Informationssäkerhet och SKLs verktyg KLASSA. Avdelningen för Digitalisering Sektionen för Informationshantering och Digital Arbetsmiljö (IDA)
|
|
- Hanna Andersson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Informationssäkerhet och SKLs verktyg KLASSA Avdelningen för Digitalisering Sektionen för Informationshantering och Digital Arbetsmiljö (IDA)
2 Vad är informationssäkerhet? Information som är viktig för verksamheten Finns något som kan hota den? Skydda den Mål som är viktiga för verksamheten Finns något som kan hindra måluppfyllnad? Undvik hindren och nå målen Informationssäkerhet Kvalitet
3 Lagkrav på informationssäkerhet? LSS Säkerhetsskydd Patientdata GDPR Dataskydd NIS OSL
4 Informationssäkerhet SIS-standard ISO serien En organisationsresa från datahallen till ledningsrummet Informations -säkerhet Flytta fokus från IT till verksamhet! Administrativ säkerhet Teknisk säkerhet Rutiner Riktlinjer Uppföljning Ansvar Fysisk säkerhet IT-säkerhet Datasäkerhet Kommunikationssäkerhet
5 Informationssäkerhet på alla nivåer Ledningssystem för informationssäkerhet, LIS Styrdokument Strategisk kommunnivå Anpassade rutiner Klassning Instruktioner medarbetare Socialtjänst Skola m.m. IT-säkerhet Säkerhetsnivåer Krav på leverantörer IT-drift Leverantörer Leverantör Kommunikation m.m.
6 Vad är målet med informationssäkerhetsarbetet? Lagkrav Bevara tillit Kvalitet Undvika negativa händelser Verksamhetens behov
7 MSB:s Metodstöd för systematiskt informationssäkerhetsarbete
8 Verktyget KLASSA SKL tillhandahåller verktyget KLASSA för sina medlemmar, dvs kommuner, landsting och regioner, samt deras bolag Verktyget: Utgör ett it-stöd för informationssäkerhet Har ett systemförvaltarperspektiv, dvs gränsytan verksamhet och teknik Erbjuder en metod för informationsklassificering enligt MSB:s metodstöd för informationssäkerhet ( Ger, genom självskattning, en kontroll av regelefterlevnad (compliance) för Informationssäkerhet informationsskydd, ju högre klassningsnivåer desto fler krav Följande lagrum ingår som valbara moduler GDPR för aktuellt system, 21 frågor om dataskydd enligt EUs Dataskyddsförordning PDL Patientdatalagen och krav för informationsskydd NIS-direktivet för samhällsviktig verksamhet Ej valbar ingår alltid: OSL Offentlighets och sekretesslagen: skydd av information som omfattas sekretess
9
10 Steg 2 i en Klassa-workshop innebär en självskattning av skyddsåtgärder för informationen och rör både organisatoriska och tekniska frågor, en s.k. compliance-genomgång för informationssäkerhet.
11 Så genomför vi en informationsklassning Resultatet av informationsklassningen i detta exempel är: K2R1T3 Verksamhetens krav är högst för tillgänglighet, sedan för konfidentialitet och lägst för informationens riktighet Källa: informationssäkerhet.se
12 Källa: klassa-info.skl.se Konfidentialitet att informationen åtkomstbegränsas Nivå 0 ingen eller försumbar skada Nivå 1 måttlig skada Nivå 2 betydande skada Nivå 3 allvarlig skada (Nivå 4 rör endast säkerhetsskydd) Synnerligen allvarlig skada Ingen eller försumbar skada Måttlig skada - ex minskad förmåga att genomföra verksamhetens uppdrag, effektiviteten är påvisbart reducerad Betydande skada - ex tillgänglighetsstörningar, brott mot regelverk, rättsliga krav och avtal, eller förlust av skapat förtroende Allvarlig skada - ex massiv informationsförlust, verksamhetsförlust, oöverskådliga konsekvenser, eller fara för liv och hälsa Skada för rikets säkerhet som inte endast är ringa. Röjande av informationen medför ingen eller försumbar skada. Inga svårigheter för verksamheten att nå målen. Ingen eller endast försumbar påverkan på samhällsviktiga funktioner vid egen eller annan organisation. Röjande av informationen medför måttlig skada. Inga märkbara större svårigheter för verksamheten att nå målen. Ingen påverkan på samhällsviktiga funktioner vid egen eller annan organisation. Enskilda individer eller andra myndigheter och organisationer kan notera störningen eller uppleva lindriga besvär men utan påvisbar ekonomisk påverkan. Röjande av informationen medför betydande skada. Verksamheten kan fullfölja sina uppdrag, men med trolig risk för kännbar påverkan (ekonomiskt eller genom behovet av att vidta extraordinära åtgärder). Andra myndigheter och organisationer kan påverkas (ekonomiskt eller genom behovet av att vidta extraordinära åtgärder). Samhällsviktiga funktioner i egen eller annan organisation påverkas troligen inte. Enskilda individer kan uppleva konsekvenser, såsom stora besvär eller stor ekonomisk påverkan, av störningen. Röjande av information medför allvarlig skada. Skapar stora svårigheter för organisationens verksamhet. Omöjligt eller nästan omöjligt att fullfölja uppdragen. Samhällsviktiga funktioner i egen eller annan organisation påverkas sannolikt. Allvarlig kränkning av den personliga integriteten. Röjande av informationen medför skada för rikets säkerhet som inte endast är ringa. Systemet behandlar information som omfattas av sekretess och rör rikets säkerhet (hemliga uppgifter) där röjande av information kan ge oöverskådliga konsekvenser där t ex omfattande fara för liv och hälsa föreligger. Informationen omfattas av t ex säkerhetsskyddslagstiftningen.
13 Riktighet att informationen ska vara tillförlitlig, korrekt och fullständig Nivå 0 ingen eller försumbar skada Nivå 1 måttlig skada Ingen eller försumbar skada Måttlig skada - ex minskad förmåga att genomföra verksamhetens uppdrag, effektiviteten är påvisbart reducerad Information som obehörigen, av misstag eller på grund av en funktionsstörning ändrats medför ingen eller försumbar skada. Inga märkbara större svårigheter för verksamheten att nå målen. Ingen påverkan på samhällsviktiga funktioner vid egen eller annan organisation. Röjande av informationen medför måttlig skada. Inga märkbara större svårigheter för verksamheten att nå målen. Ingen påverkan på samhällsviktiga funktioner vid egen eller annan organisation. Enskilda individer eller andra myndigheter och organisationer kan notera störningen eller uppleva lindriga besvär men utan påvisbar ekonomisk påverkan. Nivå 2 betydande skada Betydande skada - ex tillgänglighetsstörningar, brott mot regelverk, rättsliga krav och avtal, eller förlust av skapat förtroende Röjande av informationen medför betydande skada. Verksamheten kan fullfölja sina uppdrag, men med trolig risk för kännbar påverkan (ekonomiskt eller genom behovet av att vidta extraordinära åtgärder). Andra myndigheter och organisationer kan påverkas (ekonomiskt eller genom behovet av att vidta extraordinära åtgärder). Samhällsviktiga funktioner i egen eller annan organisation påverkas troligen inte. Enskilda individer kan uppleva konsekvenser, såsom stora besvär eller stor ekonomisk påverkan, av störningen. Nivå 3 allvarlig skada Allvarlig skada - ex massiv informationsförlust, verksamhetsförlust, oöverskådliga konsekvenser, eller fara för liv och hälsa Röjande av information medför allvarlig skada. Skapar stora svårigheter för organisationens verksamhet. Omöjligt eller nästan omöjligt att fullfölja uppdragen. Samhällsviktiga funktioner i egen eller annan organisation påverkas sannolikt. Individers liv och hälsa äventyras. (Nivå 4 rör endast säkerhetsskydd) Synnerligen allvarlig skada Skada för rikets säkerhet som inte endast är ringa. Röjande av informationen medför skada för rikets säkerhet som inte endast är ringa. Systemet behandlar information som omfattas av sekretess och rör rikets säkerhet (hemliga uppgifter) där röjande av information kan ge oöverskådliga konsekvenser där t ex omfattande fara för liv och hälsa föreligger. Informationen omfattas av t ex säkerhetsskyddslagstiftningen. Källa: klassa-info.skl.se
14 Tillgänglighet att informationen ska kunna nyttjas efter behov, i förväntad utsträckning samt av rätt person med rätt behörighet Nivå 0 ingen eller försumbar skada Nivå 1 måttlig skada Nivå 2 betydande skada Nivå 3 allvarlig skada (Nivå 4 rör endast säkerhetsskydd) Synnerligen allvarlig skada Ingen eller försumbar skada Måttlig skada - ex minskad förmåga att genomföra verksamhetens uppdrag, effektiviteten är påvisbart reducerad Betydande skada - ex tillgänglighetsstörninga r, brott mot regelverk, rättsliga krav och avtal, eller förlust av skapat förtroende Allvarlig skada - ex massiv informationsförlust, verksamhetsförlust, oöverskådliga konsekvenser, eller fara för liv och hälsa Skada för rikets säkerhet som inte endast är ringa. Ett avbrott medför ingen eller försumbar skada. Inga eller försumbara svårigheter för verksamheten att nå målen. Ingen påverkan på samhällsviktiga funktioner vid egen eller annan organisation. Verksamhetens förmåga att utföra sina arbetsuppgifter påverkas inte eller i försumbar omfattning av otillgänglighet till systemet. Ett avbrott medför måttlig skada. Inga märkbara större svårigheter för verksamheten att nå målen. Ingen påverkan på samhällsviktiga funktioner vid egen eller annan organisation Externa individer eller andra myndigheter och organisationer kan notera störningen eller uppleva lindriga besvär men utan påvisbar ekonomisk påverkan. Verksamhetens förmåga att utföra sina arbetsuppgifter påverkas endast i begränsad omfattning av otillgänglighet till systemet. Ett avbrott medför betydande skada. Verksamheten kan fullfölja sina uppdrag, men med trolig risk för kännbar påverkan (ekonomiskt eller genom behovet av att vidta extraordinära åtgärder). Andra myndigheter och organisationer kan påverkas (ekonomiskt eller genom behovet av att vidta extraordinära åtgärder). Samhällsviktiga funktioner vid egen eller annan organisation påverkas troligen inte. Enskilda individer kan uppleva konsekvenser, såsom stora besvär eller stor ekonomisk påverkan, av störningen. Verksamhetens förmåga att utföra sina arbetsuppgifter påverkas i en betydande omfattning av otillgänglighet till systemet. Ett avbrott medför allvarlig skada. Skapar stora svårigheter för organisationens verksamhet. Omöjligt eller nästan omöjligt att fullfölja uppdragen. Samhällsviktiga funktioner i egen eller annan organisation påverkas sannolikt. Individers liv och hälsa äventyras. Verksamhetens förmåga att utföra sina arbetsuppgifter påverkas i en allvarlig/katastrofal omfattning av otillgänglighet i systemet. Ett avbrott som medför skada för rikets säkerhet som inte endast är ringa. Systemet behandlar information som omfattas av sekretess och rör rikets säkerhet (hemliga uppgifter) där otillgänglighet kan ge oöverskådliga konsekvenser där t ex omfattande fara för liv och hälsa föreligger. Informationen omfattas av t ex säkerhetsskyddslagstiftningen. Källa: klassa-info.skl.se
15 Exempel på skyddsåtgärder i handlingsplanen Notis: aktuellt system har klassats som K2 R2 T2, varför siffran 2 syns i tabellen till höger # Krav ISO kapitel ISO kravområde Kon. Rik. Til Behörigheter i systemet baseras på ett dokumenterat regelverk där legala krav och verksamhetskrav har beaktats. Regelverkets efterlevnad följs upp regelbundet eller i enlighet med legala krav. A.9.1 Verksamhetskrav för styrning av åtkomst Säkerhetsåtgärder begränsar tillgång till det nätverk, eller den nätverkstjänst, A.9.1 Verksamhetskrav för 3012 som systemet använder. styrning av åtkomst 3013 Det finns en dokumenterad och formell process för hur användaridentiteter hanteras. De digitala identiteterna är personliga och unika över tid. Se vägledningen för tillitsnivå 2 (LoA2) för detaljer. Processen för ändringhantering är dokumenterad. Alla förändringar av 3029 systemet följer processen Systemets resursanvändning och prestanda övervakas. Alla större ändringar utvärderas i en testmiljö innan de installeras i 3031 produktionsmiljön. Informationen i systemet skyddas mot skadlig kod genom 3032 säkerhetsuppdateringar. Skyddet mot skadlig kod uppdateras kontinuerligt. Loggar från användare med högre behörigheter i systemet (priviligierade) 3036 bevaras, skyddas mot obehörig åtkomst och förändring, samt granskas vid behov. Systemet och kringliggande infrastruktur använder den svenska nationella 3037 tidsskalan UTC(SP) som källa för tid. Systemförvaltare för systemet ansvarar för att hålla sig uppdaterad kring 3038 tekniska sårbarheter. Det finns rutiner för hur tekniska sårbarheter ska hanteras. Åtgärder vidtas för att minska risken att sårbarheter kan utnyttjas. A.9.2 Hantering av användaråtkomst A.12.1 Driftsrutiner och ansvar A.12.1 Driftsrutiner och ansvar A.12.1 Driftsrutiner och ansvar A.12.2 Skydd mot skadlig kod A.12.4 Loggning och övervakning A.12.4 Loggning och övervakning A.12.6 Hantering av tekniska sårbarheter A Regler för styrning av åtkomst A Tillgång till nätverk och nätverkstjänster A Registrering och avregistrering av användare A Ändringshantering 2 A Kapacitetshantering 2 A Separation av utvecklings-, test och driftmiljöer A Säkerhetsåtgärder mot skadlig kod A Administratörs- och operatörsloggar A Synkronisering av tid 2 A Hantering av tekniska sårbarheter 2 2 2
16 Exempel på upphandlingskrav (avtalsbilagor) # Krav ISO kapitel ISO kravområde Kon. Rik. Til. Leverantören ska för de delar av verksamheten som berörs i A leveransen ha ett ledningssystem för informationssäkerhet (LIS) som baseras på SS-EN ISO/IEC27001:2017 eller motsvarande. A.6.1 Intern organisation Informationssäkerhetsroller och ansvar Leverantören ska ha tillsett att ansvar och arbetsuppgifter som står i A Uppdelning av 3502 A.6.1 Intern organisation konflikt med varandra och kan leda till missbruk är åtskilda. arbetsuppgifter Leverantören ska ha upprättat kontakter med de myndigheter som 3503 berörs av leveransen A.6.1 Intern organisation A Kontakt med myndigheter Leverantören ska ha en policy som beskriver hur de anställda får A.6.2 Mobila enheter och 3504 arbeta på distans avseende drift, förvaltning och support av de A Distansarbete distansarbete levererade tjänsterna. 2 2 Leverantören ska ha processer och rutiner på plats för relevant 3505 bakgrundskontroll av personal. A.7.1 Före anställning A Bakgrundskontroll 2 2 Leverantören ska ha avtal om tystnadsplikt med sina anställda. Tystnadsplikten ska omfatta information om leverantörens kunder. Via 3506 avtal ska leverantören även säkerställa tystnadsplikt för A.7.1 Före anställning A Anställningsvillkor 2 underleverantörer. Leverantören ska för sin personal regelbundet genomföra utbildningar 3507 för ökad medvetenhet kring informationssäkerhet samt hålla sig A.7.2 Under anställning A Medvetenhet, utbildning och fortbildning vad gäller uppdaterad kring beställarens policys, regler och rutiner. informationssäkerhet Leverantören ska ha tydliga och kommunicerade åtgärder för 3508 överträdelse av informationssäkerhetsregler. A.7.2 Under anställning A Disciplinär process Leverantören ska till personalen ha kommunicerat de ansvar och skyldigheter som förblir gällande efter ändring eller avslut av A.7.3 Avslut eller ändring A Avslut eller ändring av 3509 anställning. Personalen ska ha skrivit under en ansvarsförbindelse av anställning anställds ansvar avseende detta. Leverantören ska ha dokumenterade regler, rutiner och roller som A.8.1 Ansvar för A Tillåten användning av 3510 beskriver tillåten användning av de resurser som ingår i leveransen. tillgångar tillgångar 2 Leverantören ska ha rutiner och funktioner för att permanent radera A.8.1 Ansvar för A Återlämnande av 3511 information som är relaterade till leveransen. tillgångar tillgångar 2 Leverantören ska under kontraktstiden, dock minst vart tredje år, ha genomfört en riskbedömning för systemet. Identifierade brister ska A åtgärdas enligt en dokumenterad plan och kunna redovisas för Informationsklassning A Klassning av information beställaren.
Informationssäkerhet, säker identifikation och KLASSA. Webbseminarium
Informationssäkerhet, säker identifikation och KLASSA Webbseminarium 181114 Elisabeth Miles, Örebro kommun Ulrika Stefansson, Västerås stad Lagkrav på informationssäkerhet? LSS Säkerhetsskydd Patientdata
Informationsklassning och systemsäkerhetsanalys en guide
2018-06-18 1 (7) GUIDE Digitaliseringsenheten Informationsklassning och systemsäkerhetsanalys en guide Innehåll Informationsklassning och systemsäkerhetsanalys en guide... 1 Kort om informationssäkerhet...
Roller för information behöver också fastställas, använd gärna nedanstående roller som kommer från SKL och deras verktyg
Generellt om information och dess säkerhet Alla är nog medvetna om att information kan vara av olika känslighet, dels från helt harmlös till information som är av stor betydelse för Sveriges säkerhet.
Strukturerat informationssäkerhetsarbete
Strukturerat informationssäkerhetsarbete Thomas Nilsson thomas@certezza.net Organismen Certezza STRATEGI JURIDIK INFOSÄK UTV PKI / HSM IAM INFRA S Ä L J PENTEST CIRT SOC HR EKONOMI Vad är utmaningen med
Rätt informationssäkerhet är A&O vid införande av välfärdsteknologi. Jeanna Thorslund, Sveriges Kommuner och Landsting Thomas Nilsson, Certezza
Rätt informationssäkerhet är A&O vid införande av välfärdsteknologi Jeanna Thorslund, Sveriges Kommuner och Landsting Thomas Nilsson, Certezza Området välfärdsteknologi Vilka typer av nya digitala lösningar
Riktlinjer för dataskydd
1 Riktlinjer för dataskydd Inledning Följande riktlinje syftar till att konkretisera policyn för dataskydd samt ge vägledning och råd vid hantering av personuppgifter i X kommun. Riktlinjen, som grundar
Informationssäkerhetspolicy
Informationssäkerhetspolicy KS/2018:260 Ansvarig: Kanslichef Gäller från och med: 2018-07-19 Uppföljning / revidering ska senast ske: 2019-07-19 Beslutad av kommunfullmäktige 2018-06-20, 60 Innehållsförteckning
Informationssäkerhetspolicy KS/2018:260
Informationssäkerhetspolicy KS/2018:260 Innehållsförteckning Antagen av kommunfullmäktige den [månad_år] Informationssäkerhetspolicy...22 Ändringar införda till och med KF, [nr/år] Inledning och bakgrund...22
VISION STRATEGI REGLEMENTE PROGRAM POLICY PLAN» RIKTLINJE REGEL. Riktlinjer för informationssäkerhet
Riktlinjer Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(8) Jonas Åström KS2016/222 VISION STRATEGI REGLEMENTE PROGRAM POLICY PLAN» RIKTLINJE REGEL Sandvikens kommuns Riktlinjer för informationssäkerhet
Ledningens informationssäkerhet
Ledningens informationssäkerhet Thomas Nilsson thomas@certezza.net Informationssäkerhet = ISO/IEC 27000 SS-ISO/IEC 27000:2016 Översikt och terminologi SS-ISO/IEC 27001:2014 Ledningssystem för informationssäkerhet
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Anna Asp, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 MSBFS Utkom från trycket den 30 oktober 2018 Myndigheten
Koncernkontoret Enheten för säkerhet och intern miljöledning
Koncernkontoret Enheten för säkerhet och intern miljöledning Johan Reuterhäll Informationssäkerhetschef johan.reuterhall@skane.se RIKTLINJER Datum: 2017-12-07 Dnr: 1604263 1 (8) Riktlinjer för informationssäkerhet
Policy. Policy för informationssäkerhet och personuppgiftshantering i Herrljunga kommun DIARIENUMMER: KS 47/2018 FASTSTÄLLD: VERSION: 1
DIARIENUMMER: KS 47/2018 FASTSTÄLLD: 2018-04-10 VERSION: 1 SENAS T REVIDERAD: GILTIG TILL: DOKUMENTANSVAR: Tills vidare Fullmäktige Policy Policy för informationssäkerhet och personuppgiftshantering i
Policy för informations- säkerhet och personuppgiftshantering
Policy för informations- säkerhet och personuppgiftshantering i Vårgårda kommun Beslutat av: Kommunfullmäktige för beslut: 208-04- För revidering ansvarar: Kommunfullmäktige Ansvarig verksamhet: Strategisk
TJÄNSTESKRIVELSE. Revidering av. informationssäkerhetspolicy TJÄNSTESKRIVELSE. Kommunstyrelsen KS/2019:63
TJÄNSTESKRIVELSE 2019-01-14 Kommunstyrelsen Richard Buske Tf säkerhetschef Telefon 08 555 010 22 richard.buske@nykvarn.se informationssäkerhetspolicy KS/2019:63 Förvaltningens förslag till beslut Revidering
Riktlinjer för IT och informationssäkerhet - förvaltning
Författningssamling Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Kansli Gäller från: Lagakraftvunnet beslut Gäller till och med: tillsvidare Antagen: Kommunstyrelsen 2019-03-26 95 Riktlinjer för IT och informationssäkerhet
Verksamhetsplan Informationssäkerhet
Diarienummer: KS 2018/0362.016. Verksamhetsplan Informationssäkerhet Gäller från: 2018-12-04 Gäller för: Hela kommunkoncernen Globalt mål: Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Annika Sandström
Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting
LS 1112-1733 Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting 2013-02-01 Beslutad av landstingsfullmäktige 2013-03-19 2 (7) Innehållsförteckning 1 Inledning...3 2 Mål... 4 3 Omfattning... 4 4
Informationssäkerhetspolicy för Ystads kommun F 17:01
KS 2017/147 2017.2189 2017-06-29 Informationssäkerhetspolicy för Ystads kommun F 17:01 Dokumentet gäller för: Ystads kommuns nämnder, kommunala bolag och kommunala förbund Gäller fr.o.m. - t.o.m. 2017-08-01-tillsvidare
Informationssäkerhetspolicy för Stockholms läns landsting. Informationssäkerhetspolicy för Stockholms läns landsting
Informationssäkerhetspolicy för Stockholms läns landsting 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Mål... 4 Omfattning... 4 Innebörd... 4 Ansvar... 6 Uppföljning och revidering... 7 LS 1112-1733 Beslutad
Informationssäkerhetspolicy i Borlänge kommunkoncern. Beslutad av kommunfullmäktige , reviderad
Informationssäkerhetspolicy i Borlänge kommunkoncern Beslutad av kommunfullmäktige 2012-12-18 238, reviderad 2017-09-19 153 Metadata om dokumentet Dokumentnamn Informationssäkerhetspolicy i Borlänge kommunkoncern
Regelverk och myndighetsstöd för ökad informationssäkerhet inom dricksvattenförsörjningen (NIS) Anders Östgaard
Regelverk och myndighetsstöd för ökad informationssäkerhet inom dricksvattenförsörjningen (NIS) Anders Östgaard Digitalisering Nivå Digitalisering Incidenter Informationssäkerhet $ Tid NIS-direktivet NIS
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum 2018-08-15 117 KS 245/18 Upprättande av riktlinjer för informationssäkerhet Beslut Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen
Informationssäkerhet och earkiv Rimforsa 14 april 2016
Informationssäkerhet och earkiv Rimforsa 14 april 2016 Stephen Dorch, ISMP Information - Organisationens viktigaste tillgång - Säkerhet - Informationen att lita på när jag behöver den - Samordna - Gemensamma
Informationssäkerhetspolicy för Ånge kommun
INFORMATIONSSÄKERHETSPOLICY 1 (10) Informationssäkerhetspolicy för Ånge kommun Denna informationssäkerhetspolicy anger hur Ånge kommun arbetar med informationssäkerhet och uttrycker kommunens stöd för
Informationssäkerhet vid upphandling och inköp av IT-system och tjänster
2019-02-12 Informationssäkerhet vid upphandling och inköp av IT-system och tjänster KaroIinska institutet Dokumenthantering Detta dokument är aktuellt vid aktuellt datum då dokumentet producerades eller
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 MSBFS Utkom från trycket den 11 mars 2016 Myndigheten
Administrativ säkerhet
Administrativ säkerhet 1DV425 Nätverkssäkerhet Dagens Agenda Informationshantering Hur vi handhar vår information Varför vi bör klassificera information Riskanalys Förarbete till ett säkerhetstänkande
Riktlinje för informationssäkerhet
Bilaga 2 Dokumentansvarig: Chef Samhällsskydd och Beredskap Upprättad av: Informationssäkerhetschef Beslutad av: Kommunfullmäktige Gäller för: Anställda och förtroendevalda i Göteborgs Stads förvaltningar,
IT governance i praktiken: Styrning och kontroll över ITriskerna. Fredrik Björck Transcendent Group för ADBJ 2006-01-31. Agenda
IT governance i praktiken: Styrning och kontroll över ITriskerna med ISO2700X Fredrik Björck Transcendent Group för ADBJ 2006-01-31 Agenda IT governance definierat IT governance i praktiken och infosäk
Revisionsrapport. Granskning av intern styrning och kontroll av informationssäkerheten vid Mälardalens högskola 2010.
Revisionsrapport Mälardalens högskola Box 883 721 23 Västerås Datum Dnr 2011-03-08 32-2010-0735 Granskning av intern styrning och kontroll av informationssäkerheten vid Mälardalens högskola 2010 Riksrevisionen
Informationssäkerhet en förutsättning för effektiv digitalisering. Moderator: William Linnefell, Ekonomistyrningsverket
Informationssäkerhet en förutsättning för effektiv digitalisering Moderator: William Linnefell, Ekonomistyrningsverket Informationssäkerhet en utmaning eller ett stöd i digitaliseringsarbetet? ESV-dagen
Ledningssystem för Informationssäkerhet (LIS) vid Linköpings universitet
2010-11-22 Beslut 1(9) Ledningssystem för Informationssäkerhet (LIS) vid Linköpings universitet Inledning Universitetsstyrelsen fastställde 2002-02-27 IT-strategi för Linköpings universitet. Där fastslås
Policy för informationssäkerhet
30 Policy för informationssäkerhet Publicerad: Beslutsfattare: Lotten Glans Handläggare: Malin Styrman Beslutsdatum: Giltighetstid: Tillsvidare Sammanfattning: Informationssäkerhetspolicyn sammanfattar
VÄGLEDNING ATT UPPHANDLA PÅ ETT SÄKERT SÄTT
VÄGLEDNING ATT UPPHANDLA PÅ ETT SÄKERT SÄTT Sid 2 (7) Innehåll 1. Att upphandla på ett säkert... 3 2. Identifiera krav... 4 3. Samråd vid säkerhetsskyddad upphandling... 6 Sid 3 (7) 1. Att upphandla på
Bilaga 3 till F:203. Säkerhet. Dnr Fasta och mobila operatörstjänster samt transmission -C. Bilaga 3. Säkerhet
Bilaga 3 Säkerhet Säkerhet samt transmission -C 2 (7) Innehåll 1 Allmänt 3 2 Säkerhet 4 2.1 Administrativa säkerhetskrav 4 2.2 Allmänna tekniska säkerhetskrav 6 3 (7) 1 Allmänt Borderlight har styrdokument
Revisionsrapport. Granskning av intern styrning och kontroll av informationssäkerheten vid Verket för högskoleservice 2010.
Revisionsrapport Verket för högskoleservice Box 24070 104 50 Stockholm Datum Dnr 2011-03-08 32-2010-0738 Granskning av intern styrning och kontroll av informationssäkerheten vid Verket för högskoleservice
Informationssäkerhetspolicy för Sunne kommun KS2016/918/01 Antagen av kommunfullmäktige , 57
1 (5) Informationssäkerhetspolicy för Sunne kommun KS2016/918/01 Antagen av kommunfullmäktige 2018-05-07, 57 Postadress Besöksadress Telefon Internet och fax Giro och org.nr Sunne kommun Verksamhetsstöd
Vi skyddar din information. Vårt informationssäkerhetsarbete och skydd av personuppgifter
Vi skyddar din information Vårt informationssäkerhetsarbete och skydd av personuppgifter Vår informationssäkerhetsstrategi Capios förmåga att erbjuda sjukvård av högsta kvalitet stöds av vår strategi för
Riktlinjer för IT-säkerhet i Halmstads kommun
Riktlinjer för IT-säkerhet i Halmstads kommun VER 1.0 Innehåll Inledning...3 Definition av IT-säkerhet...3 Omfattning...3 Vikten av IT-säkerhet...3 Mål för IT-säkerhetsarbetet...4 Ledning och ansvar...4
Utbildningsdag om informationssäkerhet
Utbildningsdag om informationssäkerhet Jeanna Thorslund, Jurist och Samordnare Informationssäkerhet, SKL & Leif Carlson, Informationssäkerhetschef Inera AB Avdelningen för Digitalisering, Center för esamhället
Hur värnar kommuner digital säkerhet?
Hur värnar kommuner digital säkerhet? MSB 2017-11-24 Digitalisering inom kommuner Människor förväntar sig i allt högre grad att snabbt, enkelt och säkert kunna sköta sina ärenden, få tillgång till information
Program för informationssäkerhet 2008:490. kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning
Program för informationssäkerhet 2008:490 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Program för informationssäkerhet Fastställt av kommunfullmäktige 2008-10-02 302 komplettering gjord
I n fo r m a ti o n ssä k e r h e t
Beslutad av: regionstyrelsen, 2018-12 - 11 349 Diarienummer: RS 2018-00129 Giltighet: från 2019-01 - 01 till 2023-12 - 31 Riktl in je I n fo r m a ti o n ssä k e r h e t Riktlinjen gäller för: Västra Götalandsregionen
Handlingsplan för Uppsala universitets anpassning inför EU:s dataskyddsförordning
1(9) Antagen Dnr 2017/1035 av styrgruppen: 2017-10-19 Reviderad: 2017-12-14 Susanne Svanholm Jurist Juridikavdelningen susanne.svanholm@uadm.uu.se Styrgruppen vid Uppsala universitet för anpassning inför
Informationssäkerhetsgranskning. ISO ledningssystem för informationssäkerhet
Informationssäkerhetsgranskning ISO 27001 ledningssystem för informationssäkerhet Agenda 1. Vad gör Affärsverket Svenska kraftnät 2. Vad är informationssäkerhet 3. Vad är ett ledningssystem lite om 27001
Riktlinjer informationssäkerhetsklassning
Riktlinjer informationssäkerhetsklassning Innehållsförteckning Dokumentinformation... 3 Versionshantering... 3 Riktlinjer för informationssäkerhetsklassning... 4 Inledning... 4 Perspektiv i informationssäkerhetsklassningen...
ISO/IEC och Nyheter
ISO/IEC 27001 och 27002 Nyheter Bakgrund till revisionen ISO/IEC 27001 och 27002 var cirka 10 år gamla och behövde uppdateras Harmonisering av ledningssystem (Annex SL) ISO/IEC 27001:2013(2014) ISO/IEC
Informationssäkerhet Informationssäkerhet. Medicinteknisk säkerhetskurs
Informationssäkerhet Medicinteknisk säkerhetskurs 2018-03-14, Sanja Hebib Informationssäkerhet Information är en tillgång som, liksom andra viktiga tillgångar, har ett värde och som måste skyddas. Informationssäkerhet
I Central förvaltning Administrativ enhet
., Landstinget II DALARNA I Central förvaltning Administrativ enhet ~llaga LS 117,4 BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Datum 2013-11-04 Sida 1 (3) Dnr LD13/02242 Uppdnr 652 2013-10-21 Landstingsstyrelsens
Nya krav på systematiskt informationssäkerhets arbete
Nya krav på systematiskt informationssäkerhets arbete Helena Andersson Verksamheten för cybersäkerhet och skydd av samhällsviktig verksamhet Myndigheten för samhällsskydd och beredskap EU-reglering att
1(6) Informationssäkerhetspolicy. Styrdokument
1(6) Styrdokument 2(6) Styrdokument Dokumenttyp Policy Beslutad av Kommunfullmäktige 2017-05-17 73 Dokumentansvarig IT-chef Reviderad av 3(6) Innehållsförteckning 1 Inledning...4 1.1 Begreppsförklaring...4
Policy för tekniska och organisatoriska åtgärder för dataskydd. 14 juni 2018 Peter Dickson
Policy för tekniska och organisatoriska åtgärder för 14 juni 2018 Peter Dickson Sida 2 av 6 Innehåll Inledning... 3 Organisation... 3 Allmänt om det tekniska säkerhetsarbetet... 4 Kontinuitetsplanering...
Informationsklassning , Jan-Olof Andersson
Informationsklassning 2016-09-15, Jan-Olof Andersson 1 Upplägg Beskrivning hur man kan tänka kring informationsklassning utifrån MSB:s metodstöd och egen erfarenhet. 2 Agenda Inledning och presentation
Bilaga 3 Säkerhet Dnr: /
stockholm.se Utbildningsförvaltningen Avdelningen för utveckling och samordning Hantverkargatan 2F 104 22 Stockholm Växel 08-508 33 000 www.stockholm.se Innehåll 1 Inledning 3 2 Krav på säkerhetsarbete
Policy för informationssäkerhet
.. - T C Q o,.. e Policy för informationssäkerhet Landstingsdirektörens stab augusti 2015 CJiflt LANDSTINGET BLEKINGE Innehållsförteckning Inledning och bakgrund... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Genomförande...
POLICY FÖR E-ARKIV STOCKHOLM
Dnr 9.0 7389/08 Vers. 4.0 Sida 1 (9) 2018-05-24 POLICY FÖR E-ARKIV STOCKHOLM Sida 2 (9) Innehåll POLICY FÖR E-ARKIV STOCKHOLM... 1 1. e-arkiv Stockholm en central resurs i stadens informationshantering...
Informationskartläggning och Säkerhetsklassning
Informationskartläggning och Säkerhetsklassning Medlemmar Nuvarande: Alvesta, Ljungby, Lessebo, Karlshamn, Karlskrona, Markaryd, Ronneby, Tingsryd, Växjö, Älmhult, Region Blekinge Anslutande: Bromölla,
Informationssäkerhetspolicy för Umeå universitet
Sid 1 (7) Informationssäkerhetspolicy för Umeå universitet Sid 2 (7) Inledning Denna policy utgör grunden i universitetets ledningssystem för informationssäkerhet (LIS) och beskriver Umeå universitets
DNR: KS2016/918/01. Informationssäkerhetspolicy för Sunne kommun KS2016/918/ (1) Kommunstyrelsen
TJÄNSTESKRIVELSE Datum DNR: KS2016/918/01 2018-03-07 1 (1) Kommunstyrelsen Informationssäkerhetspolicy för Sunne kommun KS2016/918/01 Förslag till beslut Förslaget till Informationssäkerhetspolicy för
SSF Säkerhetschef. Informationssäkerhet Per Oscarson
SSF Säkerhetschef Informationssäkerhet 2016-12-01 Per Oscarson Innehåll Onsdag Introduktion till informationssäkerhet Hotbild Styrning av informationssäkerhet Organisation Incidenter Torsdag LSF (Tommy
Säker informationshantering utifrån ett processperspektiv
Säker informationshantering utifrån ett processperspektiv En metodik med utgångspunkt ifrån verksamhetens processer och arbetssätt Identifiera och kartlägg processer för aktuellt verksamhetsområde Identifiera
DATASKYDD (GDPR) Del 4: Kärnverksamheterna
DATASKYDD (GDPR) Del 4: Kärnverksamheterna Del 1 Organisationens högsta ledning Kommunledning eller regionledning Del 2 Förvaltningsledning Verksamhetsledning Del 3 Dataskyddssamordnare Dataskyddsredogörare
SSF Säkerhetschef. Informationssäkerhet Per Oscarson
SSF Säkerhetschef Informationssäkerhet 2016-11-30 Per Oscarson Per Oscarson Informationssäkerhetsansvarig på Örebro kommun Medlem i SIS TK 318 (SS-ISO/IEC 27000- serien) Fil Dr och Fil Lic vid Linköpings
IT-revision Martin Malm CISA CISSP Verksamhetschef IT Governance Transcendent Group
IT-revision Martin Malm CISA CISSP Verksamhetschef IT Governance Transcendent Group www.transcendentgroup.com Målsättning Öka förståelsen för nyttan med IT-revision Vad innebär intern IT-revision? Jmf
Informationssäkerhetspolicy
Antagen av kommunfullmäktige 2018-04-23 149 Dnr 2017/13 100 2018-03-09 1(5) Kommunledningsförvaltningen Håkan Helgesson 0476-550 Hakan.helgesson@almhult.se Policy 2018-03-09 2(5) Innehåll Om dokumentet...
Informationssäkerhetspolicy
Informationssäkerhetspolicy Tyresö kommun 2014-03-06 Innehållsförteckning 1 Mål för informationssäkerhetsarbetet... 3 2 Policyns syfte... 3 3 Grundprinciper... 4 4 Generella krav... 4 4.1 Kommunens informationstillgångar...
Ett eller flera dataskyddsombud?
Dataskyddsförordningen (GDPR) kommer att gälla som lag i alla EU:s medlemsländer från och med den 25 maj 2018. Förordningen kommer att ersätta personuppgiftslagen (1998:204), PuL, och vara direkt tillämplig
Juridik och informationssäkerhet
2 KAPITEL Juridik och informationssäkerhet Sammanfattning Information som hanteras i socialtjänstens hemtjänstverksamhet (hemtjänst) och i kommunal hälso- och sjukvård (hemsjukvård) innehåller känsliga
Svensk Standard SS ISO/IEC 17799 SS 62 77 99-2
Svensk Standard SS ISO/IEC 17799 SS 62 77 99-2 Ledningssystem för informationssäkerhet () Informationssäkerhet Informationssäkerhet Administrativ säkerhet IT-säkerhet ADB-säkerhet Kommunikationssäkerhet
Informationssäkerhet - Informationssäkerhetspolicy
Informationssäkerhet - Informationssäkerhetspolicy Informationssäkerhetspolicy 2008-08-29 Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 2 Mål för IT-sbäkerhetsarbetet... 2 2.1 Långsiktiga mål... 2 2.2 Årliga mål...
Riktlinjer för säkerhetsarbetet vid Uppsala universitet
Dnr UFV 2010/424 Riktlinjer för säkerhetsarbetet vid Uppsala universitet Fastställda av Universitetsdirektören 2010-03-31 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Ansvar 3 3 Underlåtelse 3 4 Definitioner 3
Verktygsstöd för Informationssäkerhet KLASSA
Verktygsstöd för Informationssäkerhet KLASSA Lidingö stad Styra Stötta Starta Björn Söderlund CIO och CISO Stadsledningskontoret, Lidingö stad 08-731 30 75 bjorn.soderlund@lidingo.se www.lidingo.se Twitter:
Säkerhetsskydd en översikt. Thomas Palfelt
Säkerhetsskydd en översikt Thomas Palfelt Innehåll Begrepp och definitioner Regelverk Ansvar och ledning Säkerhetsplanering Säkerhetsprövning Informationssäkerhet IT-säkerhet Signalskydd Tillträdesbegränsning
Nuvarande MSBFS 2009:10 Förslag till ny föreskrift Tillämpningsområde Tillämpningsområde 1 1 första stycket 2 1 andra stycket 3 2 första stycket
15-12-07 1/6 Tillämpningsområde 1 Denna författning innehåller bestämmelser om myndigheternas arbete med informationssäkerhet och deras tillämpning av standarder i sådant arbete. 2 Författningen gäller
SÅ HÄR GÖR VI I NACKA
SÅ HÄR GÖR VI I NACKA Så här arbetar vi med informationssäkerhet i Nacka kommun Dokumentets syfte Beskriver vad och hur vi gör i Nacka rörande informationssäkerhetsarbetet. Dokumentet gäller för Alla chefer
SSF Säkerhetschef. Informationssäkerhet Per Oscarson
SSF Säkerhetschef Informationssäkerhet 2016-11-30 Per Oscarson Styrning av informationssäkerhet Organisationens förutsättningar Ledningssystem för informationssäkerhet Standarder inom informationssäkerhet
NIS-direktivet. 4 september Johanna Linder Martin Gynnerstedt
NIS-direktivet 4 september 2017 Johanna Linder Martin Gynnerstedt NIS-direktivet Directive concerning the measures for a high common level of security of network and information systems across the union
INFORMATIONSSÄKERHET OCH DATASKYDD
INFORMATIONSSÄKERHET OCH DATASKYDD Sveriges säkerhet (rike) Säkerhetsskyddslag Samhällsviktiga & digitala tjänster NIS-direktivet Offentlig sektor Sektorsspecifika lagstiftningar Individens säkerhet Dataskyddsförordningen
Informationssäkerhet. Hur skall jag som chef hantera detta?? Vad är det??
Informationssäkerhet Hur skall jag som chef hantera detta?? Vad är det?? Vad är informationssäkerhet? Informationssäkerhet handlar om att skapa och upprätthålla ett lämpligt skydd av information. Information
Informationssäkerhet är ett medel som bidrar till att uppnå kommunens övergripande mål.
Informationssäkerhetspolicy 2011-2014 1. Bakgrund Detta dokument fastställs av kommunfullmäktige och gäller för all verksamhet inom kommunen. Detta betyder att det inte finns utrymme att besluta om lokala
Så här behandlar vi dina personuppgifter
Så här behandlar vi dina personuppgifter Din integritet är viktig för oss! Inom Fuktspärrteknik i Sverige AB (nedan kallat FST) samlar vi in och använder personuppgifter ifrån de personer som interagerar
POLICY INFORMATIONSSÄKERHET
POLICY INFORMATIONSSÄKERHET Fastställd av Kommunfullmäktige 2016-03-21 56 Bo Jensen Säkerhetsstrateg Policy - Informationssäkerhet Denna policy innehåller Haninge kommuns viljeinriktning och övergripande
EDA KOMMUN. nformationssäkerhet - Informationssäkerhetspolicy
EDA KOMMUN nformationssäkerhet - Informationssäkerhetspolicy Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 2 Mål för IT-sbäkerhetsarbetet... 2 2.1 Långsiktiga mål... 2 2.2 Årliga mål... 2 3 Organisation, roller
Fortsättning av MSB:s metodstöd
Fortsättning av MSB:s metodstöd Daniel Bosk och Carina Bengtsson 1 Institutionen för informationsteknologi och medier (ITM), Mittuniversitetet, Sundsvall. msbforts.tex 884 2013-04-04 10:16:54Z danbos 1
Styrande dokument. Policy och riktlinje för hantering av personuppgifter i Göteborgs Stad
Styrande dokument Policy och riktlinje för hantering av personuppgifter i Göteborgs Stad 2BDetta dokument gäller för Göteborgs Stads samtliga nämnder samt styrelser i sådana organisationer där Göteborgs
ÅNGE KOMMUN Informationssäkerhetspolicy 1 (5) Kommunkansliet Antagen av Kommunfullmäktige 2009-02-04, 14 Dnr ks 09/20. Innehållsförteckning
ÅNGE KOMMUN Informationssäkerhetspolicy 1 (5) INFORMATIONSSÄKERHETSPOLICY Innehållsförteckning Sida 1.1 Informationssäkerhet 1 1.2 Skyddsområden 1 1.3 Övergripande mål 2 1.4 Årliga mål 2 1.5 Organisation
Så här behandlar vi dina personuppgifter
Så här behandlar vi dina personuppgifter Din integritet är viktig för oss! Inom Lida Timber AB samlar vi in och använder personuppgifter ifrån de personer som interagerar med oss som kund/leverantör samt
Informationsblad om vissa juridiska aspekter på systematisk uppföljning i socialtjänsten och EU:s dataskyddsförordning
Informationsblad om vissa juridiska aspekter på systematisk uppföljning i socialtjänsten och EU:s dataskyddsförordning Att följa upp arbetet i socialtjänsten är ett krav som är reglerat i lag. Kvaliteten
Bilaga 9 Säkerhet Dnr: /2015 Förfrågningsunderlag
Förfrågningsunderlag stockholm.se Utbildningsförvaltningen Avdelningen för utveckling och samordning Hantverkargatan 2F 104 22 Stockholm Växel 08-508 33 000 www.stockholm.se Innehåll 1 Inledning 3 2 Krav
Modell för klassificering av information
Modell för klassificering av information Rekommendationer Version 1.0 2 Kontaktpersoner: Per Oscarson, MSB: per.oscarson@msbmyndigheten.se Wiggo Öberg, MSB: wiggo.oberg@msbmyndigheten.se Bengt Rydstedt,
NIS-direktivet. - Därför är NIS viktigt för kommuner och landsting. 5 september 2018 Christoffer Karsberg
NIS-direktivet - Därför är NIS viktigt för kommuner och landsting 5 september 2018 Christoffer Karsberg Övergripande syftet med NIS-direktivet Nätverks- och informationssystem spelar en viktig roll i samhället.
Informationssäkerhetspolicy. Linköpings kommun
Informationssäkerhetspolicy Linköpings kommun Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Antaget 2016-08-30 291 Giltighetstid: Tillsvidare Linköpings kommun linkoping.se Sekretess: Öppen Diarienummer: Ks 2016-481
Styrande dokument. Riktlinjer för dataskydd. Fastställd av Kommunstyrelsen. Senast reviderad av Gäller från och med
Styrande dokument för dataskydd Fastställd av Kommunstyrelsen Senast reviderad av 2018-05-17 Gäller från och med 2018-05-25 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Omfattning 3 3 Bakgrund 3 4 Personuppgiftsansvar
Säkerhet och Tillit vid elektronisk identifiering. Fredrik Ljunggren
Säkerhet och Tillit vid elektronisk identifiering? Fredrik Ljunggren 2012-11-13 Internationella tillitsramverk OMB M-04-04/NIST SP 800-63 STORK QAA Kantara IAF ISO/IEC 29115 Identifiering och registrering
EBITS 2003-10-14 Energibranschens IT-säkerhetsforum
EBITS 2003-10-14 Energibranschens IT-säkerhetsforum Bruksanvisning till malldokument för REGLER OCH RIKTLINJER FÖR INFORMATIONSSÄKERHET Version 0.1 1. Dokumentet skall anpassas specifikt för företaget.
Strukturerad informationshantering
Strukturerad informationshantering Sydarkivera Kommunalförbundet Sydarkivera är en gemensam arkivförvaltning och gemensam arkivmyndighet för Alvesta, Karlshamn, Karlskrona, Lessebo, Ljungby, Markaryd,
Informations- och IT-säkerhet i kommunal verksamhet
Informations- och IT-säkerhet i kommunal verksamhet En kommuns roll i trygghets och säkerhetsarbetet och var informations- och IT-säkerheten kommer in i detta Vad, vem och hur man kan arbeta med informations-
POLICY FÖR E-ARKIV STOCKHOLM
Stadsarkivet Dnr 9.0 7389/08 Sida 1 (8) 2016-03-17 POLICY FÖR E-ARKIV STOCKHOLM Sida 2 (8) Innehåll POLICY... 1 FÖR E-ARKIV STOCKHOLM... 1 1. e-arkiv Stockholm en central resurs i stadens informationshantering...
Ledningssystem för IT-tjänster
Styrning och ledning av IT med stöd av internationella standarder Ledningssystem för IT-tjänster sixten.bjorklund@sipit.se 2013-11-05 Sip It AB, Sixten Björklund 1 Kort om Sixten Konsult i eget bolag Ledning