VALVGUBBAR från medeltiden Gubbarna, som ofta är burleska och ibland fromma, är skildrade med naiv och enkel berättarglädje, som har inspirerat Christina Ahlbäck och Margareta Persson till tolkningar i nål och tråd. Men det är inga anspråksfulla konstbroderier som brodöserna har eftersträvat, utan fria återgivningar i samma anda som förebilderna.
VAD ÄR EN VALVGUBBE? I våra senmedeltida kyrkor är ofta valven utformade som stjärnvalv. Själva valvkuporna bärs upp av tegelribbor, som ibland blir till stjärnor. Så är det t ex i Västerlövsta kyrka som ligger i Heby i Västra Uppland. Här har murmästaren och kyrkmålaren utformat ribbornas avslutning som gubbar, som liksom bär upp valven. Andra kyrkor där man kan träffa på valvgubbar är t ex i Enköpings vårfrukyrka, i Hedemora, Torsång och Vika.
DEN GÅENDE KVINNAN - för det är väl en kvinna(?) - med den fina huvudbonaden, och med båda fötterna på väg till höger, finna på östväggen i vapenhuset i Västerlövsta kyrka. Hon är ca 1 meter hög. I Christina Ahlbäcks tolkning ser vi henne nedan.
Där ribbor korsar varandra kan man hitta gubbar. Ansiktena är bara 2-3 dm stora. Sitter de högt uppe i valven är de svåra att upptäcka. Men det kanske inte heller är meningen för de är nästan aldrig vackra. Här nedan ser vi Margareta Perssons tolkning av en gubbarna i Västerlövsta. Han är inte vacker men verkar inte ledsen för det.
KVINNA MED TOPPIG HATT Det har påståtts att inga av valvfigurerna är kvinnor utan alla gubbar. Men nog är det svårt att tolka den här figuren som annat än en kvinna. Den finns på sydväggen ovanför ingången till vapenhuset i Västerlövsta kyrka. Höjd ca 1 meter. LEKARE Figuren med den tvåfärgade dräkten är måhända en lekare. Medeltidens spelmän och gycklare brukar avbildas med sådan klädsel. Höjd ca 80 cm. Västerlövsta kyrka, vapenhusets västra vägg.
De tallriksstora ansiktena, som finns där valvribborna korsas, verkar ibland demonlika. Västerlövsta kyrka, vapenhusets valv. Broderi: Margareta Persson Det här ansiktet har tolkats som ett djävulsansikte. Västerlövsta kyrka, vapenhusets valv. Broderi: Margareta Persson Farlig eller bara rolig gubbe? Västerlövsta kyrka, vapenhusets valv. Broderi: Margareta Persson
GUBBEN MED BASUN ser ut att ha en blå mössa. Men det är sannolikt en gloria och figuren kan vara en ängel som blåser i en domsbasun. GUBBEN MED SVÄRDET är dock uppenbarligen en elegant krigare med skägg och plym i hatten. Välsterlövsta kyrka, Västra valvet.
APOSTELN PETRUS med nyckel och helgonet S:t LARS med halster, kan man identifiera. Kanske har vi här kyrkans skyddshelgon. Västerlövsta kyrka, norra resp södra väggen i kyrkans mellersta del. Om de huvuden, som finns litet varstans i kyrkorna gör skäl för att kallas valvgubbar är diskutabelt. Men som riktmärke kan man ha att de är gjutna och inte bara målade.
Där valvkuporna i korets hörn går ner i spetsar, avsmalnar till svicklar, återfinns gubbhuvuden i den f ö rika och dekorativa utstyrseln. Ansiktena är här betydligt mer detaljerade än på övriga figurer. Hur de skall förklaras och tolkas är oklart. Västerlövsta kyrka, koret.
MÅLAD GUBBE I Gryta lilla kyrka i södra Uppland finns den här gubben bland djävlar och demoner. Den är målad. Så om den verkligen gör skäl för att kallas valvgubbe kan man ifrågasätta. Men den är tillräckligt uttrycksfull, för att få komma med i alla fall. Gryta kyrka, långhusets mellersta del. HATTGUBBE I Hedemora stadskyrka finns också härliga valvgubbar. De bär verkligen upp valven, utom en gubbe, som stöttar upp valvbågen med sin höga hatt. Alla figurerna i kyrkan är vitkalkade. Hedemora kyrka, mellersta delen, öster. MÖRKERMAN Ruskigheten och det skrämmande i en av Västerlövstas vapenhusansikten, har här återspeglats i färgvalet. Västerlövsta kyrka, vapenhusvalvet Broderi: Margareta Persson
I Vårfrukyrkan i Enköping finns ett par mycket otydliga gestalter i koret. Det förefaller vara EN KUNG OCH EN DROTTNING som fromt beder sina bönder medan de fingrar på sina radband. Broderi: Margareta Persson I mellersta delen av samma kyrka finns nedanstående VÄPNARE. Han har armborst, pilar, sax, sporrar och en gran med två fåglar på huvudet.
Nog är det en biskop, som lyfter valvet i vapenhuset i Möklinta. Det förefaller också som det är oblater som smyckar ribbornas mötespunkter. Både i Möklinta och Hedemora är valvgubbarna i långhuset helt vitkalkade. Med kraft tycks de bära upp kyrkvalven som Atlasfigurer, som vär upp himlavalvet. Fast överkroppen är riktad rakt fram, kan fötterna vara på väg åt höger eller som gubben i Hedemora åt vänster..
Torsångs kyrka vapenhuset väster Broderi Margareta Persson Gubbarna i vapenhuset i TORSÅNGS KYRKA bär verkligen upp valven, där de står stadigt på sköldbågarna. Man kan spekulera över om det är styrkebälten de har runt midjan. Och fisken, som den ena gubben har fäst vid skärpet, kan vara en Kristussymbol. Deras raggiga luvor verkar vara stickade. - Den knappa färgsättningen med bruna detaljer på de kalkvita figurerna verkar ursprunglig. Foto: Gunnar Ahlbäck
Vika kyrka, långhuset Vika kyrka Broderi: Margareta Persson
VIKA KYRKA i Dalarna är tillsammans med Västerlövsta och Enköping i Uppland, kyrkorna med de rikaste bestånden av valvgubbar. I Vika bär fyra starka gubbar upp valven i vapenhuset. Inne i kyrkan finns 16 dekorativa gubbar med märkliga huvudbonader som med sina huvuden bär upp valven. För att räknas som en valvgubbe skall gubben vara murad. Men han kan antingen vara framställd i helfigur eller bara som ett huvud. Starke August i Vika kyrka, vapenhuset. Broderi: Margareta Persson
VALVGUBBE Enåkers kyrka, mellersta delen söder. I t ex Hedemora, Torsångs och Vika kyrkor i Dalarna liksom i Möklinta i Västmanland och Enåker i Uppland syns gubbarna. där de står bredbenta på en sköldbåge och bär upp valvet. Och starka ser de ut. Det verkar otroligt att kyrkorna med gubbvalv har sin utgångspunkt i Vårfrukyrkan i Enköping, där Anders murmästare slog valven på 1480-talet. Om honom vet man att han för sitt arbete med valven i Vårfrukyrkan fick en gård på Munkgatan i staden. Den här valvgubben i Enköpings Vårfrukyrka finns i koret. Bilden är hårt restaurerad i början av 1900-talet.
Valvgubbar med hattar som kan tolkas som soldathattar. Vika kyrka, långhuset
BILDVÄRLDEN i våra medeltida kyrkor är inte bara unik utan också ofta överraskande. Fantasifulla figurer kan gömma sig i hörn och vrår. i svicklar och under valvbågar. De är ofta svårförklarliga, men likafullt värda att lägga märker till om man överhuvud taget gör det. Redan vid sitt första möte med valven i Västerlövsta kyrka och de gubbar som liksom bar upp valven fascinerades CHRISTINA AHLBÄCK av figurernas uttryckskraft. Eftersom henne uttrycksmedel är nål och tråd kom de att gestaltas som broderier. MARGARETA PERSSON mötte först upp valvgubbarna som foton och blev omedelbart intresserad av att gestalta dem i broderi. Senare har hon blivit bekant med denna bildvärld i de kyrkor, där de hör hemma. Hennes val av gubbar skiljer sig från Christinas. En utställning av Gunnar Ahlbäck i juli månad 2011 i Västerlövsta kyrka