Handlingsplan
Fokusområden ett steg till År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning. Det är landstingets vision som antogs år 2000. Landstinget hade då länge arbetat hälsofrämjande med bland annat hälsoundersökningar och sett vinsterna med det arbetet. 2008 beslutade landstingets politiker att göra en särskild satsning utifrån visionen. Inom folkhälsoarbetet pekades ett antal fokusområden ut. Hälsa 2020 är ett steg på vägen att förverkliga landstingets vision.
Ökad samverkan Att människor upplever att de har en god hälsa är en investering för framtiden. Visionen rymmer två begrepp, dels begreppet frisk som betyder fri från sjukdom, dels begreppet hälsa som rymmer mycket mer än frånvaro av sjukdom. Det medför i förlängningen att landstinget inte kan vara den enda aktören i arbetet med visionen. Vi är många som måste arbeta med att förbättra faktorer och miljöer som påverkar hälsan. Viktiga samarbetspartners för landstinget är kommuner, statliga myndigheter, folkhälsoråd, frivilligorganisationer med flera. Arbetet ska bland annat utgå från landstingets folkhälsopolitiska program och formas så att den blir en del i breda och samordnade samhällsinsatser. Det krävs åtgärder som berör hälsopåverkande faktorer och miljöer i hela samhället och som bidrar till att medborgarnas självupplevda hälsa förbättras såväl som det allmänna hälsoläget. n Fortsatt kontakt med olika samhällsaktörer i syfte att sprida visionen, ta del av lokalt folkhälsoarbete och skapa förutsättningar för ökat engagemang och delaktighet n Ta fram mätetal för visionen n Utveckla en hälsoportal på internet Främjande av psykisk hälsa och förebyggande av psykisk ohälsa Västerbottens läns landsting har genom ett beslut i landstingsfullmäktige kompletterat det folkhälsopolitiska programmet med ett tolfte målområde främjande av psykisk hälsa och förebyggande av psykisk ohälsa. De allra flesta människor har en god psykisk hälsa och uppger sig må bra. Men den ökande förekomsten av rapporterad psykisk ohälsa är oroande. Cirka 30 procent av de personer som söker läkarhjälp i primärvården har någon form av psykisk ohälsa som inte alltid uppmärksammas och behandlas på rätt sätt. Det är många faktorer som påverkar både den psykiska och fysiska hälsan. Fysisk aktivitet, sömn, matvanor, socialt nätverk, relationer, sysselsättning, natur, djur och kultur har betydelse för hur vi mår i både kropp och själ. Studier visar att fysisk aktivitet är mycket verksamt vid bland annat behandling av depression. n Utveckla Västerbottens hälsoundersökningar (VHU) för att även fokusera på psykisk hälsa n Lyfta fram medarbetarnas psykiska hälsa i arbetsmiljöarbetet och i arbetet för hälsofrämjande arbetsplatser n Utveckla insatser för att främja den fysiska hälsan hos psykiskt långtidssjuka/funktionshindrade Salutsatsningen Svenska barn mår i stort sett bra och har en god hälsa. Men det pågår en oroande negativ utveckling som beror på förändrade levnadsvanor. Salut-satsningen handlar om att ge föräldrar och barn möjlighet att öka kontrollen över sin egen hälsa och förbättra den. Satsningen fokuserar på barn och ungdomar och involverar föräldrarna redan under graviditeten. De nationella folkhälsomål som prioriterats är trygga och goda uppväxtvillkor, ökad fysisk aktivitet och goda matvanor. Verksamheter och yrkesgrupper inom både landsting och kommun är engagerade i utvecklingsarbetet och genomförandet. Salut-satsningen är indelad i moduler som baseras på barnets olika åldrar. Inom varje modul prioriteras de insatser som bedöms mest angelägna. Barnet passerar under uppväxten genom modulerna och möts av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Utvecklingsarbetet sker inom fyra pilotområden valda för att representera olika delar av länet och delvis skilda livsvillkor. När varje moduls insatser utvecklats, testats och utvärderats i pilotområdena sprids hälsoinsatserna till resten av länet. n Fortsatt spridning i länet av Saluts modul I och II n Revidering av modul III och VI pågår
Tobaksförebyggande arbete Tobak är ett av de största hoten mot en god folkhälsa. Därför är det viktigt att aldrig börja med tobak och den som använder tobak har allt att vinna på att sluta. Ingen annan enskild förebyggbar faktor dödar och skadar så många och kostar så mycket för samhället och den enskilde. 2006 antog landstingsfullmäktige en policy för det tobaksförebyggande arbetet, Tobaksfritt landsting, som bland annat innebär: rökfri arbetstid för personal tobaksfria patientmöten rökning är tillåten endast på speciellt anvisade platser utomhus. Sedan början av 1990-talet har landstinget arbetat för att minska tobaksbruket i länet. Landstingets folkhälsopolitiska program säger att landstinget ska vara uthållig med det tobaksförebyggande arbetet riktat mot barn och ungdomar samt se till att alla som vill sluta använda tobak ska få hjälp. Vidare ska vi också öka uppmärksamheten på tobaksbrukande gravida kvinnor och nyblivna föräldrar. n Fortsätta genomföra policyn Tobaksfritt landsting i den kliniska verksamheten Internt hälsoarbete Landstingets medarbetare är viktiga ambassadörer i arbetet med visionen. Främjande av hälsa och förebyggande av sjukdom ska vara ett naturligt inslag i alla möten med patienten. För att möta den utmaningen behöver vårdens medarbetare utveckla sin förmåga att ta tillvara den egna kraften och kunskapen för att stärka den egna hälsan. Inom landstingets arbetsplatser finns hälsoinspiratörer utsedda. Deras uppdrag är att inspirera och motivera medarbetarna till en hälsosam livsstil, att förespråka friskfaktorer istället för riskfaktorer. Hälsoinspiratören bör också betona det egenansvar och den delaktighet som var och en har för sin egen hälsa (empowerment). : n Inspirationsdagar för hälsoinspiratörer n Grundutbildning i friskvård Arbete mot riskbruk och missbruk av alkohol Majoriteten av den vuxna befolkningen dricker alkohol och allt fler dricker allt oftare och därmed också allt mer. För de flesta utgör alkohol en del av det sociala livet och uppfattas huvudsakligen som något positivt. Men alkoholen kan också föra med sig oönskade effekter, såväl fysiska, psykiska som sociala. Det finns ett antal tillfällen i livet då det är särskilt viktigt att avstå från alkohol. Det är under uppväxten, i trafiken, på arbetsplatser och under graviditet. Dessa alkoholfria zoner återfinns också i den nationella handlingsplanen för att förebygga alkoholskador. Västerbottens läns landsting har sedan många år aktivt bedrivit ett alkoholförebyggande arbete. Ett särskilt fokus har satts på primärvården med hänsyn till dess strategiska position för tidiga insatser. Inom mödrahälsovården är strukturerade samtal om alkohol med gravida rutin. Likaså är frågan viktig inom barnhälsovården. Screeening av alkoholvanor görs regelmässigt inom primärvården, psykiatriska vården och ungdomsmottagningarna. n Riktade utbildningsinsatser för den somatiska vårdens personal om riskbruk av alkohol n Alkohol och droger återfinns som teman vid chefsutbildningar och inom ramen för hälsofrämjande arbetsplatser
Hälsoundersökningar även för 70-åringar 1984 beslöt landstinget att utveckla en svensk modell för preventivt hälsoarbete. Västerbottens hälsoundersökningar, VHU, är idag världens största i sitt slag. Syftet är att stödja mer hälsosamma vardagsvanor för att påverka viktiga riskfaktorer bakom hjärtinfarkter, slaganfall och diabetes. Goda vanor ges stöd samtidigt som man försöker uppmärksamma och minska mindre hälsosamma vanor. Varje år inbjuds alla länets 40-, 50- och 60- åringar till en individuell hälsoundersökning. Mellan 60 och 70 år försämras hälsoläget för många. Därför har en pilotstudie med hälsoundersökningar även för 70-åringar genomförts. Tanken är att både bidra till att äldre håller sig friska längre och ge den medicinska och folkhälsovetenskapliga forskningen ett unikt underlag. Till pilotprojektet har även ett anpassat minnestest och minnesträning tagits fram. n Utvärdering av test n Eventuellt ytterligare pilottest i annat geografiskt område Fysisk aktivitet på recept (FaR) Fysisk aktivitet på Recept, FaR, innebär att fysisk aktivitet ordineras på samma sätt som ett läkemedel. Som vid annan sjukdomsbehandling undersöks orsakerna till det aktuella hälsotillståndet, fysisk aktivitet ordineras och behandlingsresultaten följs upp. Receptet skrivs i samråd med patienten för att utifrån ett motiverande samtal hitta individuella förutsättningar och lämpliga aktiviteter. Dessa är främst lågintensiva i form av promenader, stavgång, lättgympa och motionssimning men också konditionshöjande som gymnastik, cykling, joggning och skidåkning. Arbetet pågår dels i en pilotprocess, där fem hälsocentraler och en klinik är med och utvecklar arbetsmodell och material. Samtidigt sker en spridning till övriga intresserade enheter. I piloten har samarbetet med Västerbottens Idrottsförbund utvecklats. Idrottsförbundet har anställt en FaR-lots som bland annat hjälper patienter att välja motionsaktivitet. n Utbilda och ge metodstöd till deltagare i piloten och andra intresserade kliniker n Ta fram informationsmaterial för hälsocentraler/sjukstugor och kliniker n Skapa nätverksmöten för förskrivare n Följa upp och utvärdera pilotstudien Säkrare sex Enligt världshälsoorganisationen WHO är sexuell hälsa ett tillstånd av fysiskt, emotionellt, mentalt och socialt välbefinnande och inte endast frånvaro av sjukdom, dysfunktion eller svaghet. Sexuell hälsa kräver ett positivt och respektfullt närmande till sexualitet och sexuella relationer, liksom möjligheter att få njutbara och säkra sexuella erfarenheter, fria från förtryck, diskriminering och våld. Landstingets sjukdomsförebyggande arbete handlar om att minska negativa konsekvenser som till exempel spridning av könssjukdomar och oönskade graviditeter. De hälsofrämjande insatserna syftar till att ge den enskilde möjlighet att själv ta ansvar för sitt sexuella välbefinnande och sin reproduktiva hälsa. Landstinget har ansvar att bidra med kunskapsuppbyggnad och medel samt stärka det friska, positiva och lustfyllda i människors sexualitet. Det innebär också ett bra bemötande och ett gott omhändertagande för personer som besöker våra hälso- och sjukvårdsinrättningar. n Fortbildningsdagar för personal på länets fritidsgårdar n Marknadsföring av gratiskondomer.nu
Handlingsplan 2009 Bakgrund Redan 1984 beslöt Västerbottens läns landsting att utveckla en svensk modell för preventivt hälsoarbete. Syftet var att stödja mer hälsosamma vardagsvanor för att påverka viktiga riskfaktorer bakom hjärtinfarkter, slaganfall och diabetes. Modellen, som utvecklades i Norsjö, är förebyggande och hälsofrämjande. Västerbotten är än idag unikt i landet med att systematiskt erbjuda alla 40-, 50- och 60- åringar individuella hälsoundersökningar. Satsningen har gett effekt. Idag ligger Västerbotten i topp. Från att ha varit det län som låg sämst till ifråga om dödsfall i hjärtinfarkt och slaganfall upp till 75-årsåldern har vi nu vänt utvecklingen. Västerbottningarna röker minst i hela landet, de höga kolesterolnivåerna har minskat påtagligt och blodtrycket sjunker. År 2000 antog landstingsstyrelsen visionen År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning. 2008 beslutade politikerna att göra en särskild satsning utifrån visionen. Landstinget har ett stort ansvar genom hälso- och sjukvården i arbetet med att främja hälsa, behandla och förebygga sjukdom. Men hur vi bor, vilka möjligheter vi har till arbete och utbildning, vår ekonomiska situation, möjligheter till sömn och avkoppling, relationer, kulturella aktiviteter med mera spelar också in. Vi är därför många som måste arbeta med att förbättra faktorer och miljöer som påverkar hälsan. Syfte na i handlingsplanen ska bidra till förverkliga landstingets vision. Det sker genom ökad samverkan med övriga samhällsaktörer och genom särskilda insatser mot vissa fokusområden. Produktion: Landstingets informationsfunktion (ke) Umeå mars 2009