Uppföljning av tillträdesförbudslagen och övriga aktiviteter under år 2011 Samverkansrådet mot Idrottsrelaterad Brottslighet
Utgivare Rikspolisstyrelsen, Box 12256, 102 26 Stockholm Dnr: PoA-223-247/11 Foto: Lars Hedelin, Rikspolisstyrelsen Tryck: RPS Tryckeri mars 2012 Grafisk layout: Citat
Innehåll Sammanfattning 4 Vad har hänt sedan förra uppföljningen? 5 Villkor i samband med idrottsarrangemang 6 Översyn av tillämpningen av villkor 6 Ersättning för polismyndigheternas kostnader i samband med idrottsarrangemang 6 Arenautbildning för ordningsvakter 6 Utredning om nationell samordning av idrottsrelaterad brottslighet 7 Ordningsläget under fotbollssäsongen 2011 8 Från polisen 8 Ordningsläget inne på arenorna 8 Ordningsläget utanför arenorna 8 Närmare om fotbollssäsongen 9 Ordningsläget under hockeysäsongen 2011 10 Från polisen 10 Närmare om ishockeysäsongen 10 Tillträdesförbud 11 Antal ärenden 11 Besluten 11 Beslutens längd 11 Beslutens geografiska omfattning 11 Överträdelser av tillträdesförbud 11 Tillträdesförbud med flera parter 11 Hur man arbetat med lagen om tillträdesförbud under 2011 12 Polisen 12 Polismyndigheten i Stockholms län 12 Polismyndigheten i Västra Götaland 12 Polismyndigheten i Skåne län 12 Svenska fotbollförbundet och föreningen Svensk Elitfotboll 12 Svenska Ishockeyförbundet och Svenska Hockeyligan AB 13 Åklagarmyndigheten 13 Förslag till fortsatta arbeten för aktörer inom Samverkansrådet 2012 14 Enhetlig tillämpning av tillträdesförbudslagen 14 Bättre matchrapporter 14 Riksförordnande för arenautbildade ordningsvakter 14 Kontrollerat pyroteknikanvändande 14 Ansvarsfull alkoholservering 14 Innehåll 3
Sammanfattning Utvärderingar av hur lagen (2005:321) om tillträdesförbud vid idrottsarrangemang (tillträdesförbudslagen) har tillämpats under åren 2009 och 2010 har gjorts främst med anledning av de lagändringar som infördes i april 2009. Det är nu dags att följa upp idrottsåret 2011 gällande tillämpningen av tillträdesförbudslagen, ordningsläget inom och utom idrottsarenorna samt övriga aktiviteter som skett under året. Uppföljningen har genomförts av Samverkansrådet för idrottsrelaterad brottslighet som leds av Rikspolisstyrelsen med representanter från Åklagarmyndigheten, polismyndigheterna i Stockholms, Västra Götaland och Skåne län samt representanter från Svenska Fotbollförbundet, Svensk Elitfotboll, Svenska Ishockeyförbundet och Svenska Hockeyligan AB. Statistik från Åklagarmyndigheten visar att det under 2011 har skett en ökning av antal tillträdesförbud med cirka 36 procent jämfört med 2010. Under året har 161 beslut om tillträdesförbud meddelats och 9 överträdelser av förbuden har skett varav 6 har lett till åtal. Flertalet av förbuden omfattar en 12-månadersperiod och 19 av förbuden avser både fotbolls- och ishockeymatcher. När det gäller hanteringen av tillträdesförbudsärenden är samverkansrådets samlade bild att processen kring dessa har snabbats upp och blivit än mer effektiv. Rikskriminalpolisen kan av inkomna matchrapporter från polismyndigheterna konstatera att flertalet av fotbollsmatcherna under året bedömts ha haft ett bra eller mycket bra ordningsläge på arenorna. Det är storstadsmyndigheterna som har drabbats av de flesta problemen och då särskilt vid derbyn. Ordningsläget utanför arenorna i samband med matcher har förbättrats jämfört med 2009 och 2010 men det är ändå stundtals stökigt. Pyroteknik förekommer, framförallt vid derbyn mellan storstadslagen eller när dessa spelar på bortaplan mot vissa lag. Kraftiga knallskott har använts bland annat i samband med ordningsstörningar då man har kastat dessa mot polis och ordningsvakter med flera. Tre matcher har fått avbrytas. Ishockeysäsongen pågår fortfarande vid tiden för denna uppföljning och några omgångar återstår innan kvalserien till Elitserien och SM-slutspelet är igång. Rikskriminalpolisen har beskrivit ordningsläget vid ishockeymatcher som till övervägande delen bra eller mycket bra. För de matcher där ordningsstörningar rapporterats är variationen stor beträffande omfattningen av problemen. De svåraste ordningsstörningarna har skett på derbymatcher. Inom ishockeyn har ett nytt säkerhetskoncept införts och en ny inriktning gällande bestraffningsregler, där tävlingsnämnden istället för att meddela berörd klubb att betala böter kan besluta om investering i förebyggande säkerhetsåtgärder på den egna arenan. Regeringen har under året tillsatt en särskild utredare vars uppdrag är att som nationell samordnare lämna förslag till hur brottslighet i samband med idrottsarrangemang ska motverkas. Rikspolisstyrelsen har till den nationella samordnaren lämnat förslag till ändringar i tillträdesförbudslagen. Uppföljningen av 2011 års tillämpning av lagen samt övriga aktiviteter visar emellertid på behov av ytterligare åtgärder. Samverkansrådet föreslår bland annat följande: Den tidigare gjorda processkartläggningen som gjorts inom samverkansrådet gällande tillträdesförbudslagen ska utvärderas och följas upp. Matchrapporterna som polismyndigheterna lämnar till Rikskriminalpolisen gällande ordningsläget vid idrottsevenemang ska vidareutvecklas. Detta inkluderar idrottsorganisationernas så kallade incidentrapportering. Möjligheterna till så kallat riksförordnande av ordningsvakter vid arbete på arena ska följas upp. Arbetet som bedrivs inom fotbollen gällande kontrollerat pyroteknikanvändande på arena ska följas upp. Arbetet som bedrivs inom hockeyn gällande ansvarsfull alkoholservering med alkoholpolicy ska fortsätta och om möjligt sprida goda exempel till andra idrottsorganisationer. 4 Sammanfattning
Vad har hänt sedan förra uppföljningen? Detta är några av de mer omfattande åtgärderna som har vidtagits sedan föregående uppföljning. Åklagarmyndighetens utvecklingsarbete leds av myndighetens utvecklingscentrum som är lokaliserade till Stockholm, Göteborg och Malmö. Utvecklingscentrum Malmö (UC Malmö) har i dessa delar bland annat ansvar för frågor gällande tillträdesförbud. De domstolsavgöranden som meddelats under året har inneburit att en praxis nu etablerats. Det av samverkansrådets framtagna processmaterial kring tillträdesförbud finns tillgängligt i myndighetens intranät vilket tydliggör arbetet i de olika delarna samt vilket ansvar som ligger på respektive åklagare. Rikskriminalpolisen har tilldelats samordningsansvaret för polismyndigheternas arbete mot den idrottsrelaterade brottsligheten. Arbetet har tagit form under året och bland annat har en analys för en nationell lägesbild avseende brottslighet och ordningsstörningar vid idrottsevenemang genomförts. Rikskriminalpolisen är också internationell kontaktpunkt i frågor som rör internationella fotbollsmatcher, så kallade National Football Information Point (NFIP). Polisens övergripande målsättning 2013 är att genom ett effektivt och kunskapsbaserat arbete, avsevärt ha ökat tryggheten samt minskat brottsligheten och ordningsstörningar i samband med idrottsarrangemang jämfört med nivån år 2011. Svenska Fotbollförbundet och Svensk Elitfotboll har påbörjat ett arbete med att titta på två länder i Europa, Österrike och Norge, där det är tillåtet att använda pyroteknik i begränsad omfattning inne på arenorna. Syftet med arbetet är att se vilka erfarenheter som kan dras av detta. Inför säsongen genomförde Svenska Hockeyligan ett åtgärdsprogram för att säkerställa ansvarsfull alkoholservering vid matcher i elitserien. I samband med säkerhetskonferensen inför starten av elitserien genomfördes en något modifierad STAD-utbildning 1 i ansvarsfull alkoholservering (AAS) kopplat till ordningshållning och säkerhet för deltagande säkerhetsansvariga och supporterpoliser. En alkohol- och drogpolicy har utarbetats med syfte att fastställa ett gemensamt, tydligt och strukturerat förhållningssätt till alkohol i samband med matcher i elitserien. Detta är ett långsiktigt arbete. Under året har det diskuterats frågor kring de villkor som polismyndigheterna ställer upp i samband med matcher och ersättningsskyldigheten för polismyndigheternas kostnader för att hålla ordning i samband med idrottsarrangemang. Svenska Fotbollförbundet och Svensk Elitfotboll har framfört viss kritik mot en del av de villkor som ställts upp och mot att ersättningarna som polismyndigheterna tagit ut skiljer sig åt mellan olika polismyndigheter. Rikspolisstyrelsen har påbörjat en genomgång av de villkor som ställts upp samt ersättning i samband med idrottsarrangemang. Rikspolisstyrelsen har under året arbetat med en ny funktionsbeskrivning inom polisen så kallad evenemangs polis, ett komplement till den redan tidigare beslutade supporter polisfunktionen. Förändringen syftar till att skapa ännu bättre förutsättningar för en långsiktig dialog mellan polisen, supportrar, arrangörer, näringsidkare med flera Inom ramen för Rikspolisstyrelsens Metod- och utrustningsråd (MUR) har polismyndigheterna i Stockholms, Västra Götaland och Skåne län fått i uppdrag att utveckla arbetsmetoder gällande polisens särskilda polistaktik (SPT). Uppdraget omfattar bland annat att utarbeta förslag på arbetsmetoder för att ytterligare motverka och förebygga brott i samband med idrottsevenemang. Arbetsmetoderna bygger på de konflikt reducerande principerna som är den särskilda polistaktikens grunder. Arbetet beräknas vara klart våren 2012. Gällande den tidigare beslutade så kallade arenautbildningen för ordningsvakter så har den startats upp under året. 1 STAD, Stockholm förebygger alkohol och drogproblem, startade som projekt 1995. STAD bedriver ett långsiktigt utvecklingsarbete inom alkohol-drogprevention genom att utveckla och utvärdera arbetsmetoder inom området. Vad har hänt sedan förra uppföljningen? 5
Villkor i samband med idrottsarrangemang Översyn av tillämpningen av villkor I ordningslagen (1993:1617) finns bestämmelser om bland annat föreskrifter om allmän ordning och säkerhet vid offentliga tillställningar såsom idrottsarrangemang. Enligt bland annat 2 kap. 16 ordningslagen får polismyndigheterna meddela villkor som behövs för att den allmänna ordningen och säkerheten vid tillställningen ska upprätthållas. Rikspolisstyrelsen (RPS) har påbörjat ett arbete för att i samband med villkorsställandet förbättra samarbetet mellan RPS, polismyndigheterna och arrangörer vid evenemang. Den allmänna bilden från polismyndigheterna är att det råder ett bra samarbetsklimat mellan polismyndigheterna och arrangörernas säkerhetsansvariga. Det har framkommit att polismyndigheternas tillståndsgivning när det gäller villkor för evenemang inte varit enhetlig. Detta kan leda till att en arrangör får svårt att förutse vilka krav en polismyndighet kan komma att ställa på evenemanget. Den bristande enhetligheten kan förklaras av att de villkor som polismyndigheterna förelägger för att trygga ordning och säkerhet måste bedömas utifrån de enskilda fallen och att varje evenemang är unikt. Det framkom även att arrangörernas underlag till polismyndigheterna i samband med ansökan om tillstånd eller anmälan av ett evenemang ibland är bristfälliga. Underlagen är av väsentlig betydelse vid beslut om vilka villkor som ska meddelas och hur stora polisresurser evenemanget kräver. Mot bakgrund av detta har ett arbete initierats för att i största möjliga mån ta fram gemensamma enhetliga villkor för idrottsevenemang samt vilket underlag arrangören ska lämna till polisen. Som exempel kan nämnas villkor (ordningsvakter, tekniska hjälpmedel) som polismyndigheten beslutar om, företrädesvis vid de så kallade högriskmatcherna för att öka säkerheten. Därför har Rikspolisstyrelsen tagit fram nya blanketter för ansökan och anmälan för arrangören i samband med idrottsevenemang. Ersättning för polismyndigheternas kostnader i samband med idrottsarrangemang Enligt 2 kap. 26 ordningslagen ska den som i vinstsyfte anordnar en offentlig tillställning ersätta polismyndigheternas kostnader för att hålla ordning vid tillställningen. Denna ersättningsskyldighet gäller inte vissa ideella föreningar som anges i 7 kap. 7 första stycket inkomstskattelagen (1999:1229). Ersättningsskyldigheten får sättas ned eller efterges om det finns särskilda skäl. Det är polismyndig heterna som beslutar om ersättningsskyldigheten. Rikspolisstyrelsen har under 2011 utarbetat riktlinjer för hur ersättning för polismyndigheternas kostnader ska tillämpas. Syftet med riktlinjerna är att få en samsyn inom polisen av hur lagrummet ska tillämpas. Riktlinjerna har under året nått samtliga polismyndigheter. I riktlinjerna har det tydliggjorts att det inte kan anges generellt när ersättningsskyldighet kan sättas ned eller helt efterges, utan en prövning får göras i varje enskilt fall samt att det i förarbetena till bestämmelsen framgår att den ska tillämpas restriktivt. Polismyndigheternas beslut kan överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Praxis kommer att ge vägledning för tillämpningen av lagrummet. Arenautbildning för ordningsvakter Den särskilda nationella utbildningen för ordningsvakter vid arbete på arena har startat under året. Utbildningen är beskriven i Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordningsvakter. Där betonas ett nationellt enhetligt arbetssätt som bland annat skapar bättre förutsättningar för samverkan med Polisen. Arbetet med att genomföra den nya utbildningen har inneburit vissa svårigheter, bland annat på grund av regionala olikheter. Kostnaden för utbildningen har ifrågasatts av ordningsvakter i glesbygdslänen där betydligt färre arbets till fällen ges än i storstadslänen där ordningsvaktsarbetet ofta är ett heltidsjobb. Där glesbygdslänen haft svårt att motivera ordningsvakter att delta i anordnade utbildningar har storstadslänen istället haft svårt att hinna med att utbilda tillräckligt många ordningsvakter på grund av den stora volymen. Den återkoppling som Rikspolisstyrelsen fått pekar dock tydligt på att både ordningsvakter och poliser upplever att utbildningen genomförs på ett bra sätt vilket styrker förhoppningen om en märkbart positiv effekt för arbetet på arena. Bredare kunskap och ökad samsyn leder också till en ökad förståelse för varandras uppgifter och därmed till ett effektivare arbete. Eftersom ökade utbildningskostnader kan resultera i färre ordningsvakter i glesbygdslänen, ser Rikspolisstyrelsen nu över vad som krävs för att erhålla ett så kallat riksförordnande som ordningsvakt. Inriktningen är att en ordningsvakt som genomgått arenautbildning lättare ska kunna få ett riksförordnande. Genom förordnandet skulle en arenautbildad ordningsvakt som har uppdrag av en idrottsorganisation eller liknande kunna ges behörighet att tjänstgöra vid alla typer av idrottsevenemang i landet oavsett anordnare. 6 Villkor i samband med Idrottsarrangemang
Utredning om Nationell samordning av idrottsrelaterad brottslighet Regeringen beslutade i mars 2011 att tillsätta en särskild utredare vars uppdrag är att såsom nationell samordnare lämna förslag till hur brottslighet i samband med idrottsarrangemang ska motverkas. Enligt utredningens direktiv ska den nationella samordnaren löpande lämna förslag till hur brottsligheten i samband med idrottsarrangemang ska motverkas. Utredaren ska ge förslag som leder till förbättrad samverkan mellan myndigheter och organisationer på central, regional och lokal nivå samt analysera och lämna förslag på vad som krävs för att ett tryggt och trivsamt arrangemang ska kunna genomföras. Utredaren ska även se över hur ansvaret är fördelat mellan olika aktörer. Därigenom klargörs vilka aktörerna är samt vilka insatser som behöver göras av de olika aktörerna för att idrottsarrangemangen ska bli säkrare. Det ska också klargöras hur de olika aktörerna ska kunna utbyta information på ett bra sätt. En viktig del i detta är hur transportföretagen ska involveras i informationsutbytet. I utredarens redovisning ska det även ingå en bedömning av den idrottsrelaterade brottslighetens omfattning, orsaker och struktur, hur den har förändrats under åren, vilka skador den förorsakar samt dess omfattning. Goda exempel som utredaren finner och som används runt om i landet ska tas tillvara och förmedlas vidare. Det ska även göras en beskrivning av förhållandena inom EU men främst i de övriga nordiska länderna. Bruket av alkohol, narkotika och dopningsmedel samt vilken betydelse det har för brottsligheten under arrangemanget ska klargöras. Utredaren ska slutredovisa sitt uppdrag senast den 31 mars 2013. Utredaren har dock aviserat att ett delbetänkande kommer i april 2012. Rikspolisstyrelsen har till den nationella samordnaren lämnat förslag till ändringar i tillträdesförbudslagen när det gäller tiden för hur länge ett tillträdesförbud ska kunna gälla att tillträdesförbudet ska kunna gälla även utanför arenan att straffskalan för överträdelse av tillträdesförbud ska höjas. Vidare har förslag lämnats om att ändra lagen om maskeringsförbud så att det ska bli förbjudet att ha maskering på en arena. Dessa förslag är i överensstämmelse med vad som tidigare har diskuterats i samverkansrådet. Utredning om Nationell samordning av idrottsrelaterad brottslighet 7
Ordningsläget under fotbollssäsongen 2011 Från Polisen Polismyndigheterna lämnar så kallade matchrapporter till Rikskriminalpolisen. I rapporterna beskrivs ordningsläget och vad som hänt vid respektive match. Den sammanställning som Rikskriminalpolisen gjort bygger på 207 matchrapporter från polismyndigheterna för 2011 och jämförande statistik från 2009 (199 st.) och 2010 (239 st.). Generellt sett bedömdes ordningsläget som bra inne på arenorna i förhållande till antal spelade matcher. Under 2011 bedömdes 95 procent av matcherna ha haft ett bra eller mycket bra ordningsläge 2. Det är arrangemangen inom storstadsmyndigheterna som liksom tidigare oftast är drabbade av problem och särskilt vid derbyn. Det är relativt sett ett fåtal lag och vid ett fåtal matcher som ordningsstörningarna varit som störst. Pyroteknik inne på arenorna förekommer sällan, men bruket sammanfaller oftast med annan ordningsstörning vid framförallt derbyn mellan storstadslagen eller när dessa lag spelar på bortaplan mot vissa lag. Ett annat problem som framförts från polisen är användandet av kraftiga knallskott som kastats mot polis och ordningsvakter, framförallt vid ordningsstörningar utanför arenan och vid de så kallade uppmarscherna mot arenan men sådana har även använts inne på arenorna. Den allmänna bedömningen är att ordningen har förbättrats även utanför arenorna sedan 2009 men det är fortfarande i vissa delar stökigt. Under året har 9 procent av matcherna bedömts ha haft ett mindre bra eller dåligt ordningsläge. Detta kan jämföras med 11 procent under år 2010 och 28 procent år 2009. Ordningsläget inne på arenorna Nio matcher (4,5% av 207 3 ) hade dåligt eller mindre bra ordningsläge inne på arenorna. Detta kan jämföras med 2009 då det var ett dåligt eller mindre bra ordningsläge vid 15 procent av matcherna. Mellan åren 2010 och 2011 har läget enligt bedömningarna lett till ytterligare en liten förbättring men den är marginell. Vad som har betraktats som dåligt ordningsläge har samband främst med att det förekommit smällare och bengaliska eldar i stor omfattning och att detta lett till incidenter, ordningsstörningar och våldsamheter. Vid de matcher som rapporterats vara mindre bra finns också uppgifter om pyroteknik och om ingripanden mot ordningsstörningar, misshandel och våld mot tjänsteman. Det är svårt att sätta upp en exakt gräns mellan bedömningsgrunderna. Vid nio tillfällen har det iakttagits fler än 20 smällare eller facklor. Vid ett tillfälle bröt det ut några mindre bränder. Av fyra matcher som hade dåligt ordningsläge avbröts tre. Det var först Syrianska AIK den 25 april på Södertälje fotbollsstadion. Efter 21 spelade minuter och vid 1 0 till Syrianska uppstod en situation som gjorde att matchen avbröts. Den 24 maj avbröts matchen mellan Malmö FF och Helsingborg IF på Swedbank Stadion i Malmö då ett antal bengaliska eldar tändes på båda klacksektionerna. Efter 30 minuters spel kastades en så kallad banger mot Helsingborgs målvakt. Efter det att en av Malmös risksupportrar tog sig in på planen och knuffade målvakten avbröts matchen. Den senaste matchen som avbröts var på Swedbank Stadion mellan Malmö FF och Djurgårdens IF den 30 juli. Cirka 5 minuter in i matchen kastades en så kallad banger och domaren avbröt matchen efter att ytterligare några kastats mot bland annat polispersonal som fanns på innerplan. Den fjärde matchen med dåligt ordningsläge var mellan IFK Göteborg och GAIS på Gamla Ullevi i Göteborg den 9 maj. I samband med matchstart tändes det ett antal bengaliska eldar på Gais sektion varvid klubbens egna banderoller och högtalarsystem antändes. Branden fick ett hastigt förlopp men som tur var låg den brinnande banderollen på utsidan av sektionen. När väl publikvärdar med skumsläckare var på plats släcktes elden snabbt. Detta kunde dock ha slutat mycket illa. Vid en match mellan Örebro FF och Syrianska var det mindre bra ordningsläge. Ett stort antal bortasupportrar var på plats och flera personer misshandlades på ståplatsläktaren. Matchen mellan Mjällby och Helsingborgs IF på Strandvallen i Karlshamn hade också ordningsproblem. Den resulterade i fem anmälningar om våld mot tjänsteman. Ordningsläget utanför arenorna Nittio procent av alla matcher har haft ett bra ordningsläge utanför arenorna. Tre matcher i vardera Stockholm, Göteborg och Helsingborg bedömdes ha haft ett dåligt ordningsläge utanför arenorna. Det förekom våld i form av upplopp, försök till misshandel och misshandel, våld mot tjänsteman och skadegörelse. I Stockholm möttes Djurgården IF och IFK Norrköping den 24 april. Efter matchen, som vanns av Norrköping, samlades Djurgårdens risksupportrar och gick till angrepp mot gästande supportrar och mot polis genom att kasta grenar, pinnar och gatsten. Scenen betraktades som våldsamt upplopp. I Göteborg möttes IFK Göteborg och Djurgården IF den 13 juni och risksupportrar slöt upp på pubar i centrala Göteborg. Dialog mellan polis och supportrar inleddes men stämningen blev trots detta efterhand så uppjagad att den beskrevs som våldsamt upplopp när Djurgårdssupportrarna tog sig mot arenan och vissa lyckades hoppa över visitationsfållan. 2 Matchrapporterna ger i vissa delar tolkningsutrymme eftersom det i dag inte finns några uppställda kriterier för de olika bedömningarna Mycket bra, Bra, Mindre bra eller Dåligt ordningsläge. 3 I Allsvenskan spelas 240 matcher. År 2009 inkom 199 matchrapporter, 2010 inkom 239 och 2011 inkom 207. Övriga matcher meddelades ha varit problemfria. 8 Ordningsläget under fotbollssäsongen 2011
Helsingborg och Malmö FF möttes lördagen den 23 juli. Helsingborgs risksupportrar gick tidigt ut och talade om att deras målsättning var att Malmösupportrarna inte skulle känna sig välkomna till Helsingborg. Det blev bråk mellan risksupportergrupper före matchen och stenar, flaskor och annat tillgängligt kastades. Polisen fick anordna extra transporter och eskort för att undvika total konfrontation mellan grupperna. De 14 matcher som bedömts ha haft ett mindre bra ordningsläge utanför arenan har i huvudsak varit matcher som spelats mellan storstadslagen. Bedömningen är något ojämn och i några fall finns inga problembeskrivningar utöver att man angett att pyrotekniska artiklar använts. I vissa av dessa matcher har det uppstått problem och incidenter som beskrivits som upplopp, medan det i andra fall beskrivits som småstökigt. Av några matchrapporter framgår det att ordningsstörningar har förebyggts bland annat genom anordnande av transporter, avvisning och genom annat förebyggande arbete så att konfrontationer undvikits. Vid två matcher i Stockholm, ett derby och en match mellan AIK och IFK Göteborg, gick båda lagens risksupportrar till angrepp mot polis och ordningsvakter på olika ställen utanför arenan. Vid båda tillfällena utbröt våldsamt upplopp och angriparna kastade saker, sparkade och slogs. Vissa restauranger har nämnts som skådeplatser för bråk vid några matchtillfällen. I fem matchprotokoll har det beskrivits att risksupportrar på olika sätt gått till angrepp mot polis. Vid ett tillfälle kastades det knallskott eller liknande, och vid något tillfälle kastades saker och tillhyggen användes. Närmare om fotbollssäsongen Svenska Fotbollförbundet och Svensk Elitfotboll har bedömt att ordningsläget inne på arenorna i stort sett varit bra vid de 487 matcher som spelats i de högsta divisionerna. Detta har tyvärr överskuggats av de tre matcherna i Allsvenskan som avbröts pga. ordningsstörningar. Det har varit en del ordningsproblem, bland annat i Malmö, Södertälje, Ängelholm och Göteborg. Supportrarna har under året valt att inte använda sig av speciellt mycket pyroteknik på arenorna. Ett par undantag har dock skett. Svenska Fotbollförbundets och Svensk Elitfotbolls uppfattning är att arbetet förts framåt under året, men samtidigt har man fått indikationer på att samverkan mellan polismyndigheterna och elitfotbollsklubbarna försämrats på en del håll i landet. Några av anledningarna till detta är troligen diskussionen om poliskostnaderna samt hur en del polismyndigheter hanterat villkorsgivningen enligt ordningslagen. SvFF och SEF önskar att parterna reder ut dessa frågor och att samverkan återgår till den sedvanligt goda. Ordningsläget inne på arenorna, 2009 2011 2011 Ordningsläget utanför arenorna, 2009 2011 2011 Dåligt...1,93% Mindre bra...2,42% Bra...34,30% Mycket bra...61,35% Dåligt...1,45% Mindre bra...7,73% Bra...40,10% Mycket bra...50,72% 2010 2010 Dåligt...0% Mindre bra...7,53% Bra...29,29% Mycket bra...63,18% Dåligt...2,09% Mindre bra...8,79% Bra...28,03% Mycket bra...61,09% 2009 2009 Dåligt...3,08% Mindre bra...11,79% Bra...30,77% Mycket bra...54,36% Dåligt...6,15% Mindre bra...21,03% Bra...47,18% Mycket bra...25,64% Ordningsläget under fotbollssäsongen 2011 9
Ordningsläget under hockeysäsongen 2011 Från polisen Ishockeysäsongen pågår och några omgångar återstår innan kvalserien till Elitserien och SM-slutspelet är igång. Polismyndigheten i Stockholms län framför att inledningen av säsongen 2011 har fått en mjukare start än säsongen 2010 även om det förekommit ordningsstörningar. Polismyndigheten i Västra Götaland har hittills inte haft några större allvarligare ordningsstörningar. Det har ibland förekommit för mycket alkohol och det har därmed inträffat flera så kallade vanliga ordningsstörningar men i stort uppfattas publiken som skötsam. För Polismyndigheten i Skåne län har två lag befunnit sig i Hockeyallsvenskan, Malmö IF samt Rögle BK. Polismyndigheten har inte uppfattat samma problem som finns i anslutning till fotbollen. De problem som har inträffat vid några enstaka matcher har varit alkoholrelaterade och av mindre allvarlig art. Den sammanställning som Rikskriminalpolisen gjort över ordningsläget 4 på elitseriens matcher under höstsäsongen september till december 2011 bygger på 168 matchrapporter. Den totalt övervägande delen (92%) har beskrivits som trevliga matcher med mycket bra ordningsläge. Bland de 13 matcher som rapporterats ha haft ordningsstörningar har de påtalade problemen och omfattningen varierat avsevärt. De svårare ordningsstörningarna uppstod på derbymatcherna mellan AIK och Djurgården den 14 november och den 22 december samt vid matchen mellan MODO och AIK den 25 november. Den 22 december greps 62 personer. De misstänktes för misshandel, våld mot tjänsteman, ofredande, narkotikabrott (övervägande delen av de misstänkta) och våldsamt upplopp. Förutom på derbyna var det stökigt på matchen mellan MODO och AIK den 25 november. Då omhändertogs 32 av MODO:s och 16 av AIK:s supportrar inne på arenan. Den 25 november spelade HV71 och LHC varvid nio personer omhändertogs. I övrigt var Växjö Lakers den klubb som spelade i sju och MODO i fyra av de matcher som rapporterades med mindre bra ordningsläge. Övriga klubbar som förekommit är Färjestad BK, HV71, Linköpings HC, Luleå och Timrå med en match vardera. Vid de sistnämnda matcherna hade det förekommit ett tillfälle med omfattande skadegörelse inne på arenan respektive ett eller några slagsmål och ett fåtal omhändertagna. Närmare om ishockeysäsongen Utifrån bedömningar av Svenska Ishockeyförbundet (SIF) och Svenska Hockeyligan (SHL) har det varit ett lugnt år säkerhetsmässigt såväl i Elitserien som i Hockeyallsvenskan även om antalet besökare ökat. Detta har bland annat inneburit att några så kallade högriskmatcher klassificerats om. Det har förekommit ett par incidenter med knallskott och pyroteknik. I samtliga fall har personerna identifierats, lagförts och meddelats tillträdesförbud. Samverkan mellan SHL, klubbarna och polismyndigheten i Stockholm fortgår i enlighet med en gemensam fastställd strategi för att skapa trygga och säkra derbymatcher i Stockholm. Detta har inneburit att inledningen av säsongen varit lugnare än förra året även om det förekommit problem. Klubbarna i Stockholmsområdet tillsammans med Globe Arenabolaget har bland annat tillsatt resurser och investerat i såväl tekniska som byggnadstekniska lösningar för att än mer öka säkerheten vid evenemang. Glädjande är att det inte varit något fall av användande av pyroteknik inne på arenan. I samband med Svenska Ishockeyförbundets årsmöte i juni 2011 fattades ett enhälligt beslut om att införa ett nytt säkerhetskoncept inom svensk ishockey. Det kan i korthet beskrivas som en bättre koppling mellan regelverk och sanktionssystemet inom hockeyn. De skillnader mellan hur säker hets arbetet bedrevs i elitserien och hockeyallsvenskan blev påtagligt och tydligt när lag från de både serierna möttes i kvalserien till elitserien. En arbetsgrupp med representanter från berörda organisationer fick i uppdrag att se över frågan. Med hjälp av dialog utarbetades det nya konceptet som antogs i juni 2011 bland annat utifrån hur klubbarna uppfattade regelverket. Det fastställdes att samtliga parter alltid ska verka för det förebyggande säkerhetsarbetet för att motverka ordningsstörningar och brottslighet i samband med ishockeymatcher. Inför och under innevarande säsong har SIF och SHL infört delar av Elitseriens säkerhetsplattform i hockeyallsvenskan samt tillsatt resurser för att satsa på säkerhetsarbetet. Vidare har en helt ny inriktning gällande bestraffning vid ordningsstörningar antagits med ett nytt säkerhetskapitel samt ny påföljdsparagraf i Svenska Ishockeyförbundets tävlingsbestämmelser. Det innebär bland annat att den så kallade tävlingsnämnden kan besluta om specifika åtgärder för att förhindra att liknande incidenter uppstår igen. Istället för att betala böter investerar den berörda klubben i förebyggande säkerhetsåtgärder exempelvis inom den egna arenan. Säkerhetskapitlet och gällande regelverk omfattar elitserien och hockeyallsvenskan men även landskamper som anordnas av SIF. Det är första säsongen med det nya regelverket och det innebär ett relativt nytt sätt att arbeta systematiskt. Det finns en vilja i klubbarna att fortsätta utveckla säkerhetsarbetet. 4 Matchrapporterna ger i vissa delar tolkningsutrymme eftersom det i dag inte finns några uppställda kriterier för de olika bedömningarna Mycket bra, Bra, Mindre bra eller Dåligt ordningsläge. 10 Ordningsläget under Hockeysäsongen 2011
Tillträdesförbud Antal ärenden Uppgifterna omfattar såväl ansökningar som anmälningar om tillträdesförbud. Till åklagarmyndigheten inkomna ärende under 2011: Ärenden om tillträdesförbud 199 Beslut om tillträdesförbud 161 Beslut om ej tillträdesförbud 38 Meddelade tillträdesförbud i% 81 Antal ärenden som inte avgjorts inom 2011 Motsvarande siffror för 2010: Ärenden om tillträdesförbud 167 Beslut om tillträdesförbud 102 Beslut om ej tillträdesförbud 40 Meddelade tillträdesförbud i% 72 Antal ärenden som inte avgjorts inom 2010 35 Från det att lagen om tillträdesförbud vid idrottsarrangemang ändrades den 1 april 2009, visar motsvarande siffror följande för 2009: Ärenden om tillträdesförbud 161 Beslut om tillträdesförbud 105 Beslut om ej tillträdesförbud 37 Meddelade tillträdesförbud i% 74 Antal ärenden som inte avgjorts inom 2009 19 En jämförelse mellan 2009, 2010 och 2011 visar således en ökning av såväl antal ärenden som andel beslut om tillträdesförbud. Besluten Besluten om tillträdesförbud har under 2011 fördelats enligt följande: Fotboll 101 Ishockey 39 Fotboll och Ishockey 19 Fotboll och Bandy 2 Liksom vid tidigare granskningar kan konstateras att majoriteten av besluten är välmotiverade. Det ges oftast en beskrivning av de brott eller andra omständigheter som legat till grund för riskbedömningen. Beslutens längd I de beslut om tillträdesförbud som meddelades under 2011 varierar längden på tillträdesförbudet enligt följande: Tid, mån Antal beslut Misstänkt gärning eller annan omständighet i huvudsak 3 2 Misstänkt gärning eller annan omständighet i huvudsak 6 25 Brott mot ordningslagen resp. våldsamt motstånd 9 21 Våldsamt upplopp, Hot mot tjänsteman 12 113 Våldsamt upplopp, Hot/Våld Beslutens geografiska omfattning Tillträdesförbudets omfattning har nästan uteslutande bedömts i enlighet med Utvecklingscentrum Malmös rekommendationer. Dessa omfattar således såvitt avser Svenska Fotbollförbundet som motpart samtliga idrottsanläggningar i Sverige när det på platsen anordnas matcher dels i de av Svenska Fotbollförbundet anordnade serierna Allsvenskan och Superettan, matcher i Svenska cupen och landskamper, dels cupmatcher och landskamper som anordnas av UEFA och FIFA i Sverige. På motsvarande sätt bestäms den geografiska omfattningen för de beslut som avser Svenska Hockeyförbundet och Svenska Bandyförbundet som motparter. Överträdelser av tillträdesförbud Under 2011 har Åklagarmyndigheten registrerat nio brottsmisstankar avseende överträdelse av tillträdesförbud. Av dessa har sex lett till åtal. Mörkertalet kring överträdelser av tillträdesförbuden är osäkert. Tillträdesförbud med flera parter Som tidigare nämnts har det under året meddelats flera beslut som gäller exempelvis både fotboll och ishockey. Denna utveckling talar för att åklagaren vid föredragning eller annan redovisning vid fråga om tillträdesförbud görs uppmärksammad på de omständigheter som eventuellt kan föranleda ett mer omfattande förbud än normalfallet. Tillträdesförbud 11
Hur man arbetat med lagen om tillträdesförbud under 2011 Polisen Polismyndigheten i Stockholms län Inom Polismyndigheten i Stockholms län är det den så kallade supporterpolisen som handlägger majoriteten av länets tillträdesförbud. Av totalt 161 beslutade tillträdesförbud 2011 (kap. 6.1) var 88 beslut utfärdade i Stockholms län. Motsvarande siffror för beslutade tillträdesförbud 2010 var totalt 102 varav 48 beslut utfärdade i Stockholms län, 2009 var det totalt 105 beslutade tillträdesförbud och 41 utfärdade beslut i Stockholms län. Supporterpolisen har under 2011 arbetat offensivt med lagen om tillträdesförbud. Den främsta anledningen till detta är, enligt myndigheten, att tillträdesförbudet har visat sig vara ett av de viktigaste verktygen för så kallade direktrepressiva åtgärder i uppdraget att minska den idrottsrelaterade brottsligheten. Tillträdesförbuden ger direkt ett visst skydd vid ett idrottsarrangemang från ordningsstörande individer och utgör en viktig del i helheten. I flera fall har personer med tillträdesförbud beskrivit att det är mer kännbart än en dom för brott mot exempelvis ordningslagen. Vissa förbud har även gällt över ishockeysäsongen. Supporterpolisen som är specialiserade på området har också haft en tätare dialog med Åklagarmyndigheten i takt med att fler anmälningar om tillträdesförbud upptagits från polismyndigheten. Dialogen har bland annat resulterat i ett från båda håll ökat kunskapsutbyte gällande tillämpningen av lagen om tillträdesförbud. Polismyndigheten i Västra Götaland Tillämpningen av tillträdesförbudslagen har fungerat väl för Polismyndigheten i Västra Götaland. Det finns ett gott samarbetsklimat mellan supporterpolisens särskilt utpekade utredare samt särskilt utpekad åklagare. Samarbetet har medfört att tillträdesförbuden utretts snabbt, effektivt och med god kvalitet. Under det gångna året har 33 tillträdesförbud utfärdats i Västra Götaland. Av dessa var 26 knutna till IFK Göteborg, 5 knutna till GAIS och 2 till IF Elfsborg. Ett fåtal överträdelser av tillträdesförbuden har förekommit. När så har skett har anmälan och utredning skett på ett snabbt och effektivt sätt. Inom polismyndigheten finns ett välfungerande samarbete mellan supporterpolis och aktuella klubbar och samarbetet kommer förhoppningsvis att fortsätta på en bra nivå. Polismyndigheten lyfter fram tillträdesförbuden och ett aktivt arbete mot nyrekrytering av unga risksupportrar som några av flera framgångsfaktorer. Polismyndigheten i Skåne län För polismyndigheten i Skåne län har lagen om tillträdesförbud aktualiserats enbart i Malmö och i Helsingborg samt i samband med fotbollsmatcher. Myndigheten har en uttalad ambition och inriktning att ansöka om tillträdesförbud för de personer som är involverade i händelser som kan utgöra en grund för ett tillträdesförbud. Utredningsarbetet görs i första hand så långt möjligt färdigt i direkt i anslutning till händelsen. Vid de myndighetsgemensamma insatserna finns särskild utsedd utredningsresurs som hanterar ärendet. I ett polisområde i myndigheten har man valt att utreda och färdigställa alla tillträdesförbud inom en utredningsgrupp som hanterar våld i offentlig miljö. Man har valt att särskilja tillträdesförbudet från övriga brottsmisstankar för att få en snabbare handläggning. För att skapa förutsättningar för detta har man utarbetat rutiner för handläggning i nära samverkan med den lokala åklagarkammaren och supporterpolisen. En gemensam målbild avseende tiden för handläggning är att beslut ska vara fattat inom 14 dagar från det att händelsen inträffade. Svenska Fotbollförbundet och Föreningen Svensk Elitfotboll Arbetet med tillträdesförbudslagen har sakta gått framåt. Under året har formerna för hanteringen av den aktuella lagen utvecklats än mer. Fotbollförbundet och Svensk Elitfotboll har framfört att det fortfarande finns brister när det gäller delgivningen av besluten om tillträdesförbud från Åklagarmyndigheten till specialidrottsorganisationerna. Detta medför att klubbarna i sin tur inte får besked inom rimlig tid. Förbundet framför också att det är stora skillnader beroende på var i landet besluten tas och det förefaller vara olikheter på hur dessa behandlas av både Åklagarmyndigheten och polismyndigheterna. Arbetet kring de så kallade arrangörsavstängningarna fortgår ute hos klubbarna. Avsaknaden av vissa slutgiltiga beslut om tillträdesförbud pga. delgivningsproblemen har inneburit att man inte i någon större omfattning kunnat ta beslut om arrangörsavstängningar. Fotbollförbundet framför att det är värt att notera att beslut om en arrangörsavstängning ska grunda sig på en faktisk händelse och inte på en riskbedömning av ett framtida beteende. En stor brist som framförts från organisationerna till den Nationella samordnaren är att klubbarna inte får registerföra individer som är föremål för tillträdesförbud eller arrangörsavstängning. Detta gör arbetet väldigt svårt eftersom man vanligtvis inte har den personkännedom som behövs för att man ska kunna hålla de förbudsbelagda utanför arenan. Denna fråga tillsammans med andra finns med i den dialog som förs mellan de olika supportergrupperna. I övrigt fortgår aktiviteter i arbetet mot det idrottsrelaterade våldet genom utbildning, besiktningar och utveckling av befintliga arenor. 12 Hur man arbetat med lagen om tillträdesförbud under 2011
Svenska Ishockeyförbundet och Svenska Hockeyligan AB Tillträdesförbud förefaller vara det som blivit en av de viktigaste konsekvenserna för den som är föremål för förbudet. Hockeyligan menar att de uppfattat det som att Polismyndigheten i Stockholms län har effektiviserat arbetet med bland annat tillträdesförbudslagen. Klubbarna initierar tillträdesförbud via polis enligt den processbeskrivning som samverkansrådet tidigare arbetat fram. Detta bör tydliggöras eftersom det inte syns i statistiken. Hittills under säsongen har det förekommit några incidenter som lett till arrangörsavstängningar. Gällande möjligheten att föra register över de personer som meddelats tillträdesförbud inom ishockeyn hoppas Svenska Ishockeyförbundet och Svenska Hockeyligan på en lagändring som tillåter en central registrering. Inför en match skulle då de som arbetar vid arenor som omfattas av förbuden kunna inhämta information om vilka personer som är avstängda. Ett centralt system underlättar dessutom kontrollen av att stipulerade krav efterföljs istället för att 26 klubbar (Elitserien och Hockeyallsvenskan) handlägger detta. Åklagarmyndigheten Åklagarmyndigheten har utarbetat rutiner som ligger till grund för ett fortsatt arbete och har initierat en omfattande uppdatering av myndighetens interaktiva tvångsmedelsutbildning som finns i myndighetens intranät. Uppdateringen kommer att genomföras under 2012. I utbildningen ställs jouråklagaren inför en mängd olika tvångsmedelsbeslut och efter upp date ringen också en fråga om tillträdesförbud. Där betonas vikten av att frågor om tillträdesförbud som väcks inom jourtid ska hanteras omedelbart och om åklagarens skyldighet att skriftligen informera berörda parter om beslutet. En förutsättning för omedelbara beslut av åklagare är att polisen, inför föredragning av ärendet, hämtat in uppgifter om tidigare brottslighet med idrottsanknytning, tidigare ordningsstörande beteende av betydelse och uppgifter från berörd idrottsförening. Det har under året startats en del lokala initiativ mellan berörda åklagare och polisområden. Dessa gäller överenskommelser om särskilda utredningsenheter inom polisen och målsättningar inom vilken tid en utredning av tillträdesförbud ska redovisas till åklagaren. Hur man arbetat med lagen om tillträdesförbud under 2011 13
Förslag till fortsatta arbeten för aktörer inom Samverkansrådet 2012 Enhetlig tillämpning av tillträdesförbudslagen Under 2010 genomförde samverkansrådet en kartläggning av delprocesserna i handläggning av tillträdesförbudsärenden (ansökan/anmälan, beslut, delgivning/information och effektuering) för att skapa en gemensam och enhetlig tillämpning av lagen. Det främsta skälet till processkartläggningen var att minimera antalet överlämningar mellan myndigheter eller andra och att förkorta ledtider. Samverkansrådet beslutar att under det kommande året, följa upp processkartläggningen och utvärdera om det finns förbättringsområden och vid behov lämna förslag till åtgärder. Bättre matchrapporter De så kallade matchrapporter som lämnas in till Rikskriminalpolisen bör göras mer enhetliga gällande kriterier för ordningsläge för att bättre kunna analysera, utvärdera och följa upp ordningsläget kring idrottsarrangemang. I arbetet med att ta fram gemensamma kriterier för ordningsläget ska även specialidrottsorganisationernas incidentrapportering ingå. Samverkansrådet beslutar att det under året ska arbetas fram gemensamma kriterier för rapportering av ordningsläge. Arbetet kommer att ledas av Rikskriminalpolisen. Riksförordnande för arenautbildade ordningsvakter Rikspolisstyrelsens arbete om eventuella möjligheter att skapa ett så kallat riksförordnande för arenautbildade ordningsvakter vid idrottsevenemang fortsätter under året. Återrapporteringen kommer att ske till samverkansrådet under året. Kontrollerat pyroteknikanvändande Det arbete som Svenska Fotbollförbundet och Föreningen Svensk Elitfotboll startat under år 2011 för att se över möjligheterna till ett så kallat kontrollerat pyroteknikanvändande inom arenaområdet fortsätter under året. Återrapporteringen kommer att ske till samverkansrådet under året. Ansvarsfull alkoholservering Svenska Ishockeyförbundets och Svenska Hockeyligans arbete med en alkoholpolicy för ansvarsfull alkoholservering fortsätter under året. Om möjligt ska man även sprida goda exempel för arbetet till övriga idrotter. Återrapporteringen kommer att ske till samverkansrådet under året. 14 Förslag till fortsatta arbeten för Aktörer inom Samverkansrådet 2012
Finanspolisens årsrapport 2010 15
www.polisen.se Ring 114 14 till Polisen