BESLUT 2013-04-11 Malmö

1 HOVRÄTTEN ÖVER SKÅNE OCH BLEKINGE Avdelning 2 Rotel 24 BESLUT 2013-04-11 Malmö Mål nr B 985-12 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Malmö tingsrätts dom 2012-03-14 i mål B 354-11, se bilaga A KLAGANDE OCH MOTPART Kammaråklagare Britt-Marie Ström Ekobrottsmyndigheten Andra ekobrottskammaren i Malmö KLAGANDE OCH MOTPART Lars ROBERT Elmstedt, 640628-4395 Boltensternsvägen 36 B 236 38 Höllviken Ombud och offentlig försvarare: Advokat Torgny Dahlberg Amber Advokater i Hässleholm och Älmhult HB Box 275 281 23 Hässleholm SAKEN Grovt skattebrott HOVRÄTTENS AVGÖRANDE Hovrätten undanröjer tingsrättens dom utom såvitt avser beslutet om ersättning till den offentlige försvararen och avvisar åtalet. Torgny Dahlberg får för försvaret i hovrätten ersättning av allmänna medel med 23 835 kr, varav 16 022 kr avser arbete, 2 850 kr tidsspillan, 196 kr utlägg och 4 767 kr mervärdesskatt. Denna kostnad ska staten svara för. Dok.Id 200721 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 846 Hovrättstorget 1 040-35 57 00 040-783 11 måndag fredag 201 80 Malmö E-post: hovratten.skaneblekinge@dom.se www.hovrattenskaneblekinge.domstol.se 08:00-16:00

2 HOVRÄTTEN ÖVER SKÅNE OCH BLEKINGE Avdelning 2 BESLUT 2013-04-11 B 985-12 BAKGRUND Genom den överklagade domen har tingsrätten dömt Robert Elmstedt för grovt skattebrott till villkorlig dom med samhällstjänst samt ålagt honom näringsförbud. Brottet har avsett att han i sin självdeklaration för inkomståret 2007 uppsåtligen har lämnat en oriktig uppgift genom att ta upp den utgående mervärdesskatten enligt reglerna om omvänd skattskyldighet till ett 486 000 kr för lågt belopp. Lämnandet av den oriktiga uppgiften har inneburit fara för att skatt med det angivna beloppet skulle undandras det allmänna. Tingsrättens dom har överklagats av såväl åklagaren som Robert Elmstedt. I målet i hovrätten har framkommit att Robert Elmstedt genom omprövningsbeslut av Skatteverket den 9 mars 2010 för taxeringsåret 2008 har påförts, förutom utgående mervärdesskatt enligt reglerna om omvänd skattskyldighet med 486 600 kr, även skattetillägg med 20 procent av den oredovisade mervärdesskatten, dvs. 97 320 kr. Skattetillägget har grundats på att Robert Elmstedt i sin självdeklaration för inkomståret 2007 har lämnat en oriktig uppgift genom att redovisa den utgående mervärdesskatten med ett 486 600 kr för lågt belopp. Skatteverkets omprövningsbeslut har överklagats av Robert Elmstedt till Förvaltningsrätten i Malmö, som i dom den 6 december 2011, mål nr 6708-11, har avslagit överklagandet. Sedan Robert Elmstedt har överklagat förvaltningsrättens dom har Kammarrätten i Göteborg i dom den 26 oktober 2012, mål nr 1066-12, avslagit överklagandet. Kammarrättens dom har vunnit laga kraft. YRKANDEN I HOVRÄTTEN, M.M. Åklagaren har yrkat att hovrätten bestämmer påföljden till fängelse. Robert Elmstedt har motsatt sig åklagarens yrkande. Han har för egen del yrkat att hovrätten avvisar åtalet och undanröjer tingsrättens dom eller, i andra hand, ogillar åtalet och yrkandet om näringsförbud. Åklagaren har motsatt sig såväl yrkandet om avvisning som ändringsyrkandet.

3 HOVRÄTTEN ÖVER SKÅNE OCH BLEKINGE Avdelning 2 BESLUT 2013-04-11 B 985-12 Hovrätten har hållit huvudförhandling i målet. Vid denna har hovrätten tagit del av samma utredning som tingsrätten. Robert Elmstedt har vidare i hovrätten åberopat viss skriftlig bevisning. PARTERNAS TALAN Robert Elmstedt har i hovrätten intagit samma inställning i skuldfrågan som vid tingsrätten. Han har vidare gjort gällande att åtalet strider mot förbudet mot dubbelbestraffning i artikel 4 punkt 1 i det sjunde tilläggsprotokollet (artikel 4 protokoll 7) till konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) samt artikel 50 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (Stadgan) eftersom han påförts skattetilllägg för samma oriktiga uppgift som är föremål för åtalet. HOVRÄTTENS SKÄL Frågan om avvisning av åtalet Av utredningen framgår att det numera finns ett lagakraftvunnet beslut som innebär att Robert Elmstedt påförts skattetillägg samt att beslutet om skattetillägg grundar sig på samma oriktiga uppgift som ligger till grund för åklagarens gärningspåstående. Fråga är om åtalet ska avvisas på den grunden att det lagakraftvunna beslutet om skattetillägg utgör hinder mot lagföring i enlighet med åtalet. Aktuella bestämmelser De bestämmelser som aktualiseras i frågan är artikel 4 protokoll 7 till Europakonventionen och artiklarna 50-52 i Stadgan. I artikel 4 protokoll 7 till Europakonventionen, som gäller som lag i Sverige, finns ett förbud mot dubbla förfaranden i brottmål (ne bis in idem). Enligt bestämmelsen får ingen lagföras eller straffas på nytt i en brottmålsrättegång i samma stat för ett brott som han redan blivit slutligt frikänd eller dömd för i enlighet med lagen och rättegångsordningen i denna stat.

4 HOVRÄTTEN ÖVER SKÅNE OCH BLEKINGE Avdelning 2 BESLUT 2013-04-11 B 985-12 En motsvarande bestämmelse finns i artikel 50 i Stadgan. Där anges att ingen får lagföras eller straffas på nytt för en lagöverträdelse för vilken han eller hon redan har blivit frikänd eller dömd i unionen genom en lagakraftvunnen brottmålsdom i enlighet med lagen. I artikel 51 i Stadgan anges dess tillämpningsområde. Enligt denna bestämmelse gäller stadgan endast när medlemsstaterna tillämpar unionsrätten. I bestämmelsen slås också fast att stadgan inte innebär någon utvidgning av tillämpningsområdet för unionsrätten utanför unionens befogenheter. Förhållandet mellan bestämmelserna i Stadgan och Europakonventionen regleras av artikel 52.3 i Stadgan. Där anges att i den mån stadgan omfattar rättigheter som motsvarar sådana som garanteras av Europakonventionen, ska de ha samma innebörd och räckvidd som i konventionen. Samma brott enligt Europakonventionen Högsta domstolen och Regeringsrätten har tidigare funnit att det svenska förfarandet där såväl skattetillägg som straffrättsligt ansvar kan åläggas en enskild för en och samma oriktiga taxeringsuppgift är förenligt med Europakonventionen. I avgörandena har skattetillägget och skattebrottet bedömts avse olika överträdelser främst med anledning av att det krävs subjektiv täckning för att döma till påföljd för skattebrott, vilket inte är fallet för att besluta om skattetillägg. Domstolarna har också beaktat att syftet med att påföra skattetillägg skiljer sig från syftet med att döma till påföljd för skattebrott. Detta synsätt har tidigare godtagits av Europadomstolen, se bl.a. fallet Rosenquist mot Sverige (no. 60619/00, den 14 september 2004). Europadomstolen har därefter i målet Carlberg mot Sverige (no. 9631/04, den 27 januari 2009) uttalat att de subjektiva kraven avseende uppsåt eller oaktsamhet inte ger grund för att skilja mellan olika brott i den mening som avses i artikel 4 protokoll 7 till Europakonventionen. I målet Zolotukhin mot Ryssland (no. 14939/03, den 10 februari 2009) har Europadomstolen i stor kammare gjort generella uttalanden om hur artikel 4

5 HOVRÄTTEN ÖVER SKÅNE OCH BLEKINGE Avdelning 2 BESLUT 2013-04-11 B 985-12 protokoll 7 till Europakonventionen ska tolkas. Enligt Europadomstolen finns det goda skäl att ersätta tidigare praxis avseende tolkningen av begreppet samma brott med en ny harmoniserad tolkningsmetod. Europadomstolen uttalar att rätten att undgå lagföring två gånger för samma brott fortsättningsvis ska tolkas som ett förbud mot en ny prövning mot en person för ett nytt brott, om prövningen grundas på samma omständigheter (identical facts) eller omständigheter som är väsentligen desamma (substantially the same) som de som låg till grund för den tidigare prövningen. Prövningen bör därför fokusera på de konkreta och faktiska omständigheterna som hänger samman i tid och rum och avser en och samma person. Europadomstolen har bekräftat sina slutsatser i senare domar, bl.a. i domen Ruotsalainen mot Finland (no. 13079/03, den 16 juni 2009). Som angetts ovan är det samma oriktiga uppgift i självdeklarationen som föranlett påförandet av skattetillägg som ligger till grund för åtalet i detta mål. Mot bakgrund av Europadomstolens nya praxis kan enligt hovrättens uppfattning ingen annan slutsats dras än att det straffrättsliga förfarandet avser samma brott som det lagakraftvunna beslutet om skattetillägg. Mot bakgrund bl.a. av artikel 52.3 i Stadgan anser hovrätten det sannolikt att EU-domstolen skulle göra samma tolkning av huruvida det är fråga om samma lagöverträdelse enligt bestämmelsen i Stadgan. Flera sanktioner och flera förfaranden beträffande samma gärning Beslutet om skattetillägg och åtalet för skattebrott innebär att det förekommer dubbla förfaranden för samma gärning. Som Högsta domstolen har redogjort för i rättsfallet NJA 2010 s. 168 lämnar Europadomstolens praxis visst utrymme för lagstiftningen i en stat att ha flera sanktioner för samma brott som också kan beslutas av olika organ vid skilda tillfällen. Som allmän förutsättning för att betrakta olika sanktioner som beslutas i skilda förfaranden som delar av de i lag fastställda sanktionerna för visst brott (gärning) torde, enligt vad Högsta domstolen uttalade i rättsfallet, krävas att det dubbla förfarandet varit förutsebart och att det finns ett tillräckligt nära tidsmässigt och sakligt samband mellan förfarandena.

6 HOVRÄTTEN ÖVER SKÅNE OCH BLEKINGE Avdelning 2 BESLUT 2013-04-11 B 985-12 I rättsfallet prövade Högsta domstolen om systemet med dubbla sanktioner för oriktiga uppgifter i skatteförfarandet är förenligt med principen om ne bis in idem som den kommer till uttryck i artikel 4 protokoll 7 till Europakonventionen. Som ovan nämnts konstaterade Högsta domstolen att Europadomstolens praxis lämnade visst utrymme för att ha flera sanktioner för brott som beslutas av olika organ vid skilda tillfällen. I vad mån det svenska systemet med skattetillägg på den grunden kunde anses vara konventionsenligt kunde, enligt vad Högsta domstolen uttalade, vara föremål för olika bedömningar. Högsta domstolen fann att något klart stöd för att så inte skulle vara fallet gav varken artikeln i sig eller Europadomstolens praxis. Under sådana förhållanden saknades, enligt Högsta domstolens bedömning, underlag för att generellt underkänna systemet med dubbla förfaranden. EU-domstolens dom efter begäran om förhandsavgörande EU-domstolen har, efter begäran om förhandsavgörande från Haparanda tingsrätt i ett mål om grovt skattebrott, meddelat dom den 26 februari 2013, mål C-617/10. I målet vid Haparanda tingsrätt var en person åtalad bl.a. för att i sina självdeklarationer för två olika inkomstår lämnat oriktiga uppgifter, vilket medfört fara för att intäkter i form av inkomstskatt och mervärdesskatt skulle undandras det allmänna med vissa belopp. I målet framkom att personen hade påförts skattetillägg grundade på samma oriktiga uppgiftslämnande som låg till grund för åtalet. En av de frågor som Haparanda tingsrätt ställde var om förbudet mot dubbelbestraffning i artikel 4 protokoll 7 till Europakonventionen och artikel 50 i Stadgan omfattar prövning av ett åtal för skattebrott när den tilltalade tidigare påförts skattetillägg i anledning av samma oriktiga uppgift. EU-domstolen tog först ställning till om domstolen var behörig att pröva de ställda frågorna. Domstolen konstaterade därvid att den kan pröva en nationell lagstiftning mot Stadgan bara om lagstiftningen omfattas av unionsrättens tillämpningsområde. Vidare yttrade domstolen att om unionsrätten är tillämplig, innebär det att de grundläggande rättigheter som garanteras i Stadgan är tillämpliga. Domstolen redogjorde bl.a. för några artiklar i ett direktiv om ett gemensamt system för mervärdesskatt (2006/112/EG) och artikel 4 punkt 3 i fördraget om Europeiska unionen, vilka fastställer en skyldighet för medlemsstaterna att vidta de lagstiftningsåtgärder och administra-

7 HOVRÄTTEN ÖVER SKÅNE OCH BLEKINGE Avdelning 2 BESLUT 2013-04-11 B 985-12 tiva åtgärder som krävs för att mervärdesskatt inom dess territorium ska kunna uppbäras i sin helhet samt för att bekämpa skatteundandraganden. Därefter konstaterade domstolen att sådana skattetillägg och sådant åtal för skattebrott som den tilltalade varit eller är föremål för på grund av att oriktiga uppgifter avseende mervärdesskatt lämnats utgjorde en tillämpning av direktivet och av artikel 325 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, dvs av unionsrätten. EU-domstolen uttalade sig också om förhållandet mellan unionsrätten och Europakonventionen och uttalade att konventionen inte utgör något rättsligt instrument som formellt införlivats med unionsrätten, så länge som unionen inte anslutit sig till konventionen. Domstolen fann därför att unionsrätten inte reglerar förhållandet mellan Europakonventionen och medlemsstaternas rättsordningar. Domstolen gjorde därför en prövning av den ställda frågan om förbud mot dubbelbestraffning enbart utifrån artikel 50 i Stadgan. I denna fråga uttalade domstolen att förbudet mot dubbelbestraffning i artikel 50 i Stadgan inte utgör hinder för en medlemsstat att för samma gärning i form av underlåtenhet att uppfylla skyldigheten att deklarera mervärdesskatt, först påföra skattetillägg och därefter utdöma ett straff. Enligt domstolen gäller vad nu sagts under förutsättning att skattetillägget inte har straffrättslig karaktär. Fråga om skattetilläggets karaktär ankommer enligt EU-domstolen på den nationella domstolen att bedöma. Domstolen anvisade vilka kriterier som är relevanta för bedömningen av om skattetilllägget har straffrättslig karaktär. Det första kriteriet är den rättsliga kvalificeringen av överträdelsen i nationell rätt. Det andra kriteriet är överträdelsens art. Ytterligare ett kriterium är arten av och strängheten i den sanktion som den berörde kan åläggas. Haparanda tingsrätt ställde också frågan om en nationell domstolspraxis är förenlig med unionsrätten om den innebär att nationella domstolar är skyldiga att underlåta tilllämpa bestämmelser som är oförenliga med en grundläggande rättighet som är garanterad i, såvitt nu är ifråga, Stadgan endast under förutsättning att oförenligheten ska ha klart stöd i Stadgan eller i rättspraxis. På denna fråga svarade domstolen att enligt fast

8 HOVRÄTTEN ÖVER SKÅNE OCH BLEKINGE Avdelning 2 BESLUT 2013-04-11 B 985-12 rättspraxis gäller att en nationell domstol som ska tillämpa unionsbestämmelser är skyldig att säkerställa att dessa bestämmelser ges full verkan genom att underlåta att tillämpa varje motstridande bestämmelse i nationell lagstiftning. Betydelsen av EU-domstolens dom på förhållandena i målet? Det står klart att frågan om tolkningen av förbudet mot dubbelbestraffning i artikel 50 i Stadgan och artikel 4 protokoll 7 till Europakonventionen, såvitt gäller det svenska systemet med skattetillägg och åtal för skattebrott grundade på samma oriktiga uppgift, kommit i ett nytt läge genom EU-domstolens dom i februari i år. Det nu aktuella åtalet rör lämnande av en oriktig uppgift avseende mervärdesskatt i självdeklaration. De artiklar i direktivet 2006/112/EG och den artikel i fördraget som EU-domstolen hänvisat till i sin dom torde vara tillämpliga även i det mål som hovrätten ska pröva. Det innebär att hovrätten ska tillämpa unionsrätten, vilket också får till följd att bestämmelsen om förbud mot dubbelbestraffning i Stadgan är tillämplig. Även artikel 4 protokoll 7 till Europakonventionen är tillämplig eftersom konven- tionen utgör svensk rätt. Hovrätten ska alltså pröva frågan om avvisning av åtalet med tillämpning av bestämmelserna i artikel 50 i Stadgan och artikel 4 protokoll 7 till Europakonventionen. Avgörande för frågan om det föreligger hinder mot att pröva åtalet mot Robert Elmstedt för grovt skattebrott blir därför, mot bakgrund av EU-domstolens dom i målet om förhandsavgörande, om det skattetillägg som Robert Elmstedt har påförts kan anses vara av straffrättslig karaktär. Har skattetillägget straffrättslig karaktär? Europadomstolen har i två domar den 23 juli 2002 i målen Janosevic mot Sverige, no 34619/97 samt Västberga Taxi AB och Vulic mot Sverige, no 36985/97 prövat frågan om skattetillägg utgör brott enligt artikel 6 i Europakonventionen, som upptar bestämmelser om rätten till rättvis rättegång vid prövning av en persons civila rättigheter och

9 HOVRÄTTEN ÖVER SKÅNE OCH BLEKINGE Avdelning 2 BESLUT 2013-04-11 B 985-12 skyldigheter eller av en anklagelse mot personen för brott. I båda fallen fann domstolen att tvist om skatter föll utanför begreppet civila rättigheter och skyldigheter enligt konventionen. Domstolen prövade därefter om frågan om påförande av skattetillägg kunde anses innefatta åtal för brott. För att avgöra denna fråga skulle, enligt Europadomstolen, tre kriterier användas. Det första kriteriet var hur överträdelsen klassificerades i den nationella rätten. Det andra kriteriet var överträdelsens art eller karaktär. Slutligen skulle prövningen ske med tillämpning av kriteriet den möjliga påföljdens (penalty) karaktär och stränghet. Hovrätten noterar att det är samma tre kriterier som EU-domstolen i sin dom anger ska tillämpas av de nationella domstolarna när de ska avgöra om skattetillägget har straffrättslig karaktär. Europadomstolen prövade därefter skattetillägget mot de tre kriterierna och konstaterade till att börja med att bestämmelserna om skattetillägg enligt nationell rätt inte kan sägas tillhöra straffrättslagstiftningen. Domstolen uttalade vidare att för att använda orden anklagelse för brott i den mening som avses i artikel 6 är det tillräckligt att den överträdelse som det är fråga om till sin natur är ett brott i konventionens mening eller skulle ha gjort att personen i fråga blivit föremål för en sanktion som till sin natur och grad av stränghet i allmänhet tillhör det straffrättsliga området. När det gäller den omständigheten att det för påförande av skattetillägg inte krävs något subjektivt rekvisit uttalade Europadomstolen att det inte fråntar sanktionen dess straffrättsliga karaktär. Domstolen konstaterade vidare att skattetillägget inte är avsett att kompensera för kostnader som kan ha uppkommit som ett resultat av skattebetalarens överträdelse. I stället är det huvudsakliga syftet med bestämmelserna om skattetillägg, enligt Europadomstolen, att sätta press på skattebetalare att följa rättsliga skyldigheter och att straffa brott mot skyldigheterna. Domstolen fann därför att den allmänna karaktären av bestämmelserna om skattetillägg och syftet med sanktionen är tillräckliga kriterier för att visa, mot bakgrund av syftet med artikel 6 i konventionen, att de klagande i målen var anklagade för brott. Europadomstolen uttalade vidare att den straffrättsliga karaktären av överträdelsen är påtaglig genom strängheten i den möjliga och i målen aktuella påföljden (penalty). I

10 HOVRÄTTEN ÖVER SKÅNE OCH BLEKINGE Avdelning 2 BESLUT 2013-04-11 B 985-12 den delen konstaterade domstolen, såvitt gäller målet Janosevic mot Sverige, att skattetillägg utgick med 20 eller 40 procent av den undandragna skatten och att skattetillägg hade påförts klaganden med drygt 161 000 kr. Europadomstolen nämnde också att Regeringsrätten i en dom den 15 december 2000 (RÅ 2000 ref. 66) funnit att skattetillägget fick anses falla under artikel 6 i konventionen. Europadomstolens slutsats blev alltså att bestämmelserna om skattetillägg som tillämpats på de klagande innefattade en anklagelse för brott i den mening som avses i artikel 6 i konventionen. Som framgår ovan har Regeringsrätten i rättsfallet RÅ 2000 ref. 66 funnit att det svenska skattetillägget faller under artikel 6 i Europakonventionen. Europadomstolens nämnda domar avser, som angetts ovan, inte tillämpningen av förbudet mot dubbelbestraffning i artikel 4 protokoll 7 till Europakonventionen utan en tillämpning av bestämmelserna om rätten till en rättvis rättegång i artikel 6 i konventionen. Det handlar emellertid i båda fallen om vad som ska anses vara ett brott. EUdomstolen har dessutom i sin dom, som anmärkts ovan, angett samma kriterier för avgörande om skattetillägget har straffrättslig karaktär vid tillämpning av artikel 50 i Stadgan som Europadomstolen använt sig av i de nämnda domarna för att komma fram till att bestämmelserna om skattetillägg avser anklagelse för brott enligt artikel 6 i Europakonventionen. Hovrätten anser därför att det saknas skäl att se på skattetillägget på annat sätt vid tillämpning av artikel 4 protokoll 7 till Europakonventionen än vid tillämpning av artikel 6 i konventionen. Det innebär att hovrätten anser att skattetillägget har straffrättslig karaktär vid tillämpning av artikel 4 protokoll 7 till Europakonventionen. Med stöd av artikel 52.3 i Stadgan, som anger att rättigheter i Stadgan som motsvarar sådana som garanteras av Europakonventionen ska ha samma innebörd och räckvidd som i konventionen, bör samma bedömning göras vid tillämpning av artikel 50 i Stadgan, dvs. även vid tillämpning av Stadgan har skattetillägget straffrättslig karaktär. Sammanfattande slutsats Som framgått av redogörelsen ovan har det genom Europadomstolens domar skett en utveckling vad gäller tolkningen av förbudet mot dubbelbestraffning i artikel 4 proto-

11 HOVRÄTTEN ÖVER SKÅNE OCH BLEKINGE Avdelning 2 BESLUT 2013-04-11 B 985-12 koll 7 till Europakonventionen som har avseende på bestämmelserna om skattetillägg. Ytterligare klargörande och utveckling av rättens innehåll, såvitt gäller motsvarande bestämmelse i Stadgan, skedde genom EU-domstolens dom i februari i år. I domen slår EU-domstolen dessutom fast att unionsrätten hindrar en domstolspraxis som innebär att en nationell domstols skyldighet att underlåta att tillämpa bestämmelser som är oförenliga med en rättighet som garateras i Stadgan gäller endast under förutsättning att oförenligheten har klart stöd i stadgans lydelse eller i rättspraxis. En sådan domstolspraxis förvägrar, enligt EU-domstolen, den nationella domstolen möjligheten att göra en fullständig bedömning av bestämmelsernas förenlighet med Stadgan. Hovrätten anser sammanfattningsvis att det skattetillägg som Robert Elmstedt påförts har straffrättslig karaktär vid tillämpning av artikel 4 protokoll 7 till Europakonventionen och artikel 50 i Stadgan. Det innebär att det förhållandet att han påförts skattetillägg och att detta beslut har vunnit laga kraft utgör hinder för ett åtal för skattebrott, eftersom det är fråga om samma oriktiga uppgift i både processen om skattetillägg och i brottmålet. Åtalet ska därför avvisas och tingsrättens dom undanröjas utom såvitt avser beslutet om ersättning till försvararen. Vid denna utgång ska staten svara för kostnaden för försvaret i hovrätten. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B Beslutet får överklagas senast den 10 maj 2013. I avgörandet har följande deltagit: hovrättsråden Jan E Ohlsson och Lena Serrander (referent), tf. hovrättsassessorn Sandra Moradi samt nämndemännen Benkt Ragnarsson och Sven Sonesson. Domarna är eniga.

MALMÖ TINGSRÄTT Avdelning 3 Enhet 31 DOM Mål nr B 354-11 2012-03-14 meddelad i Malmö Bilaga A 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Britt-Marie Ström Ekobrottsmyndigheten Andra ekobrottskammaren i Malmö Tilltalad Lars ROBERT Elmstedt, 640628-4395 Boltensternsvägen 36 B 236 38 Höllviken Offentlig försvarare: Advokat Torgny Dahlberg Amber Advokater i Hässleholm och Älmhult HB Box 275 281 23 Hässleholm DOMSLUT Begångna brott Grovt skattebrott Lagrum 4 skattebrottslagen (1971:69) Påföljd m.m. Villkorlig dom med samhällstjänst 120 timmar. Om fängelse i stället hade valts som påföljd skulle fängelse 4 månader ha dömts ut. Kriminalvården Frivården Malmö Andra lagrum som åberopas 29 kap 5 1 st brottsbalken Näringsförbud Robert Elmstedt meddelas näringsförbud enligt lagen (1986:436) om näringsförbud för en tid av 3 år räknat från dagen för tingsrättens dom. Näringsförbudet gäller omedelbart utan hinder av att tingsrättens dom inte vunnit laga kraft. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 265 Kalendegatan 1 040-35 30 00 040-611 43 10 måndag - fredag 201 22 Malmö E-post: malmo.tingsratt@dom.se 08:00-16:00

MALMÖ TINGSRÄTT Avdelning 3 Enhet 31 DOM B 354-11 2012-03-14 2 Förverkande och beslag Beslaget avseende pärmar med räkenskapsmaterial, platsfickor innehållande företagshandlingar samt ett USB-minne - allt avseende Elmstedts Bygg & Entreprenad AB - ska bestå till dess lagakraftvunnen dom föreligger och därefter återlämnas till konkursförvaltaren Glenn Brorström (Beslag 2010-SKV-40-BG222 p 1-19). Brottsofferfond Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 500 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond. Ersättning 1. Torgny Dahlberg tillerkänns ersättning av allmänna medel med 49 256 kr. Av beloppet avser 27 595 kr arbete, 11 050 kr tidsspillan, 760 kr utlägg och 9 851 kr mervärdesskatt. 2. Kostnaden för försvaret ska stanna på staten.

3 MALMÖ TINGSRÄTT Avdelning 3 Enhet 31 DOM 2012-03-14 B 354-11 YRKANDEN M.M. Åklagarens yrkanden, se bilaga 1. DOMSKÄL Skuld Robert Elmstedt har förnekat brott. Den i målet aktuella fakturan återger inte någon verklig affärshändelse och eftersom beskattningskonsekvensen förutsätter en verklig händelse är det inte fråga om något brott. Om tingsrätten skulle finna att rekvisiten för grovt skattebrott är uppfyllda har Robert Elmstedt saknat uppsåt då han lämnat allt bokföringsmaterial till en bokföringskunnig person såväl i sin enskilda firma Elmstedts Bygg som i Elmstedts Bygg & Entreprenad AB (nedan Bygg & Entreprenad) som i sin tur inte fullgjort sitt uppdrag. I vart fall ska han inte dömas för brott då den omvända skattskyldigheten inte är tillämplig i hans enskilda firma, om den verkliga händelsen avser arbete med uppförande av hans hustrus fastighet, då arbetet skett före den 1 juli 2007. Åklagaren har åberopat den bevisning som framgår av stämningsansökan. Robert Elmstedt har som skriftlig bevisning åberopat utdrag ur förundersökningen. Åklagaren har till utveckling av sin talan anfört i huvudsak följande. Robert Elmstedt har bedrivit byggverksamhet dels i en enskild firma, dels i Bygg & Entreprenad. Han har F-skatt och är mervärdesskatteskyldig i den enskilda firman sedan 2004. Mervärdesskatten ska redovisas i hans årliga inkomstdeklarationer. Bygg & Entreprenad påbörjade sin verksamhet i oktober 2006 och drev verksamhet fram till dess konkurs den 15 augusti 2008. I samband med att Skatteverket genomförde en revision i Bygg & Entreprenad upptäcktes att bolaget skickat en faktura utställd på den enskilda firman. Revision kom även att ske i den enskilda firman. Fakturan är daterad den 14 december 2007 och utställd på Bygg & Entreprenads brevpapper med följande text.

4 MALMÖ TINGSRÄTT Avdelning 3 Enhet 31 DOM 2012-03-14 B 354-11 Faktura åt Elmsteds bygg 640628-4395 För utfört arbete enligt avtal. Arvoden: 500*8*25*15= 1.500.000 kr Arvoden jour: 300*8*4*15= 144.000 kr Arvoden: 300*8*6*21= 302.400 kr Totalt faktura belopp: 1.946.400 kr Omvänd skatteskyldighet 640628-4395 Sedan nya mervärdesskatteregler infördes den 1 juli 2007 på grund av mycket fusk i byggbranschen åligger det inte säljaren utan köparen att redovisa mervärdesskatt. Det nu sagda innebär att händelsen skulle bokföras i såväl den enskilda firman som i Bygg & Entreprenad men att mervärdesskatten skulle ta upp i Robert Elmstedts inkomstdeklaration. Fakturan, som tagits med i Bygg & Entreprenads bokföring, har försetts med ett verifikatnummer i bolaget och på handlingen har det antecknats en kontering per den 14 december på beloppet 1 946 400 kr. På debetsidan är angivet Bygg & Entreprenads avräkningskonto i bolaget, lån från aktieägare (2393), och på kreditsidan Bygg & Entreprenads intäktskonto för omvänd mervärdesskatt (3011). Bokföringsåtgärden innebar att istället för att debitera kundfordringar belastades Robert Elmstedts privat genom att ta upp beloppet på avräkningskontot. Någon återföring har sedan inte skett utan beloppet har legat kvar i Bygg & Entreprenad. Händelsen har inte återfunnits i den enskilda firmans bokföring. Robert Elmstedt har inte heller i sin inkomstdeklaration för inkomståret 2007, som lämnats in den 26 augusti 2008, tagit upp beloppet om 1 946 400 kr i kolumnen för inköp av tjänster i Sverige och ett belopp 486 600 kr (25 % x 1 946 400 kr) avseende utgående mervärdesskatt. Den totala utgående mervärdesskatten skulle rätteligen inte uppgått till 409 458 kr utan 896 058 kr (dvs. ytterligare 486 600 kr). Skatteverket beslutade den 9 mars 2010 att påföra Robert Elmstedt utgående mervärdesskatt med 486 600 kr på förvärv (1 946 400 kr) enligt reglerna om

5 MALMÖ TINGSRÄTT Avdelning 3 Enhet 31 DOM 2012-03-14 B 354-11 omvänd skattskyldighet, att inte medge avdrag för ingående mervärdesskatt med 486 600 kr för verksamhetsfrämmande anskaffning och att ta ut skattetillägg med 20 % av den oredovisade mervärdesskatten 486 600 kr, dvs. 97 320 kr. Robert Elmstedt överklagade beslutet till Förvaltningsrätten i Malmö som genom dom den 6 december 2011 i mål 6708-11 avslog överklagandet. Om det inte skulle vara fråga om omvänd mervärdesskatt borde beloppet rätteligen tagits upp i Bygg & Entreprenads skattedeklaration för mervärdesskatt för december 2007. Så har emellertid inte heller skett. Den aktuella fakturan avser en byggnation, det kan vara Robert Elmstedts hustrus villa på Boltensternsvägen 36 B i Höllviken. Slutbevis för fastigheten utfärdades 2008. Oavsett vilken byggnation fakturan avser har den varit av privat karaktär. Genom att Robert Elmstedt underlåtit att ta upp fakturan i första hand i den enskilda firman och i andra hand i Bygg & Entreprenad har byggnationen blivit 486 600 kr billigare för husägaren. Tingsrättens bedömning I målet har förevisats en faktura daterad den 14 december 2007 vari Robert Elmstedts enskilds firma fakturerats Bygg & Entreprenad för av bolaget utfört arbete enligt avtal. Enligt fakturan har Bygg & Entreprenad sålt tjänster till den enskilda firman för 1 946 400 kr. Bolaget har på fakturan angett att omvänd skattskyldighet skulle tillämpas. Fakturan har inte bokförts i den enskilda firman. Vid fakturans utfärdande var Robert Elmstedt styrelseordförande och styrelseledamot i bolaget. Firman tecknades vid den aktuella tidpunkten av styrelsen och av bolagets båda styrelseledamöter var för sig. Både den enskilda firman och bolaget var verksamma inom byggsektorn.

6 MALMÖ TINGSRÄTT Avdelning 3 Enhet 31 DOM 2012-03-14 B 354-11 Robert Elmstedt har hävdat att fakturan inte återger någon verklig affärshändelse och att han inte haft någon vetskap om den innan Skatteverket visade den för honom. Fakturan har återfunnits i bolagets bokföring. Kontering har skett via avräkningskontot. Fakturan har ett högt bevisvärde och Robert Elmstedt presumeras i sin roll som företagsledare i bolaget ha insyn i dess bokföring. Robert Elmstedt har anfört bl.a. att bokföraren Maria-Pia Stoltz kan ha upprättat fakturan på egen hand eller att någon en advokat som han ligger i tvist med kan ha lagt in fakturan i hans bokföring senare. Vidare har han påtalat att fakturan till utseendet skiljer sig från övriga av bolaget upprättade fakturor. Maria-Pia Stoltz har förnekat att hon upprättat fakturan. Hon har gett ett trovärdigt intryck och det saknas anledning att ifrågasätta riktigheten av hennes uppgifter. Robert Elmstedt har inte heller kunnat lämna någon rimlig förklaring till hur eller varför någon annan skulle ha lagt in fakturan i hans bokföring. Att fakturan upprättats på ett annat brevpapper än vad som var brukligt i bolaget saknar också betydelse för bedömningen. Med hänsyn till det nu sagda anser tingsrätten att åklagaren förmått visa att fakturan speglar en verklig affärshändelse. Frågan är då om reglerna om omvänd skattskyldighet är tillämpliga i målet. Av 1 kap. 1 mervärdesskattelagen (1994:200), ML, ska mervärdesskatt betalas till staten vid sådan omsättning inom landet av varor eller tjänster som är skattepliktig och görs i yrkesmässig verksamhet. I 1 kap. 2 första stycket 4 b ML finns regler om omvänd skattskyldighet inom byggsektorn som trädde i kraft den 1 juli 2007. Där stadgas att för omsättning som anges i 1 första stycket 1 av vissa angivna tjänster är den som förvärvar tjänsten skattskyldig till mervärdesskatt om denne är näringsidkare som i sin verksamhet inte endast tillfälligt tillhandahåller sådana tjänster.

7 MALMÖ TINGSRÄTT Avdelning 3 Enhet 31 DOM 2012-03-14 B 354-11 Av 1 kap. 3 ML framgår att skattskyldigheten inträder för en tjänst när den tillhandahållits eller tjänsten har tagits i anspråk genom uttag. Erhålls dessförinnan ersättning helt eller delvis inträder skattskyldigheten när betalningen inflyter kontant eller på något annat sätt kommer den som omsätter varan eller tjänsten tillgodo. En bygg- och anläggningstjänst anses tillhandahållen vid tidpunkten för godkänd slutbesiktning eller när beställaren på annat sätt har godkänt entreprenaden (prop. 2005/06:130 s. 27). Av 8 kap. 2 andra stycket ML framgår att vid förvärv som medför skattskyldighet enligt 1 kap. 2 första stycket 2-5 eller om skattskyldighet föreligger för förvärvaren enligt 9 c kap. 5 utgörs ingående skatt av beloppet av den utgående skatt som den skattskyldige ska redovisa till staten. I 8 kap. 3 ML stadgas att den som bedriver en verksamhet som medför skattskyldighet får göra avdrag för den ingående skatt som hänför sig till förvärv eller import i verksamheten. Den aktuella fakturan är daterad den 14 december 2007 och avser arbete som redan har utförts. Skattskyldighet inträder när tjänsten är tillhandahållen eller när ett uttag sker. För byggnads- och anläggningsentreprenader anses tillhandahållandet ske vid tiden för godkänd slutbesiktning eller när beställaren på annat sätt har godkänt entreprenaden. Fakturan är en slutfaktura för utfört arbete som är beställt av Robert Elmstedts enskilda firma av hans aktiebolag. Beställaren får därmed anses ha godkänt entreprenaden vid tidpunkten för slutfakturan. Tjänsten är bokförd och tillhandahållen den 14 december 2007. Skattskyldighet inträder således nämnda datum. Reglerna om omvänd skattskyldighet ska därför tillämpas och Robert Elmstedt ska som förvärvare av byggtjänster påföras utgående mervärdesskatt.

8 MALMÖ TINGSRÄTT Avdelning 3 Enhet 31 DOM 2012-03-14 B 354-11 Robert Elmstedt har vidare hävdat att han saknat uppsåt då han lämnat allt bokföringsmaterial i såväl sin enskilda firma som i Bygg & Entreprenad till den bokföringskunniga Maria-Pia Stoltz. Maria-Pia Stoltz har berättat att hon utfört bokföringsuppdrag i såväl Robert Elmstedts enskilda firma som i Bygg & Entreprenad på grundval av det material hon fått från Robert Elmstedt och att hon bokfört det aktuella beloppet i bolaget mot Robert Elmstedts avräkningskonto efter förfrågan till denne. Maria-Pia Stoltzs uppgifter är även i denna del trovärdiga och ska därför läggas till grund för bedömningen. Det har således inte framkommit något som ger vid handen att Maria-Pia Stoltz brustit i sitt bokföringsuppdrag gentemot Robert Elmstedts enskilda firma och Bygg & Entreprenad. Det är således visat att Robert Elmstedt tillhandahållit det material som Maria-Pia Stoltz lagt till grund för bolagets bokföring. Robert Elmstedt får därmed anses ha agerat uppsåtligt. Åklagaren har således visat att fakturan speglar en verklig affärshändelse och att det är fråga om omvänd skattskyldighet. Robert Elmstedt har inte redovisat detta i sin enskilda firma. Med hänsyn till vad som nu sagts åligger det Robert Elmstedt att visa att han har avdragsrätt för den ingående mervärdesskatten. Eftersom han inte kommit in med något underlag som visar att förvärvet hänför sig till verksamhet i hans enskilda firma har han inte rätt till avdrag. Robert Elmstedt har således uppsåtligen i sin självdeklaration för inkomståret 2007 lämnat oriktig uppgift genom att ange utgående mervärdesskatt enligt reglerna om omvänd skattskyldighet med ett 486 000 kr för lågt belopp vilket inneburit fara för att skatt med detta belopp skulle undandras det allmänna. Robert Elmstedt ska därför dömas för skattebrott. På de av åklagaren anförda skälen är brottet att anse som grovt. Näringsförbud Robert Elmstedt har bestritt åklagarens yrkande om näringsförbud.

9 MALMÖ TINGSRÄTT Avdelning 3 Enhet 31 DOM 2012-03-14 B 354-11 Den brottslighet som Robert Elmstedt gjort sig skyldig till innebär att han grovt åsidosatt vad som ålegat honom i näringsverksamheten. Det är inte fråga om ringa brottslighet. Det är påkallat från allmän synpunkt att det meddelas näringsförbud. Tiden för näringsförbudet bör bestämmas till tre år och gälla omedelbart utan hinder av att domen inte vunnit laga kraft. Påföljd Robert Elmstedt finns antecknad i belastningsregistret under två avsnitt. Anteckningarna saknar dock betydelse för påföljdsvalet. Straffvärdet för det grova skattebrottet uppgår till fängelse sex månader. Vid straffmätningen ska i regel beaktas det men en person drabbas av till följd av ett näringsförbud. Robert Elmstedt har förklarat att han har sin försörjning genom sin enskilda firma och ett av honom ägt bolag, CMS Syd AB. Det är därför uppenbart att Robert Elmstedt kommer att lida stort men av att han åläggs näringsförbud. Brottslighetens s.k. straffmätningsvärde uppgår därför till fängelse fyra månader. Grovt skattebrott är brottslighet av sådan art att det finns en presumtion för att påföljden ska bestämmas till fängelse. Det kan emellertid antas att Robert Elmstedt inte kommer att göra sig skyldig till fortsatt brottslighet. Han har även samtyckt till att ådömas samhällstjänst och han får bedömas lämplig med hänsyn till hans person och övriga omständigheter. Tingsrätten anser därför och med hänsyn till straffmätningsvärdet att det finns särskilda skäl att bestämma påföljden till villkorlig dom i stället för fängelse om denna förenas med föreskrift om samhällstjänst. Om fängelse istället hade valts som påföljd hade ett fängelsestraff om fyra månader bestämts. Med beaktande härav bör samhällstjänsten omfatta 120 timmar.

10 MALMÖ TINGSRÄTT Avdelning 3 Enhet 31 DOM 2012-03-14 B 354-11 Övrigt Det särskilda yrkandet, som Robert Elmstedt förklarat sig inte ha någon erinran emot, ska såsom lagligen grundat bifallas. Eftersom det ingår fängelse i straffskalan för det brott Robert Elmstedt nu döms för ska han förpliktas att utge 500 kr till brottsofferfonden. Kostnaden för försvaret ska med hänsyn utgången i målet vari Robert Elmstedt ålagts näringsförbud stanna på staten. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (DV 400) Överklagande ställt till Hovrätten över Skåne och Blekinge ges in till tingsrätten senast den 4 april 2012. Anna Täcklind I avgörandet har deltagit tf. chefsrådmannen Anna Täcklind samt nämndemännen Jan Aurell, Ayoub Chibli och Inga Lindborg. Enhälligt.

Bilaga 1 MALMÖ TINGSRÄTT Enhet 31 INKOM: 2011-11-18 MÅLNR: B 354-11 AKTBIL: 31

DV 400 2008-11 Producerat av Domstolsverket Bilaga 2 Bilaga ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE DOM I BROTTMÅL Den som vill överklaga tingsrättens dom, eller ett i domen intaget beslut, ska göra detta skriftligen. Skrivelsen ska skickas eller lämnas till tingsrätten. Överklagandet prövas av den hovrätt som finns angiven i slutet av domen. Överklagandet ska ha kommit in till tingsrätten inom tre veckor från domens datum. Sista dagen för överklagande finns angiven på sista sidan i domen. Har ena parten överklagat domen i rätt tid, får också motparten överklaga domen (s.k. anslutningsöverklagande) även om den vanliga tiden för överklagande har gått ut. Överklagandet ska också i detta fall skickas eller lämnas till tingsrätten och det måste ha kommit in till tingsrätten inom en vecka från den i domen angivna sista dagen för överklagande. Om det första överklagandet återkallas eller förfaller kan inte heller anslutningsöverklagandet prövas. Samma regler som för part gäller för den som inte är part eller intervenient och som vill överklaga ett i domen intaget beslut som angår honom eller henne. I fråga om sådant beslut finns dock inte någon möjlighet till anslutningsöverklagande. 2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till, 3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller 4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Om prövningstillstånd krävs och sådant inte meddelas står tingsrättens avgörande fast. Det är därför viktigt att det, i de fall prövningstillstånd krävs, klart och tydligt framgår av överklagandet till hovrätten varför klaganden anser att prövningstillstånd bör meddelas. I vilka fall krävs prövningstillstånd? Brottmålsdelen Det krävs prövningstillstånd för att hovrätten ska pröva en tingsrätts dom om den tilltalade 1. inte dömts till annan påföljd än böter, eller 2. frikänts från ansvar och brottet inte har mer än 6 månaders fängelse i straffskalan. För att ett överklagande ska kunna tas upp i hovrätten fordras i vissa fall att prövningstillstånd meddelas. Hovrätten lämnar prövningstillstånd om 1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till, Enskilt anspråk (skadeståndstalan) För att hovrätten ska pröva en skadeståndstalan krävs prövningstillstånd. Från denna regel gäller följande undantag: Överklagas domen även i brottmålsdelen och avser överklagandet frågan om den tilltalade ska dömas till ansvar för en gärning krävs inte prövningstillstånd för ett till denna gärning kopplat enskilt anspråk i de fall www.domstol.se

1. det enligt ovanstående regler inte krävs prövningstillstånd i brottmålsdelen, eller 2. prövningstillstånd i brottmålsdelen meddelas av hovrätten. Beslut i övriga frågor Krävs prövningstillstånd i brottmålsdelen krävs även prövningstillstånd vid beslut som endast får överklagas i samband med överklagande av domen. Skrivelsen med överklagande ska innehålla uppgifter om 1. den dom som överklagas med angivande av tingsrättens namn samt dag och nummer för domen, 2. parternas namn och hemvist och om möjligt deras postadresser, yrken, personnummer och telefonnummer, varvid parterna benämns klagande respektive motpart, 3. den ändring av tingsrättens dom som klaganden vill få till stånd, 4. grunderna (skälen) för överklagandet och i vilket avseende tingsrättens domskäl enligt klagandens mening är oriktiga, 5. de bevis som åberopas och vad som ska styrkas med varje bevis, samt 6. om prövningstillstånd behövs, de omständigheter som åberopas till stöd för att prövningstillstånd ska meddelas. Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare ska ges in samtidigt med överklagandet. Vill klaganden att det ska hållas ett förnyat förhör eller en förnyad syn på stället, ska han eller hon ange det och skälen till detta. Klaganden ska också ange om han eller hon vill att målsäganden eller den tilltalade ska infinna sig personligen vid huvudförhandlingen i hovrätten. Är den tilltalade anhållen eller häktad, ska det anges. Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller hans/hennes ombud. Till överklagandet ska bifogas lika många kopior av skrivelsen som det finns motparter i målet. Har inte klaganden bifogat tillräckligt antal kopior, framställs de kopior som behövs på klagandens bekostnad. Ytterligare upplysningar lämnas av tingsrätten. Adress och telefonnummer finns på första sidan av domen. Om ni tidigare informerats om att förenklad delgivning kan komma att användas med er i målet/ärendet, kan sådant delgivningssätt också komma att användas med er i högre instanser om någon överklagar avgörandet dit. www.domstol.se

Bilaga B