EUROPAS HUVUDSTÄDER KÖPENHAMN

Relevanta dokument
EUROPAS HUVUDSTÄDER HELSINGFORS

UPPTÄCK NORDEN SVERIGE Geografi & Historia

UPPTÄCK NORDEN DANMARK Geografi & Historia

UPPTÄCK NORDEN DANMARK Politik & Ekonomi

UPPTÄCK NORDEN SVERIGE Politik & Ekonomi

UPPTÄCK NORDEN FINLAND Geografi & Historia

UPPTÄCK NORDEN FINLAND Politik & Vardagsliv

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

EN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

EN LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPET UPPLAND 1

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

Övergripande planering Reviderad:

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi

LPP Vad hände då? Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. Hur skall vi visa att vi når målen?

Tänket bakom filmserien

SO /Sv 7B Världsdelarna och klimatzoner vecka

Lärarhandledning: Folkhemmet. Författad av Jenny Karlsson

samhällskunskap Syfte

"Jordens processer" I Europa finns det vulkaner, glaciärer och bergskedjor. Varför finns de hos oss? Hur blir de till?

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9

Del ur Lgr 11: kursplan i geografi i grundskolan

Förslag den 25 september Geografi

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

ESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

Samhällsorienterade ämnen årskurs 1-3 (Religionskunskap, Geografi, Samhällskunskap och Historia)

Norden. Du kommer att få lära dig mer om:

. Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern.

Kurs: Geografi. Kurskod: GRNGEO2. Verksamhetspoäng: 150

LPP om migration. Varför läser vi om migration. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. January 28, 2016

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

Lärarhandledning: Sverige Ett invandrarland. Författad av Jenny Karlsson

Del ur Lgr 11: kursplan i historia i grundskolan

Vi jobbar så här: Varför läser vi historia. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP historia ht.2014.notebook.

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

Ny läroplan Föräldrainformation

Norden och Östersjöriket Sverige ca

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Från kalvhjärna till mikromat Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs 4-6

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i geografi

Matris - Identitet & livsstil

Del ur Lgr 11: kursplan i samhällskunskap i grundskolan

Miljö, människor och hållbarhetsfrågor

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Sveriges historia genom ett barns ögon 1600-talet och häxprocesserna

Syfte och mål med kursen

reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,

LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap)

SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

RÖDA TRÅDEN SO: GEOGRAFI, HISTORIA, RELIGIONSKUNSKAP OCH SAMHÄLLSKUNSKAP F-KLASS ÅK

Tänket bakom filmserien

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Centralt innehåll årskurs 7-9

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

GEOGRAFI. Ämnets syfte och roll i utbildningen

HISTORIA. Ämnets syfte

Vi lär oss att använda kartor och att använda dem för att förstå geografisk information, jämföra länder och annat.

Lärarhandledning: En stund på jorden. Författad av Jenny Karlsson

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

för samtalen och diskussionerna framåt

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor.

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga skrifter

Röda temat Min värld, mitt liv! Centralt innehåll åk 4

Södra Innerstadens SDF Sofielundsskolan

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga rum

SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte

Anna Karlefjärd Bedömning & betygssättning i särskolan

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9

Tänket bakom filmserien

Läsårsplan i Samhällskunskap år 6-9, Ärentunaskolan

Boken om Sveriges, Nordens och Europas geografi

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga skrifter

Tidsresan Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs F-3

Förslag den 25 september Samhällskunskap

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk

Lärarhandledning ELTON FÅR EN IDÉ av Ann Fagerberg Embretsén

- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11

Fastighetslabbets koppling till Läroplanen för grundskolan (Lgr 11)

Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia

LPP i Geografi. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. May 26, LPP geografi vt.2016.

New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt.

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Levnadsregler

GEOGRAFENS TESTAMENTE NORDEN

Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk

Svensk FOLKTRO Hösten

3.13 Historia. Centralt innehåll

Ekonomi och konsumtionsfrågor i hemoch konsumentkunskap och samhällskunskap

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Andliga ledare

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

Skolverket. Enheten för kompetensutveckling

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Tro & identitet

BIOLOGI Ämnets syfte Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

Transkript:

EUROPAS HUVUDSTÄDER KÖPENHAMN OM SERIEN Filmserien Europas huvudstäder är en filmserie som handlar om just huvudstäderna i Europa och dess betydelse för sitt land och Europa. t med filmerna är att ge en faktagrund för att kunna resonera kring likheter och skillnader mellan länder och regioner i Europa. Ämne: SO och Svenska Målgrupp: Från 10 år Längd: 12-20 min OM FILMEN Köpenhamn är Danmarks huvudstad och Nordens näst största tätort. Danmark är omgiven av vatten och det präglar Köpenhamn. Vi träffar Mikkel, en Köpenhamnsbo som tar med oss runt, både med båt och cykel. Vi möter Köpenhamnsbor som ger sina bilder av staden. Köpenhamn är ett populärt turistmål med många besökare och stor handel. Staden började faktiskt som en liten handelsplats för mer än tusen år sedan och har en intressant historisk resa som vi får veta mer om. Fristaden i Köpenhamn, Christiania, har sin spännande historia. Vi möter Nasasja, 15 år, som bor här. Köpenhamn satsar, liksom många andra storstäder, på att bli en ren stad. Vi får veta mer om det och mycket mer i filmen. Ämne: SO och Svenska Målgrupp:Från 9 år Längd: 19 min

KOPPLINGAR TILL LGR 11 Filmernas innehåll utgår från LGR11 med frågeställningar och uppgifter som utmanar elevens förmågor. Kursplan Geografi Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk referensram och ett rumsligt medvetande. Undervisningen ska ge eleverna kunskap om kartan och kännedom om viktiga namn, läges- och storleksrelationer så att de kan orientera sig och dra slutsatser om naturoch kulturlandskap och om människors levnadsvillkor. Ur det centrala innehållet för årskurs 4-6 Geografi Fördelningen av Sveriges, Nordens och övriga Europas befolkning samt orsaker till fördelningen och konsekvenser av denna. Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi. Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling. Kursplan Historia Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att tillägna sig en historisk referensram och en fördjupad förståelse för nutiden. De ska också få möjlighet att utveckla en kronologisk överblick över hur kvinnor och män genom tiderna har skapat och förändrat samhällen och kulturer.. Ur det centrala innehållet för årskurs 4-6 Historia Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser. Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen genom ökad handel och migration, till exempel genom vikingatidens resor och medeltidens handelssystem. De nordiska staternas bildande. Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser. Ur det centrala innehållet för årskurs 7-9 Historia De båda världskrigen, deras orsaker och följder. Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar.

Kursplan Samhällskunskap Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur individen och samhället påverkar varandra. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer. I en sådan helhetssyn är sociala, ekonomiska, miljömässiga, rättsliga, mediala och politiska aspekter centrala. Ur det centrala innehållet för årskurs 4-6 Samhällskunskap Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. Några orsaker till, och konsekvenser av, välstånd och fattigdom. Ur det centrala innehållet för årskurs 7-9 Samhällskunskap Några olika stats- och styrelseskick i världen. Hur länders och regioners ekonomier hänger samman och hur olika regioners ekonomier förändras i en globaliserad värld. Europeiskt och nordiskt samarbete, dess bakgrund och innehåll. Kursplan Svenska Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken. Ur det centrala innehållet för årskurs 4-6 Svenska Språkbruk i Sverige och Norden. Några varianter av regionala skillnader i talad svenska. Några kännetecknande ord och begrepp i de nordiska språken samt skillnader och likheter mellan dem. Vilka de nationella minoritetsspråken är. Ur det centrala innehållet för årskurs 7-9 Svenska Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel, till exempel digitala verktyg, för att planera och genomföra muntliga presentationer. Språkbruk i Sverige och Norden. Några varianter av regionalt färgat talspråk i Sverige och olika språk i Norden. Några kännetecknande ord och begrepp samt skillnader och likheter mellan de olika språken. FÖRMÅGOR SOM TRÄNAS I den här filmserien med filmhandledning tränas framförallt förmågorna 1. Begreppsförståelse 2. Analysförmåga 3. Kommunikativ förmåga

FÖRE FILMVISNINGEN Genomgång av Stockholm som referensstad. Läge på kartan, befolkning, historia, kända platser. Använd karta och se var Köpenhamn ligger. Vad kan ni utläsa av läget? Vad vet vi redan om Köpenhamn? Maten? Språket? Värderingar? Historia? Kända platser? Förklara följande begrepp: storstadsområde, kommun, mångkulturellt, fristad, drogliberalt UNDER FILMVISNINGEN Fundera över vad som är unikt för Köpenhamn. EFTER FILMVISNINGEN Frågor efter filmen INLEDNING 1. Köpenhamn är ganska platt. Varför då? 2. Hur många invånare har Köpenhamn? I storstadsområdet? I kommunen? 3. Var ligger Köpenhamn i relation till Sverige och Malmö? 4. Vad är Öresundsbron? 5. Vad är Kastrup? 6. Vad är Indre byn och Ströget? HISTORIA 1. Varför heter Köpenhamn just Köpen-hamn? 2. När bildades Köpenhamn ungefär? 3. När blev Köpenhamn Danmarks huvudstad? 4. Den danska kungen Christian IV (den Fjärde) hade stor betydelse för staden. På vilket sätt? 5. På 1700-talet höll hela staden på att förstöras. Vad hände? 6. Under andra världskriget råkade Danmark och Köpenhamn illa ut. Vad hände?

PLATSER 1. Vilka platser tog filmen upp? Vilka känner du till sedan innan? Vilka var nya för dig? 2. Vad vet du om Nyhavn? Amalienborg? Rosenborg Slott? Rundetorn? Börsen? Det Kungliga biblioteket? Operan? 3. Varför byggdes Tivoli? Hur används Tivoli idag? 4. Vad vet du om statyn den Lilla Sjöjungfrun? 5. Vad är det för speciellt med Christiania? LEVNADSVILLKOR 1. Hur är det att bo i Köpenhamn? Vilka olika sorters områden finns det? 2. Vad är det som präglar området Christianshavn? (förväxla inte med Christiania) 3. Vad är det som präglar området Nörrebro? 4. 10 000 svenskar pendlar till Köpenhamn varje dag och flera tusen svenskar bor i Köpenhamn. Vad är det som drar till sig svenskar till Köpenhamn? 5. Hur mycket omsätter Fristaden Christiania på droger varje år? 6. Vad har cyklar för relation till Köpenhamn? 7. På vilket sätt märks det att Köpenhamn satsar på miljön? ATT RESONERA KRING 1. Hur hade Köpenhamn, Danmark och Sverige kunnat se ut idag ifall ockupationen under andra världskriget hade fortsatt? 2. På vilket sätt har turism och handel stor betydelse för Köpenhamn? 3. Hur märker man att Köpenhamn är präglat av vatten? 4. 20% av danskarna har utländsk bakgrund. Hur präglar det Köpenhamn? 5. Resonera kring Fristaden Christiania. Vad gör Christiania speciellt och unikt? Vilka konsekvenser kan ett drogliberalt samhälle få för invånarna? 6. Det sägs att Danskarna och Köpenhamnsborna är världens lyckligaste folk. Kan det stämma? Argumentera för och emot. Kreativa uppdrag 1. Gör ett nyhetsreportage från Köpenhamn. Använd digitala bilder och texter. Något har hänt. Vad? 2. Du ska åka till Köpenhamn på semester en helg. Gör upp en resplan för helgen. Vilka platser ska du besöka och vilka sevärdheter vill du se? Vilka delar av Köpenhamn besöker du? Hur tar du dig runt? 3. Du jobbar på en turistbyrå och ska göra en turistbroschyr för att locka turister. Storlek A4. Använd bägge sidorna och vik som en broschyr. 4. Gör en podcast om Köpenhamn. Det kan vara ett resereportage eller något annat kopplat till huvudstaden. Förbered med fakta och frågor. Var en upp till tre personer och prata om Köpenhamn. Förbered även i vilken ordning ni ska ta upp olika ämnen. Spela in med din telefon eller dator.