Hertig Bengt Algotssons fäderne-slägt

Relevanta dokument
SGS Nätpublikationer Genealogiska Nätbiblioteket 2005:2. Tre rosor. Ur "Genealogiska anteckningar"

SGS Nätpublikationer Genealogiska Nätbiblioteket, 2005: 1. Persbo

Karna Nilsdotter i Stoby (L)

SGS Nätpublikationer Metoder och Hjälpmedel, 2005:4. SGS Nätpublikationsserier. Publikationsserier, identifiering och bibliografiska uppgifter

Innehållsförteckning

Herr Johannes signet Ahnlund, Henrik Fornvännen Ingår i: samla.raa.se

FÖR LÄNGE SEN I SVERIGE

Sägnen om Fale Bure den unge som gett namn åt Birsta

SGS Nätpublikationer Metoder och Hjälpmedel, 2005: 3. Mall för SGS Nätpublikationer. Bara det nödvändigaste för en författare

Peder Staffansson (tjurhuvud?)

Gruppbilder. Finnträsk/Lindström

3 KNUT FOLKESSON OCH HANS FÖREGÅNGARE Å SÄBY

Nationaldagen 6 juni Bästa ängelholmare!

Vikingatid Medeltid & Gustav Vasa

EUKLIDES' FYRA FÖRSTA BÖCKER. TUi benäget omnämnande. Höyaktninysfiillt från FÖRLÄGGAREN. BEARBETADE OCH TILL UNDERVISNINGENS TJÄNST UTG1FNA STOCKHOLM

1. Gustav Vasa som barn

Innehåll: Kristina Magnusdotter. T.v. Tinnskuran var Horjaättens sigill.- T.h. Vinstorpaättens halv lilja och sparrar

Kyle Stamtabell för sedermera adliga ätten nr 5

Att skriva en SGS Småskrift

Örnberg, Victor. Konung Oscar II:s härstamning från sina företrädare i Sverige och Norge : Två slägtledningar. Stockholm : Beijer 1897

<tonnquist.se> Sidan

1305 Ev drabbas Söderköping av brand (enl Visbykrönikan den enda källan)

Proband Elsa Maria Karlsson. Född i Ekeby (T). Död i Ekeby (T). (Far I:1, Mor I:2)

Stig Östenssons tolkning av en släkttavla i biskop Hans Brasks släktbok.

Enkel dramatisering. Den heliga Birgitta. Festdag 7 oktober

KAP.II BO JONSSON. (omkr. 136O-1380)

SGS Nätpublikationer Genealogiska Nätbiblioteket 2005: 5. Drama i Överum 1884

Den nya tiden GRUNDBOKEN sid. 4-7

OXENSTIERNAS SLÄKTKRÖNIKA

KRISTENDOMEN. Kristendomen spreds till Sverige från Europa Människorna byggde sina egna kyrkor De som gick till samma kyrka tillhörde samma socken

FORD ST _ST_Range_V2_ MY.indd FC1-FC3 27/06/ :24:01

Gymnasiearbete Datum. Uppsatsens rubrik. Ev. underrubrik. Ditt namn, klass Handledarens namn

Biskopshuset VADSTENA.

Distrikt Förnamn Efternamn Golfklubb Blekinge Bohuslän Dal Dalarna Gotland/kontaktperson Gästrike/Hälsinge Göteborg Halland Jämtland-Härjedalen

Skrivguide. Tillhör:

Regenter under personers livstid

V ÄSTERGÖTLANDS LAGMÄN

Min hjärtans allra käraste på världen

INLEDNING TILL. Efterföljare:

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

Gunnars farfar Gustaf Tånnqvist föddes i Norrtorp Kronogård i Tånnö socken och har sin grav på Tånnö kyrkogård.

Hanna dt af husm. Jöns Nilsson och dess hustru Elsa Andersdotter fr B by. I månad 16 dag Förmögenhet: bergliga Dödsorsak: förkylning

Västra Hisings härad (som omfattade socknarna Torslanda, Björlanda, Säve, Backa och Rödbo) tillhörde Norge fram till freden i Roskilde 1658.

Far: Reg.nr.: 328 ( * ) Mor: Reg.nr.: 329 ( * )

S1_007 Nils Gustav Petersson 1/12

Utställningen Svenska tiden

gård (En livfull skildring av striden på Gullberg har nedskrivits av

46 von Johnstone. Ätten Johnstones vapen. Gunnar Tonnquists släktbok 46. Flenshult i Kalstorp. 46_v johnstone.docx Sidan

Elisabet Gyllenadler

Ryttaren Nils Fortmejer

För 1000 år sedan, i juli 1013 landsteg vår förfader i Sandwich. och 6 månader senare, i januari 1014 utropades Sven Tveskägg till kung av England

Var Nils Isaksson (Halvhjort av Älmtaryd) far till Katarina Nilsdotter?

INLEDNING TILL. Efterföljare:

Synoptikerna. Evangelierna i översikt av Micael Nilsson

Fortsättning sid 271. Gården nr Källa AI:24a Sid 271

Att skriva källförteckning

Gränsjön med Mats Jönsson Lankinen och Lövåsen med Per Nilsson

Utdrag ur professor Matias Calonius tal med anledning av rektorsskiftet vid Åbo akademi (RA/Biographica Calonius)

Resa till Fartheignsläktens spår i södra Sverige

Från Sturarna t o m Gustav Wasa.

INLEDNING TILL. Efterföljare:

Bergslagens ansikten. Från Olaus Magnus och Linné till Stig Sjödin och Lars Gustafsson. En antologi av Lars Furuland.

Enkel dramatisering Erik den helige Festdag 18 maj

Generation I. Generation II

Släktmatrikel för Eva Karolina Ekeroth Sida 1

Ordföranden Margareta Attius Sohlman öppnar årsmötesförhandlingarna. Margareta Attius Sohlman väljs som ordförande för årsmötet.

MARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN

Saml. Wilstadius, Paul Tandläkare Paul Wilstadius efterlämnade papper

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

Inteckning i JÖSSEDUBBELNS vandringspris

Mariestad den 20 juni Välb. Herr Kapten

Medeltid. Lydnad betydde att man lovade att lyda Gud mer än man lydde människor. Fattigdom betydde att man lovade att man inte skulle äga någonting.

Bilder Trombäljen. Vår Bygd Scrolla eller ta neråtpil för att komma till nästa bild

Resultat av Svenska Mästerskapen. för. Kvinnliga och Manliga Veteraner KASTFEMKAMP. HUDDINGE 6 September Arrangör: Huddinge AIS

1717 års katekismilängd i Listerby socken, Blekinge län Avskriften gjord av Annika Gylling Otfors, Blekinge Släktforskarförening

Axelssönernas släktskap med Bondeätten

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats?

Sommarro Nr Källa AI:25a Sid 323 Sommarro Nr Källa AIIa:1 Sid 333 Sommarro Nr Källa AIIa:1 Sid 334

Pauli ättevapens utveckling genom tiderna. Joakim Wolfgang Pauli

RINGAMÅLA. RONNEBY 114. BREDÅKRA Bredåkra9:l BIM :1-2

Nordiska fornlemningar 40 XL. Korslik runsten Återutgivning av text från av Johan Gustaf Liljegren och Carl Georg Brunius

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden.

Weibull, Martin. Louis De Geer : Tal vid nordiska festen i Lund. Lund : Förf:n 1897

Marstrand 6 juli 94. Broder Baumgardt!

Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING

Generation I. Generation II

Riddare död i krig. Idea utforskar om Hansans köpmän. Hansan. En dag hos bönderna

Titel/ title: author: chapter. In: Institut, series: pages

Fyndår: 1693 Fyndtyp: Depåfynd Antal: 38 mynt Slutmynt: Tyskland, Sachsen Wittenberg, Bernhard ( ), okänd valör

NYNÄS Backstuga under Moboda, FoF

Bowling 50 år på Gotland

Sida 1. Tabell 1

Boende på INRE OLSÖN i S:t Anna skärgård sedan mitten av 1800-talet

Erikskrönikans diktare Tyrgils som skrivare och resenär Wiktorsson, Per-Axel Fornvännen 2011(106):4, s

Gift 2:o med Mary Smith (300:2201). Född Död i Göteborgs Kristine (O). Barn:

Rullstolsramp i kv Handelsmannen

Utvandrare Mörlunda socken R

Generation I. Generation II

Till särskrivningens försvar. Nils Dverstorp Europeiska språkdagen 25 september 2015

Transkript:

Genealogiska Nätbiblioteket Genealogiska Nätbiblioteket, 2005: 4 Hertig Bengt Algotssons fäderne-slägt Sammandrag: En utredning av frälsemannen Bengt Algotssons fädernesläkt. Ursprungligen publicerad i Personhistorisk Tidskrift 1898/99, sidan 160-161. Författare: Karl Henrik Karlsson Redaktör: Anders Ryberg e-post: anders@rydato SGS dokumentnummer: SGS1B2-A SGS publikation och nr: Genealogiska Nätbiblioteket, 2005: 4 ISSN: 1653-1337 SGS utgivningsdatum: 2005-05-xx Nyckelord: Frälse, Västergötland, Östergötland 1300-tal Svenska Genealogiska Samfundet, Vadstena, 2005. Delar av artikeln får citeras eller kopieras om källan anges. Källangivelse: Karl-Henrik Karlsson, Hertig Bengt Algotssons fäderneslägt, Genealogiska Nätbiblioteket, 2005: 4, Genealogiska Nätbiblioteket, Svenska Genealogiska Samfundet, Vadstena, SGS1B2-A, http://www.sgsf.org S G S www.sgsf.org Svenska Genealogiska Samfundet, Vadstena SGS1B2-A

2 Karl-Henrik Karlsson: Hertig Bengt Algotssons fäderne-slägt Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Hertig Bengt Algotssons fäderne-slägt... 3 Bilaga A Kompletteringar och ändringar... 5 A.1 Kompletteringar... 5 A.2 Källförteckning... 5 A.3 Släkttavla... 6 A.4 Person- och ortsregister... 7 Bilaga B Originalutgåva i skannad form... 8 SGS1B2-A Svenska Genealogiska Samfundet, Vadstena www.sgsf.org

Karl-Henrik Karlsson: Hertig Bengt Algotssons fäderne-slägt 3 Hertig Bengt Algotssons fäderne-slägt Karl-Henrik Karlsson Det mörker, som länge hvilat öfver konung Magnus Erikssons gunstling den bekante hertig Bengt Algotssons slägt, har under de senaste årtiondena börjat skingras. Det har påvisats, att han långt ifrån att vara af låg börd, såsom förr påståtts, tillhörde en af Sveriges mest högborna ätter, samt att han genom sin farmoder fru Ingegärd Svantepolksdotter kunde leda sin ätt upp till såväl den Sverkerska konungaätten som den Danske konungen Valdemar Sejer. 1 Å fädernet har dock icke hans slägt kunnat föras längre tillbaka än till hans farfader Brynjulf Bengtsson, som nämnes år 1310. Uti Nordisk Familjebok framställes det visserligen som högst sannolikt, att denne Brynjulf Bengtsson varit en yngre son till Östgötalagmannen Bengt Magnusson. Då emellertid intet annat än den gemensamma vapenbilden, lejonet, talar för detta antagande och dessutom Bengt Magnussons slägt var fäst vid Östergötland, men hertig Bengts åter vid Vestergötland, torde man vara fullt berättigad att kasta hela denna härledning såsom mindre sannolik öfver bord, om nämligen på samma gång en antagligare slägtledning kan påvisas. Hertig Bengt, hans fader Algot Brynjulfsson, farbroder Knut Brynjulfsson och fastrar Birgitta Brynjulfsdotter, g. m. riddaren Greger Magnusson (2 snedbjelkar), samt Katarina Brynjulfsdotter g. m. riddaren Ulf Håkansson (Läma), förde ett lejon i skölden, och då lejonbilden äfven föres af Vestgötalagmannen Bengt Hafridsson, 2 som namnes mellan åren 1286 och 1307, torde vara skäl att undersöka, om ej någon slägtskap dem emellan kan påvisas. Som barn till Bengt Hafridsson eller hans enka Margareta nämnas i skilda bref Folke, Ramfrid, g. 1. m. riddaren Birger Röriksson (snedbjelke) och 2. med riddaren Karl Tukesson (4-delad sköld) Katarina och Kristina, stammoder för slägten 3 rosor. 3 Af dessa lefde Ramfrid Bengtsdotter längst och i sitt sista testamente af år 1358 4 nämner hon som fränder herr Folke Knutsson, domprost i Skara, som äfven nämnes bland hennes arfvingar, 1 Illustrerad Svensk historia 2, sid. 24. 2 Sv. Sig. fr. Medeltiden 3: 103, 307, 308, 714; Sv. R. P. n. 17. 3 Sv. Hist. Tidskrift 1885, s. 172. 4 Sv. R. P. n. 384. 4 Sv. D. 3, n. 2333. www.sgsf.org Svenska Genealogiska Samfundet, Vadstena SGS1B2-A

4 Karl-Henrik Karlsson: Hertig Bengt Algotssons fäderne-slägt Magnus Gregersson och Algot Bengtsson. Folke Knutsson var son till fru Ramfrids syster Kristina. Magnus Gregersson var son till riddaren Greger Magnusson (2 snedbjelkar) och Birgitta Brynjulfsdotter (lejon) en dotter till Brynjulf Bengtsson och således faster till hertig Bengt Algotsson (lejon). Algot Bengtsson var lagman i Vestergötland, förde i vapnet ett griphufvud och var sonson till den bekante lagmannen Algot Brynjulfsson. Att äfven han var slägt med hertig Bengts förfäder framgår af ett år 1322 af fru Ingegärd Svantepolksdotter på Händelö utfärdadt bref, 5 där han jämte Greger Magnusson (2 snedbjelkar) samt fru Ingegärds söner Knut och Algot Brynjulfssöner (lejon) nämnes som beseglande. För slägtskap mellan fru Ramfrid Bengtsdotter sjelf och Brynjulf Bengtssons barn talar vidare den omständigheten, att herr Gregers Magnusson (2 snedbjelkar) samt Knut och Algot Brynjulfssöner beseglat (1332) ett af henne utfärdadt bref. Då således såväl Bengt Hafridsson som hertig Bengt Algotsson och hans fäderneslägt i vapnet föra ett lejon, då de båda äro närmast bundna vid Vestergötland, då vidare Bengt Hafridssons dotter fru Ramfrid Bengtsdotter och hertig Bengts fader hafva gemensamma fränder och då till sist fru Ramfrid sjelf tyckes vara slägt med hertig Bengts fader, förefaller det mig högst sannolikt, att hertig Bengts farfader Brynjulf Bengtsson varit en son till Vestgötalagmannen Bengt Hafridsson och äldre broder till fru Ramfrid Bengtsdotter. Rörande Bengt Hafridssons och Bengt Algotssons slägtförbindelser i öfrigt, hänvisar jag till en uppsats af mig i Sv. Historisk tidskrift 1885. s. 172 och till H. Hildebrands slägttafla i Illustrerad Svensk Historia, 2, s. 24. 5 Sv. D. 4. n. 2942. SGS1B2-A Svenska Genealogiska Samfundet, Vadstena www.sgsf.org

Karl-Henrik Karlsson: Hertig Bengt Algotssons fäderne-slägt 5 Bilaga A Kompletteringar och ändringar A.1 Kompletteringar Artikeln saknade vid första publiceringen källförteckning. Vid SGS publicering har därför en källförteckning sammanställts baserad på artikelns fotnoter. Artikeln har vidare kompletterats med en släkttavla och ett personregister. A.2 Källförteckning Diplomatarium Suecanum. Svenskt diplomatarium [Sv. D.]. Stockholm, 1829-. Hildebrand, B. E. (1862-67), Svenska sigiller från medeltiden [Sv. Sig. fr. medeltiden]. Stockholm. Hildebrand, H. (1877), Sveriges medeltid, senare skedet, från år 1350 till år 1521. Del 2 av Sveriges historia från äldsta tid till våra dagar. Stockholm. Karlsson, K. H. (1885), Strödda genealogiska anteckningar, 1-5. Historisk tidskrift, 169-172. Svenska riks-archivets pergamentsbref från och med år 1351 [Sv. R. P.]. Stockholm 1866-72. www.sgsf.org Svenska Genealogiska Samfundet, Vadstena SGS1B2-A

6 Karl-Henrik Karlsson: Hertig Bengt Algotssons fäderne-slägt A.3 Släkttavla Bengt Hafridsson (lejon) Lagman g.m. Margareta Brynjulf Bengtsson g.m. Ingegärd Svantepolksdotter Folke Bengtsson Ramfrid Bengtsdotter 1 g.m. Birger Röriksson (snedbjelke) 2 g.m. Karl Tukesson (4-delad sköld) Katarina Bengtsdotter Kristina Bengtsdotter Birgitta Brynjulfsdotter (lejon) g.m. Greger Magnusson (två snedbjelkar Knut Brynjulfsson (lejon) Algot Brynjulfsson (lejon) Lagman Katarina Brynjulfsdotter (lejon) g.m. Ulf Håkansson (Läma) Folke Knutsson Domprost Magnus Gregersson Bengt Algotsson (lejon) Hertig Algot Bengtsson (griphuvud) Lagman SGS1B2-A Svenska Genealogiska Samfundet, Vadstena www.sgsf.org

Karl-Henrik Karlsson: Hertig Bengt Algotssons fäderne-slägt 7 A.4 Person- och ortsregister Algot Bengtsson... 4, 6 Algot Brynjulfsson... 4, 6 Bengt Algotsson...3, 4, 6 Bengt Hafridsson...3, 4, 6 Bengt Magnusson... 3 Birger Röriksson (snedbjelke)... 3, 6 Birgitta Brynjulfsdotter...3, 4, 6 Brynjulf Bengtsson...3, 4, 6 Diplomatarium Suecanum... 5 Folke Bengtsson... 3, 6 Folke Knutsson... 4, 6 Greger Magnusson... 6 Greger Magnusson (2 snedbjelkar)3, 4 Händelö... 4 Ingegärd Svantepolksdotter 3, 4, 6 Karl Tukesson (4-delad sköld)...3, 6 Katarina Bengtsdotter...3, 6 Katarina Brynjulfsdotter...3, 6 Knut Brynjulfsson...3, 6 Kristina Bengtsdotter...3, 6 Magnus Eriksson... 3 Magnus Gregersson...4, 6 Margareta... 6 Ramfrid Bengtsdotter... 3, 4, 6 Skara... 4 Ulf Håkansson (Läma)...3, 6 Valdemar Sejer... 3 Vestergötland...3, 4 Östergötland... 3 www.sgsf.org Svenska Genealogiska Samfundet, Vadstena SGS1B2-A

8 Karl-Henrik Karlsson: Hertig Bengt Algotssons fäderne-slägt Bilaga B Originalutgåva i skannad form På följande två sidor återges originalartikeln så som den trycktes i Personhistorisk Tidskrift årgång 1 (1898/99), sid. 160 161. SGS1B2-A Svenska Genealogiska Samfundet, Vadstena www.sgsf.org

Hertig Bengt Algotssons fäderne-slägt. Det mörker, som länge hvilat öfver konung Magnus Erikssons gunstling den bekante hertig Bengt Algotssons slägt, har under de senaste årtiondena börjat skingras. Det har påvisats, att han långt ifrån att vara af låg börd, såsom förr påståtts, tillhörde en af Sveriges mest högborna ätter, samt att han genom sin farmoder fru Ingegärd Svantepolksdotter kunde leda sin ätt upp till såväl den Sverkerska konunga-ätten som den Danske konungen Valdemar Sejer.1 Å fädernet har dock icke hans slägt kunnat föras längre tillbaka än till hans farfader Brynjulf Bengtsson, som nämnes år 1310. Uti Nordisk Familjebok framställes det visserligen som högst sannolikt, att denne Brynjulf Bengtsson varit en yngre son till Östgöta-lagmannen Bengt Magnusson. Då emellertid intet annat än den gemensamma vapenbilden, lejonet, talar för detta antagande och dessutom Bengt Magnussons slägt var fäst vid Östergötland, men hertig Bengts åter vid Vestergötland, torde man vara fullt berättigad att kasta hela denna härledning såsom mindre sannolik öfver bord, om nämligen på samma gång en antagligare slägtledning kan påvisas. Hertig Bengt, hans fader Algot Brynjulfsson, farbroder Knut Brynjulfsson och fastrar Birgitta Brynjulfsdotter, g. m. riddaren Greger Magnusson (2 snedbjelkar), samt Katarina Brynjulfsdotter g. m. riddaren Ulf Håkansson (Läma), förde ett lejon i skölden, och då lejonbilden äfven föres af Vestgöta-lagmannen Bengt Haf- 1 Illustrerad Svensk historia 2, sid. 24.

I6I ridsson, 1 som namnes mellan åren 1286 och 1307, torde vara skäl att undersöka, om ej någon slägtskap dem emellan kan påvisas. Som barn till Bengt Hafridsson eller hans enka Margareta nämnas i skilda bref Folke, Ramfrid, g. 1. m. riddaren Birger Röriksson (snedbjelke) och 2. med riddaren Karl Tukesson (4-delad sköld) Katarina och Kristina, stammoder för slägten 3 rosor. 2 Af dessa lefde Ramfrid Bengtsdotter längst och i sitt sista testamente af år 1358 3 nämner hon som fränder herr Folke Knutsson, domprost i Skara, som äfven nämnes bland hennes arfvingar, Magnus Gregersson och Algot Bengtsson. Folke Knutsson var son till fru Ramfrids syster Kristina. Magnus Gregersson var son till riddaren Greger Magnusson (2 snedbjelkar) och Birgitta Brynjulfsdotter (lejon) en dotter till Brynjulf Bengtsson och således faster till hertig Bengt Algotsson (lejon). Algot Bengtsson var lagman i Vester-, götland, förde i vapnet ett griphufvud och var sonson till den bekante lagmannen Algot Brynjulfsson. Att äfven han var slägt med hertig Bengts förfäder framgår af ett år 1322 af fru Ingegärd Svantepolksdotter på Händelö utfärdadt bref, 4 där han jämte Greger Magnusson (2 snedbjelkar) samt fru Ingegärds söner Knut och Algot Brynjulfssöner (lejon) nämnes som beseglande. För slägtskap mellan fru Ramfrid Bengtsdotter sjelf och Brynjulf Bengtssons barn talar vidare den omständigheten, att herr Gregers Magnusson (2 snedbjelkar) samt Knut och Algot Brynjulfssöner beseglat (1332) ett af henne utfärdadt bref.5 Då således såväl Bengt Hafridsson som hertig Bengt Algotsson och hans fäderneslägt i vapnet föra ett lejon, då de båda äro närmast bundna vid Vestergötland, då vidare Bengt Hafridssons dotter fru Ramfrid Bengtsdotter och hertig Bengts fader hafva gemensamma fränder och då till sist fru Ramfrid sjelf tyckes vara slägt med hertig Bengts fader, förefaller det mig högst sannolikt, att hertig Bengts farfader Brynjulf Bengtsson varit en son till Vestgöta-lagmannen Bengt Hafridsson och äldre broder till fru Ramfrid Bengtsdotter. Rörande Bengt Hafridssons och Bengt Algotssons slägtförbindelser i öfrigt, hänvisar jag till en uppsats af mig i Sv. Historisk tidskrift 1885. s. 172 och till H. Hildebrands slägttafla i Illustrerad Svensk Historia, 2, s. 24. K. H. K. 1 Sv. Sig. fr. Medeltiden 3: 103, 307, 308, 714; Sv. R. P. n. 17. 2 Sv. Hist. Tidskrift 1885, s. 172. 3 Sv. R. P. n. 384. 4 Sv. D. 3, n. 2333. 5 Sv. D. 4. n. 2942.