Glömminge kyrkas värmecentral arkeologisk förundersökning Arkeologisk förundersökning 2007 RAÄ 128, Glömminge kyrka 1:2, Glömminge sn, Mörbylånga kn, Öland Hella Schulze Arkeologisk rapport okt 2007 Arkeologiska enheten Kalmar läns museum
Omslag: Maskinen schaktar av ytan där värmecentralen ska byggas. Från NO. Karta publicerad i enlighet med tillstånd 507-98-2848 från Lantmäteriet. Foto Hella Schulze.
Sammanfattning Inför byggandet av en värmecentral för Glömminge kyrka och nerläggande av värmeledning gjordes sommaren och hösten 2007 en arkeologisk förundersökning. Platsen för värmecentralen skulle ligga endast 35 m från en förhistorisk boplats med härdar vilka undersökts 1992 och 1993. Dessa hade daterats till bronsålder romersk järnålder. En rik fornlämningsmiljö runt kyrkan visar att trakten varit bebodd sedan stenålder, men det är främst de väl synliga gravarna och gravfälten från järnåldern som kan ses i trakten idag. I det 9 x 7 m stora schaktet för värmecentralen sågs endast mylla och sand, inga fornlämningar. Flera av de sprängda stenbumlingarna i den ovanliggande stenmuren påminde om den typ av resta stenar som brukar stå på öländska gravfält. De skulle kunna ha stått högre upp i backen och tagits bort när marken odlades upp. I schakten för värmeledning framkom endast omrörda lager då dessa gick i befintliga VA-schakt. Fig 1. Läget för schaktet för värmecentralen sett från NO. En stenmur och en ek i den har tagits bort. Kyrkan ses i bakgrunden. - 1 -
Inledning Sommaren och hösten 2007 har Kalmar läns museum utfört en arkeologisk förundersökning vid Glömminge kyrka inför byggandet av en värmecentral och schaktning för värmeledning. Detta gjordes i enlighet med Länsstyrelsens beslut från 2007 05 04 (dnr 433-4415-07). Värmecentralen skulle komma att byggas inom ett område där 1992 och 1993 en boplats, RAÄ 128 med okänd utbredning, delvis hade undersökts (Lst dnr 220-12671-92, jfr 220-11676-92). De undersökta anläggningarna, alla härdar, hade vid detta tillfälle C 14-daterats till bronsålder romersk järnålder. Värmecentralen kom att ligga endast 35 m sydväst om platsen där den närmast belägna härden hade undersökts. Vid förundersökning påträffades inget av antikvariskt värde. Fornlämningen kunde avgränsas till att den inte fanns inom det undersökta området. För kostnaden svarade Södra Ölands kyrkliga samfällighet. Syfte Syfte med förundersökningen var att den skulle tjäna som underlag för Länsstyrelsens tillståndsprövning enligt kulturminneslagen, och visa om behov fanns av en särskild arkeologisk undersökning innan ingreppet i fornlämningsområdet gjordes. Utbredningen av RAÄ 128 är inte känd och den kan sträcka sig längre åt sydväst och väster, eller norrut. Enstaka anläggningar eller kulturlager som tillhör boplatsen kunde ha funnits just där centralen sattes upp. Förundersökningen var även tänkt att ha visst skyddssyfte, att verkligen bara omrörd yta berördes av schaktningarna. Topografi Glömminge samhälle ligger utmed väg 136 mot Borgholm, just där vägen går ner i en markant svacka. Prästgården och kyrkan kan ses från vägen och mittemot på östra sidan ligger Glömminge skola. Området med kyrkan ligger på sluttande mark väster om och nedanför västra landborgen, den mer eller mindre synliga kalkstensklippan utmed Ölands västra sida. Gammal bebyggelse med äldre små stugor finns på landborgen, liksom en maskinkvarn, medan själva Glömminge by ligger omgiven av åkermark ett - 2 -
stycke åt öster. Söder om kyrkan har modernare permanentbebyggelse vuxit upp. Norr och väster om kyrkan ligger åkermark. I nordost finns på Glömminge 18:1 m fl en åker som förundersöktes 1992/93 inom de ytor som var tänkta att bebyggas (rapport H Schulze). Dessa ligger fortfarande orörda som de lämnades efter undersökningen. Markslaget är relativt lätt mylla på kalkstensgrus med inslag av kalkstenar från landborgsvittringen. Fig 2. Utdrag ur ekonomisk kartan. Läge för utbyggnad markerat med röd pil. Fornlämningsmiljö Området runt och i Glömminge kyrkas närhet är rikt på fornlämningar. Längs landborgen i söder finns ett gravfält som, registrerat under flera nummer (RAÄ 51-56, 111) i fornlämningsregistret, med stor sannolikhet utgör ett och samma vilket sedan fortsätter mot norr. På 1970-talet undersöktes på detta gravfält många rika vapengravar från romersk järnålder (Rasch 1991, s 39). I samband med en tillbyggnad av skolan i början av 1990-talet undersöktes av länsmuseet flera sotgropar med brända ben, troligen brandgravar (Lst dnr 220-4163-92) efter ovan mark borttagna anläggningar. Vid maskinkvarnen och väster om denna finns resta stenar och fanns en stensättning (RAÄ 82). Sydväst om kyrkan har en bergartsyxa hittats (RAÄ 139), ett fynd som möjligen kan kopplas ihop med boplatsen RAÄ 128 på Glömminge 18:1 m fl nordost om kyrkan. De åtta härdar, ca 1,5 m i diam, som undersöktes där 1992/93 låg fördelade på två rader snett nerför sluttningen med 1-4 meters mellanrum. På fastlandet har påträffats s k härdområden, med många härdar på rad, vilka ansetts ha använts inom kulten (Thörn 1993 t ex). - 3 -
Glömminge kyrka byggdes om kraftigt under 1800-talet men de äldsta delarna, tornet och delar av långhuset, härrör från 1100-talet. Kyrkan har byggts till under kommande århundraden, bl a med ett kapell (?) utanför långhusets norra portal vilket senare kallades materielbod. Kvarvarande golvläggning till boden dokumenterades 1986 i samband med att VAledningar drogs in till kyrkan (Lst dnr 11.391-110-86). Annat av kulturhistoriskt intresse vid kyrkan är den välbevarade prästgården i vars trädgård finns en damm till vilken sägner om förhistorisk kult finns knutna (RAÄ 94:1-2; Andersson 1936). Där värmecentralen skulle byggas var marken relativt jämn men en stenmur låg här. Metod Schaktningen för värmecentralen skulle ske som en arkeologisk förundersökning medan övriga delen skulle ske i form av antikvarisk kontroll. Ytan för värmecentralen banades av med maskin efter det att stenmuren borttagits. Även schaktet för värmeledningen maskinschaktades och inne på kyrkogården med en minigrävare. Det kontrollerades vid anslutningen till kyrkan och värmecentralen. Sträckan emellan kontrollerades stickprovsvis vid andra tillfällen. Fig 3. Del av planen med läget för schakt och värmecentral. Plan från NVS Installation AB och Arkitekt & Miljö AB. - 4 -
Undersökningsresultat Schaktet för värmecentralen var 9 x 7 m stort. Det låg i nord-syd och hade i sydost ett 1,5 m brett utskott för anslutningen till befintliga ledningsschakt. Genom att stenmuren legat över en stor del av schaktet, liksom roten och att ett avlopp grävts utmed södra sidan, var den orörda ytan i schaktet liten. Under 0,2 m sandig mylla fanns 0,2 m brun sand som övergick i underliggande svallat kalkstensgrus. Ingen fast lämning av antikvariskt intresse framkom, dock fanns 3-4 stenar som påminde om resta stenar på gravfält. Flera hade jämna sidoytor och var något avsmalnande och flata i ena änden. De hade legat i stenmuren och hade grundat denna på en sträcka om ca 8 m. De var spräckta och en hade borrhål för dynamit. Det är inte omöjligt att de kan ha stått resta en bit upp i backen och sedan hamnat här när mer mark odlades upp. Schakten för värmeledningen grävdes dels norr om och utmed kyrkogårdsmuren i befintligt VA-schakt för att sedan vinkla mot kyrkan (se nr 2, fig 3), gå under muren och ansluta till kyrkan (se nr 1, fig 3). Schaktet i norr var 1 m brett, 0,9 m djupt och innehöll omgrävd mylla på södra sidan och djup brun åkermylla och gul sand på den norra. Man hade alltså kommit in något på orörd mark. Vid anslutningen till kyrkan, på dess norra sida ca 4 m öster om tornet och i det år 1986 grävda VA-schaktet, grävdes ner till 0,7 m djup. Schaktbredden var här 0,8 m. I schaktet sågs omgrävd kyrkogårdsjord med stora kalkstensflisor efter det ovannämnda undersökta golvet. Inga spår av något som kunde tolkas som en äldre kyrkogårdsmur (närmare kyrkan) sågs. Inget av schakten hade grävts ner till VA-ledningens djupare nivå. Fig 4. Värmeledningen sedd från kyrkogårdsmuren mot kyrkan, sept 2007. Observera kalkstenarna i schakthögen. Fr N. - 5 -
Referenser Andersson, William, 1936: Glömminge och spår av hästkult och kultritter på Öland. Ölands kulturminnesförenings skriftserie nr 5. Borgholm. Boström, Ragnhild, 1976: Öländska kyrkor. 9, Glömminge kyrka. Särtr. ur: Kalmar nations skriftserie ; vol. 51. Rajala, Eeva, 2006: Glömminge kyrka, 1986. Stencilerad rapport i Kalmar läns museums arkiv. Rasch, Monica, 1991: Glömminge sn. Ölands järnåldersgravfält volym II. RAÄ och SHM. Tr Kalmar. Schulze, Hella, 2006: Åtta härdar på Glömminge 1:18. Rapport, stencil i Kalmar läns museums arkiv. Thörn, Raimond, 1996: Rituella eldar. Religion från stenålder till medeltid (red K I Engdal, A Kaliff), Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska undersökningar. Skrifter nr 19. Administrativa uppgifter Länsstyrelsens tillstånd, dnr: 433-4415-07 från 2007 05 04 Undersökande institution: Kalmar läns museum KLM dnr: 33-466-07 Obj nr: 07/30 Uppdragsgivare: Södra Ölands kyrkliga samfällighet, c/o Magnus Jonsson, Torslunda, 386 92 Färjestaden Landskap: Öland Kommun: Mörbylånga Socken: Glömminge Fastighet: Glömminge kyrka, Glömminge 1:2 Fornlämningsnummer: RAÄ 128 Ekonomiskt kartblad: 4G 7i Glömminge Koordinater: X 6288 238 Y 1544 649 Typ av undersökning: Arkeologisk förundersökning Undersökt yta: 65 m 2 och ca 50 lpm M ö h: 35 m Grävningstid: 2007 07 04 05 samt enstaka besök Tid i fält: 10 tim Arkeologisk personal: Hella Schulze Dokumentationsmaterialet förvaras i Kalmar läns museums arkiv med kopia i ATA, Sthlm. Digitalt foto i museets databas: Du79:1-2 - 6 -
- 7 -