INVENTERING AV FALSTERBO STADSPARK Sommaren 2011 av Stina Höglund Landskapsarkitektspraktikant
Bakgrund På uppdrag av Lisa Sundgren Stadsträdgårdsmästare på Vellinge kommun har en inventering tagit plats i Falsterbo Stadspark under sommaren 2011. Inventeringen har skett vid ett flertal tillfällen. Uppgiften har varit att göra en översiktlig dokumentering och fokus har främst legat på två aspekter: att dokumentera antalet arter främst träd men också att fastställa de större beståndens placering. Jag har även försökt att isolera och finna platser runt om i parken som har karaktärer värda att lyftas fram och ha i beaktande vid skötsel och planering. Beskrivning av området och lite historia Falsterbo Stadspark är ingen vanlig park. Området är i själva verket en naturplantering som anlades för att hindra sandflykt på 1800-talet. Den egentliga planteringen gjordes på 1840-talet, då områdets bönder övertalades att bidra med mark. Kvar från den tiden är några svarttallar och bokar med ansenlig storlek som idag alltså är drygt 170 år gamla. Det finns främst tre anledningar till att planteringen fyllts på med växter under årens lopp: genom enskilda personer som har planterat växter med hjälp av fåglar spridning från de omgivande trädgårdarna Falsterbo stadspark består i huvudsak av två miljöer. Det är den öppna torra stäppmiljön, och den fuktiga mer slutna skogsmiljön. Den senare dominerar i området, och här finns en blandlövskog med enstaka barrväxter, men också rena tallområden med inslag av gran som gränsar mot det torrare området. Nästan alltid är det en stor artvariation i överståndare och dessa återkommer över hela området. De är skogsek, rönn, tysklönn (även kallad sykomorlönn), glasbjörk, vårtbjörk, bok, asp och alm. Buskskiktet domineras nästan totalt av lönnarna, men även skogstryn är ihärdig tillsammans med inslag av måbär. Vad gäller fältskiktet i miljön domineras detta av murgröna på många ställen, men jag har även funnit inslag av marktäckare som kirskål och harsyra. Som små öar i fältskiktet som återkommer är stensöta och majbräken som med sina sirliga blad ger ett prunkande intryck till miljön. Exemplar av järnek och idegran har hittats, då dessa återfinns på så få ställen ger de en fin kontrast till miljön trots att deras storlek inte är så betydande. Vad gäller den lite torrare miljön finns här en rik fältflora med många blommande arter som tillsammans med olika sorters gräs bildar ängar. Exempel på vanliga arter som återkommer är gul fetknopp, allium (lila och blå) och nävor (midsommarblomster). I denna miljö är trädarterna mer begränsade i artvariation. Slutna delar med fuktig lövblandskog Öppen torräng Buskage av alm dominerar, men här finns även fläder och oxlar samt vildrosor. I gränsen mellan de två miljöerna är det artrikt då det här bildas en gynnsam miljö med halvskugga och lagom fukt. Här är buskskiktet mer utvecklat och det finns arter som snöbär, hagtorn och måbär m.fl. Som punktvis inslag men även som grupper, gör svarttallen ett starkt intryck då dessa exemplar är i en ansenlig ålder och storlek. Inventeringsmetod Parken inventerades utifrån de områden som naturligt delats in av stigsystemet Inventeringen har främst behandlat träd och buskar. Möten och samtal med personer som innehar kunskaper och engagemang om parken har även genomförts. En rundvandring med Falsterbonäsets Naturförenings ordförande David Carlsson och sekreterare Britt-Elise Björnhov tog plats i början av juli. Samtal kring växt- och trädarter avhandlades med såväl skötsel och upplevelsevärden av parken. Jag har även besökt Bertil Nosslin som utförde den tidigare inventeringen och som varit högst involverad i den årliga skötseln av parken- för att få mer information om parken, dess karaktärer och växter. Det kan konstateras att nästan samtliga arter som hittades vid den tidigare inventeringen också finns nu- några arter har försvunnit och någon har kommit till.
BESTÅND & GRUPPER GRUPP MED ROBINIA BJÖRKBESTÅND EK (än så länge ganska små) BOKBESTÅND TALLBESTÅND BOKBESTÅND ASPBESTÅND BOKBESTÅND (litet) Trädbestånd i parken Tittar man på parken i sin helhet är det en blandskog med lövträd med inslag av barrväxter som tall och gran. Tallen finns i tre sorter, vanlig tall, bergtall och svarttall. Stora vackra svarttallar i mindre grupper stöter man på igenom hela parken, de flesta i en hög ålder. I det öppna området i parkens sydöstra del finns det ett samlat förhållandevis stort bestånd av tall, detta innehåller alla de tre arterna. Strandlinjen domineras av asp som på vissa ställen skapar tunnlar med rasslande bladverk. Parkens enda bestånd av ek finns i dess mittersta del. Detta är än så länge i en ung ålder. Boken återkommer i ett fåtal mindre grupper runtom i parken. De är vad man kallar typiska exempel på små Hedboksskogar, med väldigt lite näring i marken vilket ger ett kalt golv utan växtlighet endast fyllt med boklöv som inte förmultnar. Här växer nästan ingenting vilket ger pelarsalar med stora bokstammar som sträcker sig långt uppåt. Björken stöter man på genom hela parken. Dessa är alltsomoftast hybrider av glas och vårtbjörk. Rena arter av glasbjörken finns, men är sällsynt. Björkarna bildar bestånd främst i parkens nordvästra del nära entréen vid norra vångsgatan. De är vackra då de lyser i en annars grön flora. Området hålls öppet med hjälp av röjning, något som släpper in ljus men också främjar miljön för sykomorlönn. Enligt Bertil Nosslin fanns här en gång ett café bland björkarna och området har hållts öppet länge. Vad gäller alm, så finns det mycket av det i parken. Men inte av den vanliga skogalmen- utan istället en hybrid av denne och Lundalmen som förmodligen fanns här innan planteringen anlades (Nosslin anm). Almen drabbas hårt av almsjukan och blir sällan större än buskagehöjd- något man ser mycket av i parken. Längs den inre badhytteraden finns några alhybrider av klibbal och gråal, enda stället man kan träffa på dessa i parken.
RÖRELSE & KARAKTÄRER Entréer till parken Det finns ganska många entréer till Falsterbo stadspark, både stora och små. Detta gör den väldigt tillgänglig även då det mestadels är bostäder som ligger i anslutning. De små skyltarna som satts upp av Falsterbonäsets naturförening framför olika växtarter med en liten förklaring är enligt mig, en tillgång när man besöker parken, kanske kan fler sättas upp vid huvudstråken? Informationsskyltar, likt den som finns vid ingången som ligger längst i öster från Norra vångsgatan är också ett välkommet inslag och borde finnas vid varje större ingång. Dessa tillsammans med de mindre skyltarna skapar ett intresse för omgivningen samtidigt som det är ett välkomnande element för de som besöker parken. Entrée Norra vångsgatan Karaktärsplatser Hela parken är en fantastisk tillgång för Falsterbo. Det är enligt mig dess variation på miljöer: öppnaslutna rum, en kavalkad i växter och vindlande stigsystem som är dess absoluta styrka. Några platser är väl värda att lyftas fram för besökare men också för framtiden. Hedbokskogen- den största samlingen av bok. Även markerad med skylt av Falsternonäsets naturförening. (1) En gömd bokskogssänka. Här finns förmodligen de äldsta exemplaren av boken (uppemot 170 år gamla) och någon har även satt upp en gunga i ett av de stora träden. (2) Asptunneln längs stranden i den södra delen. Här bildar asparna valv på sommaren. (3) Asptunneln Den öppna platsen här öppnas sig skogen i en liten glänta. Här finns dessutom intressanta arter som daggros, berberis och häggmispel på samma ställe. (4) De stora stigarna representerar de lite bredare gångvägarna såväl som populariteten av dem. Den främsta rörelsen går i nord-sydlig riktning till och från havet. Asptunneln Blåklockor i gräset vid hoddorna Stensöta under tallar Bergtall-Pinus mugo i södra delen Tallskogen ut mot det öppna området Den gömda boksänkan
ART VETENSKAPLIGT NAMN SVENSKT NAMN *UPPSKATTAD MÄNGD ÖVERSTÅNDARE; Träd (skala 1-10) Aesculus hippocastanum Hästkastanj 2 Acer platanoides Skogslönn 7 Acer pseudoplatanus Sykomorlönn (tysklönn) 8 Acer pseudoplatanus Atropurpureum` Röd sykomorlönn 2 Alnus glutinosa Klibbal 0,5 Alnus incana Gråal 0,5 Betula pendula Vårtbjörk 6 Betula pubescens Glasbjörk 6 Fagus sylvatica Bok 5 Fagus sylvatica purpurea Blodbok 0,5 Fraxinus excelsior Ask 2 Malus sylvestris Apel 0,5 Populus tremula Asp 4 Populus x canadensis Canadapoppel (höstpoppel) 0,5 Prunus avium Fågelbär 1 Prunus mahaleb Vejksel 0,5 (2 ex) Prunus maackii Gulbarkig hägg. även näverhägg 1 Prunus padus Hägg 1 Prunus serotina Glanshägg 0,5 Picea glauca Vitgran 1 Pinus nigra Svarttall 3 Pinus sylvestris Tall 3 Pinus mugo Bergtall 3 Pyrus communis Päron 0,5 Quercus robur Skogsek 4 Quercus rubra Rödek 0,5 (1 ex) Robinia pseduoacacia Robinia 2 Salix alba Vitpil 1 Salix repens Krypvide 2 Sorbus aucuparia Rönn 4 Sorbus intermedia Oxel 1 Tilia platyphyllos Bohusslind 1 Ulmus glabra x minor Hybridalm 7 Ulmus glabra Alm 2 BUSKSKIKT; Buskar, mindre träd Amelanchier spicata Häggmispel 0,5 Berberis vulgaris Berberis (surbär) 0,5 (1 ex) Corylus avellana Hassel 2 Crataegus mongogyna Hagtorn 3 Ilex aquifolium Järnek 0,5 Lonicera xylosteum Skogstry 8 Mahonia aquifolia Mahonia 0,5 Philadelphus coronarius Schersmin 0,5 Ribes alpinum Måbär 3 Ribes rubrum Röda vinbär 1 Rosa canina Stenros 3 Rosa glauca Daggros 1 Rosa rubiginosa Äppelros 1 Rosa rugosa Vresros 1 Rubus fruticosus Björnbär 2 Sambucus nigra Fläder 3 Symphoricarpus albus (var. laevigatus) Snöbär 2 Syringa vulgaris Syrén 2 Taxus baccata Idegran 1 Viburnum opulus Skogsolvon 0,5 * Den uppskattade mängden är ett mått på hur mycket det finns av en art i förhållande till andra, för att man ska få någon känsla för hur det ser ut. En växt som är markerad med 0,5 har bara setts i något exemplar, medan någon som är märkt med 8 (som sykomorlönn) finns det mycket av) De flesta växter som fanns under den senaste inventeringen 1976-77 finns också nu, 2011. Några arter som olika sorters Prunus (krikon och plommon) samt Gullregn och viden har jag inte funnit, men de finns förmodligen i något exemplar någonstans i parken (enligt B. Nosslin). Man kan konstatera att jag märkt de flesta träden och buskarna med en låg siffra- vilket säger mycket om den stora artvariationen, men låga antalet. Stina Höglund Landskapsarkitektspraktikant på Tillväxt & Samhällsbyggnad 25 juli 2011 Vindlande gångstigar Vejksel- Prunus mahaleb 170 år gammal svarttall Murgröna på träden