PO Nordquist Fastighet & Energi AB Kontrollrapport Energibesiktning Datum 2015-09-07 Sammanställning av energideklaration SUND 1:176
Allmänna data: Fastighetsbeteckning: Sund 1:176 Adress: Verksamhet: Byggnadstyp: Ravinvägen 14, Domsjö Bostadshus Friliggande byggnad Byggår: 1965 *A (temp) : 240 m 2 *I A (temp) inkluderas all golvarea innanför klimatskärmens insida, som har en temperatur överstigande +10 C. Beskrivning Byggnaden är uppförd 1965 och består av 1 plan med källare. Byggnadens klimatskal består av trävägg med tilläggsisolerad fasad av trä. Fönster i byggnaden är 2- glas fönster. Uppvärmning av byggnaden sker med fjärrvärme i vattenburet system, distributionen av värmen är i radiatorer. Ventilationen är av typen Självdragsventilation Tekniska Installationer Uppvärmning sker med fjärrvärme. Det innebär att värmen överförs via en värmeväxlare till byggnadens värmedistributionssystem och via en annan till produktion av varmvatten. I värmeväxlarna kyls fjärrvärmevattnet och en så låg temperatur på fjärrvärmereturen som möjligt eftersträvas. En god nedkylning innebär bra effektivitet på anläggningen. Fjärrvärmen installerades ca 2003. Reglerautomatik finns. Allmänt om fjärrvärme: Fjärrvärme är ett enkelt, tryggt och bekvämt sätt att värma upp bostäder med. Fjärrvärme är dessutom bra för inomhusmiljön. Den varken luktar eller låter och behöver sällan någon tillsyn eftersom tekniken är enkel och driftsäkerheten hög. Fjärrvärme innebär även obegränsat med varmvatten. Inte ens på morgonen eller vid middagstid, när åtgången normalt är som störst tar varmvattnet slut. Fjärrvärme är en klimatanpassad uppvärmningsform som tar vara på den energi som annars skulle gå förlorad. Exempelvis spillvärme från industrin, energi från avfall och rester från grenar och toppar vid skogsavverkning. Idag används cirka 90 procent förnyelsebara och miljöanpassade energikällor, som biobränsle och spillvärme. Fjärrvärme är resurssnålt, ger låga förluster och är bättre för klimatet än när var och en eldar i en egen panna. Genom att använda fjärrvärme som uppvärmningssätt minimeras utsläppen av koldioxid, kväveoxider och sot. Teknisk och försäkringsmässig livslängd för en fjärrvärmeundercentral bedöms till cirka 20-25 år. Temperaturer Det uppgavs vid besiktningstillfället att huset har haft normal temperatur i entréplan och något lägre temperatur i källaren. Om hela eller delar av byggnaden har onödigt hög inomhustemperatur bör den sänkas. För varje grad temperaturen minskar i genomsnitt för byggnaden minskar värmekostnaderna med ca 5 %. Vilket resultat som uppnås beror mest av vilken temperatur som accepteras av de boende. Normal inomhustemperatur under uppvärmningssäsong är mellan 20 och 22 o C.
BYGGNADENS ENERGIPRESTANDA Byggnadens energiprestanda är 102 kwh/m² och år. Energiprestanda för Boverkets jämförbara referensobjekt är 164 200 kwh/m² och år. Total angiven elenergianvändning för perioden är 4 260 kwh samt fjärrvärmeanvändning till 22 000 kwh med en person boende i hushållet. Brukarbeteendet har stor inverkan på energianvändningen och energiförbrukningen kan därför skilja sig beroende på bland annat antal boende, inomhustemperatur, konsumtion av varmvatten och hushållsel. Beräkningsmodeller och referensvärden. LCC E metoden: När bedömning av lönsamhetsåtgärd, används en variant av nuvärdesmetoden sk LCC E -metoden. Det innebär att hänsyn tas till alla framtida in- och utbetalningar och räknas om till ett nuläge. Beräkning innebär att lönsamheten i ett övervägt besparingsalternativ jämförs med ett nollalternativ, dvs inget utförs, med ett eller fler alternativ. Erfarenhetsvärden tagna från energimyndigheten och Boverket. Energipriser som används - Elpris: 1,25 kr/kwh - fjärrvärme. 0,90 kr/kwh - Kalkylränta: 7 % - Årlig prishöjning el 4 % Rapportering till Boverket Energideklarationen är registrerad på Boverket och de uppgifter som registrerade på Boverket bifogas denna rapport. I och med att energideklarationen är registrerad behöver ni inte meddela detta till någon myndighet. Som fastighetsägare är man skyldig att tillhandahålla energideklarationen till eventuell köpare av fastigheten. Energideklaration är daterade 2015-09-09 och giltig i tio år Rekommendationer för energibesparing: Det är ofta lönande att justera in värmesystemet så att en förbättrad värmefaktor erhålls. Man kan överväga att komplettera värmestyrningen med någon form av central rumsgivare, för att ytterligare ta till vara på exempelvis värmen från den interna elenergin som kommer från kamin, människor, hushållsel, belysning och solljus mm. För varje grad man sänker temperaturen gör man en besparing med ca fem procent på energianvändningen för uppvärmning. Den mest lönsamma åtgärden är normalt att tilläggsisolera vinden. Förutsatt att vinden är åtkomlig. Tilläggsisolering av äldre hus medför ofta att inomhusventilationen behöver åtgärdas. Allmänna åtgärdsförslag för att minska energiförbrukning Central innegivare teknik Komplettera uppvärmningssystemet med reglerautomatik. Uppvärmningssystemet förbättras och effektiviseras med hjälp av styr- och reglerautomatik. Det finns olika typer av styr- och reglerautomatik, allt ifrån enklare reglersystem till mer avancerade och datoriserade styrsystem. De mer avancerade styr- och reglersystemen förenklar tillämpningen av mera avancerade driftstrategier med minskad energianvändning som följd. Ny regleringsteknik med innegivare till befintlig värmekälla. Komplettering av värmeregleringen med rumsgivare gör det möjligt att i större grad ta vara på tillskottsvärme från sol, personer och belysning m.m. I stället för egen reglering alternativt en utegivare kompenserar framledningstemperaturen för att få ut rätt temperaturer kan innegivare istället ge en bättre referenstemperatur för vilken framledningstemperatur som motsvarar 21 grader inne. Vi föreslår innegivare som räknar fram ett medelvärde som styr framledningstemperaturen. Viktigt med en förstudie om var innegivarna skall placeras. Erfarenhetsmässigt vet vi att åtgärder av denna typ med efterföljande intrimning ger goda besparingsresultat, även i fastigheter vars energiförbrukning redan initialt uppfattas som låg. 10 20 %
besparing är inte ovanligt att uppnå, vilket ger en ganska kort återbetalningstid. En förutsättning för att uppvärmningssystemet ska fungera effektivt med innegivareteknik är att det är väl injusterat. Besparing i kwh: Återbetalningstid (payoff): ca 2 400 kwh/år 8 000 kr ca 3,7 år Styr- och reglerutrustning Radiatorventilerna på det vattenburna systemet har äldre termostater, vilket kan medför övertemperaturer i byggnaden. Byte till termostatventiler och injustering av värmesystem samt att sänka övertemperatur, hålla runt 21 o C ger erfarenhetsmässigt besparing på ca 5-10%. Ytterligare tar man till vara på exempelvis värmen från den interna elenergin som kommer från, hushållsel, belysning, människor och solljus mm. För varje grad man sänker temperaturen gör man en besparing med ca fem procent på energianvändningen för uppvärmning. Termostatventiler minskar energibehovet genom att strypa värmen till radiatorn när temperaturen stiger. För att termostatventiler ska fungera tillfredställande måste de vara rätt injusterade, samt att tryckfallet över ventilen skall vara den rätta. Byte av termostatventiler och injustering av värmesystem Energibesparing ca 1 400 kwh/år Investering 3 500 kr Återbetalningstid (pay-off) ca 2,8 år Utnyttja befintlig braskamin Kaminen är en bra kompletterande värmekälla i småhus och kan ersätta upp till 50-80% av uppvärmningsbehovet. Det finns möjlighet att utnyttja kamineldning med transport av koncentrerad överskottsvärme. Ett sk. system för värmeflyttning för transport av luft från souterrängplan till entréplan. En kamin kräver ofta mer tilluft. I samband med eller efter ett kamininköp kan det därför vara lämpligt att även se över rummets tilluftsbehov. Beroende på husets planlösning kan det räcka med att installera en eller ett par ventiler för att tillgodose hela behovet av tilluft. Injustering av central rumsgivare, för att ytterligare ta vara på den interna elenergin som kommer från kamin, hushållsel, belysning mm. Beräkning till nedanstående bygger på 50% täckningsgrad, vedpris 400 kr/m 3 och 60 % verkningsgrad av kamininsatts. Energibesparing: (En spisinsatts ger en effekt mellan 4 15 kw). ca 3 800 kr/år 0 kr Återbetalningstid (payoff): direkt Allmänt om ved: Ved är en ren naturprodukt och ett mycket bra miljöval. Att elda med ved ger inget tillskott av Koldioxid till atmosfären eftersom den mängd biobränsle som eldas upp sägs återföras till kretsloppet. Detta gör att ved anses vara ett hållbart energislag som inte ger någon global negativ påverkan på växthuseffekten. För att få maximalt utbyte av vedeldning krävs att veden hanteras på bästa sätt, ju torrare ved desto bättre. Ved är ett skattebefriat bränsle, vilket gör det till en billig uppvärmningsform. Nackdelen med ved är att den är arbetskrävande, både vid sågning och vid klyvning, men även vid själva eldningen. Komplettera befintlig uppvärmning med Luft/luftvärmepump Luft/luftvärmepump är ett bra alternativ för hushåll som vill ha ett komplement till befintligt uppvärmningssystem. En luft/luftvärmepump passar också bäst för hus med öppen planlösning eftersom tanken är att värmen kan flytta sig till olika delar av huset genom luften. Vanligtvis minskar den totala elanvändningen i ett elvärmt hus med ca 20-25% efter installation av luft/luft värmepump(vilket motsvarar ca 30-40% av den el som används för uppvärmning exkl. tappvarmvatten). Beräkning till nedanstående bygger på 50 % täckningsgrad Besparing i kwh: ca 3 750 kwh/år 21 000 kr inkl. moms
Återbetalningstid (payoff): ca 6,2 år Luft/luftvärmepump är ett bra alternativ för hushåll som vill ha ett komplement till befintligt uppvärmningssystem. En luft/luftvärmepump passar också bäst för hus med öppen planlösning eftersom tanken är att värmen kan flytta sig till olika delar av huset genom luften. Vanligtvis minskar den totala elanvändningen i ett elvärmt hus med ca 20-25% efter installation av luft/luft värmepump(vilket motsvarar ca 30-40% av den el som används för uppvärmning exkl. tappvarmvatten). En luft-luftvärmepump lönsamhet bestäms till stor del av husets planlösning och var inomhusdelen placeras. Värmepumpen passar bäst i hus med öppen planlösning för att varmluften ska kunna cirkulerar på ett effektivt sätt. Rum som ligger utanför luftströmmen värms inte. Det finns möjlighet att förbättra utnyttjandet av luft/luftvärmepump med transport av koncentrerad överskottsvärme. Ett sk. system för värmeflyttning för transport av luft från rum till rum. Innan du skaffar en luftluftvärmepump är det viktigt att du ser till att husets befintliga värmesystem är rätt injusterat och att termostaterna fungerar bra. På så sätt blir besparingen högre eftersom värmen tas tillvara. Det befintliga värmesystemet ska slå på först när värmepumpen inte klarar att hålla inomhustemperaturen. Regelbunden rengöring av hela inomhusdelen, d.v.s. filter, kondensor och fläkt är ett måste för att anläggningen ska kunna ge full effekt. Generellt bör man rengöra kondensorn 1 till 2 gånger per år, filter en gång var 4-6 vecka från damm och smuts. I dammiga och rökiga miljöer eventuellt oftare. Rengöring av grovoch luftfiltren är mycket viktigt för inomhusdelens funktion. Tappvarmvatten Rekommenderat tappvattentemperatur vid tappstället är 50 55 o C. För hög tappvarmvattentemperatur orsakar onödigt hög energianvändning genom högre avkylning från stillastående varmvatten i ledningar efter spolningen. Dessutom finns risk för skållning och personskada med för hög tappvarmvattentemperatur. Vid för låg tappvarmvattentemperatur finns risk för tillväxt av skadliga ämnen. För att minimera energianvändningen för uppvärmning av tappvarmvatten är det viktigt att säkerställa en korrekt tappvarmvattentemperatur. Energieffektiva kranar. Genom att installera energieffektiva kranar för kök tvättställ och dusch som är anpassade efter det verkliga behovet kan man sänka energibehovet rejält. Byter man ut tre av hushållets kranar mot resurssnåla kan man sänka energianvändningen av varmvatten med nästan 40 %. (källa energimyndigheten) Vattensnåla armaturer ger ett lågt grundflöde. En engreppstermostatblandare medger lätt inställbar temperatur med hög precision. En populär teknik kallas lågflödesstrålsamlare. Luft blandas in i vattenstrålen vilket reducerar vattenåtgången samtidigt som vattenstrålens storlek och tryck bibehålls. Beräkning bygger på installation av sparlatorer i kök och badrum samt snålspolande duschhandtag. Energi- och vattenbesparing: 25-45 % vattenbesparing och 10-30 % värmeenergibesparing. Besparing i kwh: 300 kwh/år 800 kr Återbetalningstid (payoff): ca 2,0 år *energibesparingen/återbetalningstid inkluderar även besparing av minskad vattenanvändning. Fönsterbyte alt renovering: 2-glas fönster 15,6 m 2 bedöms ha ett U-värde på 2,9 W/m 2 K, Dessa kan jämföras med nya fönster med U-värde på 0,9 1,3 W/m 2 K. Uppgradering av 2-glas fönster till nytt U-värde = 1,2 W/m 2 K Visar det sig att det är ekonomiskt (dock med liten marginal) att byta eller uppgradera befintliga fönster till en isolerruta med 1 låg-emissionsskikt och argongas. Huset får bättre inomhusklimat eftersom ljud, kallras och strålningen reduceras med ett lägre U-värde. Beräkning nedan bygger på inmontering av tilläggsruta som
bildar tillsammans med det befintliga innerglaset en isolerruta, sedan mellanrummet fyllts med luft blir det gamla 2-glasfönstret ett 3-glasfönster. Hela fönstret kan också bytas ut, vi rekommenderar effektiva 3-glasfönster. Detta alternativ ger en något större energibesparing än ovanstående alternativ. Generellt gäller att åtgärder på fönster kan vara aktuella som enskilda åtgärder på hus byggda fram till omkring 1990 då energiglas hade börjat bli standard. De stora besparingsmöjligheterna finns framför allt i hus med kopplade bågar. Att byta/renovera äldre fönster har stor inverkan på byggnadens energianvändning och inomhusmiljö. Ett äldre 2-glasfönser har ett U-värde på ca 2,9 W/m2, K. Detta gör att fönster är den del av byggnadsskalet där värmen läcker ut mest. Ett lågenergifönster har ett U-värde runt 1,2 W/m2, K. Detta medför förutom en direkt energibesparing även andra positiva effekter för inomhusklimatet såsom minskad kallras effekt och minskad bullernivå. Nya fönster är relativt dyra. Därför byts de inte ut endast av energibesparingsskäl utan endast om annat skäl föreligger, som ålder eller förslitning. Det är betydligt billigare att byta ut ett av de befintliga glasen mot ett lågenergiglas. Energibesparing ca 3 300 kwh/år Investering ca 2700 kr/m 2 Återbetalningstid (pay-off) ca 14,7 år Ventilation Denna punkt medför ingen energibesparing: När man planerar sin ventilation måste man ta hänsyn till skillnaden mellan till- och frånluft. All luft som ska ut måste ersättas av ny luft på rätt ställe för att ventilationen ska fungera bra. Luften som man vill bli av med är frånluft i t ex badrum, WC-utrymme, tvättstuga. Den nya luften som ersätter den gamla är tilluft något som bör tillföras i utrymmen som sovrum, allrum, vardagsrum eller matrum. Komplettering av tilluft medför bättre funktion på ventilationen och därigenom minskar risken för fuktrelaterade skador. I normalfallet nedför denna åtgärd en ökad energianvändning om inte ventilationen kompletteras med en frånluftsfläkt med värmeåtervinningsfunktion. Med en väl avvägd kombination av till- och frånluftventilation med ventiler kan hela huset förses med dragfri luft. En viktig faktor för komforten är att motverka känslan av drag genom en genomtänkt placering av ventilerna. Det är också viktigt att ha tillräckligt många ventiler, så att det inte blir för stora luftflöden genom varje ventil. Rekommenderat mått för god ventilation är 0,35 l/s per m 2 boendeyta. Ø 100 mm räcker till ca 20 25 m 2 Eftersom byggnaden har självdrag rekommenderar vi att man kompletterar/uppgraderar byggnadens våtrum med våtrumsfläktar. Radon Radonmätning har ej genomförts i byggnaden. För att uppfylla krav och rekommendationer för människors hälsa i bostäder är gränsvärden för radongas 200 Bq/m 3.
För denna fastighet har det upprättats en energideklaration. Syftet med energideklarationen är att effektivisera energianvändningen i byggnader i enlighet med SFS 2006: 985 Lag om energideklaration för byggnader och därmed minska den påverkan på klimatet och miljön som energiproduktion bidrar till. Genom ett resurssnålt beteende kan du som bor och brukar huset bidra till minskad energianvändning. Dessutom sänker du samtidigt dina energikostnader. Slutsats åtgärder: Investering för energiåtgärder kan minskas om det finns möjlighet till bidrag. Information om bidrag går att finna på www.energimyndigheten.se, www.boverket.se eller kontakta Boverket på telefon 0455-35 30 00 Energiprestanda Byggnadens energiprestanda är 102 kwh/m 2 och år vilket ligger över Boverkets jämförbara referensobjekt statistiskt intervall, referensvärde 2. (se energideklaration). Utifrån genomgång av underlag, förbrukningsstatistik, utförda energiförbättringar och övrigt material, samt besiktningen på plats, bedöms att lönsamma åtgärder finns samt generella förslag på åtgärder. Brukarbeteendet har stor inverkan på energianvändningen och energiförbrukningen kan därför skilja sig beroende på bland annat antal boende, inomhustemperatur, konsumtion av varmvatten och hushållsel. Om byggnaden i framtiden brukas av t.ex. en barnfamilj är det sannolikt att energianvändningen kommer att bli högre på grund av ökad konsumtion av varmvatten och hushållsel.. Vid ev. utförande av åtgärder bör beaktas att dessa utförs på ett fackmannamässigt sätt och föregås av en utredning. Med vänlig hälsning PerOla Nordquist Besiktningsman och oberoende energiexpert