Ledningssystem för Informationssäkerhet (LIS) vid Linköpings universitet

Relevanta dokument
Ledningssystem för Informationssäkerhet (LIS) vid Linköpings universitet

Informationssäkerhetspolicy för Umeå universitet

Informationssäkerhetspolicy. Linköpings kommun

Informationssäkerhetspolicy för Stockholms läns landsting. Informationssäkerhetspolicy för Stockholms läns landsting

Informationssäkerhetspolicy för Ånge kommun

Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting

FörvaltningsrnodelI för informationsbehandlande system vid Linköpings universitet

Administrativ säkerhet

Policy. Policy för informationssäkerhet och personuppgiftshantering i Herrljunga kommun DIARIENUMMER: KS 47/2018 FASTSTÄLLD: VERSION: 1

Informationssäkerhetspolicy i Borlänge kommunkoncern. Beslutad av kommunfullmäktige , reviderad

Revisionsrapport. Granskning av intern styrning och kontroll av informationssäkerheten vid Mälardalens högskola 2010.

Revisionsrapport. Granskning av intern styrning och kontroll av informationssäkerheten vid Malmö Högskola Sammanfattning

Informationssäkerhetspolicy för Ystads kommun F 17:01

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Revisionsrapport. Granskning av intern styrning och kontroll av informationssäkerheten vid Verket för högskoleservice 2010.

Nuvarande MSBFS 2009:10 Förslag till ny föreskrift Tillämpningsområde Tillämpningsområde 1 1 första stycket 2 1 andra stycket 3 2 första stycket

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Revisionsrapport. Granskning av intern styrning och kontroll av informationssäkerheten vid Kungl. Konsthögskolan 2010.

1(6) Informationssäkerhetspolicy. Styrdokument

ISO/IEC och Nyheter

Informationssäkerhetspolicy

Ledningssystem för Informationssäkerhet

Informationssäkerhetspolicy KS/2018:260

Ledningssystem för Informationssäkerhet

I Central förvaltning Administrativ enhet

Dnr UFV 2018/211. Riskhantering. Rutiner för informationssäkerhet. Fastställda av Säkerhetschefen Senast reviderade

Informationssäkerhetspolicy för Sunne kommun KS2016/918/01 Antagen av kommunfullmäktige , 57

DNR: KS2016/918/01. Informationssäkerhetspolicy för Sunne kommun KS2016/918/ (1) Kommunstyrelsen

Revidering av riktlinjer för Informationssäkerhet vid Högskolan i Skövde

Policy för informations- säkerhet och personuppgiftshantering

Policy för informationssäkerhet

Revisionsrapport. Granskning av intern styrning och kontroll av informationssäkerheten vid Karolinska institutet

Revisionsrapport. Granskning av intern styrning och kontroll av informationssäkerheten vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm 2010.

Vi skyddar din information. Vårt informationssäkerhetsarbete och skydd av personuppgifter

Riktlinjer för informationssäkerhet


TJÄNSTESKRIVELSE. Revidering av. informationssäkerhetspolicy TJÄNSTESKRIVELSE. Kommunstyrelsen KS/2019:63

Informationssäkerhetspolicy

myndigheter En andra granskning av informationssäkerhet i staten RiR 2016:8 Informationssäkerhetsarbete

Informationsklassning och systemsäkerhetsanalys en guide

Enkätundersökning: En bild av myndigheternas informationssäkerhetsarbete

Informationssäkerhetspolicy

Finansinspektionens författningssamling

Policy för informationssäkerhet

Informationsklassning , Jan-Olof Andersson

Intern kontroll - plan för 2017

Välkommen till enkäten!

Finansinspektionens författningssamling

Informationssäkerhetspolicy för Katrineholms kommun

Riktlinjer för informationssäkerhet

Att införa LIS. Förberedelser inför anpassning till ISO/IEC 17799

Kommunstyrelsens förslag till antagande av reviderad informationssäkerhetspolicy Ärende 11 KS 2017/336

Kompletteringsuppgift: Verksamhetsanalys och riskanalys

Riktlinjer för riskhantering vid Linköpings universitet

Riktlinjer för säkerhetsarbetet vid Uppsala universitet

Svar på revisionsskrivelse informationssäkerhet

Finansinspektionens författningssamling

Informationssäkerhetsgranskning. ISO ledningssystem för informationssäkerhet

RUTIN FÖR RISKANALYS

Stadsrevisionen. Projektplan. Informationssäkerhetsarbetet i Göteborgs Stad. goteborg.se/stadsrevisionen

Föreskrifter och riktlinjer för intern styrning och kontroll på Universitetskanslersämbetet

Riktlinjer för säkerhetsarbetet vid Uppsala universitet

Prefekt Prefekt beslutar om miljöledningssystemet på institutionsnivå. Det innebär att prefekten/motsvarande 1 ansvarar för att:

VÄGLEDNING INFORMATIONSKLASSNING

ANVISNINGAR OCH MALL FÖR RISKANALYS 2016

Koncernkontoret Enheten för säkerhet och intern miljöledning

Bilaga till rektorsbeslut RÖ28, (5)

Reglemente för intern kontroll samt riktlinjer för intern kontroll

Informationssäkerhetspolicy

SSF Säkerhetschef. Informationssäkerhet Per Oscarson

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Informationssäkerhet och SKLs verktyg KLASSA. Avdelningen för Digitalisering Sektionen för Informationshantering och Digital Arbetsmiljö (IDA)

Modell för klassificering av information

Internrevisionsrapport 2018

Anvisningar för intern styrning och kontroll vid Karolinska Institutet

Hur värnar kommuner digital säkerhet?

Kravställning på e-arkiv från informationssäkerhetsperspektiv

Beslut om riktlinjer för tillgång till IT- och tekniska resurser vid LiU

Riktlinjer för informationssäkerhet

Vervas föreskrift om statliga myndigheters arbete med säkert elektroniskt informationsutbyte. Wiggo Öberg, tidigare Verva nu KBM,

Granskning av informationssäkerhet

Dnr UFV 2017/93. Informationssäkerhet. Riktlinjer för säkerhetsarbetet vid Uppsala universitet. Fastställda av Universitetsdirektören

Bilaga 9 Säkerhet Dnr: /2015 Förfrågningsunderlag

RISKANALYS FÖR Humanistiska fakulteten. DATUM: Förslag BESLUTAD AV: Humanistiska fakultetsstyrelsen. KONTAKTPERSON: Mats Andrén

Revisionsrapport: Informationssäkerheten i den tekniska miljön

Riktlinjer. Informationssäkerhetsklassning

Tillitsdeklarationen och revisionsprocessen. Åsa Wikenståhl Efosdagen

Revisionsrapport. Lantmäteriverket - Skydd mot mutor och annan otillbörlig påverkan. Sammanfattning

Verksamhetsrapport. Kommunens säkerhetsarbete 2014

IQ( cap /4

Riskanalys och informationssäkerhet 7,5 hp

SSF Säkerhetschef. Informationssäkerhet Per Oscarson

RISKANALYS Humanistiska fakulteten. Dnr V 2016/705. DATUM: Förslag till beslut BESLUTAD AV: Humanistiska fakultetsstyrelsen

RISKANALYS Humanistiska fakulteten. Dnr V 2017/701 DATUM: BESLUTAD AV: Humanistiska fakultetsstyrelsen. KONTAKTPERSON: Anna Nordling

BILAGA 3 Tillitsramverk Version: 1.2

Revisionsrapport. Granskning av intern styrning och kontroll av informationssäkerheten vid Gymnastik- och idrottshögskolan 2010.

Regler och riktlinjer för intern styrning och kontroll vid KI

Handlingsplan för Uppsala universitets anpassning inför EU:s dataskyddsförordning

Riktlinje för riskhantering

Fördelning av ansvar för informationssäkerhet. Version: 1. Beslutsinstans: Regiondirektören

Transkript:

2010-11-22 Beslut Dm LiU-2010-01529 1(9) Ledningssystem för Informationssäkerhet (LIS) vid Linköpings universitet Inledning Universitetsstyrelsen fastställde 2002-02-27 TT-strategi för Linköpings universitet. Där fastslås att tillämpningen av TT inom universitetet skall vara kostnadseffektivt säkert driftsäker och pålitlig. Detta dokument tar sin utgångspunkt i detta. Arbetet med informationssäkerhetsarbetet på LiU syftar till att säkerställa att universitetets informationstillgångar har den konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet som verksamheten behöver. För att åstadkomma detta räcker det inte med enskilda tekniska åtgärder. Informationssäkerhetsarbetet utgår från ledningsnivån och omfattar alla verksamma på LiU, inklusive medarbetare och studenter. I ett särskilt beslut, Informationssäkerhetspolicy, fastställs LiUs övergripande Informationssäkerhetspolicy och för LiU särskilt anpassade kontrollåtgärder. Definitioner och termer Nedan återfinns de termer och definitioner som används i LiUs Ledningssystem för informationssäkerhet samt Informationssäkerhetspolicy inklusive kontrollåtgärder. Term Infonnationssäkerhet Konfidentialitet Riktighet Tillgänglighet Infonnationstillgång Betydelse Bevarande av konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet hos information (ISO 27002:2.5) Egenskapen att information inte tillgängliggörs eller avslöjas till obehöriga individer, enheter, eller processer (ISO 27001:3.3) Egenskapen att skydda exaktheten och fullständigheten gällande [informations-]tillgångar (ISO 27001:3.8) Egenskapen [för information] att vara åtkomlig och användbar vid begäran aven behörig enhet (ISO 27001:3.2) Informationstillgångar kan vara en eller flera av: information och informationsbehandlande system, programvara, fysiska tillgångar och hårdvara, tjänster, människor och immateriella tillgångar. (ISO 27002:7.1.1) Linköpings universitet Universitetsledningen

Dm LiU-201O-01529 2 (9) Kontrollåtgärd / säkerhetsåtgärd Risk Hot Sårbarhet Riskanalys Riskbehandling Åtgärd för hantering av risk, innefattandes policyer, rutiner, riktlinjer, förfaranden eller organisationsstrukturer vilka kan vara av administrativ, teknisk, ledningsrnässig eller juridisk karaktär (ISO 27002 2.2) I detta dokument avses informationssäkerhetsrisk. En informationssäkerhetsrisk definieras som potential att ett givet hot utnyttjar sårbarheter hos en informationstillgång eller grupp av informationstillgångar och därigenom orsakar skada för organisationen. (ISO 27005:2008 3.2) Potentiell orsak till en oönskad incident, vilken kan resultera i skada på ett system eller organisation. (ISO 27002:2005 2.16) Svaghet gällande [informations-]tillgång eller grupp av [informations-]tillgång, vilken kan utnyttjas av ett eller flera hot. (ISO 27002:2005 2.17) Systematisk användning av information för att kartlägga källor till, ochför att uppskatta, risken. (ISO 27002:2005 2.10) Process för val och införande av åtgärder för att begränsa risk. (ISO 27002:2005 2.14) Processer LiUs Ledningssystem för informationssäkerhet bygger på ISO 27001:2006, ISO 27002:2005, ISO 27005:2008 och www.informationssäkerhet.se. Ledningssystemet för informationssäkerhet genomförs i stegen Planera, Genomföra, Utvärdera och Förbättra. Varje sådant steg består aven eller flera processer. En eller flera informationstillgångar grupperas till ett objekt. Varje objekt informationsklassificeras ur perspektiven konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet i nivåerna allvarlig, betydande, måttlig och ingen/försumbar. Se bilaga 2 linköpings universitet

Dm LiU-201O-01529 3 (9) Klassificeringskriterier. Den sammanvägda informationsklassificeringen är den högsta nivån som uppnåtts i något av de tre perspektiven. Baserat på informationsklass väljs ut vilka objekt som skall riskanalyseras. Baserat på riskanalysen väljs ut vilka objekt för vilka riskbehandling krävs. För alla objekt som får en sammanvägd informationsklassificering på betydande eller allvarlig skall en riskanalys genomföras. Därutöver skall dessa objektförvaltas i enlighet med LiUs beslutade objektförvaltningsmodell. I riskanalysen skall hot mot utvalda informationstillgångar och sårbarheter som kan realisera hoten identifieras. För varje kombination av hot och sårbarhet skall sannolikheten för att de inträffar bedömas såväl som allvarlighetsgraden när de uppträtt. Därefter vägs sannolikhet och allvarlighet ihop, enligt bilaga 3. För de hot där den sammanvägda nivån blir högre än eller lika med hög skall en riskbehandling genomföras. Utvalda risker enligt ovan måste behandlas på något av dessa fyra sätt: Sätta in lämpliga kontrollåtgärder för att minska eller eliminera risken Medvetet och objektivt acceptera risken (under förutsättning att detta är förenligt med LiUs regler och kriterier för riskacceptans, se nedan) Undvika risken genom att inte tillåta aktiviteter som kan orsaka att risken uppkommer Överföra risken till andra parter, t.ex. genom vitesbaserade kontrakt med extern part. Baserat riskbeh"m(jjij:1g<:n revideras kontrollåtgärderna per UrtiVl2rsitetsli2dl1ingen informeras med utgångspunkt i och granskningen ovan. Genomgången ligger till grund för de förbättringar som eventuellt måste vidtas inom ledningssystemet för informationssäkerhet, informationssäkerhetspolicyn med tillhörande kontrollåtgärder och andra styrande dokument. linköpings universitet

Dm LiU-2010-01529 4 (9) Ledningssystemet för informationssäkerhet utgör ett av de riskområden som återfinns inom LiUs arbete med förordningen för intern styrning och kontroll (FISK). Ansvar Informationssäkerhetssamordnaren ansvarar för att Ta fram riktlinjer och mallar för genomförandet av inventering, riskanalys och riskbehandling. Kommunicera förbättringsåtgärder inom LiU för att öka medvetenheten om de åtgärder och förändringar som görs. Kommunicera resultatet från övervakning och granskning samt de risker som överstiger den sammanvägda informationsklassen på mycket hög till ansvarig för LiUs arbete med FISK. Regler och kriterier för riskacceptans För vissa risker kan riskbehandlingen komma att bli att medvetet och objektivt acceptera risken. Detta måste tydligt dokumenteras och rapporteras till Informationssäkerhetssamordnaren. Detta får enbart ske i dessa fall: LiU kan inte påverka risken utan den har en tydligt extern påverkan. Om den årliga kostnaden för nödvändiga kontrollåtgärder överstiger den årliga kostnaden för utfallet för risken. Detta beslut ersätter det tidigare beslutet Dm LiU 1686/02-14 och skall publiceras i LiUs regelverk. I detta ärende har Rektor Mille Millnert beslutat efter föredragning av IT-direktör Joakim ejdeby.~ Xv:~:itv;J Mille Millnert Kopia till Universitetsledningen Fakulteterna Institutionerna Universitetsbiblioteket Universitetsförvaltningen NSC Intermevisionen De lokala fackliga organisationerna Marie Ekström Lorentzon, LiU LES Linköpings universitet

Dm LiU-201O-01529 5 (9) Bilaga 1. Klassificeringskriterier Klassificering av informationstillgångar vid Linköpings universitet sker enligt "Modell för klassificering av information - Rekommendationer" utgiven av Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB). Vid användning av skall bedömning göras utifrån konsekvens för hela myndigheten Linköpings universitet. En informationstillgång som för en mindre verksamhet inom universitetet exempelvis kan ge "allvarlig" konsekvens vid brott mot konfidentialitet behöver inte ge en allvarlig konsekvens för myndigheten i helhet. För att informationsklassning skall vara konsekvent ges förtydligande exempel på nästföljande sida. Syftet med dessa exempel är att ge en gemensam referensram kring de olika nivåerna. Med påverkan på enskild individ i nedanstående tabell menas personskada eller kränkning av individs rättighet. TabelliTabellen nedan är hämtad från Modell för klassificering av information, MSB 0049-09. Konfidentialitet Riktighet Tillgänglighet Allvarlig I Information där förlust av konfidentialitet innebär allvarliglkatastrofal negativ påverkan på egen eller annan organisation och dess tillgållgar, ener enskild individ. Information där förlust konfidentialitet inn,,,,h;;ir Information där förlust av riktighet innebär allvarlig/katastrofal negativ påverkan på egen eller annan organisation och dess tlllgal1gar, eller enskild individ. Information Information där förlust av tillgänglighet innebär allvarlig/katastrofal negativ påverkan på egen eller alman organisation och dess till;gårlgar, eller enskild individ. på egen eller annan organisation och dess tillgångar, eller på enskild individ. egen ener annan organisation och dess tillgångar, eller på enskild. Linköpings universitet

Dm LiU-2010-01529 6 (9) linköpings universitet

Dm LiU-2010-01529 7 (9) Allvarlig / katastrofal Betydande.. Om händelsen medför att fler än 1000 studenter väljer att inte söka till LiD i första hand på grund av att utbildningen eller examen inte värderas lika högt som motsvarande examen vid andra lärosäten. Det kan vara faktiska händelser eller rykten om händelser... Förfalskade studieresultat registreras i Ladok... Om händelsen medför att forskningsfinansiärer (motsvarande över 100 miljoner kronor per år) väljer att inte medverka i forskningsprojekt vid LiD, då resultat från LiD inte skattas lika högt eller ifrågasätts mer än vid motsvarande lärosäten. Annan ekonomisk förlust, t.ex. vid stöld eller förskingring motsvarande över 100 miljoner kronor. Allvarlig negativ påverkan på individs rättighet eller liv och hälsa. T.ex. genom att röja en sk ddad identitet eller att händelsen leder till ersonskada/dödsfall. Om händelsen medför att fler än 100 studenter väljer att inte söka till LiD i första hand på grund av att utbildningen eller examen inte värderas lika högt som motsvarande examen vid andra lärosäten. Det kan vara faktiska händelser eller rykten om händelser... Om händelsen medför att forskningsfinansiärer (motsvarande över 10 miljoner kronor per år) väljer att inte medverka i forskningsprojekt vid LiD, då resultat från LiD inte skattas lika högt eller ifrågasätts mer än vid motsvarande lärosäten... Annan ekonomisk förlust, t.ex. vid stöld eller förskingring motsvarande över 10 miljoner kronor. <Il Betydande negativ påverkan på individs rättighet eller liv och hälsa... Om följden av händelsen kräver extra resurser i verksamheten (personal, utveckling, m'uk/hårdvara) för att hanteras. Om händelsen medför att forskningsfinansiärer (motsvarande över 1 miljon kronor per år) väljer att inte medverka i forskningsprojekt vid LiV, då resultat från LiV inte skattas lika eller lärosäten. kronor. ton2gaencle tabell Linköpings universitet

Dm LiU-201O-01529 8 (9) Bilaga 2. Riskanalys Riskanalysen skall genomföras enligt riktlinjer från informationssäkerhetssamordnaren. För varje hot görs en bedömning av sannolikheten för att hotet mot den specifika m. formaflonsfil l Lg;ang;en ska upplra t..da. Nivå Exempel Sannolik Inträffar i genomsnitt flera gånger varje år Möjlig Inträffar i genomsnitt en gång per år Mindre sannolik Inträffar i genomsnitt en gång var 10:e år Osannolik Inträffar i genomsnitt en gång var 100:e år För varje hot en bedömning av konsekvensen av hotet mot den specifika informationstill ån en när det har u trätt. Nivå AlIvajdiI! / katastrofal Allvarlig/katastrofal nc",,,h,, nävl2rl<:an på egen eller annan orj:~alldsaltioinoch eller enskild InC:!IVlCL linköpings universitet

Dm LiU-201O-01529 9 (9) Sannolikheten och konsekvensen förs in i denna tabell: Alla händelser som hamnar på nivåerna extremt hög, mycket hög och hög skall riskbehandlas. linköpings universitet