Riktlinjer för rapportering av räntestatistikblankett MIR



Relevanta dokument
Instruktioner för rapportering av räntestatistikblankett MIR

ALLMÄNNA VILLKOR FÖR RIKSBANKENS KREDIT I SVENSKA KRONOR MED FAST RÄNTA (ALLMÄNNA VILLKOR FAST SEK-KREDIT) September 2009

VILLKOR FÖR 3-MÅNADERS KREDIT I SVENSKA KRONOR (KREDITVILLKOR SEK III)

Dessa villkor gäller från och med den 7 maj 2009.

Europeiska unionens officiella tidning L 297/51

ALLMÄNNA VILLKOR FÖR RIKSBANKENS PROGRAM FÖR KREDIT I SVENSKA KRONOR MED RÖRLIG RÄNTA (ALLMÄNNA VILLKOR RÖRLIG SEK-KREDIT) Februari 2009

Allmän information om bolån

Uppgifter övning I8: Uppgift nr 1 Sealine AB

ALLMÄNNA VILLKOR FÖR RIKSBANKENS PROGRAM FÖR KREDIT I SVENSKA KRONOR (ALLMÄNNA VILLKOR SEK-KREDIT) November 2008

Instruktion till Balansstatistik mot utlandet:

EUROPEISKA CENTRALBANKENS FÖRORDNING (EG)

Kreditgivaren erbjuder Bolån med säkerhet i bostadsrätt. Panten kan eventuellt kompletteras med annan säkerhet.

PRESSMEDDELANDE FÖRSTA PUBLICERING AV MFI:S RÄNTESTATISTIK FÖR EUROOMRÅDET 1

Riktlinjer till finanspolicy

ALLMÄNNA VILLKOR FÖR RIKSBANKENS PROGRAM FÖR KREDIT I AMERIKANSKA DOLLAR (ALLMÄNNA VILLKOR USD-KREDIT) Januari 2009

ALLMÄNNA VILLKOR FÖR RIKSBANKENS PROGRAM FÖR KREDIT I SVENSKA KRONOR MOT SÄKERHET I FÖRETAGSCERTIFIKAT (KREDITVILLKOR F-KREDIT)

Finansrapport augusti 2014

Information om Valutaränteswappar Här kan du läsa om valutaränteswappar som handlas som en OTC-transaktion med Danske bank som motpart.

VILLKOR FÖR KREDIT I AMERIKANSKA DOLLAR (KREDITVILLKOR USD II)

Finansrapport december 2014

Allmänna villkor Balanzialånet

Diagram 1. MFI:s kortfristiga inlåningsräntor och jämförbar marknadsränta (procent per år; ränta på nya avtal)

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION

Allmänna villkor för lån och placeringar - september 2009

Finansrapport april 2015

Allmän information om bolån

Nr 4 GRUNDLÄGGANDE EKVATION SOM ANGER EKVIVALENSEN MELLAN DELS LÅNENS, DELS ÅTERBETALNINGARNAS OCH OMKOSTNADERNAS VÄRDE

FINANSPOLICY. Hörby kommun. Beslutshistorik. Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

Ändring i kapitalförsörjningsförordningen

Allmänna villkor för lån och placeringar - oktober 2015

Finansrapport augusti 2017

Beskrivning av förändringar i rapportering av monetära finansinstituts tillgångar och skulder (MFI)

DEL I. Matematiska Institutionen KTH

FINANSRAPPORT AUGUSTI 2015

GRUNDLÄGGANDE EKVATION SOM ANGER EKVIVALENSEN MELLAN DELS LÅ- NENS, DELS ÅTERBETALNINGARNAS OCH OMKOSTNADERNAS VÄRDE

Allmän information om bolån

Finansmarknadsstatistik Noter

Svensk författningssamling

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Faktorer som påverkar aktiefondsparandet

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION KOMMISSIONENS REKOMMENDATION. av den 1 mars 2001

FINANSRAPPORT FEBRUARI 2015

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION

Anmäls i arbetsutskottet den 9 juni 2015

Handläggare Datum Diarienummer Silja Marandi KSN Jan Malmberg. Kommunstyrelsen

EN 1990 Eurokod: Grundläggande dimensioneringsregler för bärande konstruktioner Elisabeth Helsing, Boverket

Kurs: HF1903 Matematik 1, Moment TEN1 (Linjär Algebra) Datum: 25 augusti 2017 Skrivtid 8:00 12:00

Finansrapport avseende perioden 1 januari 31 mars 2016

Strukturakademin Strukturinvest Fondkommission LÅNG KÖPOPTION. Värde option. Köpt köpoption. Utveckling marknad. Rättighet

Skandias Bolån. en smartare väg till din bostad

FINANSRAPPORT MARS 2015

Bolånekod. EU-kod för information om bolån

Protokollsbilaga E Direktionens protokoll , 10

K O N S U M E N T K R E D I T I N F O R M A T I O N ( S E C C I )

Svensk författningssamling

Standardiserad europeisk konsumentkreditinformation (SEKKI) 1.Kreditgivarens namn och kontaktuppgifter. Kreditgivare Adress E-post Webadress

Del 16 Kapitalskyddade. placeringar

EUROPEISKT AVTAL OM EN FRIVILLIG UPPFÖRANDEKOD FÖR INFORMATION VID BOSTADSLÅN

December: I december 2003 omklassificerade ett institut delar av

FINANSRAPPORT JUNI 2015

1974 Nr 622. Bilaga 1. Indelning i försäkringskategorier som ska tillämpas vid beräkning av de storheter som följer av de försäkringstekniska riskerna

KS 9 10 SEPTEMBER 2014

Varför behövs exportfinansiering? sid 2. Vilka alternativ finns det att välja mellan? sid 3. Hur mycket och i vilka valutor kan man låna?

SÄRSKILDA VILLKOR FÖR SAMSUNG UPGRADE+ - SVERIGE

Dag (annan än lördag eller söndag) då affärsbanker är öppna för allmän bankverksamhet i Sverige.

SEK:s lilla handbok i exportfinansiering

Bolån 60+ Upptäck lånet som frigör ditt bundna kapital.

FINANSRAPPORT SEPTEMBER 2015

Handläggare Datum Diarienummer Silja Marandi KSN Jan Malmberg. Finansrapport avseende perioden 1 januari 30 september 2014

Lånevillkor för Riksbankscertifikat med rätt till återförsäljning maj 2010.

Inom EU har en standardiserad blankett för konsumentkreditinformation

Förhandsinformation om konsumentkrediter. Att kreditgivaren lämnar dessa uppgifter medför ingen skyldighet för denne att bevilja krediten.

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

Om användning av potensserier på kombinatorik och rekursionsekvationer

NORRVIKEN ALLMÄNNA VILLKOR LÅNEAVTALEN NORRVIKENS KUST MODER AB. vissa Långivare

Offentlig. Anvisning för uppföljningsrapportering av riktade långfristiga refinansieringstransaktioner (TLTRO)

Swedbank ABs. SPAX Lån 599. Slutliga Villkor Lån 599

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION. Upp till kr

Lösningsförslag envariabelanalys

Svensk författningssamling

VILLKOR FÖR TRANCH NR.1 SERIE NR. 3106

Slutliga Villkor för Lån 446 under Vasakronan AB:s (publ) ( Bolaget ) svenska MTN-program

Förhandsinformation om konsumentkrediter. Att kreditgivaren lämnar dessa uppgifter medför ingen skyldighet för denne att bevilja krediten.

L HOSPITALS REGEL OCH MACLAURINSERIER.

INFORMATION FÖR RIKSBANKENS BEGRÄNSADE PENNINGPOLITISKA MOTPARTER

Del 4 Emittenten. Strukturakademin

Koppling mellan Kreditdatabasen (KRITA) och Finansmarknadsstatistik

Förhandsinformation om konsumentkrediter. Inom EU har en standardiserad blankett för konsumentkreditinformation utformats.

1. Finanspolicyns syfte Finansverksamhetens mål Organisation och ansvarsfördelning Likviditetsförvaltning 3

Finansrapport april 2014

Möte för rapportörer

Riksbankens författningssamling

Revision av Stiborramverket del 2 och 3

Lånefordringar och andra fordringar som bör nuvärdesberäknas enligt ESV:s bestämmelser i 5 kap. 14 FÅB

STATSOBLIGATIONSLÅN. FÖR LÅN MED NUMMER , och

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION

VERSION BEGREPP OCH DEFINITIONER AVSEENDE STRUKTURERADE PLACERINGAR

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: Formell beskrivning det finns ett tal k så att A=kB

izave AB Information om ersättningar i Organisationsnummer Avseende år 2016

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION. Ambrion Finans AB Kungsgatan 13 A Växjö

Transkript:

(5) Ritlinjer för rapportering av räntestatistiblanett MIR (200-09-30)

2 2(5) Innehållsförtecning sida Posternas innehåll... 3. Referensperiod... 3.2 Löptidsfördelning av utlåning... 4.3 Definition av rörlig ränta... 4.4 Kontoortsrediter... 4.5 Övertrasseringsavgifter och räntor... 5.6 Avgift transationsonto med redit... 5 2 Nya avtal... 7 2. Allmänt... 7 2.2 Exempel nya avtal... 8 2.2. Inlåning med överensommen löptid... 8 2.2.2 Utlåning med bunden ränta som förfallit... 8 2.2.3 Höjd lånesumma på ett befintligt lån... 8 2.2.4 Befintligt lån som byter valuta... 9 2.2.5 Ändrad amorteringstid för ett befintligt lån... 9 2.2.6 Step-up lån... 9 3 Ränteberäning... 9 3. Överensommen årlig ränta... 9 3.2 Effetiv ränta... 3.3 Vägning av räntesatser... 2 4 Exempel... 3 4. Inlåning med tre olia belopp vid tre olia tillfällen... 3 4.2 Lån där det totala lånebeloppet inte tas ut diret... 4 4.3 Inlåning där avastning är opplad till indexutvecling... 4 5 Rapporteringsformat och tid för inlämnande... 5

3 3(5) Posternas innehåll Samtliga definitioner i räntestatistiblanetten är identisa med dem i RBFS 200: lisom med dem i ritlinjerna till MFI-blanetten, om inte annat anges i denna ritlinje. Rapporteringen ser månadsvis och avser belopp samt räntesatser för utestående stocar och nya avtal gällande in- respetive utlåning till svensa icefinansiella företag och svensa hushåll i svensa ronor. Positioner innehavda av svensa reditinstituts filialer i utlandet sa inte rapporteras i räntestatistiblanetten. Från ränteanalysen exluderas: - Problemrediter dvs. belopp och räntor avseende osära och oreglerade lånefordringar i de fall ränta inte intätsförs eller där den ränta som intätsförs ligger under marnadsräntan. Dessa belopp rapporteras i stället under olumnen belopp utanför ränteanalysen för att erhålla samma totala lånestoc som rapporteras i MFI-blanetten. Övertrasseringar sa inluderas i posten transationsonto med redit. Övertrasseringsavgifter sall inte inluderas som utlånat belopp på transationsonto med redit men däremot i olumnen avgift. Byggnadsreditiv setorfördelas i lihet med andra lånetyper. Negativa saldon på avistaonton tas upp på tillgångssidan under posten transationsonto med redit. Inlåning med överensommen löptid och inlåning med uppsägningstid följer definitionerna i RBFS 200:. Inlåning med överensommen löptid avser inlåning med avtalad löptid som inte an tas ut i ontanter under denna tid eller som under denna tid endast an tas ut i ontanter mot avgift eller försämring av räntevilloren. Inlåning med uppsägningstid avser inlåning som inte an tas ut i ontanter innan uppsägningstidens utgång eller som innan uppsägningstidens utgång endast an tas ut i ontanter mot avgift eller försämring av räntevilloren. Innan rapportering sa en avstämning göras att de utestående beloppen i räntestatistien överensstämmer med de inrapporterade beloppen på motsvarande rader i MFI blanetten, efter eliminering av positioner innehavda av eventuella filialer.. Referensperiod För utestående belopp sa stocar och räntor vid månadsslut rapporteras. För nya avtal, förutom dagslån, sa räntor rapporteras som genomsnitt av de under månaden avtalade räntorna. Stocarna för nya avtal, förutom dagslån, sa avse alla nya avtal under månaden. Räntor och stocar för nya avtal som inte finns var vid Övriga lån där räntan som intätsförs ligger under marnadsräntan (exempelvis lån till anställda och oncerninterna lån) sa däremot ingå i ränteanalysen.

4 4(5) månadsslut sa alltså inluderas. För de dagslån som efterfrågas på nya avtal sa rapporteringen avse utestående belopp vid månadsslut. Ränteberäning och beräning av genomsnittsränta tas upp i avsnitt 3..2 Löptidsfördelning av utlåning Som löptidsfördelning för utlåning används den ursprungliga räntebindningstiden för ett lån. Om olia räntebindningstider fastställs för olia delar av lånebeloppet i ett låneavtal sa varje del betratas som ett eget lån. Ett ensilt lån enligt ovanstående definition sa rapporteras i samma löptidsintervall i sin helhet, dvs. ett lån som är bundet på 5 år läggs i sin helhet i intervallet över 3 år t o m 5 år. Löptiden avser ursprunglig 2 löptid, dvs. ett lån bundet på 5 år hör till intervallet över 3 år t o m 5 år ända tills räntebindningstiden är slut. Ett lån som löper med rörlig ränta läggs i intervallet t o m 3 månader. Lånet sa alltid lassas efter den nu atuella räntebindningstiden, ingen hänsyn tas till eventuella tidigare räntebindningstider..3 Definition av rörlig ränta Med rörlig ränta avses lån med ursprunglig räntebindningstid upp t.o.m. 3 månader..4 Kontoortsrediter Utestående saldo på transationsonto sa redovisas inlusive revolverande rediter. På tillgångssidan fördelas beloppen på ontoortsrediter och övriga rediter. Kontoortsrediter avser ortredit som beviljats efter utgången av föregående reditperiod, d v s det belopp som inte betalats vid första möjliga betalningstillfälle. I regel utgår här ränta (med hänsyn till eventuell räntefri period) som överstiger noll procent. Vanligtvis betalas åtminstone en del av reditsulden vid varje betalningstillfälle. Den utestående sulden på ett och samma ort an alltså samtidigt bestå av både en betalortsfordring (utan ränta) och en ontoortsredit. Betalortsfordringar sa inte ingå i posten ontoortsrediter. Som motpart rapporteras den gentemot reditgivaren betalningsansvarige. 2 Med undantag för den nedre tabellen på Tillgångar, utestående belopp, där återstående räntebindningstid sa rapporteras.

5 5(5).5 Övertrasseringsavgifter och räntor Övertrasseringar sa inluderas i posten transationsonto med redit. Övertrasseringsränta, dvs. en högre ränta på övertrasserade belopp, sa ingå i rapporterad ränta. Övertrasseringsränta sa inte ingå i Avgift transationsonto med redit och revolverande rediter. Övertrasseringsavgift sa inte ingå i rapporterad ränta. För transationsonto med redit sa däremot övertrasseringsavgift ingå i Avgift transationsonto med redit och revolverande rediter. Exempel: För ett övertrasserat transationsonto tas en avgift på 00 ronor ut plus en övertrasseringsränta på 0 %. Övertrasseringsräntan sa då ingå i rapporterad ränta under Transationsonto med redit inl. revolverande rediter, Totalt exl. avgift medan övertrasseringsavgiften sa ingå i Avgift transationsonto med redit och revolverande rediter..6 Avgift transationsonto med redit I olumn Avgift transationsonto med redit och revolverande rediter redovisas vägd genomsnittsavgift för befintliga rediter (rediter som utnyttjas). Avgift transationsonto med redit och revolverande rediter avser de fatisa årliga avgifterna för rediten, plus eventuella övertrasseringsavgifter. Vägd genomsnittsavgift 3 beränas som Årligt avgiftsbelopp Disponerat belopp Exempel : Utestående och beviljad redit 30 000 ronor där årlig avgift är 500 ronor. Genomsnittsavgiften blir då,6667 % (500/30 000). Exempel 2: Utestående redit 20 000 och beviljad redit 50 000 ronor där årlig avgift är 500 ronor. Genomsnittsavgiften blir då 2,5 % (500/20 000). 3 Tidigare uttryct som B A / D där D = disponerat belopp, B = beviljat belopp och A = avgift i procent (av beviljat belopp) vilet an förenlas till följande uttryc.

6 6(5) Exempel 3: En redit har ett beviljat reditutrymmer på 00 000 ronor med årlig avgift på 500 ronor. Kreditutrymmet an utöas till 200 000 för ytterligare 300 ronor per år vilet låntagaren har gjort. 50 000 av rediten är utnyttjad. Genomsnittsavgiften blir,6 % ((500+300)/50 000). Exempel 4: En redit har ett beviljat reditutrymmer på 00 000 ronor med årlig avgift på 500 ronor och reditutrymmet an utöas till 200 000 för ytterligare 300 ronor. Låntagaren har doc valt att inte utöa reditutrymmet och betalar därmed 500 ronor i årsavgift. 50 000 är utnyttjat. Genomsnittsavgiften blir,0 % (500/50 000). Exempel 5: En redit har ett beviljat reditutrymmer på 00 000 ronor med årlig avgift på 500 ronor. Till rediten an även öpas en tilläggsförsäring för 300 ronor per år vilet låntagaren gjort. 50 000 är utnyttjat. Genomsnittsavgiften blir,0 % (500/50 000). Försäringen är ett tillägg som inte rävs för rediten varför den avgiften inte sa ingår. Exempel 6: En redit har ett beviljat reditutrymmer till 50 000 med årlig avgift 500 ronor. Låntagaren har utnyttjat 60 000 ronor och får därför betala en övertrasseringsränta på 8 % plus en övertrasseringsavgift på 50 ronor. Genomsnittsavgiften blir,0833 % ((500+50)/60 000). Disponerat belopp blir här 60 000 ronor eftersom övertrasseringar sa ingå i disponerat/utestående belopp.

7 7(5) 2 Nya avtal 2. Allmänt Nya avtal definieras som samtliga nya avtal som ingåtts mellan uppgiftslämnaren och respetive motpart någon gång under den atuella månaden för de instrumentategorier som efterfrågas på Tillgångar, nya under perioden och Sulder, nya under perioden. Nya avtal sa innefatta: Alla finansiella avtal där villor och förutsättningar som påverar räntan på ineller utlåning för första gången bestäms. 4 Alla nya avtal som är resultatet av direta förhandlingar rörande existerande in- och utlåning. I direta förhandlingar ingår bl.a. nyutlåning, flytt av lån, förtidsinlösning och omförhandlingar. Förlängningar av existerande avtal som indiret innebär omförhandlingar av villor och förutsättningar (se exempel i avsnitt 2.2.2). Sparande på onto där det inte finns ett i förväg fastställt belopp för månadsvis sparande. Varje ny insättning sa tas upp som ett nytt avtal. För avistaonton avser doc nya avtal utestående stoc. Förändringar i rörlig ränta (automatisa justeringar) som utförs av uppgiftslämnaren sa inte betratas som nya avtal. Ett byte från fast till rörlig ränta eller vice versa under avtalets giltighetstid, som ingår i avtalet, är inte ett nytt avtal utan en del av villoren och förutsättningarna för utlåningen som fastställts vid avtalstidpunten. De framtida förändringarna i lånet har redan förhandlats vid avtalstidpunten och sa därmed inte ingå i nya avtal. Villor och förutsättningar an innefatta information om räntesats, räntebindningstid och vila möjligheter till omförhandling som finns. En motpart förväntas vanligen ta ut hela lånet vid avtalets början. Ibland finns, i avtalet, en möjlighet att ta ut delar av lånet vid olia tidpunter, men det är irrelevant för nya avtal. Hela lånebeloppet som avtalats vid avtalets början sa inluderas i räntestatistien över nya avtal (se avsnitt 4.2). Överförda eller öpta lånestocar sa inte innefattas i begreppet nya avtal om de inte i samband med detta omförhandlas till en ny räntesats. Gällande rapportering på tillgångssidan av dagslån till ice-finansiella företag t.o.m. 2,5 miljoner SEK, över 2,5 miljoner t.o.m. 0 miljoner SEK samt över 0 miljoner SEK (se fli tillgångar nya under perioden ) sa belopp och räntesatser avse utestående belopp. 4 I normalfallet motsvaras detta i pratien av utbetalnings- alt insättningstidpunten. Sulle den fatisa räntesatsen fastställas under en tidigare rapporteringsperiod än utbetalnings- alt insättningstidpunten sa rapportering se vid tidpunten för fastställandet av räntesatsen.

8 8(5) Vid publicering och leverans av statistien utvidgas nya avtal till att innefatta hela utestående beloppet för transationsonto med redit och avistaonton. I blanetten finns därför transationsonto med redit och avistaonton endast på utestående balans och inte under nya avtal. 2.2 Exempel nya avtal 2.2. Inlåning med överensommen löptid En und sätter in ett belopp på onto med en överensommen löptid på 2 år. Insättningen ränas som ett nytt avtal eftersom det är då som beloppet och räntan avtalas. Om unden senare sätter in ytterligare belopp blir detta ett nytt avtal då räntan och löptid ommer att fastställas för första gången för detta belopp. Vid på förhand avtalat månadssparande är det doc endast första insättningen som ränas som nya avtal, i normalfallet är det då insatt belopp och ränta som utgör nytt avtal. 5 2.2.2 Utlåning med bunden ränta som förfallit När ett lån med bunden ränta förfallit och unden inte vill betala tillbaa lånet har unden följande alternativ: i) Informera reditinstitutet att han/hon vill förlänga lånet med samma räntebindningstid som tidigare alternativt annan räntebindningstid. ii) Göra ingenting, vilet an ses som ett indiret val att välja om samma räntebindningstid som tidigare. Dessa båda alternativ sa rapporteras som nya avtal, vilet gäller oavsett om villoren förblir identisa gentemot tidigare eller inte. Det an tilläggas att lån med bunden ränta som förlängs sa rapporteras som nya avtal även om de behåller samma interna lånenummer eller motsvarande specifiationsenhet hos reditinstitutet. 2.2.3 Höjd lånesumma på ett befintligt lån Om lånesumman på ett redan befintligt lån höjs sa hela lånet betecnas som ett nytt avtal, detta gäller både om det nya beloppet läggs in i det befintliga lånet eller om hela lånet läggs in som ett nytt lån. Om den nya lånedelen däremot läggs upp som ett nytt lån och det gamla beloppet ligger var i det befintliga lånet sa endast det nya lånet rapporteras som nytt avtal. 5 Undantaget är om avtalet är sådant att reditinstitutet med säerhet vet vad det totala sparandet ommer att bli. Då rapporteras hela det totala sparandet vid den tidpunt då avtalet ingås. Se ECB:s "Manual on MFI Interest Rate Statistics" 5.3.4.

9 9(5) 2.2.4 Befintligt lån som byter valuta Eftersom endast lån i SEK ingår i räntestatistien sa lån som byter från utländs valuta till SEK tas upp som ett nytt avtal när lånebelopp och räntesats i SEK fastställts. 2.2.5 Ändrad amorteringstid för ett befintligt lån Lån som ändrar amorteringstid sa inte betratas som ett nytt avtal eftersom det inte påverar räntevilloren för lånet. 2.2.6 Step-up lån Ett Step-up lån är ett lån där låntagaren binder räntan en viss tid men där de första månaderna har en extra förmånlig ränta. Den tid som har en mer förmånlig ränta an vanligen benämnas som en sorts erbjudandeperiod där tid och räntesats är förutbestämt i lånets avtal. Då perioden har passerats höjs räntan till en mer normal räntesats. Räntan per årsbasis för Step-up lån an med fördel beränas som ett geometris medelvärde. 6 3 Ränteberäning 3. Överensommen årlig ränta Räntan som sa rapporteras för samtliga instrumentategorier som avser nya avtal och utestående belopp är den överensomna årliga räntan. Den definieras som den räntesats som avtalats mellan uppgiftslämnaren och unden. Den sa vara omränad till årlig basis och vara noterad i procent per år. Samtliga räntebetalningar sa omfattas, men inga avgifter sa inluderas. En eventuell underurs, definierad som sillnaden mellan det nominella beloppet på lånet och det belopp som erhålls av unden, sa betratas som en räntebetalning vid avtalets början och därmed inluderas i den överensomna årliga räntan. 6 Exempel Step-up lån Ett lån har en räntebindningstid på år med 3 månaders förmånlig ränta. Den förmånliga räntan är 2 % och räntesats för resterande tid är 4 %. 2 2 9 r 2 2 2 4 4 4 4 4 4 4 4 4 2 3 4 3,3636 % ag

0 0(5) Den överensomna räntan annualiseras med hjälp av följande formel för att erhålla överensommen årlig ränta: x rag n n där: x = överensommen årlig ränta, r ag = den ränta per år som avtalats där datum för ränteapitaliseringen och alla betalningar och återbetalningar av lånet är jämnt fördelade under året. Sillnaden mellan denna och den överensomna årliga räntan är att den överensomna årliga räntan tar hänsyn till antalet ränteapitaliseringsperioder och räntebetalningsperioder under året. n = antalet ränteapitaliseringsperioder för inlåning och räntebetalningsperioder för utlåningen (vilet för transationsonto med redit innebär frevensen på ränte- och avgiftsbetalningar) per år, dvs. för årliga betalningar, 2 för halvårsbetalningar, 4 för vartalsbetalningar och 2 för månadsbetalningar. Vid dagliga ränteapitaliseringar och räntebetalningar sa ett standardår på 365 dagar tillämpas för sammanställning av överensommen årlig ränta, dvs. sottår lämnas utan avseende. Räntesatser på utestående belopp sa ställas samman som observationer vid månadens slut. Räntesatser på nya avtal sa beränas som månadens medeltal, dvs. inludera samtliga nya avtal som ingåtts någon gång under månaden. Exempel: Uppgiftslämnaren och unden avtalar ett lån med ursprunglig löptid 5 år med 0 % ränta per år (r ag ) där räntan betalas vartalsvis och lånebeloppet betalas tillbaa i slutet av år 5. n r 4 ag 0,0 x = 0,0383 = 0,383 % n 4

(5) 3.2 Effetiv ränta Effetiv ränta sa tillhandahållas för nya avtal gällande all utlåning till motparterna företagarhushåll och övriga hushåll med säerhet i blancorediter, övrig borgen, småhus eller bostadsrätter exlusive transationsonto med redit. Den effetiva räntan sa täca den sammanlagda reditostnaden (ränta plus avgift) för onsumenten. Den effetiva räntan beränas enligt nedanstående formel 7 : A m C t C t 2 t i i i i m C 2 t... C m där: A = reditbeloppet = det tal som motsvarar betalningens plats i tidsföljden bland redittagarens betalningar (första betalningen =, andra = 2, tredje = 3 osv.) C = det belopp som redittagaren sa erlägga vid betalningen i = den effetiva räntan m = det totala antalet betalningstillfällen för redittagaren t = tiden, uttryct i år och delar av år, mellan datum för rediten och datum för var och en av betalningarna till m. Om en avgift dras diret på utbetalningsdagen ifrån lånebeloppet betratas den som erlagd med beloppet C vid period t = 0. Intervallen mellan de vid beräningen använda tidpunterna anges i år eller delar av år. Ett år sa anses ha 365 dagar eller 365,25 dagar eller (för sottår) 366 dagar, 52 vecor eller 2 jämnlånga månader. En jämnlång månad anses ha 30,4666 dagar 8. Exempel : Ett lån på 000 SEK tas januari 200. Återbetalningsbeloppet 200 SEK (inluderar lånebeloppet samt räntor och avgifter) sa betalas tillbaa den juli 20 (546 dagar efter det att lånet togs). Evationen ovan blir enligt följande: 000 m C i t 200 546/365 i vilet ger en effetiv ränta i = 0,29620 = 2,9620 % 7 För ytterligare information hänvisas till Konsumentverets författningssamling KOVFS 2004:6. 8 Till sillnad från beräningen av den överensomna årliga räntan, där ett standardår på 365 dagar tillämpas (se avsnitt 3.).

2 2(5) Exempel 2: Ett lån på totalt 000 SEK tas januari 200. Av dessa 000 är 50 SEK en administrativ avgift, vilet innebär att det egentliga lånet endast är 950 SEK. Återbetalningsbeloppet 200 SEK sa, i lihet med exemplet ovan, betalas tillbaa den juli 20 (546 dagar efter det att lånet togs). Evationen blir enligt följande: 950 m C i t 200 546/365 i vilet ger en effetiv ränta i = 0,69026 = 6,9026 % Exempel 3: Ett lån på 000 SEK tas januari 200. Lånet sa betalas tillbaa vid två tillfällen, 600 SEK betalas efter år (365 dagar) och ytterligare 600 SEK betalas efter 2 år (730 dagar). Evationen blir enligt följande: 000 m C i t 600 365/365 i 600 730/365 i vilet ger en effetiv ränta i = 0,306623 = 3,0662 % 3.3 Vägning av räntesatser Räntan redovisas som beloppsvägt genomsnitt av räntesatser, dels per produt/setor dels totalt. Vägd genomsnittsränta för utestående balans beränas som För nya avtal, som avser avtalat belopp och inte utnyttjat, blir motsvarande D = disponerat belopp B = beviljat belopp R = räntesats i procent D D R B B R För vägd genomsnittsavgift se avsnitt.6.

3 3(5) 4 Exempel 4. Inlåning med tre olia belopp 9 vid tre olia tillfällen Nedan följer en jämförelse mellan nya avtal och utestående stocar i ett exempel med tre olia inlåningsbelopp vid tre olia tillfällen: i) Januari 200 placeras 000 SEK till 2,00 % ränta per år med överensommen löptid år. Ränteapitalisering halvårsvis. ii) Januari 20 placeras 2 000 SEK till 3,5 % ränta per år med överensommen löptid 2 år. Ränteapitalisering en gång per år. iii) Januari 202 placeras 2 500 SEK till 3,76 % ränta per år med överensommen löptid 3 år. Ränteapitalisering vid löptidens slut. Tabellen nedan visar hur respetive belopp sa rapporteras som nytt avtal alternativt utestående belopp: Jan 200 Jan 20 Jan 202 Jan 203 Jan 204 Utestående Ränta 2,000 % 3,500 % 3,449 % 3,6269 % 3,6269 % Belopp 000 r 2 000 r 4 500 r 2 500 r 2 500 r Nya avtal Ränta 2,000 % 3,500 % 3,6269 % - - Belopp 000 r 2 000 r 2 500 r - - i) 2,000 % 000 r ii) 3,500 % 2 000 r 3,500 % 2 000 r iii) 3,6269 % 2 500 r 3,6269 % 2 500 r 3,6269 % 2 500 r Först beränas den årligt överensomna räntan för lånen: 2 0,02 i) 2,000 % 2 0,035 ii) 3,500 % 3 0,0376 iii) 3,6269 % / 3 För januari 202 när det finns två inlåningsposter med olia räntor beränas räntan på 3,500 2000 3,6269 2500 utestående belopp som 3,449 % 2000 2500 9 Detsamma gäller vid utlåning.

4 4(5) 4.2 Lån där det totala lånebeloppet inte tas ut diret Ett lån på 5 000 SEK med ursprunglig löptid 6 år och en överensommen årlig ränta på 4,2 % är avtalat år. I ontratet står att unden an ta ut delar av lånet enligt ett avtalat schema. Att delar av lånet tas ut vid olia tillfällen berör inte vad som sa rapporteras under nya avtal eftersom nya avtal endast fångar avtalet mellan unden och reditinstitutet vid avtalstidpunten dvs. år. Som nya avtal rapporteras därför det totala lånebeloppet (5 000 SEK) som avtalats vid tidpunten år samt räntan gällande det totala beloppet. Den successiva öningen av lånet ommer i stället att synas i de utestående beloppen då utestående belopp avser utnyttjad redit, se tabell nedan: År År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 Utestående Ränta - 4,2 % 4,2 % 4,2 % 4,2 % 4,2% Belopp - 500 r 3 000 r 4 500 r 5 000 r 5 000 r Nya avtal Ränta 4,2 % - - - - - Belopp 5 000 r - - - - - 4.3 Inlåning där avastning är opplad till indexutvecling Detta berör insättningar som består av två omponenter, dels inlåning med överensommen löptid med en viss ränta och dels ett inbyggt derivat där avastningen beror på ett börsindex, atieorg eller linande med en lägsta avastning på 0 %. För nya avtal sa endast den i förväg ända, dvs. den garanterade räntan rapporteras. För utestående sulder sa den garanterade räntan rapporteras, vid löptidens slut sa doc den fatisa räntan rapporteras, dvs. både den garanterade räntan och avastningen från derivatomponenten. Ett exempel på denna typ av inlåning ges nedan. Inlåning ser med 2 års överensommen löptid med garanterad ränta på,5 % per år som utbetalas vid löptidens slut. Vidare finns möjlighet att få ytterligare avastning på mellan 5 och 5 procent, sett till hela perioden, beroende på utveclingen av ett atieindex. Öar indexet minst 5 procent under perioden erhålls motsvarande avastning upp till 5 % utöver den garanterade räntan. Sjuner indexet eller stiger mindre än 5 procent utbetalas endast den garanterade räntan. Räntan på nya avtal är den garanterade räntan omränad till överensommen årlig ränta, dvs.,4889 % (a). Eftersom ingen annan garanterad avastning än den garanterade räntan finns blir den utestående årliga räntan under löptiden ocså,4889 %. Om indexet stigit 8 procent vid löptidens slut sa den årligt överensomna

5 5(5) räntan även innefatta derivatomponenten och räntan an då beränas som i (b) vilet ger en årligt överensommen ränta på 5,3565 %. 2 0,05 (a),4889 % / 2 0,05 0,08 / 2 (b) 5,3565 % / 2 2 5 Rapporteringsformat och tid för inlämnande Räntesatserna rapporteras med fyra decimaler och volymerna i tusental ronor. Blanetten sa vara Statistisa centralbyrån tillhanda senast :e bandagen efter månadens utgång.