Amatörideal och professionalism Ledmotiv i tävlingsidrotten 1903-1967 Karin Wikberg Lindroth 1800-talets "gentleman-amateur" och dagens idrottsproffs har en sak gemensamt - pengar! Den ursprungliga amatörismens etik var "to play in spirit of fair play" dvs att delta med stil, ärlighet och god anda för att med stolthet kunna segra eller förlora. Om segrarens lön var ära, pokaler eller pengar var egalt. Amatöridealet förvanskades när det definierades till en fråga om att tjäna pengar eller inte. Dagens tävlings-idrott har återerövrat pengarna men inte idealen! "Xeep f/k nvfgs. Kgepymfh in yowr comrades. Keep yowr femper. Keep yowrsez^/zf. Keep a stowf fzazrf in de/eaf. Keep yowr prwfe wwer in oictory. Keep a sowna? sowz, a cfean mxw ana" a fieaif/zy fwy." Denna "code of sportsmanship", publicerad 1925, speglar väl uppfattningen om den klassiske engelske "genöeman-amateur" som utövade idrott på ett speciellt sätt. Den sanne amatören behärskade flera grenar mycket bra utan att ge intrycket av att anstränga sig. Hård träning förknippades med dålig söl, en amatör var trots allt en genöeman och en sådan skulle inte arbeta hårt och svettas för sina framgångar. "Fair play", nyckelordet för amatören, innebar att denne skulle respektera spelets oskrivna lagar - "the spirit of the game" - och aldrig söka någon fördel över motståndaren som han själv inte skulle acceptera att bli utsatt för. Även när idrottsgrenarna reglerades med bestämmelser och domare infördes, var den sanne amatören fortfarande skyldig att bevaka sig själv och sitt beteende. Idrott skxille utövas i god anda och med söl: "strife without anger, art without malice". Amatörismens eök "was to play in spirit of fair play". Det ansågs däremot inte förnedrande eller fel att tjäna pengar på sin idrott! Den ödiga engelska idrottsrörelsen hade sitt centrum i public school och universitet, där idrotten sågs som ett medel för disciplin och moral. Organisering och reglering av idrottsliga aköviteter var en del av karaktärsfostran Av den aristokratiske genöemanna-amatören skapades en idealbild för xmga överklasspojkar, som fostrades öll imperiets blivande ledare. När den moderna tävlingsidrotten organiserades och spreds öll allt bredare skikt i samhället, öck de ödigare privilegierade grupperna konkurrens. Det klassiska amatörbegreppet omformulerades när sjc genöemän trängde sig in på professionisters idrottsområden. De ville särskilja sig från lägre klassers utövare. Amatöridealet kodifierades i regler för att dels stänga ute oönskade grupper från överklassens idrottsliga domäner, dels eliminera konkurrens från yrkesgrupper som ansågs ha fördelar genom sitt kroppsarbete, dels förhindra professionalism. Den första officiella amatör definiöonen publicerades 1866 av Amatexir Athleöc Club. Den hade en klar klasstämpel och skilde sig helt från det idrottsideal som "the genöeman-amatexir" xirsprungligenhade. De idrottsföreningar, som bildades i England under 1860- och 1870-talen, var ofta internt splittrade i frågan om kroppsarbetares öllträde som medlemmar. Även om klassklausulen togs bort 1880 kvarstod den Lex. inom roddsporten, om än i mildrad form, ända fram öll 1938. Det moraliska innehållet och den sociala exklusiviteten - "a genöeman by posiöon or educaöon" - satt djupt och var betydelsfullt för många traditionsrika idrottsklubbar. Det blev dock frågan om att tjäna pengar eller inte, som framöver skulle skilja ut amatören från den s.k. professionisten. Amatöridealet i Sverige Amatöridealet följde med den engelska sportens inträde i Sverige xmder slutet av 1800-talet. Ett flertal föreningar, med de "nya sportema", antog egna amatörregler enligt engelsk förebild och en del föreningar tog t.o.m. ordet "amatör" i sitt namn för att markera sin särställning. Trots att vi i Sverige inte hade samma "genöemannaideal", antog man den engelska definiöonen och det tog några decennier innan den svenska tävlingsidrotten blev "allmän egendom". Sport/idrott hade iniöalt en exklusiv prägel och utövades i socialt och geografiskt begränsade grupper. De som hade ekonomiska förutsättningar och andra resurser som medgav kontakter, impxilser, kunskaper och andra mer materiella möjligheter samt friöd, var våra första idrottsutövare. När Riksidrottsförbxmdet (RF) bildades 1903 var den svenska idrottsrörelsen ganska "vildvuxen", en blandning av amatörism
och professionalisxn 1904 införs de första preliminära amatörbestämmelserna ^vilka senare omarbetadesförattantas!90^ Det engelska amatöridealet kunde anas^ amatören fick inte tpna pengar på sinidrott, inte tävlamot enprofessionisto.s.v. rlanskulle dessutom vårda sig väl, både i klädsel och uppförandes Lmda undantaget förpermingpriser var vid rrxilitäraidrottsmöten,en klausul som togs bort 1909^ bestämmelserna skulle bli restrik tivare och äveni^verige utestängdes vissa yrkesgrupper, Lex. fiska re och axmatbåtfolkinom rodd sporten Ingen skulle ha fördelar av sin yrkesutövning i tävlings idroxl^å småningom togs den regeln bort. Inom de traditionella gotländska lekarna var penning priser vanligaoch ansågs somen förutsättning för deras överlev nadd Ftt argument som dåvarande l^ärk-förbundet kom att driva under l^las första decenniuxn Tävlingsidrottens utveckling med rekordfixering, krav på träning för resulfatoptimering, ökadkonkur rens, publikintresse, idrottsgalor, kommersiella intressen o^sbv^ medförde ekonomiska hänsynstaganden Amatörreglemamedgav viss ersättning för resor och uppe hälleviddelfagandeitävlingåan nanorf, men inte för förlorad ar betsfört^änsl För många blev det taettproblem-manhadeinteråd att idrotta på elitnivå. L^tvecklingsarbetet inom den svenska idrottsrörelsen gav dock resultah alltfler söktesigtillde föreningar och klubbar som växte framöverlandet,tränare och instruktörer utbildades, kursverk samhet och träningsläger infördes^ Stat och kommun gav bidrag, press och övrig massmedia visade allt större intresse för idrottstäv lingar och publiken strömmade tillidrottshpltama blev idoler för både baxn och vuxnad flänga blev lika eftertraktade som filmstjärnor och en kommersiell idroftsindustri växte fraxn Idrotten tenderade attivissa grenar marknadsanpassas med arrangörskonkurrens om de mest åtråvärda aktörerna som Denen^efs^af^ ^rwmfen. f^nfiii na^^enfiemannaamatör på ^ä^filz matchen, ^vlåfnin^ ^ånlo^f^efs Tidigt insåg de främsta idrotts nxännen sitt marknadsvärde och tävlingsdeltagandet blev alltmer en affärsuppgörelse. Amatörreg lerna utgjorde en broms för denrxa xitveckling, men affärerna gjordes upp i det fördolda. Linder alla år försökte ledare, tävlingsarrangörer och aköva gä en balansgång mellankravet på att vara amatörer och möjligheten att tjäna pengar. Ständigt återkommande brott mot amatörbestämmelsema medförde regeländringar xned jäxnna mel lanrxxm. l^enpermingkarusellen var redan
igångd mom friidrotten skulle man xmder 40-talet få uppleva en av de mest uppslitande händelserna inom svensk idrottsrörelse, den s.k. "amatörräfsfen 194^-4o", som blottlade amatörproblematikens grundläggande strukturproblem och tvingade aktörerna upp till Amatörräfstens händelseförlopp har utforskats och visade sigmycket mer omfattande och komplicerat än vad dåtidens massmedia speglade. l^f valde dock att "hellre fria anfallas Treidrottsmändömdes till livstids avstängrxing, sex fick tidsbegränsade straff, medan övriga friades^st^ eller prövades inte alls ^19 st^ Ivlen inte bara idrottsstjärnorna var inblandaded resultaten visar att en stor del av ledarskiktet - drygt ^OOledare-frånde lokala förerxingama ända upp till l^as överstyrelse ^dagens riksidrottsstyrelse^ var djupt involverades Även för dessa blev påföljderna relativt lindriga,^oledareådömdes tidsbegränsade straff, 70 erhöll varning och ^ blev friade. För^91edareärpåföljdenokänd och några fall ^ÖS-ledamöter^ "kombortihanteringen^ Amatöridealef ifrågasattesavallt fler, både inom och utanför idrottsrörelsen Ftt antal kända idrottsledare pläderade för både högre ersättningar och för profes sionell idrott, andra försvarade amatöridealet med en nästan religiös övertygelsed Skandalen var given och splitt ringstendenser förekom Halva Friidrottsförbundets styrelse fick lämna sina platser l^f lyckades dock hålla ihop organisationen, mycket tack vare schackdraget att ersätta sina centrala amatörbe stämmelser med s^ allmänna tävlingsbestämmelserl94o,ivilka begreppet ^amatör" var bortren Specialförbunden var dock fort satt tvingade att följa de interna tionella idrottsfederationernas och lo^samatörregleromdeaktiva skulle fådeltagaidetintematio nella tävlingsutbytet eller i OS^ 19o7togs de svenska amatörreglemabort,meninom den olym piska rörelsen levde amatöridealet vidare ärmuimångaård l^orskningslägetisverige Inom den svenska idrottshistoris ka forskningen har konstellatio nen amaförideal-professionalism mycket litet uppmärksammatsd Inget störrearbeteiämnetfinns^ Feeter Markhar i en artxkelbe handlat amatörfrågan utifrån FF^s synochdebatteniidrottspressen Marks värdefulla pionjärunder sökning inrymmer inga djupstudier Sakframstälming och resultat ligger-naturligt nog-på ett gene relltplanlan Lindroths båda arbeten om den svenska idrottsrö relsens framväxt och utveckling förbigår konstellationen xfrågad I^xndrothdiskuterar de ideologiska inslagen med utgångspunkt frånidrottensom"saxnhällsfaktor" och "kroppsövningsform"^ Hans definition av idrottsideologi inrymmer inte amatöridealel Inte heller professionaliseringsprocessen inom den svenska idrottsrörelsen harbegåvatsmed några vetenskapliga studier av störrebetydelsed Fer Ohlsson går dockmpåämnetisin studie om "Fotbollen ochmoralen" ^199^ och gör en förtjänstfull genomgång av Fierre bourdieus m^fl. erkända forskares teoretiska modellerlen annan studie rörande den svenska fotbollens övergång till yrkesfotboll ^"Densvengelska modellen" 199^, fartomasfeterson uppamatörfråganisambandmed professionsbegreppel Fetersons studie rör dock primärt striden om spelssystem inom svensk fotboll xmder 1970-talef Mina egna studier om amatörräfsten 194^-4o^de aktivas och dess efterspel 194^4o^ledarna^ skall ses som empiriskt inriktade pxmktstudierisyfte att tränga iniproble matikenochklargöraviktiga frågeställningar borden Forskningeniövriga nordiska länder är också relativt begränsad även om Norge och Danmark tar uppamatörfrågaxxisambandmed sina nationella idrottsjubiléer^ "Norsk idrettshistorie" ^bd^ lo^!19o^ uppmärksammar ämnet, men inte som en exmetlig studie utandet ingår som delarien kronologiskt strukturerad över Inomden mångfacetterade dans ka idrottshistoriska forskningen har ämnet berörtsiett antal upp satsen Där har manbla^ sett temat somlediframställningar omindustrikulturen och den engelska sporten"dyrketinden for amatör begrebetsorganisatoriskeog ideologiske rammer"^l"dansk idr^tliv^den möderne idra^tsgexxnembrud 1^0-1940" bidrar Fer lorgensen med ett avsnitt om "Dansk Idr^ets-forbxmdsdarmelse" där han tar upp amatörfrågans centrala betydelse under det första decenniet kring sekelskiftel lorgensenhar nyligen disputerat påen avhandling som bla^ inne fattar amatöridealets efablering i den danska idrottsrörelsen Den finländska forskningeniäm net är av språkliga skäl svårtillgängliga Feena Faxne har berört fråganienuppsats rörande idrott, samhälle och social kontroll i Finland xmder looo-taletsslul fornnordisk forskning Den utomnordiska idrottshistoriska forskningen är omfattande och därmed något svårgripbar Ftt antal specialstudier inom ämnesom rådet amatörism och professionalism finns att tillgåiett flertal eng elska, amerikanska, kanadensiska och i viss mån tyska arbeten kanadensiska och engelska monografier tar främst upp amatörismen i den tidiga idrottsrörelsen, medan amerikanska och tyska be handlar amatörismen och andra aspekter när idrotten professionaliserats. Fugene A^ Olader har gjort den veterligenendastörrespecialstudien rörande amatörism och idrotlrlans arbete är värdefullt så tillvidaattdetger en helhetsbild av amatörismen inom tävlingsidrotten, alltifrån föreställningen om förebilderiden antika kropp skulturen till amatöridealets framväxt i den engelska idrottsrörelsen Framställningen är mycket deskriptiv och Olader^sförslag till lösnxngarav amatörproblemet för tar den vetenskapliga ambitionen
De internationella facktidskrifter nairmehållerocksåettbegränsat antal artiklariäxnnel Olympiska amatörer Ävendet"olympiskaamatöridea let"berörsinågra studier (bla^ av den initierade NadejdaFekarska^ Den olympiska rörelsens betydelse liggeridess strävan att koordi nera och befästa de internationella och nationella förbundens tävlingsidrott inom amatöridealets principer^olympiska spelen blev tidigt denviktigaste tävlingen in om många idrottsgrenar och där med det främsta målet för de flestaidrottsmän (och numera även kvinnor). Den olympiske amatören, enligt lo^s bestämmelser, blev därmed det idealtill vilketallaenskilda idrottsutövare, inom ramen för nationella och internationella idrottsförbxmd, måste svära trohetsed om de skulle få deltaga! OS och accepteras som fullvärdiga medlexnmar i den olympiska familjen L^oubertins hedervärda syfte att samlaall världensung dom till idrottsliga lekar kom att försvåras av amatördefinitionens snäva gränser och tävlingsidrottens inre dynamik Segrar och rekord krävde sintributitid och pengar och avgränsa de därmed amatöridrottpåhögsta tävlingsnivå till privilegierade grupper. Det gav utrymme för fusk,hyckleriochsvartapengar^ Något som också den öppna pro fessionalismen numera anklagas forskningsuppgift Syftet är att studeraden svenska (tävlings-)idrottsrörelsens inställning tilloch behandlingavamatörfråganochprofessionalismen,i första hand inom FF centralt men även inom några specialförbxmd. Freliminärt kommer följande spe cialförbxmdattmgå^ l.oymnastikförbxmdet-gymnastik är intressantbla^ för att den bottnade i det lingianska idealet och var emot tävlingssystemet överhuvudtaget Man började med individuella tävlingar först 194^, d.v.s. mitt under "amatörräfsten" ochtillden hörande diskxissioner om amatöridealets varaeller icke varad Oymnasters (och fäktares) amatörskap ifrågasattes när de arbetade som lärare eller instruktörerigymnastik eller fäktning och de riskerade att inte få deltailex^ fäkttävlingar eller uppvisxxingar (^mfr med den gamla yrkesklausu- ^.Friidrottsförbundet ett avde största specialförbxmden, en mot pol till gymnastiken Individens kroppsligaförmåga mätsicentimeter, gram och sekxmder ("citiusaltius-fortius-idealet^.detprestationsinriktade tävlingssystemet dominerad Inom friidrotten in träffade också flera av de mest uppmärksammade och principiellt intressanta rättsfallen på ama törismensområde^ 3. Fotbollförbundet lagidrottens högborg, en av de mest professio naliserade idrottsgrenarna, där amatörskapet tidigtblev ett problem (samma gällerl^ykelförbxmdet, trots att grenen är mer indivi duells Framför allt var det kravet påersättning för förlorad arbets förtjänst, som tidigt ställdes på sin spetsa en fråga som FF länge försökte lösa men som bromsades av lo^srigidainstälming^ 4^Skidförbundet-underskidgre namas sportifieringsprocess fun gerade de aktiva som sina egna in struktörer, många försörjde sig somskidlärarevidvintersportorterna^ Skid- (liksom gymnastik) lärares ochinstruktörers amatör status har varit ett problem för FF (och IO^). Det var heller inte ovanligt medpenningpriser eller andra värdeföremål i de tidiga skidtävlingarnas Några frågeställningar som följer mig i forskningsarbetet än ^Bad var detidet anglosaxiska amatör idealet som svensk idrottsrörelse tog till sig7ivilka grenar kan man se det engelska arvet tydligaste HurhanteradeFFamatörfrågani den professionaliseringsprocess sompågick7rlursågmanpåamatöridealet7 varför ansågs amatöridealet vara så betydelsefullt7 Aspekterna teori och metod Här skall den teoretiska ramen endast antydasiform av några hållpxmkter. Amatörbestämmelserna blev en broms för professionaliseringen, en process som bla^resul teradeiåtskilliga revideringar av reglerna för att anpassa dem till idrottspraxis^iderma process kan två utvecklingslinjer skönjas^ 1. Fationalitetstänkandet (organi sation, utförande, verksamhets/tävlingsformer, individuell/social målsättning)^ ^. Frestationstänkandet (rekordjakt, konkurrens, vinst/belöning, krav/förväntningar). Fn metod för att xmdersöka de två utvecklingslinjerna, är att analysera hur FF respektive specialförbxmden diskuterade verksamhet, målsättningar, etc utifrån vissa givna faktorers a) inre faktoren ideologi, organisation, sociala för ändringar, ekonomi, utbildning/ träning, tävlingssystemets effekter etc^b)yttrefaktoren publikintresset, massmedia,kommersiella in tressen, behov av idoler/hjältar Fvåforskaresarbetenär avstort intresseideteoretiska ingångar na^alevifieiniläs studie rörande totaliseringsprocesseniinternationellidrotlflandelar upp dexma utvecklingitre huvudkategorien 1) tävlingsspiralen,^) övervärderingen av framgång, 3) totaliseringen av själva (elit)tävlandet, dvs att tillgripa allt fler och allt mer finslipa möjliga medel för prestationsoptimering^ Matti Ooksoyrberör saxnxnatemaisin diskussion rörande vissaiforskningen använda begrepps civilisering, modernisering och sportifiering,därdetsistnäxnndameden övertygande argumentering anses som det mest relevanta för idrotts historisk forskning^ Den moderna tävlingsidrottens utveckling bör alltså kurma förklaras genom en inre faktori idrottslivets totalisering, respektive en ytt refakton yrkeslivetsprofessionalisering^ Amatöridealet blir där med föremål för ett växande korstryck som utgår från dessa två processer Othlickar Fn studie över amatöridrotten fram till dagens"yrkesidrott"lyf-
ter fram en central utvecklingslin je i idrottens historia och kastar ljus över frågor som kommersialism och professionalism inom den FFledda idrottsrörelsen Den skapar förståelseför denutveckling somvarit och bidrar till förklaringenvarför idrotten intar en sådan exceptionell ställningivårt samhälle, kunskap om utvecklingenvisarocksåpåaltemativdetärintesjälvklartattdekom mersiella och professionella inslagen måste ha en sådan domine randerolf Samtidigt aktualiserar amatörismens sönderfall frågan om förhållandet mellantävlingsidrottens reella handlingsfrihet och det omgivande samhällets påverkan. Studien kan ge bidrag till debattenomdenutvecklingsom sker inom dagens idrottsrörelse och den alltmer extrema och elitiserade tävlingsidrotten Finns där något utrymme kvar för de värden som signerats av "the gentlemanamateur"7 Referenser Gläder, Eugene A: "A Study of Amateurism In Sports", otr. avhandling (Dep. of Physical Education of the Univ. of lowa Gokseyr, Matti: "Sivilisermg, modernisering, sportm^ering-h-ukmare begreperi idrettshistorisk forskning?" (Norges idrettshögskole 1988). Hemllä, KalevL "The Totalization Process in Intemaöonal Spön. Toward a theory of totalization of competition in toplevelsport", i Sportwissenschaft 1982a. Laine, Leena: "Idrott för alla - men på vilka villkor? Idrott, samhälle och social kontroll i Finland 1856-1917" i Idrott, Historia och Samhälle (IHS) 1988. Lekarska, Nadejda: "Essays and Studies on Olympic Problems" (1973) Lindroth, lan: "Idrottens väg till folkrörelse. Studier i svensk idrottsrörelse till 1915" (1974) och "Idrott mellan krigen. Organisationer, ledare och idéer inom den svenska idrottsrörelsen 1919-39" (1987). Mark, Peeter "Den eviga mumien. Amatörfrågans hantering inom Svensk Idrott 1880-1967" i IHS1989. Wikberg, Karin: "Idealism eller professionalism? En studie i den stora amatorråfsten 1945-1946", i IHS 1993. Wikberg, Karin: "Idealism eller professionalism? Ledarna i amatörräfstens efterspel 1946-1948", i IHS 1994. Wikberg, Karin: "Amatörideal och professionalism. Redovisning av ett Internationellt litteraturstudium", otr. uppsats 1995. Pierre de Cowberfm - den moderna oh/mpismens grundare - ixzr faeraf i atmzföy/rdgan, W a av hänsyn fiff arbetarklassens moyfig&efer aft deffa. ADery Bnmdage - amaförzsme?is infensivasfe an/zdngare AyfZar Coizberfin.