Israel - Palestina Konflikten

NA15-2016-05-22 Israel - Palestina Konflikten

Innehåll 1. Förenta Nationerna 3 1.1 Huvudorganen. 3 2. Mänskliga Rättigheter 4 2.1 Medborgerliga Rättigheterna... 4 2.2 Politiska Rättigheterna 4 2.3 Ekonomiska, Sociala, Kulturella Rättigheter.. 4 2.4 Tre Generationers Rättigheter. 4 2.4.1 Första Generationens Rättigheter 4 2.4.2 Andra Generationens Rättigheter. 4 2.4.3 Tredje Generationens Rättigheter 5 2.5 Rättigheter Kan Vara Svåra Att Följa.. 5 2.6 Förenta Nationernas Mål.. 5 3. Folkrätt 6 4. Palestina Konfilkten. 7 4.1 Ursprung & Historia. 7 4.2 Världskrigen. 7 4.3 Israel Blir Självständigt 7 4.4 FN:s Lösning. 8 4.5 Kriget Mot Grannländerna 8 4.6 Sexdagarskriget.8 4.7 Oslo Avtalet 8 4.8 FN:s Roll 8 5. Källkritik.. 9

1. FN eller som det egentligen heter, Förenta Nationerna, är en organisation som arbetar för internationellt samarbete. Förenta nationerna grundades år 1945 efter andra världskriget. Målet var att alla nationer skulle gå ihop och samarbeta så att det inte blir något mer världskrig. Först var bara 51 länder med i FN, nu är 193 länder med vilket betyder att nästan alla självständiga länder i världen är med. De främsta målen för FN är att bibehålla fred i världen, jobba för dem mänskliga rättigheter som finns, göra miljön bättre och att bekämpa fattigdom och annan orättvisa i världen. Så de jobbar helt enkelt för hållbar utveckling. 1.1 Huvudorganen: Förenta nationerna har sex stycken huvudorgan. Det första, generalförsamlingen, är en församling där nationerna samlas för att diskutera dem problem som finns och för att ta beslut om viktiga frågor om t ex fattigdom. Säkerhetsrådet är det andra organet i förenta nationerna. Organet finns för att upprätthålla fred och säkerhet i världen. Det tredje, Ekonomiska och sociala är FNs centrala plattform för debatt och nytänkande om saker som t ex hållbar utveckling. Ett annat organ är den internationella domstolen i Haag, Haagdomstolen. Haagdomstolens huvuduppgift är att avgöra rättstvister och att ge rådgivande yttranden om juridiska frågor.

2. Mänskliga rättigheter De mänskliga rättigheter som finns finns för att alla på jorden ska kunna leva sitt liv så rättvist och bra som möjligt. Ingen ska behöva bli torterad, hotad eller satt i slaveri. Man ska också ha yttrandefrihet och ha möjlighet att delta politiskt i landet du lever i. 2.1 Medborgerliga rättigheterna: Det finns olika mänskliga rättigheter som måste uppfyllas. Medborgerliga rättigheterna handlar om säkerställandet av människors fysiska och mentala integritet, liv och säkerhet. Den skyddar individers frihet och intrång av regeringar och privatpersoner. Den skyddar också individen från diskriminering på grund av politisk eller sexuell läggning, ras, religion, kön, ålder, färg eller funktionshinder. 2.2 Politiska Rättigheterna: Dem politiska rättigheterna skyddar individen från orättvis rättegång och rättsmedel. Man ska alltså bli behandlad rättvist av domstol och polis. Man ska också få rösta på vilken parti man vill. De politiska rättigheterna handlar också om att man ska få använda sig av självförsvar. 2.3 Ekonomiska, Sociala och Kulturella Rättigheterna: En annan kategori inom mänskliga rättigheter är ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Det handlar främst om rätten att få gå i skolan och lära sig vad man vill utan att bli diskriminerad på grund av det. Också om att man ska ha en bostad, bra hälsa och tillfredsställande levnadsstandard. Medlemstaterna i FN har en skyldighet att respektera, skydda och så klart uppfylla de här rättigheterna 2.4 Tre Generationers Rättigheter: En annan kallas för tre generationer av mänskliga rättigheter. Uppdelningen av de mänskliga rättigheterna i tre generationer föreslogs ursprungligen 1979 av tjeckiska juristen Kasel Vasak vid International Institute of Human Rights i Strasbourg. Hans delning följer tre ledord i franska revolutionen, frihet, jämlikhet och brödrarskap. 2.4.1 Första Generationens Rättigheter: Första generationens rättigheter, ofta kallad de blå rättigheterna, handlar främst om att rättigheter som rätten till liv, likhet inför lagen och yttrandefrihet uppylls. En medborgare ska ska ha vissa rättigheter gentemot staten. De blå rättigheterna banade väg för det amerikanska Declaration of Independence och The Bill of Rights på 1800:a talet. Så den första generationen handlar mycket individens frihet mot staten och i samhället. 2.4.2 Andra Generationens Rättigheter: Andra generationens rättigheter handlar om jämställdhet och blev erkända av regeringar 1945, efter andra världskriget. I den andra generationens rättigheter hittar man rätten att jobba, rätten till rättvisa, rätten till hälsa, rätten till social säkerhet och rätten till utbildning. Andra generationens rättigheter handlar tvingar staten att ge individen i samhället vissa rättigheter. Den garanterar dig som medborgare rättigheter i samhället.

2.4.3 Tredje Generationens Rättigheter: Tredje generationens rättigheter ger dig som individ rättigheter som går utöver bara samhället. Den tredje generationen handlar om hur du som medborgare har rätt till fred, utveckling, balanserad miljö och kommunikation. Problemet med den tredje generationen är att det är svårt och oklart vem som ska ge dig som medborgare dessa rättigheter. Eftersom det handlar om så mycket mer än bara staden du bor i eller länet du bor i blir det svårt att veta och bestämma. 2.5 Rättigheter Kan Vara Svåra Att Följa: Alla dessa rättigheter kan vara svåra att följa. Alla länder klarar det inte. En anledning kan vara att det inte finns en fungerande styrelse och rättsystem. Det måste finnas ett fungerande rättsystem annars skulle ingen kunna göra något åt brottslighet. Utbildning är också grundläggande för ett land som följer mänskliga rättigheter ska fungera. Man kan inte få ett jobb inom styrelse eller någon myndighet om man inte har någon utbildning. 2.6 Förenta Nationernas Mål: Själva meningen med Förenta Nationerna är ju att gemensamt kunna bibehålla freden i världen. Om man då går och nekar ett oroligt land som Nordkorea makten som de har i FN finns risken för konflikt. FN skrev en rapport på 375 sidor fylld med nordkoreanska brott. Tortyr, slaveri, försvinnanden, våldtäkt, mord och tvångsaborter. Många går emot allt det mänskliga rättigheter står för. Men FN vill inte sparka ut ett land. Alla länder kan bli utvisade men vissa länder som Nord Korea är svåra. Nord Korea är allierade med Kina så om man skulle rösta ut Nord Korea skulle Kina använda Veto för att lägga ned det hela. Förenta Nationerna vill hjälpa länderna i världen. Om FN skulle göra sig av med ett land som t ex Nordkorea så skulle de inte ha inflytande över landet längre. Man kan se det som en elev som inte beter sig i skolan. Om man då skulle utvisa eleven från skolan så skulle saker aldrig bli bättre. Det hela skulle bli kontraproduktivt. Ett land som är med i FN får egentligen ingen direkt makt. Det finns ingen FN armé man kan kalla på om man behöver den. Taiwan, som inte är medlem på grund av att Kina inte tillåter det, tappar inte möjligheten till handel med andra länder. Medlemskapet egentligen inte landet något konkret. Så varför är man med i FN? För det första betyder det att landet uppmärksammas som ett land i ett samfund. Kosovo t ex vill gärna vara med i FN för att de då uppmärksammas som en självständig stat. För det andra så blir det lättare för ett land att kommunicera med andra medlemsländer vilket kan förebygga krig och bevara god handel.

3. Folkrätten Folkrätt är ett rättsystem som gäller mellan länder. Det är en uppsättning regler som i allmänhet anses och accepteras som binder relationer mellan nationer och stater. Alla stora internationella organisationer berörs också, FN och Röda Korset t ex. Folkrätten tar upp ämnen som t ex mänskliga rättigheter, användadet av världshaven, vad som definierar en stat och internationell miljörätt. Sedan andra världskrigets slut har mänskliga rättigheter blivit en stor del i folkrätten. Folkrätten fungerar som en mall för hur man ska behålla stabila och organiserade internationella relationer. Det handlar inte om några lagar för sådana finns inte mellan länder. Mellan länder finns inte heller någon polis. Folkrätt går tillbaka i tiden till urgamla regler och principer. Länder har alltid gått ihop för att skriva regler för att undvika krig. Det handlar om att individen ska vara så säker och har en så bra levnadsstandard som möjligt i samhället denne lever i. För att kunna säkerställa detta måste länder gå ihop och göra gemensamma beslut. Folkrätt är bra eftersom målet med det är att man ska få ha ett så bra och säkert liv som möjligt. Det finns ingen anledning till varför det skulle vara dåligt men det finns däremot anledningar till varför länder inte skulle kunna följa dem. Mänskliga rättigheterna har jag redan skrivit om varför vissa länder inte kan följa. Det är ungefär samma anledningar när det kommer till dem andra delarna inom folkrätt. Kunskapsbrist, brist på fungerande styrelse och stora mer tillfälliga saker som ekonomisk kris. Fokus kan också läggas på annat som inte är folkrätt.

4. Palestina Konflikten År 1948 upprättades staten Israel trots protester från Palestinier och arabvärlden. Sedan 1967 har palestinierna i Israel levt under Israelisk styrelse. Sedan dess har sammandrabbningarna mellan palestinier och israeler varit många och långt från fredliga. 4.1 Ursprung & Historia: Konflikten har sin bakgrund i att europeiska judar flyttat till det Historiska Palestina, som idag är Israel och Palestina. Anledningen bakom den judiska invandringen är Sionismen. Sionismen är en ideologi och politisk rörelse som arbetat för judarna i det Historiska Palestina. Den kom till på 1880 talet. Planen att bygga upp en judisk stat var kom ifrån idén om nationalstaten: en stat till vart folk. Judarna sågs som ett folkslag som borde ha sin egen stat. Denna åsikt var också en reaktion på antisemitismen och judeförföljelsen i Europa under den tiden. Palestina utsågs som en bra del i världen att bygga upp en sådan stat med anledning av att judarna har ett historiskt ursprung därifrån. Judarna blev utdrivna från Palestina år 70 efter staden Jerusalem erövrats och förstörts av romare. De har sedan dess spridit sig till Europa och övriga mellanöstern. Detta är en stor anledning till varför många judar känner en känsla av äganderätt till Palestina. Också varför många judar har flyttat dit på senare tid. 4.2 Världskrigen: Efter första världskrigets slut blev det Osmanska Riket besegrade av Storbritannien med stor hjälp av araberna. Anledningen bakom den hjälp Storbritannien fick var att araberna var lovade självstyre i området. År 1939 när kriget mot Nazityskland drog igång var det viktigt med fred i Palestina för den brittiska armén. Lösningen var att det skrevs en bok om hur Britterna garanterade ett självständigt Palestina med en arabisk majoritet. Efter första världskrigets slut blev England det land som fick makten över Jordanien, Palestina och Irak. Under det första världskriget bestämde sig britterna att godkänna sionisternas önskan om en egen Judestat. Balfourdeklarationen skrevs. I denna stod det att britterna inte skulle godkänna en sådan stat om detta innebar att de medborgerliga eller de religiösa rättigheterna hos de icke judiska invånarna kränks. Britterna ville ha en säker väg till Indien och säkra dem oljeledningar som gick under Palestina. Mellan 1920 och 1945 ökade antalet judar i Palestina från 80 000 till nästan en halv miljon. Samtidigt som judarna ökade i antal blev araberna mer och mer oroliga att de skulle bli en minoritet bland en judisk befolkning. Den arabiska nationalismen växte allt större på grund av detta. Efter ett flertal protester och demonstrationer blev spännigen mellan araberna och judarna stor. Britterna blev oroliga och år 1933 begränsades judarnas invandring till Palestina. 4.3 Israel Blir Självständigt: 14 Maj 1948 blev Israel självständigt. Samtidigt angrep extrema judiska styrkor både palestinier och britter. Detta fick arabiska styrkor från många andra länder att blanda sig in i konflikten. Allt tappades upp mer och mer. Spekulationer, demonstrationer, terrordåd, massakrer och uppror gjorde Britterna, som under den tiden var upptagna med andra världskriget, mer oroliga. Storbritannien drog sig till slut ur konflikten och överlät det hela till FN.

4.4 FN:s Lösning: FN lade kom fram till en lösning som skulle dela upp Palestina till en Judisk och en Arabisk del med Jerusalem under Internationell kontroll. Judarna skulle få 55% och araberna 44%. Förslaget accepterades av judarna med nekades av araberna. Direkt efter omröstningen startade Araberna stridigheterna i Jerusalem. Arabiska styrkor började rekryteras från Syrien. Arab Liberation Army, som den nya organisationen hette började infiltrera Palestina och Jerusalem. De gick sedan till attack mot dem judiska delarna i Palestina. 4.5 Kriget Mot Grannländerna: Kort därefter började Egypten, Jordanien, Irak, Libanon och Syrien ett krig mot Israel. Israel blev inblandade i ett två årigt krig med sina grannländer, ett krig där Israel segrade. När kriget tog slut i januari 1949 hade Israel ett landområde som var 77 procent av det historiska Palestina, det vill säga 22 procent mer än FN: s delningsplan hade föreslagit. Det är dessa 77 procent som utgör det folkrättsligt erkända Israel idag. Egypten och Jordanien tog kontroll över resten av Palestina under kriget 1948. 4.6 Sexdagarskriget: Efter kriget 1948 har det bara varit ett till, sexdagarskriget 1967. Israel tog Gaza från Egypten, Västbanken och resten av Jerusalem från Jordanien och delar från södra Syrien. Efter kriget kontrollerade Israel mer än det Historiska Jerusalem. En miljon palestinier fick då leva under israelisk kontroll. 4.7 Oslo Avtalet: Oslo avtalet förhandlades mellan 1990 och signerades 1994. Avtalet skulle lägga grunden för ett slutligt fredsavtal. Israel delades in i delar där Israel och Palestina fick sina delar. Under perioden då avtalet skrevs fick förhandlingarna ett snabbt slut då den israeliske statsministern blev mördad av judiska extremister. Hans efterträdare var mindre villig att förhandla. Samtidigt startade palestinier självmordsangrepp mot civila i Israel. Under förhandlingarna hände det inte mycket. Israeliska militären togs bort från Gaza och en grund för den Palestinska myndigheten lades. 4.8 FN:s Roll: År 1945 skickades Förenta Nationernas Fredsbevarande Styrkor ut till Palestina. Deras uppgift var att avsluta kriget mellan Israelerna och Palestinierna. Dessa styrkor är fortfarande kvar i Israel nu med samma uppgift. De försöker hindra sammanstötningar mellan parterna, kontrollera så att civila inte påverkas negativt, och allmänt hålla reda på hur fredsavtalen följs upp. Förenta Nationerna har också en egen organisation, UNRWA. De arbetar med att hjälpa palestinska flyktingar. Sedan 1948 har FN kommit på många lösningar för att stoppa konflikten men Israel har ignorerat. I FN:s säkerhetsråd blir de flesta förslagen mot Israel nekade av USA genom veto. FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur (UNESCO) accepterade Palestina som medlem i oktober 2011, något som stärker Palestinas strävan att bli en egen stat i internationella forum. USA har dragit in sitt ekonomiska bistånd till organisationen i protest. Sedan konfliktens början har mer än 19 000 människor mist sina liv.

5. Källkritik: De sidor jag har använt är bara Wikipedia, FN:s Hemsida, NE och Globalis. Alla är sidor som rekommenderas och som många använder. Det finns ingen anledning till varför källorna inte skulle vara trovärdiga. Det som står på FN:s hemsida kommer direkt från de så det som står där gäller. Globalis och NE är hemsidor som har blivit rekommenderade av många lärare samt elever.