Bioekonomi och biobaserad ekonomi

Relevanta dokument
Att ställa om till bioekonomi hur gör vi det i samverkan?

Vad är bioekonomi och varför ska vi hålla på med det?

Politiska initiativ med bäring på bioekonomi KSLA 12 dec

Landsbygdsdepartementet, om Biobaserad samhällsekonomi och förväntningar

Hur skapar vi bättre arbetsmiljö för städpersonal? Lisa Schmidt

SCAs hållbara innovationer Susan iliefski-janols, Hållbarhetschef. Susan Iliefski-Janols, Director Sustainability Product Sustainability

Den växande bioekonomin hur ser den ut? Om bioekonomi och branschens möjligheter. Vad krävs av politiker och beslutsfattare?

Agenda Bioraffinaderi / Grön Agenda

Den nationella innovationsstrategin

Forskning & innovation för ett hållbart energisystem. Klara Helstad Chef enheten hållbar industri

Bioekonomi Nationella processer och strategier inom området

Energi & klimat i Värmland

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

De gröna frågorna i årets forskningsproposition

Forskningspropositionen 2016/17:50 Kunskap i samverkan

Lokala energistrategier

Innovationskraft i hela landet

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Framtiden är vår viktigaste marknad. Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

Agenda 2030 och Skogen

Kinas globala ambitioner inom vetenskap, teknik och innovation vad betyder det för Sverige och svenska aktörer? SYLVIA SCHWAAG SERGER, MAY 8, 2019

Sydsvensk REGION BILDNING. Ideell förening

Kvinnors arbetsmiljö i industrin

Det Nordiska Bioekonomi-Initiativet (NBI) Jan Svensson

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet

POLICYS FÖR BIOPLAST Ett ramverk för hållbar industriell tillväxt i EU

Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef

Kunskap i samverkan. Helene Hellmark Knutsson Minister för högre utbildning och forskning. Utbildningsdepartementet 1

#textildialogen #hållbartextilvärdekedja Login: Konferens Lösenord: 2019-FHKonf-02

Klimatneutrala Västsverige

Forsknings- och innovationsstrategi för en biobaserad samhällsekonomi

VERKSAMHETSPLANERING 2019 RELATION TILL GLOBALA MÅLEN & MILJÖMÅLEN

Grogrund SLUs Centrum för förädling av Livsmedelsgrödor. Lena Åsheim Ordförande för Styrgruppen

Urban Food och Urban Health, Erik Fahlbeck Vicerektor SLU

Energi, klimat och miljö

Sveriges grönaste plastföretag. Skapa hållbar plast. Utan att tumma på kvalitet eller kostnad

Nytt klimatmål Kf 7 dec 2015

Forskning och utbildning för ett hållbart samhälle

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source

SCAs hållbara värdekedja Susan Iliefski-Janols, Hållbarhetschef

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Forsknings- och innovationsstrategi för en biobaserad samhällsekonomi

Överblick: FNs mål för hållbar utveckling Kartläggning mot VGRs verksamhetsområden Betydelse av FNs hållbarhetsmål för VGR Identifierade gap

TILLSTÅNDET I MILJÖN 2017

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi

Det Nordiska Bioekonomi-Initiativet

Näringsdepartementet. En nationell strategi för regional tillväxt och attraktionskraft

HÅLLBAR UTVECKLING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

Arbeta mindre rädda jorden!

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

LRF biobaserad ekonomi GLOBALA UTMANINGAR är lokala. Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

TILLSTÅNDET I MILJÖN 2017

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

Resultatet av forsknings- och innovationspropositionen och FoIstrategin för en En biobaserad samhällsekonomi

Svenskt Näringsliv har tagit del av ovanstående remiss och önskar framföra följande synpunkter.

Smart specialisering i 21 regioner Cecilia Johansson Luleå

TILLSTÅNDET I MILJÖN 2017

Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012

Bortom BNP-tillväxt. Scenarier för hållbart samhällsbyggande

Forskningsrådet Formas. Formas. Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande

bruka utan att förbruka

Regionalgeografi. Världen i regioner

Forskningspropositionen 2016/17:50 Kunskap i samverkan

Smart specialisering. Cecilia Johansson

Vision och strategi 2025

Sveriges bidrag till det globala virkesbehovet

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET

TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING

Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen?

Potential för hållbara biodrivmedel

Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019

Vad är målbilder för LRF Skåne?

Strategi ( ) för Grogrund SLU:s centrum för förädling av livsmedelsgrödor

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Hållbar näringslivsutveckling. framtidsperspektiv. Kunskapsdag, Arena för Tillväxt och SKL. Stockholm den 8 december 2017.

Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna?

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln

Välja bort problemen eller välja in lösningarna? Göteborg, 14 september 2016

Vilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna?

Markanvändning i Sverige och globalt, nu och i framtiden. Janne Bengtsson Framtidens Lantbruk & Inst. Ekologi SLU, Uppsala

Skogsriket Skogslänet - Skogsprogrammet

MED SIKTE PÅ ATT FÖRÄNDRA DRIVKRAFTERNA. Miljötillståndsdagen 2018 Malmö Marcus Carlsson Reich

En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige

Industriell symbios i Sotenäs kommun

Det finns inga gratisluncher!

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Introduktion till projektledning

Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län

En dag om livsmedelsforskning och -innovation 23 januari 2019

Strukturen i gymnasieskolans ämnesplaner

AGENDA. Välkomna till den pågående RUS-processen. Tomas Stavbom, chef regionalutveckling, Regionförbundet Uppsala län

Plastpåsar Myter och sanningar

Skog till nytta för alla- Räcker den svenska skogsråvaran?

Utdrag från kapitel 1

Vad är ett bioraffinaderi och varför är de så bra för framtiden och miljön?

Bioplaster. Fakta och siffror

Transkript:

Bioekonomi och biobaserad ekonomi Vad står begreppen för och vilka möjligheter har Sverige med sin biomassa från jord- och skogsbruk? 2016-02-05, KSLA Räddaren i nöden Louise Staffas

Vår vision är det hållbara samhället Vi bidrar till det genom att överföra vetenskap till verklighet. Med andra ord, se till att den senaste forskningen kommer till praktisk användning i företagen och i samhället i övrigt.

Om IVL Oberoende ställning Ägs av en stiftelse bildad gemensamt av staten och näringslivet Verksamheten täcker hela hållbarhetsområdet Både forskning och uppdrag Laboratorier och testanläggningar Kontor i Stockholm, Göteborg, Malmö, Fiskebäckskil och Beijing, Kina

Våra temaområden Klimat och energi Luft och transporter Vatten och mark Resurseffektiva produkter och avfall Hållbart samhällsbyggande Hållbar produktion

Bioekonomi och biobaserad ekonomi Bioekonomi och biobaserad ekonomi har blivit begrepp som under de senaste åren fått mycket uppmärksamhet inom vetenskap, politik, affärsverksamhet och inte minst hos allmänheten. Startskottet för detta begrepp var när OECD publicerade sin agenda i ämnet 2009, och USA och EU publicerade sina 2012 Alla vet väl vad en bioekonomi innebär? Eller? Är det någon skillnad på bioekonomi och biobaserad ekonomi?

Strategier för bioekonomi en internationell utblick och jämförelse Studie finansierad av f3 knowledge center 2013 Beskrivning och jämförelse av 8 officiella nationella bioekonomistrategier: OECD, USA; EU, Tyskland, Australien, Kanada, Finland och Sverige Syftet var att jämföra ett antal strategidokument: hur utmaningen om övergång till bioekonomi antas i olika länder 2016-02-05, KSLA Räddaren i nöden Louise Staffas

Iakttagelser (1): Bioekonomi vs biobaserad ekonomi Två termer som i viss mån används olika och i viss mån som likvärdiga. Skillnaden är dock inte uttalad eller definierad. Bioekonomi används huvudsakligen i dokument som anser att BE är en del av en nations ekonomi och avser ofta bioteknik, life science och liknande. Biobaserad ekonomi används i dokument där BBE anses vara en ekonomi som baserar sig på användandet av förnyelsebara råvaror snarare än fossila dito. BE kvantifieras som en andel av ekonomin. BBE kvantifieras inte.

Iakttagelser (2) Begränsad entydighet om vad begreppen egentligen står för men följande kunde anas: Bioekonomi: Nuvarande ekonomi Bioekonomi Biobaserad ekonomi Nuvarande ekonomi Biobaserad ekonomi

Iakttagelser (3) Hållbarhet var inte ett syfte med strategierna i den utsträckning vi förväntade oss. I stället betonades strategiernas betydelse för den ekonomiska tillväxten. Mätande av framgång: Många strategier betonade vikten av att mäta övergången till en BE/BBE men få metoder för detta presenterades i dokumenten. Resursknapphet: En framtida resursknapphet nämns endast I några få dokument och då endast i dem där det talas om BBE. Konsumtionsmönster: Endast de finska och svenska dokumenten tar upp nödvändigheten av förändrad konsumtion.

Vad har hänt sedan denna studie gjordes? Fler länder har skrivit egna bioekonomistrategier Större enighet - åtminstone inom EU om vad som avses med begreppet Starkare kopplingar till hållbarhet och resurseffektivitet men fortfarande saknas en öppen diskussion om hur dessa ska maximeras Fortfarande inga sätt att mäta biobaserad ekonomi. Hur vet vi att vi uppnått målet?

Sveriges förutsättningar för biobaserad ekonomi Två stora råvaruleverantörer: skogs- och jordbruk Etablerade industrier kring dessa med infrastruktur Ger idag mat, foder, material och energi Utnyttjandet av biprodukter har ökat En tredje biomassatyp på uppgång: alger både mikro- och makro Mycket forskning sker och kunskapsnivån är hög Sverige var tidigt på banan Marknadsförutsättningar ändras vilket driver på förändringar Marknaden för biomassa är idag global: hot eller möjlighet? Direktiv, policies och krav hinder eller drivkraft? Situationen komplex svårt att få överblick

Frågor som måste diskuteras Differentiering av biomassa Differentiering av energi Vilken typ passar till vilka applikationer? Hur mycket biomassa kan göras tillgänglig? Under vilka förhållanden? Hur står sig dagens värdekedjor i konkurrens med nya? Hur ska biomassa-användningen prioriteras? (Det är ju som ett bank-konto: vi kan använda upp tillväxten men inte kapitalet.)

Slutsats: förutsättningarna för en omställning till bioekonomi i Sverige är goda. Men vi behöver förvalta dessa förutsättningar väl.