cm med en 80 cm tavla. Det kommer alltså att krävas en förmåga att bedöma enbart med stöd av naturen med en felmarginal som är mindre än ca ± (6 m - maxfelet vid mätning). Om vi antar att maxfelet vid mätning är ca 2 m så krävs alltså en förmåga att bedöma enbart med stöd av naturen som är mindre än ± ca 4 m vilket definitivt kräver träning. Bedömer man enbart med stöd av naturen med en felmarginal på mer än ± ca 4 m kommer man då och då att utgå från fel tavelstorlek. Därmed är enbart mätning allt för osäkert, vilket ju är syftet. De mål där avståndsbedömningen är svårast och där mätning i första hand är aktuellt är mål i grupp A, B och C. I kap 4 Avståndsbedömningstävlingen och testet av fältronden redovisas en undersökning om hur svårt det är att bedöma avstånd, på en fältrond enligt förslaget, och hur stort fel det blir i avståndsbedömningen när tavelstorleken bedöms fel.
5 2. Utformning av mål Allt för många olika storlekar på buttar och/eller bakgrunder skulle vara opraktiskt. Om vi utgår från en standardbutt så kan det vara lämpligt att välja en bakgrund med storleken (ca 130 x 130 cm) och följande storlekar på bakgrunder (första versionen): ca 90 x 90 cm (ligger nära 98, 87, 78 och 98 cm, se tabell 2), ca 110 x 110 cm (ligger nära 114, 111, 108 och 104 cm, se tabell 2), ca 150 x 150 cm (ligger nära 149, 152, 156 och 163 cm, se tabell 2) och ca 180 x 180 cm (ligger nära 173 och 195 cm, se tabell 2). Med dessa bakgrunder kan ett flertal olika visuella synintrycket av olika storlekar på tavlor och bakgrunder skapas (se figur 1). Figur 1. Det visuella synintrycket av olika storlekar på tavlor och bakgrunder/buttar. Följande alternativ är tänkbara: Har man en buttstorlek, ca 128 cm, måste man välja alternativ 3, 6, 9 och 12 (se figur 1) för att få ett likartat synintryck för olika tavelstorlekar. Då krävs det 180 cm bakgrunder i samtliga av dessa alternativ, men trots detta ger alternativ 9 och 12 inte likartade synintryck för alla tavelstorlekar, för 50 cm respektive 30 cm tavlor borde bakgrunden vara ännu större. Bara stora buttar är bra med tanke på risken att bomma felbedömda pilar, säkerhetszonen blir stor. Men att använda bakgrunder som är 180 cm är inte realistiskt, dels eftersom de är väldigt stora att transportera och hantera dels eftersom risken är stor att de skadas av väder och vind eftersom den utskjutande kanten blir ca 25 cm - en dålig lösning. Med två buttstorlekar, ca 128 cm och ca 108 cm, kan man välja alternativ 2, 5 och 8 för att få likartade synintryck för olika tavelstorlekar. Om man, för alternativ 11, förkastar ambitionen att skapa helt likartade synintryck för olika tavelstorlekar så räcker det att den största bakgrunden är 150 cm, den mellersta 130 cm och den minsta 110 cm d.v.s. som för alternativ 2,
6 5, och 8. Om bakgrunderna har ett veck mitt på så blir de praktiskt hanterbara vid transport, den största blir då 75 x 150 cm. Den utskjutande kanten blir max ca 10 cm, se figur 5 på sidan 11. Med två buttstorlekar kan man få likartade synintryck för olika tavelstorlekar samtidigt som säkerhetszonen blir acceptabel - en bra lösning. I avståndsbedömningstävlingen och testet av fältronden, som redovisas i kap 4, utformades målen enligt alternativ 2, 5, 8 och 11. I figur 7-10 på sidan 12-13 visas dessa alternativ uppställda på ett fält och placerade på avstånd så att synintrycket blir lika för olika tavelstorlekar. Med tre buttstorlekar, ca 128 cm, ca 108 cm och ca 88 cm kan man välja alternativ 1, 4, och 7 för att få likartade synintryck för olika tavelstorlekar. Alternativ 10 ger inte likartade synintryck för alla tavelstorlekar, 15 cm tavlorna borde sitta på en mindre bakgrund. Om man, för alternativ 10, förkastar ambitionen att skapa helt likartade synintryck för olika tavelstorlekar så räcker det att den största bakgrunden är 130 cm, den mellersta 110 cm och den minsta 90 cm d.v.s. som för alternativ 1, 4, och 7. Den utskjutande kanten blir bara någon cm. Nackdelen här är att risken ökar att bomma pilar eftersom säkerhetszonen blir liten för de två mindre tavelstorlekarna i alla alternativ - en dålig lösning. Med tre buttstorlekar kan man naturligtvis också blanda alla nämnda alternativ enligt ovan och då undvika små buttar på mål där det finns ett uppenbart behov av en stor säkerhetszon. Tre buttstorlekar förefaller onödigt. 3. Resultat av enkätundersökningen vid Fält-SM Vid Fält-SM i Stocka 2007 fick jag möjlighet att pejla åsikterna om hur fältrondens utformning bör vara, ca hälften av deltagarna besvarade en enkät, och testa mitt förslag till ny fältrond. I enkätens första fråga har de 41 % som kryssat för mycket stor erfarenhet jag har tidigare deltagit i EM/VM/WG och minst 4 fält-sm fått beteckningen elit, övriga 59 % har fått beteckningen bredd. När ingen speciell kategori anges avses alla som besvarade enkäten. I grova drag kan man säga att: 7 av 10 vill att SM i fält samt grund- och elimineringsskjutningen i EM/VM/WG ska ske på lika många mål med omärkta som med märkt avstånd, 2 av 10 vill bara ha märkta avstånd och 1 av 10 vill bara ha omärkta avstånd (se figur 2). 4 av 10 vill att finalskjutningen i EM/VM/WG också ska ske på kombinationen omärkta och märkt avstånd, 4 av 10 vill att den bara ska ske på märkta avstånd och 1 á 2 av 10 vill att den bara ska ske på omärkta avstånd (se figur 2). Bredden är genomgående positiv till kombinationen omärkta och märkta avstånd medan eliten bara är positiv till kombinationen i grund- och elimineringsskjutningen, i finalskjutningen vill eliten ha märkta avstånd. Fält-SM-deltagarnas åsikt om önskat antal märkta och omärkta avstånd vid SM och EM/VM/WG 80 70 60 50 40 30 20 SM och grundskjutningen vid EM/VM/WG Elimineringsronderna vid EM/VM/WG Finalronden vid EM/VM/WG 10 0 Figur 2. Lika många mål med märkta som med omärkta avstånd Bara märkta avstånd Bara omärkta avstånd
7 Fält-SM-deltagarnas åsikt om utformning av mål och regler ang mätning 33% 26% 15% Ingen ändring på utformning av mål och acceptera mätning Ingen ändring på utformning av mål men varna vid mätning Fler tavel- och buttstorlekar samt acceptera mätning Fler tavel- och buttstorlekar samt varna vid mätning Figur 3. 26% Vidare kan man säga att: 5 av 10 tycker att de skyttar som försöker att mäta med bågen ska varnas och lika stor andel tycker att man ska acceptera mätning eftersom det är svårt att kontrollera ett förbud (se figur 3). 6 av 10 vill ha fler tavel- och buttstorlekar för att försvåra mätning och premiera direktbedömning (se figur 3), bredden är positivare än eliten till fler tavel- och buttstorlekar. Man får i detta sammanhang inte glömma att dagens elit blivit elit under de förutsättningar som har gällt. Det är därför logiskt att eliten kanske inte i samma grad som bredden vill ändra till förutsättningar som upplevs ge minskad kontroll. Man får heller inte glömma att fler deltagare i fältskytte innebär att bredden måste attraheras mer! 4. Avståndsbedömningstävlingen och testet av fältronden Här redovisas avståndsbedömningstävlingen och testet, som också genomfördes vid Fält-SM i Stocka 2007. Syftet med testet är att få en uppfattning om: hur svårt det är att bedöma avstånd och tavelstorlekar, med 8 olika tavelstorlekar: 80, 70, 60, 50, 40, 30, 20 och 15 cm på anpassade buttstorlekar (bakgrunder), och hur stort fel det blir i avståndsbedömningen när tavelstorleken bedöms fel. Banan planerades på fredagen och iordningställdes direkt efter skjutningen på lördagen. I patruller om 2 á 4 gick deltagarna banan, som omfattade 12 mål, och bedömde avstånd och tavelstorlekar. Pålarna var placerade på avstånd enligt förslaget för omärkt röd påle, där intervallen från den största till den minsta tavlan är: 35-55, 30-50, 20-35, 20-30, 15-25, 15-20, 10-15, och 5-10 m. Buttarna bestod av vita wellpappskivor med trälister monterade på baksidan för att styva upp pappen så att den blev helt plan. Pappskivorna stöttades upp med träreglar och förankrades i marken med tältpinnar. Se figur 6 på sidan 11. De aktuella storlekarna var i cm: 150 x 150, 130 x 130, 110 x 110 och 90 x 90. På varje pappskiva var endast en måltavla uppklistrad, även på mål som enligt förslaget skulle ha 2, 4 eller 12 tavlor. Detta p.g.a. att arbetet att framställa många exemplar av nya tavelstorlekar annars skulle bli för omfattande. Tavlorna måste ju se exakt ut som de tryckta från skjutpålen, vilket de också gjorde. På samtliga tavlor var texten och symboler övermålade med vitt. Deltagarna fick ut ett protokoll som också innehöll information om förslaget till ny rond. Enligt förutsättningarna var det tillåtet att använda bågen för att mäta, vilket ytterst få dock gjorde (1 svarade ja på detta, 2 delvis och 36 nej).
8 Avståndsbedömningen kan alltså i detta fall beskrivas som direktbedömning och resultatet i avståndsbedömningstävlingen blev följande (se figur 4): 1. Markus Ottosson (HK19) segrade med ett medelfel på 1,3 m per mål, trotts ett mål med felbedömd tavelstorlek. Priset i bedömningstävlingen var startavgiften vid SM. 2. Martin Ottosson (HK19), medelfel 1,4 m per mål, 2 mål med felbedömd tavelstorlek. 3. Fredrik Lindblad (HC19), medelfel 1,5 m per mål, 2 mål med felbedömd tavelstorlek. Medelfelet (medianen) för alla deltagare var 3,1 m per mål. I övrigt var de viktigaste resultaten följande: endast en (1) skytt lyckades att bedöma tavelstorlekarna korrekt på alla 12 mål, femman i avståndsbedömningstävlingen: Christian Hedvall (HC19). 2 skyttar bedömde korrekt på 11 mål och 6 skyttar bedömde korrekt på 10 mål. Medianen för alla deltagare var 8 korrekt bedömda tavelstorlekar. Av figur 4 framgår: a) att det finns ett svagt samband mellan antalet felbedömda tavelstorlekar och medelfelet per mål vid direktbedömning (Pearsons korrelationskoefficient = 0,55), den raka medellinjen för felbedömda tavelstorlekar har ungefär samma lutning som medelfel per mål. Om sambandet gäller skulle mätning med bågen sannolikt inte förbättra avståndsbedömningen eftersom mätning med utgångspunkt från en felbedömd tavelstorlek oundvikligen medför ett fel i avståndet, vilket inte kan korrigeras p.g.a. brister i direktbedömning! b) att det finns en stor variation i antalet felbedömda tavelstorlekar även för samma nivå på medelfel d.v.s. att det finns individer som tycks bedöma avstånd tämligen oberoende av hur de bedömer tavelstorlek. Jämför t ex placering 5-7, 7-9, 15-17, 17-19, 30-32 samt 33-35. Man kan dra slutsatsen att det går att direktbedöma utan att använda tavlans storlek. Medelfel i avståndsbedömningstävlingen och antal felbedömda tavelstorlekar 8,00 8 7,00 7 Medelfel (meter/mål) 6,00 5,00 4,00 3,00 2,00 6 5 4 3 2 Antal felbedömda tavelstorlekar Medelfel per mål Antal felbedömda tavelstorlekar Linjär (Antal felbedömda tavelstorlekar) 1,00 0,00 20 Ej svar 19 HK60 18 HC50 17 HC19 16 DC50 15 HF19 14 DK19 13 HC19 12 DC19 11 HF60 10 HF50 9 HF19 8 HF19 7 DF19 6 HC19 5 HC19 4 HK19 3 HC19 2 HK19 1 HK19 39 HK60 38 Ej svar 37 Ej svar 36 HK60 35 HF19 34 Ej svar 33 LB 32 LB 31 DK19 30 HK40 29 HF60 28 DK19 27 HK40 26 DF19 25 HC40 24 HC19 23 DC19 22 HK60 21 HF60 1 0 Placering Figur 4. För att ge en tydligare bild av hur skyttarna bedömde de enskilda målen redovisas varje mål för sig i tabell 3.
9 Tabellens uppgifter, från vänster till höger, kan tolkas enligt följande exempel som gäller mål nr 3: Tavlan var placerad på den vänstra halvan av butten (plats för ytterliggare en tavla). Tavelstorleken är 50 cm och verkligt avstånd är 27 m. Bedömt avstånd (median mittvärde ) för alla är 28 m. 10 % bedömde att storleken var 40 cm och bedömt avstånd (median) för dessa är 24 m. 67 % bedömde att storleken var 50 cm och bedömt avstånd (median) för dessa är 27 m. 20 % bedömde att storleken var 60 cm och bedömt avstånd (median) för dessa är 33,5m. 3 % (vilket motsvarar en skytt) bedömde att storleken var 70 cm, vilket är lite märkligt eftersom tavlan inte var centralt placerad. Av tabell 3 kan man slutligen konstatera: Att den förväntade och önskade effekten uppnåddes i hög grad på fem mål (nr 3, 7, 9, 11 och 12) och delvis på fyra mål (nr 1, 5, 8 och 10). Med förväntad och önskad effekt menas att en minoritet bedömde för kort och/eller för långt avstånd p.g.a. felbedömning av tavelstorlek samt att medelfelet för dessa inte är större än att första pilen skulle hamna lågt eller högt i eller nära poänggivande zon. Det är ju inte önskvärt att svårighetsgraden skulle öka så att många skyttar missar butten vid felbedömd tavelstorlek. Att det bara var på två mål som utfallet inte fick förväntad och önskad effekt (nr 2 och 4). Att svårighetsgraden och därmed felbedömningen var påtaglig på ett mål (nr 6). En 60 cm tavla bedömdes som en 70 cm tavla av 63 % och som en 80 cm tavla av 17 % vilket resulterade i ett medelfel för de senare på hela 17 m. Observera dock att även med dagens regler skulle detta kunna inträffa, då och då förväxlas 60 och 80 cm tavlor. Tabell 3. Resultat från bedömningstävlingen mål för mål Mål nr Placering av tavla = ( ) Tänkt placering av övriga tavlor = ( ) Tavelstorlek Verkligt avstånd Bedömt avstånd (median) Andel som bedömt angiven tavelstorlek (gråa fält anger tavelstorlekar där bedömningar förväntas p.g.a. likartad tavelplacering på bakgrunden, rätt bedömning understruken) Bedömt avstånd för respektive bedömd tavelstorlek (median = mittvärde, 50% har bedömt kortare och 50% längre) 15 cm 20 cm 30 cm 40 cm 50 cm 60 cm 70 cm 80 cm 20 cm 18 % 74 % 8 % 1 13 m 12 m 10 m 13 m 14 m 30 cm 87 % 13 % 0 % 2 19 m 20 m 20 m 20 m 50 cm 10 % 67 % 20 % 3 27 m 28 m 24 m 27 m 33,5 m 15 cm 97 % 3 % 0 % 4 8 m 8 m 8 m 7 m 60 cm 0 % 13 % 74 % 5 33 m 33 m 30 m 33 m 60 cm 3 % * 17 % 6 35 m 41 m 32 m 35 m 40 cm 3 % * 48 % 43 % 3 % 7 22 m 25 m 19 m 23 m 27 m 30 m 80 cm 8 47 m 49 m 40 cm 3 % * 10 % 64 % 23 % 9 24 m 23 m 20 m 19 m 23 m 27 m 30 cm 0 % 13 % 87 % 10 20 m 18 m 14 m 18,5 m 70 cm 5 % 11 41 m 42 m 38 m 50 cm 0 % 5 % 56 % 38 %* 12 29 m 30 m 25,5 m 29 m 34 m *) P.g.a. den uppklistrade tavlans placering på bakgrunden borde inte dessa bedömningar av tavelstorlek ske. 3 % * 28 m 13 %* 34 m 63 % 41,5 m 3 % * 30 m 0 % 33 % 46 m 77 % 42 m 17 % 52 m 67 % 50 m 18 % 50 m
10 Svårighetsgraden, 8 olika tavelstorlekar, tycks väl vald med undantag för den minsta tavlan som i detta fall inte medförde någon nämnvärd svårighet. Att bedöma korrekt storlek på alla mål på en 24-målsbana skulle sannolikt bli ganska ovanligt men inte omöjligt. God direktbedömning skulle bli en förutsättning för ett bra slutresultat. 5. Slutligt förslag Här redovisas ett slutligt förslag på ny fältrond och tävlingsupplägg. Den tidigare föreslagna och testade fältronden ger i tillräcklig grad den önskade effekten på alla avstånd utom korthållen. Förslaget korrigeras därför enligt tabell 4. Den minsta tavlan 15 cm utgår och ersätts med en 25 cm tavla för att även korthållen ska bli svårare att bedöma. Färgen på bakgrunderna bör kanske inte vara vit, men enhetlig och eventuellt anpassade till naturen (se figur 11). Möjligen skulle tavlorna kunna vara helsvarta på omärkt (se figur 12 och 13)? Den förkortade skjuttiden (3 min) fungerar inte för att stävja mätning om inte varje mål bemannas, vilket är omöjligt. Skjuttiden bör därför vara som tidigare och bara syfta till att inte fördröja tävlingen. Tabell 4. Slutförslag 2x24 mål märkt och omärkt (3 av varje tavelstorlek) Tavelstorlek Röd påle Blå påle Antal tavlor per mål på omärkt (O) och märkt (M) samt rekommenderad storlek på bakgrund (butt) på omärkt (cm) Omärkt (O) Märkt (M) Omärkt (O) Märkt 80 cm 35-55 60, 55, 50 30-45 50, 45, 40 70 cm 30-50 55, 50, 45 25-40 45, 40, 35 60 cm 20-35 45, 40, 35 15-30 40, 35, 30 50 cm 20-30 40, 35, 30 15-25 35, 30, 25 40 cm 15-25 30, 25, 20 10-20 25, 20, 15 30 cm 15-20 25, 20, 15 10-15 20, 15, 10 25 cm 10-20 20, 20, 15 5-15 15, 15, 10 20 cm 10-15 20, 15, 10 5-10 15, 10, 5 (M) O och M 150 x 150 O och M 130 x 130 O 110 x 110 O och M 150 x 150 O och M 130 x 130 O 110 x 110 O 150 x 150 O och M 130 x 130 O och M 100 x 100 O 150 x 150 O och M 130 x 130 O och M 100 x 100 Rutor markerade med grått är ändringar gjorda med stöd av testet av den första versionen Tvådagarstävlingar inkl. SM och grundskjutningen vid EM/VM/WG genomförs enligt förslaget för märkt och omärkt bana i tabell 4. Mästerskap genomförs alltid på nybyggda banor, 2 x 24 mål, vilket medför att ingen tävlande får ha gått banorna. För övriga tvådagarstävlingar föreslås följande. Består tävlingen av en bana med 24 mål som byggs om från omärkt till märkt bana dag 2 ska banan vara nybyggd dag 1. Krävs det två banor, p.g.a. av stort deltagarantal, kan den märkta banan vara en permanent träningsbana. Då får inte skyttar från samma klubb/land starta på olika banor. Alla former av test- eller uttagningstävlingar till EM/VM/ WG bör ske som tvådagarstävlingar enligt ovan. Elimineringsronderna vid EM/VM/WG formas på lämpligt sätt med hälften märkta och hälften omärkta mål. Finalronden skulle bli mycket intressantare för publiken om den också bestod av både märkta och omärkta mål men här bör man kanske av sportsliga skäl bara ha märkta mål. Endagstävlingar inkl. DM genomförs som märkt eller omärkt tävling. Om tävlingsbanan är en permanent träningsbana genomförs tävlingen enligt förslaget för märkt bana i tabell 4. Om
11 tävlingsbanan är en nybyggd bana genomförs tävlingen enligt förslaget för omärkt bana i tabell 4. Syftet är: att endagstävlingar som genomförs på nybyggda banor genomför på omärkt rond för att locka fler jakt- och 3D-skyttar till fältskyttet (se nedan) samt att fler endagstävlingar på märkt rond arrangeras, vilket absolut är möjligt om det får ske på en permanent träningsbana, för att locka fler tavelskyttar till fältskyttet. I båda fallen kan man anta att det skulle fungera som en intresseväckare till tvådagarstävlingar med märkt och omärkt rond. För att öka avståndsbedömningens betydelse på omärkt bana så skulle man kunna införa en räkning liknande den i jakt och 3D d.v.s. att endast en pil räknas! Detta skulle t ex kunna ske enligt modellen att det faktiska poängvärdet för pil nr 1, 2 och 3 (1-6 poäng enligt den nya räkningen) multipliceras med faktorn 3, 2 och 1 (lätt att komma ihåg). Produkten noteras för respektive pil och bara det högsta värdet förs ut i summakolumnen: första pilen kan ge: 0, 3, 6, 9, 12, 15 eller 18 poäng (om den första pilen är en 4:a eller bättre kan man sluta att skjuta) andra pilen kan ge: 0, 2, 4, 6, 8, 10 eller 12 poäng (om den andra pilen är en 3:a eller bättre kan man sluta att skjuta) tredje pilen kan ge: 0, 1, 2, 3, 4, 5 eller 6 poäng (det faktiska poängvärdet). Detta förutsätter att vi använder numrerade pilar I, II, III och att skytten själv avgör om 1, 2 eller 3 pilar ska skjutas, se tabell 5. Vid lika poäng gäller att mindre antal pil är bättre. Tabell 5. Exempel på poäng enligt förslaget för enpilsräkning Första pilen I Andra pilen II Tredje pilen III Målets poäng Summa Träff i Poäng = Träff i Poäng = Träff i zon Z = Högsta värdet Pil Totalt zon X X 3 zon Y Y 2 poäng (Z 1) av pil 1, 2 el 3 nr 6 18 18 1 18 4 12 6 12 12 1 30 3 9 5 10 10 2 40 2 6 3 6 6 6 1 46 1 3 2 4 5 5 3 51 M 0 6 12 M 12 2 63 Figur 5. 150x150 cm bakgrund på 128 cm Egertec. Figur 6. Vid testet 2007 monterades inte bakgrunderna mot någon butt utan stöttades med en träregel.
12 45 m 39 m 33 m Figur 7. Från vänster: 80 cm tavla på 150x150 cm bakgrund på 45 m, 70 cm tavla på 130x130 cm bakgrund på 39 m och 60 cm tavla på 110x110 cm bakgrund på 33 m. 33 m 27 m 22 m Figur 8. Från vänster: 60 cm tavla på 150x150 cm bakgrund på 33 m (med tänkt placering för den andra tavlan inritad), 50 cm tavla på 130x130 cm bakgrund på 27 m och 40 cm tavla på 110x110 cm bakgrund på 22 m.
13 27 m 22 m 17 m Figur 9. Från vänster: 50 cm tavla på 150x150 cm bakgrund på 27 m (med tänkt placering för de tre andra tavlorna inritade), 40 cm tavla på 130x130 cm bakgrund på 22 m och 30 cm tavla på 100x100 cm bakgrund på 17 m. 17 m 14 m 11 m Figur 10. Från vänster: 30 cm tavla på 150x150 cm bakgrund på 17 m (med tänkt placering för de elva andra tavlorna inritade), 25 cm tavla på 130x130 cm bakgrund på 14 m och 20 cm tavla på 100x100 cm bakgrund på 11 m.
14 Figur 11. Bakgrunderna bör kanske inte vara vita, men enhetliga och eventuellt anpassade till omgivningen. Från vänster har bakgrunderna här färgats med: camouflagegrön, tjärpappsvart och wellpappbrun. Figur 12. Möjligen skulle tavlorna kunna vara helsvarta som den gamla hunterstavlan (se också figur 13). Observera att utan täckande bakgrund kan tavlans storlek bestämmas vid en jämförelse av spottens diameter med träregelns tjocklek!
15 Figur 13. För att det ska vara någon idé med en helsvart tavla måste ringar och beteckningar vara så diskreta att de inte syns från skjutplatsen och bakgrunden måste ha exakt samma svarta färg och ytstruktur som tavlan, så att tavelkanten inte syntes från skjutplatsen, eller vara tryckt på ett papper som är stort som bakgrunden (se målet till vänster). Om tavlan syns tydligt mot bakgrunden tror jag inte att avståndsbedömningen försvåras med en helsvart tavla i jämförelse med den befintliga tavlan (se målet i mitten och speciellt målet till höger). Att trycka de fyra olika storlekarna som nu finns i helsvart men att i övrigt inte ändra något är inte meningsfullt, då är det mycket bättre att följa förslaget och skapa 8 storlekar, d.v.s. 4 nya, av den befintliga tavlan.
16