INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. P. Undervisningsväsendet. Stockholm : Centraltryckeriet, 1870-1910. Täckningsår: 1868-1912. Innehåll: Folkundervisningen den 31 december 1868 ; Berättelse om statens elementarläroverk för gossar läsåren 1876-77 1909-1910 : Berättelse om statens allmänna läroverk läsåret 1910-1911 ; Berättelsen om folkskolorna för åren 18821910. Berättelserna är utarbetade av Ecklesiastikdepartementet. I Berättelsen om folkskolorna för år 1882 ingår: Kort öfversigt öfver det svenska folkskoleväsendets utveckling till år 1842, s. 2-8. Primiäruppgifter och berättelser om folkskoleväsendet från och med år 1842, s. 8-10 och Öfversigt af folkskoleväsendet under åren 1876-1881, s. 10-14. Föregångare: Kungl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren - Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1822-1851/55. I femårsberättelserna finns länsvisa statistiska uppgifter om undervisning. Efterföljare: Folkskolorna / av Kungl. Ecklesiastikdepartementet. - Stockholm : Centraltryckeriet, 1914-1932. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911-1920/21, 1929/30. Lärarutbildningen / av Kungl. Ecklesiastikdepartementet. - Stockholm : Centraltryckeriet, 1919-1940. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Läsåret 1916/17 1921/22, 1927/28 ; läsåren 1928/29 t.o.m. 1938/39 Statens allmänna läroverk / av Kungl. Ecklesiastikdepartementet. Stockholm : Centraltryckeriet, 1915-1921. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Läsåret 1911/12 1919/20. Översiktspublikationer: Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller : utöver i del I och del II publicerade t.o.m. år 1950. Stockholm : Statistiska centralbyrån, 1960. S. 1887-204: Undervisning (Tab. 192-211). Elever i icke-obligatoriska skolor 1864-1970 / [Statistiska centralbyrån ; utarb. av Margit Vinge]. - Stockholm : Statistiska centralbyrån, 1977. - (Promemorior från SCB, ISSN 0347-3201 ; 1977:11). Elever i obligatoriska skolor 1847-1962. - Stockholm : Statistiska centralbyrån, 1974. (Promemorior från SCB, ISSN 0347-3201 ; 1974:5). BISOS P digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, 2008. urn:nbn:se:scb-bi-p0-8201l
BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. P) UNDERVISNINGSVÄSENDET. 10. BERÄTTELSE OM STATENS ALLMÄNNA LÄROVERK FÖR GOSSAR LÄSEÅRET 1882-83 UTARBETAD I KUNGL. ECKLESIASTIK-DEPARTEMENTET. STOCKHOLM TRYCKT I CENTRAL-TRYCKERIET 1888.
Innehållsförteckning. Text (sid. 1 29). A. Undervisningen i allmänhet. Kap. Sid. 1. Läroverk 1 2. Terminernas början och slut, läseårets längd samt tider på dagen för undervisning och öfningar 2 3. Normala antalet afdelningar; parallelafdelningar; hela antalet afdelningar. (Tab. 1) 2 4. Antal undervisningstimmar i veckan för de särskilda läseämnena; lärokurser i läseämnena inom särskilda klasser; undervisningen i välskrifning och öfningar; inspektioner 4 B. Lärare. 5. Lärarnes antal och fördelning; tjenstledigheter. (Tab. 2) 6 6. Lärares afgång, befordran och uppflyttning i högre lönegrad. (Tab. 3) 8 7. Ordinarie lärarebefattningar 10 8. Lärarekandidater 10 C. Lärjungar. 9. Lärjungarnes antal och fördelning efter läroverk, klasser och linier; antal lärjungar å helklassiska linien, hvilka deltagit i den frivilliga undervisningen i engelska och hebreiska; jemförelse för åren 1876 1882 mellan lärjungarnes antal och rikets folkmängd. (Tab. 4 o. 5) 14 10. Lärjungarnes kroppskonstitution och hellsotillstånd. (Tab. 6) 18 11. Lärjungarnes omsättning. (Tab. 7 o. 8) 19 12. Mogenhets- och kompletterings-examina. (Tab. 9 12) 22 13. De utan aflagd mogenhetsexamen afgångne lärjungarnes tillämnade lefnadsbanor närmast efter afgången, m. m. (Tab. 13) 26 D. Ekonomiska förhållanden. 14. Läroverkens särskilda kassor, m. m 27 15. Omkostnaderna för läroverken 28 Table des matières. Texte (p. 1 29). A. Enseignement. Chap. Page. 1. Etablissements scolaires 1 2. Commencement et clôture des semestres, durée de l'année scolaire, et heures de la journée affectées à l'enseignement théorique et aux exercices pratiques (arts) 2 3. Nombre normal des divisions; divisions parallèles; nombre total des divisions. (Tabl. 1) 2 4. Nombre d'heures affecté par semaine à chaque matière ; cours théoriques des différentes classes; enseignement de la calligraphie et des arts; inspections 4 B. Corps enseignant. 5. Nombre et répartition des professeurs; congés temporaires. (Tabl. 2) 6 6. Congé définitif, avancement, transfert dans une classe supérieure de traitement. (Tabl. 3) 8 7. Emplois ordinaires de professeurs 10 8. Professeurs aspirants 10 C. Elèves. 9. Nombre et répartition des élèves d'après les établissements, les classes et les lignes; nombre des élèves de la ligne classique exclusive (grec et latin), qui ont pris part à l'enseignement facultatif de l'anglais et de l'hébreu; comparaison, pour les années 1876 1881, entre le nombre des élèves et la population du royaume. (Tabl. 4 et 5) 14 10. Constitution physique et état sanitaire des élèves. (Tabl. 6) 18 11. Mouvement des élèves. (Tabl. 7 et 8) 19 12. Examens de maturité et examens complémentaires. (Tabl. 9 12)... 22 13. Profession projetée des élèves sortis sans avoir subi l'examen de maturité, immédiatement après leur départ de l'école. (Tabl. 13)... 26 D. Economie. 14. Caisses privées des établissements scolaires, etc 27 15. Frais de l'etat pour les établissements mentionnés 28 Tabell-bilagor (sid. 1* 35*). Tab. 1. Antal afdelningar öfver det normala höstterminen 1882 2* 2. Lärarnes antal höstterminen 1882 3* 3. Fördelning efter ålder af de lärare, som inträdt i högre lönegrad från och med d. 1 Juli 1882 till och med d. 30 Juni 1883.... 7* 4. Lärjungarnes antal höstterminen 1882 8* 5. Antal lärjungar höstterminen 1882 i 7:e latinklassen, hvilka undervisats i grekiska och tillika deltagit i den frivilliga undervisningen i engelska och hebreiska 13* Tableaux annexés (p. 1* 35*). Tabl. 1. Nombre de divisions excédant le nombre normal, semestre d'automne 1882. 2* 2. Nombre des professeurs pendant le semestre d'automne 1882 3* 3. Répartition, d'après l'âge, des professeurs portés à une classe supérieure de traitement, du 1 er juillet 1882 au 30 juin 1883 7* 4. Nombre des élèves pendant le semestre d'automne 1882 8* 5. Nombre, au semestre d'automne 1882, des élèves de 7 me latine (classe supérieure) ayant pris part aux leçons de grec et en outre aux leçons facultatives d'anglais et d'hébreu 13*
IV Tab. Sid. 6. Antal lärjungar höstterminen 1882, som på grund af sjukdomsorsaker m. m. icke deltagit i gymnastiköfningarna 14* 7. Antal lärjungar vårterminen 1882, som inskrifvits, flyttats och afgått m. m 18* 8. Antal lärjungar höstterminen 1882, som inskrifvits, flyttats och afgått m. m 20* 9. Mogenhets- och kompletterings-examina vårterminen 1882 22* 10. Mogenhets- och kompletterings-examina höstterminen 1882 27* 11. Ämnen för arbetena vid den skriftliga mogenhetsexamen vårterminen 1882 30* 12. Ämnen för arbetena vid den skriftliga mogenhetsexamen höstterminen 1882 32* 13. Antal lärjungar år 1882, som afgått utan aflagd mogenhetsexamen, med fördelning efter tillämnad lefnadsbana närmast efter afgången 34* Tabl. Page. 6. Nombre, pendant le semestre d'automne 1882, des élèves qui n'ont pas assisté aux exercices de gymnastique par raison de maladie ou pour d'autres causes 14* 7. Relevé, pour le semestre du printemps 1882, du nombre des élèves inscrits, passés à une classe supérieure, sortis, etc 18* 8. Relevé, pour le semestre d'automne 1882, du nombre des élèves inscrits, passés à une classe supérieure, sortis, etc 20* 9. Examens de maturité et examens complémentaires du semestre du printemps 1882 22* 10. Examens de maturité et examens complémentaires du semestre d'automne 1882 27* 11. Matières et sujets des travaux écrits pour l'examen de maturité du semestre du printemps 1882 30* 12. Matières et sujets des travaux écrits pour l'examen de maturité du semestre d'automne 1882 32* 13. Elèves sortis sans avoir subi l'examen de maturité pendant l'année 1882, répartis d'après la carrière à laquelle ils devaient se vouer immédiatement après leur sortie de l'école 34*
TILL KONUNGEN. Härmed öfverlemnas en inom E. K. M:ts Eeklesiastik-departement. utarbetad berättelse om statens allmänna läroverk för gossar läsearet 1882 83. Stockholm den S Maj 1888. Underdånigst G. WENNERBERG.
Till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Ecklesiastik-departementet. _Uen berättelse om statens allmänna läroverk för gossar, som härmed öfverlemnas, är utarbetad efter samma hufvudgrunder, som de föregående, och det är derför tillräckligt att här nämna, att i denna berättelse hvarken varit att upptaga till behandling sådana ämnen, som endast efter vissa mellantider behöfva återkomma, ej heller några öfversigter för en viss årsföljd, med undantag för den städse återkommande öfversigten öfver den verkliga förändringen i skolgenerationernas storlek och några få andra smärre sammanställningar. A. Undervisningen i allmänhet. Kap. 1. Läroverk. De förändringar med afseende på läroverkens art, som inträdt under den tid, denna berättelse omfattar, äro följande. Göteborgs Realläroverk, som förra läsearet omfattade 5 klasser, utvidgades från och med höstterminen 1882 jemlikt Kungl. bref af den 28 April'1882 med nedre sjette realklassen, i sammanhang hvarmed undervisningen i nämnda realklass vid Göteborgs högre allmänna latinläroverk upphörde. I samma Kungl. bref föreskrefs der- jemte bland annat, att Göteborgs realläroverk skulle från den 1 Juli 1882 i stat uppföras såsom ett å reallinien fullständigt läroverk, hvarest undervisning skulle meddelas endast i de till reallinien hörande läroämnen, samt att läroverkets utveckling skulle ega rum på det sätt, att det från början af läsearet 1883 84 utvidgades med sjette klassens öfre afdelning och från början af de två följande läseåren med en afdelning af sjunde klassen hvartdera läse-, året. Vid Jakobs femklassiga allmänna läroverk i Stockholm upphörde, jemlikt Kungl. bref af den 9 Februari 1882, undervisningen i latin med slutet af läsearet 1881 82. Allm. läroverken 1882 S.l. Antalet hithörande läroverk utgjorde således för läsearet 1882 83 enligt stat: Högre allmänna läroverk 35 Femklassiga»» 23 Treklassiga»» 19 Tvåklassiga pedagogier 9 Enklassiga» 9 Summa 95. Likasom under det föregående läsearet hade Falköpings, Trelleborgs, Engelholms, Åmåls, Filipstads och örnsköldsviks läroverk under läsearet 1882 83 ett större antal lärare och mera utsträckt undervisning än de treklassiga läroverken i allmänhet; detta var ock för vårterminen 1883 fallet med Skellefteå läroverk. Sedan stadsfullmäktige i Falköping anslagit lagligt arvode till aflönande för läsearet 1882 83 af två extra lärare, gafs genom Kungl. bref af den 11 Augusti 1882 tillstånd till medlens användande för undervisningens utsträckning till det omfång, som vid rikets allmänna läroverk är föreskrifvet för fjerde och femte klasserna å latinlinien; under det föregående läsearet hade i
2 samma förhållande egt rum. På ansökan af stadsfullmäktige i Trelleborg medgafs genom Kungl. bref af den 4 Augusti 1882, att det treklassiga allmänna läroverket i nämnde stad finge äfven under läseåret 1882 83 utvidgas med en fjerde klass, under villkor att stadsfullmäktige anvisade arvode till aflönande af den extra lärare, som för undervisningens utsträckning behöfde anställas. Beträffande Engelholms, Åmåls, Filipstads och Örnsköldsviks läroverk är det tillräckligt att hänvisa till de två föregående berättelserna, Kap. 1. På gjord ansökning att vid treklassiga allmänna läroverket i Skellefteå måtte få meddelas utsträckt undervisning under 1883 års vårtermin i en fjerde klass och under påföljande två läseår jemväl i en femte klass, samt att för detta ändamål måtte få anställas under vårterminen en och derefter två extra lärare, till hvilkas aflönande dels enskilda personer i orten förbundit sig att bidraga, dels anslag beviljats af staden, hvilken derjemte iklädt sig ansvar för det förstnämnda bidraget, medgafs genom Kungl. bref af den 26 Januari 1883, att undervisningen finge utsträckas till det omfång, som är föreskrifvet för fjerde och femte klasserna vid de allmänna läroverken. Vid Södertelje tvåklassiga pedagogi har under läseåret en extra lärare, aflönad af staden och enskilde, varit anställd, hvarigenom undervisningen kunnat utsträckas längre än för sådana läroverk i allmänhet. Kap. 2. Terminernas början och slut, läseårets längd samt tider på dagen för undervisning och öfningar. Läseåret börjades och afslutades vid samtliga allmänna läroverk och pedagogier inom de i läroverksstadgan föreskrifna tider, Augusti Juni, med undantag deraf att det vid en enklassig pedagogi afslutades den 31 Maj. Om man frånser detta undantag samt de här nedan omnämnda förhållandena vid Vesterviks och Söderköpings läroverk, gäller om de båda terminernas början och slut följande. Höstterminens början vexlade mellan den 21 och 31 Augusti och dess slut mellan den 14 och 22 December. Vårterminens början vexlade mellan den 10 och 26 Januari och dess slut mellan den 1 och 14 Juni. På grund af rådande sjuklighet afslutades vid Vesterviks läroverk höstterminen den 20 December utan öflig examen. Vårterminen börjades af samma anledning den 1 Februari; men som den afslutades först den 20 Juni, uppkom ingen förminskning i läsearets längd. Vid Söderköpings läroverk, der höstterminen börjades den 29 Augusti, inställdes undervisningen till följd af sjuklighet i staden och bland skolungdomen från och med den 1 till och med den 22 November, hvarefter höstterminen fortgick till och med den 18 December. Vårterminen börjades den 16 Januari och blef, jemlikt Kungl. bref af den 2 Februari 1883, afslutad den 21 Juni. Läsearets längd uppgick således till 35 '/ veckor. Sedan vid Malmö läroverk höstterminen tagit sin början den 28 Augusti, blef i anseende till en inom staden rådande svår rödsotsepidemi undervisningen inställd från och med den 2 September till och med den 1 Oktober, hvarefter höstterminen fortgick till och med den 20 December. Vårterminen tog sin början den 11 Januari och blef, jemlikt Kungl. bref af den 1 December 1882, afslutad den 8 Juni. Läsearets längd uppgick således till 337 3 veckor. Vid Stockholms Nya elementarskola bibehölls äfven detta läseår, af samma skäl som i berättelsen för läseåret 1877 78 (sid. 4) omnämnes, för den förra hälften af September månad den då antagna särskilda tidsindelningen, hvarigenom samling skedde kl. 9 f. ni. och lektionerna slutade kl. 2 e. m. Kap. 3. Normala antalet afdelningar; parallelafdelningar; hela antalet afdelningar. Tab. 1. Såsom i föregående berättelser anmärkts, uppgår vid ett å båda linierna fullständigt läroverk normala antalet årsafdelningar till 15 och vid ett femklassigt till 7. Vid Stockholms högre latinläroverk å Norr- och Södermalm, der B. 4 och E. 5 finnas, utgör det normala antalet afdelningar 11, vid Stockholms Eealläroverk 9 samt vid Nya elementarskolan, som har en i flera afseenden från Statens öfriga läroverk afvikande organisation, 10. Vid Vesterviks och Sundsvalls på reallinien fullständiga läroverk, der dock L. 4 och L. 5 finnas, utgör normala antalet afdelningar.11. Vid Göteborgs högre latinläroverk, der undervisningen å reallinien indragits i mån af dervarande realläroverks utveckling, saknades på grund deraf under läseåret E. 4, R. 5 och E. 6:1, hvarigenom normala antalet afdelningar således utgjorde 12. Vid Göteborgs under utveckling varande realläroverk (se Kap. 1) utgjorde normala antalet afdelningar detta läseår 6. På grund af Kungl. brefven af den 1 Juni 1877 (se berättelsen för läseåret 1877 78, sid. 2) om indragning af vissa klasser vid åtskilliga läroverk saknades E. 6:1, E. 6:2, E. 7:i och R. 7:2 vid Vexjö, Halmstads och Hernösands läroverk samt R. 7:1 och R. 7:2 vid Hudiksvalls,
Strengnäs, Nyköpings, Vesterås, Kristianstads, Östersunds och Luleå. Samtliga femklassiga läroverk omfattade båda linierna med undantag af Jakobs läroverk i Stockholm och Oskarshamns, hvilka båda det förra från och med detta läseår äro realläroverk med 5 klasser. Genom fullständig brist på lärjungar saknades under höstterminen 1882 följande klasser vid de högre allmänna läroverken: E. 6:i och E. 6:2 vid Hudiksvalls och Luleå läroverk, E. 6:2 vid Strengnäs, Vesterås och Östersunds läroverk, E. 7:1 vid Visby samt E. 7:1 och E. 7:2 vid Helsingborgs läroverk. Af samma anledning saknades vid Haparanda femklassiga läroverk E. 5. Under vårterminen 1883 voro förhållandena i detta hänseende oförändrade. Med afseende på pärallelafdelningarnas antal vid åtskilliga läroverk meddelades för läseåret 1882 83 väsentligen samma bestämmelser som för föregående läseår (se berättelsen för läseåret 1881 82, sid. 3 och följ.), dock så att de nu utsträcktes till ytterligare en klass. Då nemligen genom särskilda Kungl. bref af den 23 Juni 1882 anställande af extra lärare under det kommande läseåret vid vissa allmänna läroverk medgafs, bestämdes med detsamma det antal afdelningar, i hvilka lärjungarne inom de 4 lägsta klasserna vid dessa läroverk 24 högre och 3 femklassiga samt vid ett af dem (Lunds läroverk) äfven inom femte och nedre sjette klasserna skulle 'för samma läseår vid undervisningen i läseämnena fördelas. Genom Kungl. cirkulär af samma dag till Eforalstyrelserna förordnades, att det högsta antal lärjungar, som inom dessa läroverk och frzasser finge i hvarje särskild afdelning emottagas, skulle, der icke annorlunda särskildt föreskrefves, bestämmas enligt vissa grunder, hvilka för öfrigt fullkomligt öfverensstämma med dem, som bestämdes genom Kungl. cirkuläret af den 10 Juni 1881 (se förra berättelsen, sid. 3), men skilja sig derifrån i följande punkter. I 1882 års cirkulär finnes efter mom. 3 tillagdt ett nytt moment, så lydande:»4. Der klass sönderfaller i olika linier, anses dock lärjungarne bilda blott en klass.» Med förändring af de följande momentens numrering från 4 7 till 5 8 erhöll vidare i 1882 års cirkulär första punkten af mom. 6 (förra mom. 5) följande lydelse:»i fråga om de fyra nedersta klasserna anses lärjunge tillhöra lärjungeområdet för det allmänna läroverk, som är beläget närmast intill den ort, der lärjunge har sitt egentliga hem, och i hvilket undervisning meddelas i samma klass och på samma linie som den, i hvilken han söker inträde.» Slutligen meddelades i 1882 års cirkulär vissa föreskrifter rörande rättighet för yngling, som anmält sig till intagning i någon hithörande klass vid berörda läroverk, men i följd af bristande utrymme icke kunnat der emottagas, att vinna inträde i motsvarande klass vid annat allmänt läroverk. Dessa föreskrifter öfverensstämma fullkomligt med motsvarande i 1881 års cirkulär. Genom sednare särskilda Kungl. bref förordnades, dels att föreskrifterna i nämnda cirkulär skulle lända till efterrättelse för de fyra lägsta klasserna inom ytterligare 3 allmänna läroverk, dels att det bestämda antalet afdelningar i andra klassen vid ett af de förut omförmälda läroverken skulle ökas från 2 till 3. Om man sammanställer alla de läroverk, för hvilka således cirkulärets föreskrifter förklarats gälla, och man för hvarje läroverk utsätter siffror, som ange de bestämda antalen afdelningar inom klasserna 1 4 eller vid Lunds läroverk inom klasserna 1 6: i, så erhåller man följande förteckning. A. Högre allmänna läroverk. Stockholm: Norra latinläroverket: 2, 3, 3, 3; Södra» 2, 2, 2, 2; Eealläro verket: 1, 1, 1, 1; Uppsala: 2, 2, 3, 3; Gefie: 1,2, 2, 2; Linköping: 2, 2, 2, 2; Norrköping: 1, 2, 2, 2; Vestervik: 1, 1, 1, 1 (eller 2); Venersborg: 1, 1, 1, 1; Vexjö: 1, 2, 2, 2; Jönköping: 1, 2, 2, 3; Lund: 2, 2, 2, 3, 3, 3; Malmö: 2, 3, 2, 3; Karlskrona: 1, 2, 2, 2; Kristianstad: 1, 2, 2, 2; Helsingborg: 1, l 1 ), 2, 2; Göteborg: Latinläroverket: 2, 2, 2, 2; Eealläro verket: 1, 2, 3, 3; Halmstad: 1, 1, 2, 2; Kalmar: 2, 2, 2, 2; Karlstad: 1, 2, 2, 3; Hernösand: 1, 1, 1, 1; Östersund: 1, 2, 1, 1; Umeå: 1, 1, 1, 1 ; Sundsvall: 2, 2, 1, 1; Visby: 2, 2, 2, 2. B. Femklassiga allmänna läroverk. Stockholm: Katarina: 1, 1, 1, 1 (eller 2); Ladugårdslandet: 2, 3, 3, 3; Karlshamn: 1, 2, 1, 1; Göteborg: 2, 2, 2, 1. De i denna förteckning vid två läroverk inom () ställda talen beteckna det för klassen under vissa villkor alternatift medgifna antalet afdelningar. Af Tab. 1 finner man, att parallelafdelningar förekommit vid 27 högre och 4 femklassiga läroverk. Enligt ') Enligt sednare Kungl. uref 2 nnder vårterminen 1883. 3
4 nämnda tabell samt efter der angifna beräkningsgrunder uppgick öfverskjutande antalet parallelafdelningar 1 ) rid de högre läroverken till 129 l /«(motsvarande således. mera än 8 sådana läroverk med 15 årsafdelniugar) och vid de femklassiga till 12 (motsvarande nära 2 sådana läroverk med 7 årsafdelningar). Jemför man hela slutsumman med motsvarande för det föregående året, så visar sig, att öfverskjutande antalet parallelafdelningar ökats med 137 2. Vill man äfven jemföra de motsvarande talen för de särskilda läroverksgrupperna, bör man fästa afseende vid den omflyttning af läroverk, som under tiden (se Kap. 1) försiggått mellan grupperna. I likhet med föregående läseår fanns största antalet pai-allelafdelningar inom de tre lägsta klasserna, der öfverskjutande antalet sådana iippgick till 72, hvaraf 13 i l:a klassen, 29 i 2:a och 30 i 3:e, under det att i klasserna 4 7 funnos 69 7«- På reallinien funnos parallelafdelningar vid 3 högre och 2 femklassiga läroverk; öfverskjutande antalet utgjorde 5 3/ 4 i R. 4, 2 i E. 5 samt 1 i hvar och en af realklasserna 6:i, 6:2, 7:1 och.7:2. På latinlinien funnos dylika afdelningar vid 18 högre läroverk, men icke vid något femklassigt; öfverskjutande antalet utgjorde 12 i L. 4, 12 i L. 5, 15 i L. 6:i, 8 3 / 4 i L. 6:2, 6 i L. 7:i och 3 3 / 4 i L. 7:2. Om man efter Tab. 1 och 4 sammanräknar hela antalet afdelningar, så erhålles följande öfversigt. Antal afdelningar under höstterminen 1882. Anm. Af de enligt stat treklassiga läroverken hafva 7 undervisat på 4 eller 5 klasser, nemligeu Eugelholms och Örnsköldsviks med R. 4, L. 4, R. 5 och Falköpings med h. 4 och L. 5, Ronneby med R. 4 och L. 5, Åmåls och Filipstads med R. 4'och L. 4 samt Trelleborgs med L. 4. Till ofvanstående summa af 8217«afdelningar kan ock antalet afdelningar vid pedagogierna läggas. Vid de tvåklassiga hafva under året funnits två klasser utom vid Södertelje och Grenna, der undervisning meddelats äfven i en tredje klass. Antalet klasser vid de tvåklassiga pedagogierna utgjorde således 20. Vid de enklassiga pedagogierna utgjorde antalet klasser 9. Hela antalet afdelningar vid båda slagen af pedagogier uppgår sålunda till 29. Tager man åter hänsyn till samtliga afdelningar eller lexlag, som vid pedagogierna jemlikt Tab. 4 förekommit, så utgör antalet vid de tvåklassiga 27 och vid de enklassiga 18, eller tillsammans 45. Lägger man dessa tal till de ofvan för de allmänna läroverken anförda, hafva alltså samtliga klasser och afdelningar vid de allmänna läroverken och pedagogierna utgjort 8507 4 eller 866'/ 4. Kap. 4. Antal undervisningstimmar i veckan för de särskilda läseämnena; lärokurser i läseämnena inom särskilda klasser; undervisningen i välskrifning och öfningar; inspektioner. Med afseende på antalet undervisningstimmar för de särskilda läseämnena är för detta läseår endast följande att anmärka. Såsom en fortsättning af förhållanden, hvilka under en längre årsföljd egt rum vid Stockholms Gymnasium (se berättelsen för läseåret 1876 77, sid. 10 och 13 samt Tab. 5), har äfven under detta läseår vid Stockholms båda högre latinläroverk: den afvikelse från den allmänna undervisningsplanen förekommit, att timantalet inom 6:e klassen varit minskadt från 32 till 30. Denna minskning har vid båda läroverkeu åstadkommits derigenom att för grekerna ') Vid denna beräkning har afseende ej fästals vid de klasser, som vid vissa läroverk saknats. 1 timme borttagits från grekiska språket och 1 timme från det franska samt för icke-grekerna 1 från engelska språket och 1 från det franska. Den anordning af lärotimmarnes fördelning i 4:e och 5:e realklasserna vid Stockholms läroverk (utom Nya elementarskolan), för hvilken redogöres i berättelsen för läseåret 1878 79 (sid. 4 och följ.), har äfven under detta läseår varit gällande, med undantag måhända i ett enda afseende för Norra latinläroverket, hvarest geometrisk teckning ej finnes i årsredogörelsen omnämnd i förteckningen öfver lärokurserna. De sätt att fördela lärotimmarne i 3:e klassen vid Marstrands och Strömstads läroverk, för hvilka redogöres
5 i berättelsen för läseåret 1880 81 (sid. 4), hafva äfven under detta läseår tillämpats. Vid Stockholms Nya elementarskola afvek timfördelningen endast i följande hänseenden från den under förra läseåret derstädes gällande. I 3:e klassen lästes kristendom l 3 / 4 timmar (i st. för 2 t. förra året) och i ena parallelafdelningen af nämnda klass tyska 4'/ 4 timmar (i st. för 47, t.). Med afseende på de för läroverken gällande lärokurserna i läseämnena har under läseåret ingen förändring inträdt. Angående undervisningen i välskrifning och öfningar har under detta läseår ingen förändring inträdt, hvarken med afseende på de för undervisningen anslagna antalen timmar eller med afseende på andra allmänna föreskrifter om undervisningens anordning. Endast med afseende på de utsträckta militäröfningarna (jfr berättelsen för läseåret 1876 77, sid. 37) är att anmärka, att på gjord ansökan angående anordningen under höstterminen 1882 af dessa öfningar vid Norra och Södra latinläroverken i Stockholm och Realläroverket derstädes medgafs genom Kungl. bref af den 1 September 1882, att de finge begränsas till 3 eller 3'/ 2 veckor med 3 timmars daglig öfhingstid förutom en eller två gånger en hel dag för militärisk utmarsch och fälttjenst. För närmare kännedom om denna anordning och fördelarne dervid må hänvisas till nämnda läroverks årsredogörelser. I hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad som under de föregående läroåren egt rum medgafs genom Kungl. bref af den 8 September 1882, att vid Tekniska skolan i Stockholm finge af vissa skolans besparade medel erforderligt belopp användas för bekostande under läroåret 1882 83 af anordningar för utbildande af teckningslärare; Under läroåret 1882 83 begagnades undervisningen af 11 qvinnliga teckningslärare-kandidater. Bland dessa hade 6 redan under förra läroåret varit teckningslärare-kandidater. Fullständigt afgångsbetyg såsom teckningslärare tillerkändes 2 qvinnliga kandidater 1 ). Undervisning i slöjd, som icke synes hafva förut förekommit vid de allmänna läroverken, har under detta läseår lemnats vid två, nemligen vid Venersborgs högre och Marstrands treklassiga. Under hänvisande för öfrigt till dessa läroverks årsredogörelser må här nämnas, att på det förra stället tillfälle till denna undervisning bereddes läroverkets lärjungar genom tillmötesgående af dervarande slöjdskolas ') Uppgifterna om de i undervisningen deltagande äro hemtade nr Tekniska skolans till Kungl. Mnj:t ingifna årsredogörelse (äfven särskildt tryckt). styrelse, och att på det sednare stället omkostnaderna bestredos af läroverkets Inspektor och stadens skolråd. Enligt Kungl. Maj:ts Instruktion af den 7 Juni 1878 för embets- och tjenste-männen i Dess Kansli åligger Kansliråd och Byråchef i Ecklesiastik-departementet, hvilken handlägger undervisningsärenden bland annat»att, efter departements-chefens förordnande, verkställa inspektionsresor till vederbörande läroverk för att om deras tillstånd, de der följda undervisningsmetoder m. m. afgifva redogörelse.» Kanslirådet Gustrin, hvilken med 1883 års början tillträdde chefsskapet för Ecklesiastik-departementets byrå för ärenden angående den högre undervisningen, inspekterade på grund af sagde foreskrift under vårterminen 1883 de högre läroverken i Linköping och Jönköping, de femklassiga i Eksjö, Arboga och Oskarshamn, de treklassiga i Vimmerby och Sala, de tvåklassiga pedagogierna i Köping, Nora och Hedemora samt de enklassiga i Lindesberg och Säter. I öfverensstämmelse med hvad som under de föregående åren egt rum erhöll Slottsintendenten Jacobsson uppdrag af Kungl. Maj:t att under läseåret 1882 83»enligt den plan, som af Chefen för Ecklesiastik-departementet bestämmes, besöka rikets allmänna läroverk, folkskolelärareseminarier, tekniska elementarskolor och tekniska aftonoch söndags-skolor, i ändamål att taga kännedom om undervisningen i teckning derstädes samt rörande anskaffande af lämplig materiel och undervisningens ändamålsenliga anordning i berörda läroämne meddela råd och anvisningar». De på grund häraf inspekterade allmänna läroverken uppgingo till 15 högre och 5 femklassiga. Med afseende på den genom Direktionen öfver Gymnastiska Centralinstitutet utöfvade inspektionen af gymnastiköfningarna (jfr berättelsen för läseåret 1877 78, sid. 10) är intet annat att här anföra, än att den under detta läseår verkställdes af Öfverläraren vid institutet, Professor Törngren, som under höstterminen besökte allmänna läroverken i Mariestad, Sköfde, Skara, Jönköping, Kristianstad, Helsingborg, Malmö och Lund, folkskolelärarinne-seminariet i Skara och folkskolelärare-seminariet i Lund samt under vårterminen Realläroverket i Stockholm och Ladugårdslands allmänna läroverk derstädes. Dessutom besöktes under sommaren 1882 19 folkskolor i Nors kontrakt af Karlstads stift och under höstterminen folkskolorna i alla de ofvan uppräknade städer, hvilkas allmänna läroverk under samma tid inspekterades. Med afseende på den genom Landtförsvarsdepartementet utöfvade årliga inspektionen af militäröfningarna (jfr berättelsen för läseåret 1877 78, sid. 10) är här endast att nämna, att samtliga högre allmänna läroverk och folkskolelärare-seminarier (äfvensom tekniska elementarskolan i Norrköping) inspekterades under höstterminen 1882.
B. Lärare. Kap. 5. Lärarnes antal och fördelning; tjenstledigheter. Tab. 2. Af Tab. 2 framgå antalen lärare af hvarje särskildt slag, hvilka under höstterminen 1882 tjenstgjort vid de särskilda läroverken. Derur erhålles följande sammandrag, uppstäldt efter samma grunder, som i berättelsen för läseåret 1877 78 (sid. 13) omnämnas. Således har skillnad ej gjorts mellan ordinarier och vikarier eller tillförordnade, och bland öfningslärarne äro biträdande eller extra sådana endast då inräknade, när på grund af läroverkets storlek särskilda medel varit anslagna för deras aflönande. Om detta sammandrag jemföres med det motsvarande för höstterminen 1881 (se förra berättelsen, sid. 8), finner man, att slutsumman vuxit från 1,189 till 1,196, således med 7. Bland de särskilda skiljaktigheterna är först att märka, att antalet lektorer denna gång utgör 200 mot 195 förra gängen, hvilken olikhet beror dels derpå, att Stockholms Södra latinläroverk från ingången af år 1882 räknade 7 lektorer i stället för förut 4, dels derpå att å Göteborgs Realläroverks stat enligt Kungl. bref den 28 April 1882 från den 1 Juli sistnämnda år uppförts 2 lektorsbefattningar. Vidare har antalet adjunkter ökats med 1, hvilken enligt nyss anförda Kungl. bref äfven uppfördes å Göteborgs Realläroverks stat. Antalet extra lärare har vuxit från 126 till 127, således med 1. Antalet öfningslärare har minskats med 1 (teckningslärare), men deremot har antalet af de under rubriken»öfrige» upptagne lärarne ökats med 1 (skriflärare vid ett högre läroverk). Ofvaustående sammandrag, likasom Tab. 2, afser närmast höstterminen 1882; men förhållandena voro ej mycket skiljaktiga under vårterminen 1883. I detta hänseende är endast att nämna, att Helsingborgs högre läroverk och Skellefteå treklassiga under vårterminen hade respektive 7 och 1 extra lärare mot 6 och 0 under höstterminen. Bland de 127 extra lärarne voro 11 icke aflönade af statsmedel, nemligen 1 vid ett högre läroverk (Sundsvalls) samt alla extra lärarne vid de treklassiga läroverken och vid Södertelje tvåklassiga pedagogi. Detsamma var förhållandet med den extra lärare, som under vårterminen var anställd vid Skellefteå läroverk. I slutsumman 1,196 förekomma 28 dubbelräkningar, emeden dels särskilda lärarebefattningar vid samma läroverk, dels lärarebefattningar vid skilda läroverk (detta dock blott i Stockholm) bestridts af samma person. Närmare upplysningar om dessa förhållanden, som alla afse lärarebefattningar i öfningsämnen (eller i välskrifning), lemnas af Tab. 2. De lärarebefattningar, som under höstterminen 1882 bestridts af qvinnor, äro å Tab. 2 särskildt betecknade.
Med åtskiljande af ordinarier och vikarier erhålles följande öfversigt. I slutsumman ingår en dubbelrälming, emedan vid ett treklassigt läroverk lärarebefattningarna i teckning och musik sköttes af samma person (i båda fallen såsom ordinarie). öfver de under läseåret 1882 83 åtnjutna tjenstledigheter lemnas en summarisk öfversigt i nedanstående tabell, vid hvars utarbetande samma grundsatser följts som for motsvarande i föregående berättelser från och med berättelsen för läseåret 1877 78. Således hafva icke inräknats för det första de fall, då en lärare varit ledig från sin egen befattning för att vippehålla annan lärarebefattning vid samma läroverk (t. ex. då en adjunkt tjenstgjort såsom vikarierande lektor), för det andra de fall, då en lektor vid ett läroverk varit tillförordnad rektor vid ett annat, och för det tredje de fall, då en lärare haft tjenstledighet från ett läroverk för att uppehålla lärarebefattning vid ett annat (t. ex. af den anledningen, att han vunnit befordran till det förra och haft rätt att der tillträda sin nya befattning, men fortfarit att till läseårets slut tjenstgöra vid det sednare). Deremot hafva (såsom förut) inräknats både fullständiga tjenstledigheter och partiela, d. v. s. sådana då befrielse egt rum endast från en del af tjensteåliggandena, t. ex. från en del af undervisningstimmarne eller för rektorer från undervisningsskyldighet med bibehållande af rektorsgöroniålen. 7 I slutsumman 181 ingå 2 dubbelräkningar, emedan det i detta antal fall inträffat, att samma person varit tjenstledig från två befattningar. Bland tjenstledigheterna förekomma 8 partiela och 173 fullständiga. Partiela tjenstledigheter hafva åtnjutits af 1 rektor vid högre läroverk, 1 d:o vid tvåklassig pedagogi, 1 lektor och 5 adjunkter (2 vid högre och 3 vid femklassiga läroverk). För den förstnämnde äfvensoro för lektorn och 2 adjunkter (en vid ett högre och en vid ett femklassigt läroverk) omfattade tjenstledigheten en hel termin och för de fyra öfriga hela läseåret. Af fullständiga tjenstledigheter, som omfattat hela läseåret, ingå i tabellen följande antal. Vid de högre läroverken: 1 rektor, 15 lektorer, 30 adjunkter, 6 tecknings-, G musik- och 6 gymnastik-lärare. Vid de femklassiga läroverken: 4 rektorer, 10 kolleger, 1 tecknings-, 2 musik- och 1 gymnastik-lärare. Vid de treklassiga läroverken: 3 rektorer, 2 kolleger och 1 gymnastiklärare. Vid de tvåklassiga pedagogierna: 1 rektor. Vid de enklassiga pedagogierna: 1 pedagog. Af fullständiga tjenstledigheter, som omfattat en hel termin eller hela den ena terminen och en del af den andra, ingå i tabellen följande antal. Vid de högre läroverken: 8 lektorer, 4 adjunkter, 1 musik- och 2 gymnastik-lärare. Vid de femklassiga läroverken: 5 kolleger. Vid de tvåklassiga pedagogierna: 1 rektor, 1 musik- och 1 gymnastik-lärare. Af fullständiga tjenstledigheter, som omfattat kortare tider än en hel termin (ända ned till några få dagar), ingå i tabellen följande antal. Vid de högre läroverken: 1 rektor, 10 lektorer, 12 adjunkter, 3 tecknings-, 3 musik- och 7 gymnastik-lärare. Vid de femklassiga läroverken: 2 rektorer, 3 kolleger, 2 musik- och 6 gymnastik-lärare. Vid de treklassiga läroverken: 2 rektorer, 2 kolleger, 1 tecknings-, 1 musik- och 4 gymnastik-lärare. Vid de tvåklassiga pedagogierna: 1 gymnastiklärare. Såsom orsak till tjenstledigheten är i nära två tredjedelar af antalen fall sjukdom eller försvagad hellsa angifveo. Om dessa fall fördelas efter läroverksgrupper och lärarekategorier samt man derjemte inom () angifver deras fördelning efter de tre ofvan använda tidsgrupperna (hela läseåret, en hel termin eller hela den ena terminen och en del af den andra, kortare tider än en hel termin), så erhåller man följande resultat. Vid de högre läroverken: rektorer 1 (1, 0, 0), lektorer 20 (13, 4, 3), adjunkter 38 (24, 3, 11), teckningslärare G (5, 0, 1), musiklärare 9 (G, 1, 2),
8 gymnastiklärare 7 (4, 1, 2). Vid de femklassiga läroverken: rektorer 3 (3, 0, 0), kolleger 9 (7, 2, 0), teckningslärare 1 (1, 0, 0), musiklärare 3 (2, 0, 1), gymnastiklärare 2 (1, 0, 1). Vid de treklassiga läroverken: rektorer 2 (1, 0, 1), kolleger 3 (2, 0, 1), musiklärare 1 (0, 0, 1). Vid de tvåklassiga pedagogierna: rektorer 3 (2, 1, 0). Vid de enklassiga pedagogierna: pedagoger 1 (1, 0, 0). Bland öfriga Summa 10. Genom döden hafva IG afgått, nemligen 2 rektorer vid högre läroverk, 1 pedagog, 2 lektorer, 7 adjunkter, 1 teckauledningar äro uppgifna: annan tjenstgöring i stateus tjenst, ledamotskap i riksdag, vetenskapliga arbeten, fortsatta studier, afläggande af prof för sökt befattning, utländska resor, enskilda angelägenheter m. m. I några fall äro anledningarna ej uppgifna. För gymnastiklärarne har i en stor del af fallen angifvits såsom orsak militär tjenstgöring. Kap. 6. Lärares afgång, befordran och uppflyttning i högre lönegrad. Tab. 3. Antalet af de fall, då en ordinarie lärare afgått från sin befattning under tiden från och med den 1 Maj 1882 till och med den 30 April 1883 finnes an- gifvet i följande tabellariska öfversigt, vid hvars utarbetande iakttagits de i föregående berättelser följda grundsatser. Antal ordinarie lärare, som afgått från sina befattningar från och med den 1 Maj 1882 till och med den 30 April 1883. Anm. I hela detta kapitel äro för vinnande af beqvämlighet och reda kolleger äfven räknade såsom adjunkter. I denna tabell förekommer 1 dubbelräkning, ty å raden för de högre läroverken ingår en lärare i både kol. 5 och 3. Af dem, som afgått»till annan ordinarie befattning vid hithörande läroverk», hafva: 1 rektor vid femklassigt läroverk på grund af erhållet nådigt förordnande tillträdt rektorsbefattningen vid ett högre läroverk, 1 lektor på grund af erhållet nådigt förordnande tillträdt rektorsbefattningen vid sitt läroverk, 5 d:o blifvit utnämnda till lektorer vid andra läroverk (en af dem likväl redan före denna tidrymd rektor vid det nya läroverket), 1 adjunkt blifvit utnämnd till rektor vid ett femklassigt läroverk, 2 d:o till adjunkter vid andra läroverk. nings- och 1 gymnastik-lärare vid högre läroverk samt 1 musik- och 1 gymnastik-lärare vid femklassiga läroverk. Af dem, som. äro innefattade i kolumnerna med rubrik»ofrige», hafva: 4 afgått efter erhållet afsked med pension, nemligen 3 lektorer och 1 adjunkt, 3 utnämnts till kyrkoherdar, nemligen 1 rektor vid ett högre läroverk, 1 lektor och 1 adjunkt, 1 rektor vid ett högre läroverk utnämnts till kansliråd, 1 gymnastiklärare vid ett högre läroverk utnämnts till lärare vid Gymnastiska Centralinstitutet, 4 afgått utan pension, nemligen 1 lektor (återgått till docentur vid universitet), 1 gymnastiklärare vid ett femklassigt läroverk, ett d-o vid ett treklassigt och 1 musiklärare vid ett treklassigt (afsatt). Summa 13.
Antalet befordringar till ordinarie befattningar under tiden från och med den 1 Maj 1882 till och med den 30 April 1883 finnes angifvet i nedanstående tabellariska öfversigt, vid hvars utarbetande följts samma grundsatser som vid utarbetandet af föregående ufgångstabell. 9 Antal befordringar från och med den 1 Maj 1882 till och med den 30 April 1883. Af dem, som befordrats»från annan ordinarie befattning vid hithörande läroverk», hafva: 1 rektor vid högre läroverket i Vesterås, förut lektor derstädes, förordnats för tiden från den 1 Juli 1882 till den 1 Juli 1887, 1 d:o vid högre läroverket i Hernösand, förut rektor vid ett femklassigt läroverk, förordnats för tiden från den 1 Januari 1883 till den 1 Januari 1888, 1 d:o vid ett femklassigt läroverk befordrats från adjunktsbefattning vid annat läroverk, 5 lektorer befordrats från lektorsbefattningar vid andra läroverk (en af dem likväl redan före denna tidrymd förordnad till rektor vid det nya läroverket), 2 adjunkter befordrats från adjunktsbefattningar vid andra läroverk. Summa 10. Om man med hänsyn till de 33 lärare, som äro inräknade i kolumnerna med öfverskrift»öfrige», bearbetar uppgifterna om deras ålder och aflagda kunskapsprof, så erhåller man följande resultat. Med hänsyn till åldern beräknad efter födelseår och det år, då utnämningen vann laga kraft, men utan afseende på dag och månad voro: 1 rektor i kol. 3: 43 år; af de 6 lektorerna i kol. 5 en 30 år, en 31, en. 32, en 33, en 36 och en 39: i medeltal 33'5 år; af de 20 adjunkterna i kol. 7 en 29 år, tre 31, tre 33, två 34, en 35, två 36, en 37, en 38, en 39, en 40, en 41 och tre 42: i medeltal 35,9 år; af de tre teckningslärarne i kol. 9 en 24 år, en 30 och en 32: i medeltal 28-7 år; 1 musiklärare i kol. 11: 28 år; af de två gymnastiklärarne i kol. 13 en 30 år och en 31: i medeltal 30"6 år. Allm. läroverken 1882 83. Den hithörande rektorn förordnad vid Göteborgs Realläroverk för tiden från den 1 Juli 1882 till den 1 Juli 1887 var filosofie doktor efter 1853 års examensstadga (vid Uppsala universitet), hade varit docent derstädes och ej genomgått profår. Af de 6 lektorerna voro 1 filosofie doktor och teologie kandidat, 3 filosofie doktorer, 1 filosofie licentiat och 1 teologie kandidat. Af de 4 doktorerna voro 2 (1 vid Uppsala och 1 vid Lunds universitet) doktorer efter 1853 års examensstadga och 2 (vid Uppsala universitet) efter 1870 års; de två öfriga lektorerna hade aflagt sina examina vid Uppsala universitet. Tre af dem voro derjemte docenter (2 i Uppsala och 1 i Lund). Alla hade genomgått föreskrifvet profår: 1 i Stockholm (vid Södra latinläroverket), 4 i Uppsala och 1 i Lund; alla enligt 1875 års förordning. De 20 adjunkterna äro med afseende på akademiska kunskapsprof sålunda fördelade. Filosofie doktorer voro 2 (1 vid Uppsala universitet efter 1853 års examensstadga och 1 vid Lunds universitet efter 1870 års); filosofi licentiat var 1 (i Uppsala); filosofie kandidater voro 15, hvaraf 8 (5 i Uppsala och 3 i Lund) efter 1853 års stadga och 5 (4 i Uppsala och 1 i Lund) efter 1870 års stadga, medan det beträffande 2 (i Lund) är ovisst, om de aflagt kandidatexamen efter 1853 eller efter 1870 års stadga. En af filosofie kandidaterna hade aflagt dimissionsexamen och en teoretisk teologisk examen. Två hade icke aflagt hithörande examen. Profår hade 11 fullständigt genomgått, hvaraf 1 (i Uppsala) enligt den äldre förordningen och 10 enligt den nyare förordningen, nemligen 3 i Stockholm (2 vid Norra och 1 vid Södra latinläroverket), 3 i Uppsala, 3 i Lund och 1 i Kalmar. Dessutom hade 1 genomgått endast en del (en termin) af sitt profår (i Norrköping). De öfriga 8 hade icke genomgått profår. 2*
10 De 3 teckningslärarne hade alla varit elever vid Kungl. Akademien för de fria konsterna. Två hade genomgått den under sommaren 1878 anordnade särskilda undervisningskursen för teckningslärare (se berättelsen för läsearet 1877 78, sid. 11) och den tredje samma kurs sommaren 1879 (se ber. för läsearet 1878 79, sid. 9). Den utnämnde musikläraren hade aflagt musikdirektörsexamen vid Kungl. Musikaliska Akademiens konservatorium. De 2 gymnastiklärarne voro militärer (löjtnanter). Den ene hade aflagt examen vid Gymnastiska Centralinstitutet; om den andra äro inga hithörande uppgifter lemnade. Förnyade rektorsförordnanden hafva under perioden fråu och med den 1 Juli 1882 till och med den 30 Juni 1883 vidtagit för rektorer vid nedanstående 3 läroverk: Hudiksvall: frän den 1 Juli 1882 till den 1 Juli 1887, Vestervik : d:o tills vidare, Umeå : d:o d:o. af lektorer uppflyttade i högre lönegrad, nemligen 2 i 3:e lönegraden och 2 i 5:e. Af nedanstående tabell finuer man de uppflyttades antal och deras medelålder (resp. ålder) vid inträdet i den högre lönegraden. Af Tab. 3 synes, huru många lärare, fördelade efter ålder, inträdt i högre lönegrad från och med den 1 Juli 1882 till och med den 30 Juni 1883. För samtlige å tabellen upptagne lärare har detta år inträdet egt rum från och med den 1 Januari 1883. Åldern är utan vidare hänsyn till månad och dag städse beräknad såsom skillnad mellan födelseåret och år 1883. Bland de i högre lönegrad uppflyttade lektorerna äro äfven inräknade 4 rektorer vid högre läroverk, hvilka under perioden blifvit i egenskap Kap. 7. Ordinarie lärarebefattningar. Antalen ordinarie lärarebefattningar vårterminen 1883 enligt den för läroverken gällande stat skilde sig enda3t i följande hänseende från dem, som förefunnos vårterminen 1882 (jfr förra berättelsen, Kap. 7). För utvidgning af Realläroverket i Göteborg uppfördes jemlikt Kungl. bref af den 28 April 1882 å dess stat från den 1 Juli samma år 2 lektors- och 1 ny adjunkts-befattning, hvarjemte dit öfverflyttades en adjunktsbefattning.från det högre latinläroverket i samma stad. Kap. 8. Lärarekandidater. Under läsearet 1882 83 var profårskurs, likasom under det föregående läsearet, anordnad i Stockholm vid Norra latinläroverket, Södra d:o och Eealläroverket samt vid läroverken i Uppsala och Lund. Vid samtliga läroverken förestods den praktiska profårskursen under höstterminen af läroverkens rektorer. För vårterminen blef vid Stockholms Realläroverk en af dess lektorer förordnad till föreståndare för nämnde kurs, emedan rektor på grund af offentligt uppdrag blifvit derifrån befriad, och vid Södra latinläroverket förordnades till rektors biträde en af läroverkets lektorer, emedan rektor af offentligt uppdrag var förhindrad att ensam förestå sagde kurs. Beträffande åter den teoretiska kursen, som i Stockholm är gemensam för alla dit hänvisade kandidater, före-
stods densamma derstädes af samma lektor vid Södra latinläroverket som föregående år samt vid läroverken i Uppsala och Lund af samma akademiska lärare som under det föregående året. Till genomgående af den profårskurs, som började höstterminen 1882, hade 51 anmält sig, hvaraf blott 36 kunde hänvisas. Till vårterminen 1883 utgjorde de anmäldes antal 27, hvaraf 17 hänvisades. Nedanstående tabell visar, huru många lärarekandidater tjenstgjort vid de särskilda läroverken läseåret 1882 83. 11 I hvilka äuiueii de lärarekandidater, som under de båda terminerna afslutat profår, genomgått.den praktiska kursen, utvisas af följande speciela förteckning, vid hvars upprättande hafva följts samma grundsatser, som vid upprättandet af motsvarande förteckningar i de förra berättelserna. Inom () hafva derför de ämnen blifvit satta, i hvilka endast auskultering egt rum och således hvarken öfningseller prof-undervisning. Vidare har derför i denna förteckning afseende ej blifvit fäst vid den alla lärarekandidater åliggande skyldigheten att meddela uppgifter för skriftliga uppsatser på modersmålet samt att rätta och genomgå dessa sednare. Stockholm: Norra latinläroverket: Höstterminen 1882. 1: matematik, fysik, allmän naturlära, botanik och zoologi; 1: modersmålet, historia och geografi, kristendom; 1: modersmålet, matematik, fysik. Af de 14 lärarekandidater, som börjat profåret vårterminen 1882 och således egde att fortsätta höstterminen samma år, uteblef ingen. Af dem, som erhållit tillstånd att börja profåret höstterminen 1882, uteblefvo alldeles 5, alla hänvisade till Stockholm, af hvilka 3 anmält sig vara förhindrade. Dessutom måste 1 (vid Södra latinläroverket) på grund af sjukdom upphöra med sin tjenstgöring den 7 Oktober; denne är derför ej inräknad i ofvanstående tabell. Till följd af de uppkomna ledigheterna meddelades hänvisning åt ytterligare 2 sökande. Af de i tabellen inräknade 32, hvilka börjat höstterminen 1882 och således egde att fortsätta vårterminen 1883, uteblef 1 för företagande af en studieresa till utlandet och med medgifvande af Kungl. Haj:t att, då han framdeles ånyo blefve hänvisad till profårs genomgående, få tillgodoräkna sig höstterminens arbete. Af dem, som erhållit tillstånd att börja vårterminen 1883, uteblefvo 4, hvaraf 3 voro hänvisade till Stockholm och 1 till Lund; denne siste uteblef på grund af sjukdom. Dessutom måste 1 (vid Norra latinläroverket) af samma anledning efter två veckor af bry ta sin tjenstgöring; denne är derför ej inräknad i ofvanstående tabell. Samtlige lärarekandidater, som endera terminen fortsatte sin profårskurs, hade föregående termin börjat vid samma läroverk. Af de 32 lärarekandidater, som började höstterminen 1882, voro 2 filosofie doktorer (hvaraf 1 docent), 1 filosofie licentiat och 29 filosofie kandidater. Af de 12, som började vårterminen 1883, voro 2 filosofie doktorer (docenter), 1 filosofie licentiat, 8 filosofie kandidater och 1 teologie kandidat. Profåret afslutades höstterminen 1882 af 14 lärarekandidater och vårterminen 1883 af 31. Södra latinläroverket: 1: matematik, fysik, allmän naturlära, botanik och zoologi;. 1: modersmålet, historia och geografi, franska. Realläroverket: Uppsala: Lund: 1: allmän naturlära, botanik och zoologi, kemi, historia och geografi; 1: modersmålet, matematik, allmän naturlära, botanik och zoologi, kemi. 1: allmän naturlära, botanik och zoologi, matematik, fysik; 1: modersmålet, latin, grekiska, (tyska); 1: latin, grekiska, historia och geografi, (tyska). 1: allmän naturlära, botanik och zoologi, kemi, filosofisk propedevtik; 1: modersmålet, historia och geografi, latin; 1: matematik, allmän naturlära, botanik och zoologi, fysik; 1: tyska, franska, engelska. Stockholm Norra latinläroverket: Vårterminen 1883. 2: tyska, franska, engelska; 1: modersmålet, matematik, historia och geografi; 1: modersmålet, tyska, franska; 1: modersmålet, latin, historia och geografi; 1: modersmålet, latin, grekiska.
12 Södra latinläroverket: 1: modersmålet, historia och geografi, tyska; 1: modersmålet, engelska, tyska, (franska); 1: modersmålet, franska, latin; 1: modersmålet, latin, matematik; 1: modersmålet, latin, grekiska. som under läseåret 1882 83 afslutat sin profårstjenstgöring, följande öfversigt. Antal gånger, som de särskilda läroämnena förekommit bland de ämnen, hvari profåret genomgåtts. Realläroverket: Uppsala: Lund: 1: matematik, allmän naturlära, botanik och zoologi, kemi; 2: matematik, fysik, historia och geografi; 1: modersmålet, allmän naturlära, botanik och zoologi, kemi; 1: matematik, fysik, kemi; 1: matematik, fysik, tyska, (franska); 1: modersmålet, matematik, fysik, (allmän naturlära). 1: historia och geografi, latin, grekiska, (tyska); 1: modersmålet, latin, grekiska, (tyska); 1: modersmålet, tyska, latin; 1: matematik, fysik, kemi; 1: modersmålet, tyska, franska; 1: modersmålet, matematik, fysik; 1: modersmålet, latin, grekiska, (tyska). 1: kristendom, latin, grekiska; 1: kristendom, historia och geografi, modersmålet, filosofisk propedevtik; 1: matematik, fysik, kemi; 2: latin, grekiska, historia och geografi; 1: matematik, fysik, historia och geografi. Beräknar man enligt denna förteckning, huru många gånger hvart och ett af skolans läroämnen vid de särskilda läroverken förekommit bland de ämnen, i hvilka den praktiska kursen genomgatts, så erhåller man då de inom () satta ämnena ej medräknas för de 45 lärarekandidater, Beträffande de lärarekandidater, som höstterminen 1882 och vårterminen 1883 afslutade profåret, äro uppgifterna om de antal timmar, hvartill deras auskultering samt öfnings- och prof-undervisning uppgått, bearbetade och sammanfattade i följande tabellariska öfversigter. Antal timmar, hvartill den praktiska profårskursen i medeltal uppgått för de lärarekandidater, som afslutade med höstterminen 1882.