UTREDNING AV FÅGELBESTÅNDET FÖR VINDKRAFTSPROJEKTET PÅ BERGÖ. FCG Finnish Consulting Group Oy Antti Vierimaa/Kvarkens Ornitologiska Förening

1 UTREDNING AV FÅGELBESTÅNDET FÖR VINDKRAFTSPROJEKTET PÅ BERGÖ FCG Finnish Consulting Group Oy Antti Vierimaa/Kvarkens Ornitologiska Förening 2010

2 Innehållsförteckning Använda förkortningar...2 Inledning...3 1. Vårflyttningen...3 1.1. Mål...3 1.2. Metoder...4 1.3. Osäkerhetsfaktorer...6 1.4. Arter...6 2. Höstflyttningen...34 2.1. Mål...34 2.2. Metoder...34 2.3. Osäkerhetsfaktorer...34 2.4. Arter...34 3. Det häckande fågelbeståndet...53 3.1. Mål...53 3.2. Metoder...53 3.3. Osäkerhetsfaktorer...54 3.4. Häckande arter...55 4. Vindkraftsparkens konsekvenser för fågelbeståndet...79 4.1. Vindkraftverk...79 4.1.1. Betydelsen av vindkraftverkens läge för det häckande fågelbeståndet...79 4.1.2. Vindkraftverkens läge med tanke på fågelflyttningen...80 4.2. Konsekvenserna av kraftledningen mellan Malax och Petalax...82 Använda förkortningar EUD1 NT VU Art som finns upptagen i bilaga I till EU:s fågeldirektiv. Hotkategori, nära hotad (Near Threatened). Hotkategori, sårbar (Vulnerable).

Inledning Denna rapport är en del av miljökonsekvensbedömningen (MKB) för den vindkraftspark som planeras av Fortum Abp. Projektområdet ligger på ön Bergö i Malax kommun. FCG Finnish Consulting Group Oy ansvarar för uppföljningen av fågelbeståndet. Uppföljningen av fågelbeståndet genomfördes under år 2010 och omfattade uppföljning av både vår- och höstflyttningen samt utredningar om det häckande fågelbeståndet. FCG Finnish Consulting Group Oy beställde terrängutredningarna av Kvarkens Ornitologiska Förening (MLY). 1. Vårflyttningen 1.1. Mål Målet med flyttuppföljningen var att samla material för projektets miljökonsekvensbedömning. Syftet var att erhålla information om fågelflyttningen genom projektområdet och fåglarnas flyttrutter på Bergö både söder och norr om projektområdet. Ett viktigt mål var också att följa upp flyttfåglarnas flyttrutt och flyghöjd i förhållande till den planerade placeringen av vindkraftverken. Den planerade vindkraftsparken och de närliggande Naturaområdena med EU:s fågeldirektiv som skyddsgrund visas på karta 1 nedan. 3 Karta 1. Placeringen av vindkraftsparken på Bergö, de närmaste Naturaområdena (blått raster) och avståndsområdena.

4 Vårflyttningen i Kvarken är i allmänhet som tydligast i början av april. Målet var att fördela de uppföljningsdagar som budgeterats för projektet så att man skulle få en så omfattande bild av fåglarnas vårflyttning som möjligt. Man försökte uppnå detta genom att fördela observationsdagarna jämnt under hela vårflyttningen. Dessutom kunde observatörerna välja en del av observationsdagarna, så att de kunde företa observationer under sådana dagar då man eventuellt kunde förvänta sig en livlig fågelflyttning. 1.2. Metoder Fåglarnas vårflyttning följdes upp i april maj 2010. Samobservationer gjordes under fyra morgnar (den 12 och 26 april samt den 7 och 17 maj). Under dessa morgnar studerades flyttningen oavbrutet från soluppgången och cirka fem timmar framåt. Syftet med samobservationen var att utreda de flyttande fåglarnas och fågelflockarnas rörelser mellan de olika observationsplatserna. Observationsplatserna visas på karta 2 nedan. Förutom under samobservationsdagarna studerades flyttningen i april maj under tio morgnar i närheten av projektområdet. Uppföljningsplatser fanns på Södra Björkön i Korsnäs, vid Bergö fiskhamn och färjfästet på Bredskäret. I april kunde man inte besöka Södra Björkön på grund av isläget, och då studerades flyttningen från fastlandet vid Storkors fiskehamn i Korsnäs (avståndet till Södra Björkön cirka 5 kilometer). Motiveringarna till valet av uppföljningsplatser var att de observationer som fågelskådare har gjort under de senaste årtiondena har visat att särskilt Södra Björkön i Korsnäs och Klobbskat i Korsholm ligger bäst till på fåglarnas naturliga flyttrutt. Den planerade vindkraftsparken på Bergö ligger mitt emellan dessa två observationsplatser, och därför var det naturligt att man ville jämföra om fåglarnas huvudflyttrutt går i närheten av Bergö. Två av de andra observationsplatserna ligger närmare fastlandet, men en del fåglar flyttar också via både Bredskärets sund och Replotsundet. Antagandet var att båda sunden fungerar som proppar som även samlar fåglar som är på väg mot väst och nordväst. Mellan uppföljningsdagarna studerades flyttningen i mån av möjlighet vid sidan av häckningskartläggningen (särkilt havsörnarnas rörelser på projektområdet och lomoch sjöfåglarnas flyttrutter). Vid flyttuppföljningen antecknades arten, flyttflockarnas storlek, flyttriktningen, på vilken sida fåglarna passerade och det uppskattade avståndet från observationsplatsen. Likaså fäste man uppmärksamhet vid fåglarnas flytthöjd, som också antecknades. Förutom att räkna antalet flyttande individer räknade observatörerna också rastande fåglar i någon mån, vilket innebar att man varje vecka räknade bl.a. antalet sjöfåglar och måsar på vattenområdena i närheten av observationsplatserna.

Karta 2. Observationsplatserna för uppföljningen av fågelbeståndet. 5

6 1.3. Osäkerhetsfaktorer 1.4. Arter Knölsvan Cygnus olor På grund av de begränsade resurserna som reserverats för flyttuppföljningen kan den information om fåglarnas vårflyttning som samlats in under uppföljningsdagarna på Bergö och i de omgivande områdena endast anses vara riktgivande. För att få helt tillförlitliga uppgifter skulle man vara tvungen att följa flyttningen flera år i rad, så att man får en mer omfattande bild av antalet flyttfåglar per år för olika arter. Likaså borde uppföljningsperioderna vara kontinuerliga (minst flera veckor/vår) Många av de observationsplatser som användes vid samobservationerna ligger långt från det egentliga projektområdet för vindkraftsparken, och därför är det inte nödvändigtvis möjligt att göra en direkt jämförelse av flyttmängderna mellan de olika observationsplatserna. Vid observationsplatser längre bort från projektområdet har man emellertid erhållit värdefull information om intensiteten hos olika arters flyttning och om det totala antalet flyttande individer. Under denna uppföljning har det inte just alls varit möjligt att satsa på uppföljning av väderförhållandenas inverkan på fåglarnas flyttbeteende. I förteckningen nedan presenteras alla de arter som observerades under uppföljningen av vårflyttningen inom ramen för vindkraftsprojektet på Bergö. Vid behov har kompletterande uppgifter hämtats från fågelinformationstjänsten Tiira (www.tiira.fi/sv). Vid tolkningen av de olika arternas individantal har man specificerat hur många flyttande individer/individer som tros ha stannat under flyttningen som observerats under vindkraftsprojektets uppföljningsperiod. Vid tolkningen av observationsmaterialet bör framhävas att de arter som observerades under fältarbetet och deras individantal utgör endast ett litet urval av de flyttfåglar som flyttar via Bergö och den omgivande skärgården om vårarna och höstarna. Under vårens uppföljning observerades sammanlagt 391 knölsvanar, av vilka cirka 300 i Bergös omgivning. Under den största flyttdagen den 12 april observerades 108 knölsvanar, varav största delen flyttade. Av de knölsvanar som observerades från Bergö fiskhamn flyttade endast några över ön. Flyttrutten för resten av de cirka 30 fåglarna som observerades från fiskhamnen gick väster om ön (på flera kilometers avstånd från de planerade kraftverken). Knölsvanens flyttrutt i Kvarken går i större utsträckning genom skärgården än sångsvanens. Ett flertal knölsvanar häckar i skärgården, och därför flyger dessa också omkring vid sina häckningsplatser från och med mars. I Bergös omgivning kan det på

7 våren samlas tiotals fåglar, bland annat på Ytterbådan i närheten av Bergö fiskhamn samt på det isfria vattnet vid Molpe bro. Det verkar inte som om de planerade vindkraftverken skulle inverka negativt på knölsvanens flyttning, eftersom arten ofta flyttar längs strandlinjen (den planerade placeringen av kraftverken ligger inte direkt på flyttrutten). Det var tydligt att de individer som observerades på spetsen av Bredskärets udde hade flyttat längs sundet eller strandlinjen längre bort från Bergö. Sångsvan Cygnus cygnus EUD1 Antalet observerade sångsvanar under vårflyttningen var mycket litet. Under uppföljningen observerades cirka 200 flyttande individer, varav cirka hälften den 12 april. Under flera år har sångsvanens flyttning i Kvarken börjat redan under de första dagarna i april, och därför inföll de stora flyttdagarna antagligen redan innan uppföljningen av vårflyttningen inleddes på Bergö och på de andra observationsplatserna. Antalet sångsvanar som årligen flyttar via Kvarken mot norr uppgår till flera tusen. Sångsvanens huvudrutt vid flyttningen går över fastlandet längs strandlinjen. Under årens lopp har observationer som stöder denna slutsats gjorts bl.a. under uppföljningen av vårflyttningen inom ramen för vindkraftsprojektet i Öjna i Malax samt vid uppföljningar som utförts regelbundet av fågelskådare på Öjberget i Vasa. Under flyttningen stannar sångsvanen för att rasta och äta i huvudsak på Söderfjärden (åkerområde i Sundom) samt på åkrarna i Petalax i Malax kommun. Sädgås Anser fabalis NT Grågås Ansar anser Endast 16 individer observerades på projektets uppföljningsplatser. Även i övrigt var antalet under 400 individer i de största rapporterade flockarna under våren 2010 på Söderfjärden. Sädgåsens traditionella flyttrutt går över fastlandet, bl.a. flyttar de sädgäss som anländer från Kristinestadshållet såvitt man vet via Söderfjärden mot nordost. Man känner inte till sädgåsens exakta flyttrutt. Våren 2009 gjordes observationer av några tiotals flyttande fåglar i Majorsbacken i Malax kommun. Då följde flyttflockarna antingen strandlinjen eller flög mot norr/nordost via Bredskärets udde. Avståndet mellan Bredskäret och de planerade vindkraftverken är bara någon kilometer, och därför är det möjligt att sädgåsen även flyttar över Bergö. Sädgåsen rastar i huvudsak på Söderfjärden samt i Sundomviken i Vasa, och därför styr flyttflockarna också ofta mot dessa områden. Under observationsperioden i april maj observerades cirka 763 grågäss, av vilka 700 tolkades som flyttande. Grågässen har uppenbarligen ingen enhetlig flyttrutt via Bergö, eftersom det förekom mycket spridning i flyttriktningarna. På Bredskäret observerades mest grågäss som flög mot nordligare breddgrader (se karta 3, s. 8). De flög över ett brett område, dvs. de flockar som flög förbi väster om observationsplatsen flög över de

8 östra delarna av vindkraftsområdet. De grågäss som observerades vid Bergö fiskhamn rörde sig mest i nord-sydlig riktning väster om fiskhamnen. Många stationära och kringflyttande flockar av grågäss observerades också. Karta 3. Grågåsens flyttrutt. Kanadagås Branta canadensis I samband med uppföljningen av vårflyttningen observerades 4 kanadagäss som tolkades som flyttande. Kanadagåsen hör till skärgårdens häckande arter, och därför påträffas arten även i den yttre skärgården på sina flyttresor.

9 Vitkindad gås Branta leucopsis Bläsand Anas penelope Att den vitkindade gåsen har blivit allmännare i Kvarken märks även på de större flyttflockarna under våren. Under observationsperioden räknades sammanlagt 133 flyttande individer, varav cirka 90 observerades på projektets fem uppföljningsplatser. På Bergö observerades flera tiotals flyttande individer och dessutom ett tiotal kringflygande fåglar. De flyttande fåglarna fortsatte mot norr över eller intill Bergö fiskhamn. Fåglarna flög på cirka 30 100 meters höjd, dvs. tämligen lågt. Inga vitkindade gäss observerades ovanför projektområdet, utan fåglarna flög runt Bergö på västra sidan eller via Bredskärets sund. Det är dock mycket sannolikt att några flockar med flyttande gäss även flyger rakt över Bergö. Totalt observerades 76 flyttande individer eller individer som tros ha stannat under flyttningen. En stor del av observationerna gällde stationära fåglar. Kricka Anas crecca Man påträffade 174 flyttande individer eller individer som tros ha stannat under flyttningen. Det totala antalet som flyttar via Kvarken torde uppgå till tusentals fåglar. Andfåglarnas flyttrutt, se karta 4 nedan. Gräsand Anas platyrhynchos Stjärtand Anas acuta Skedand Anas clypeata Brunand Aythya ferina Vigg Aythya fulicula Endast 39 flyttande individer observerades. Vid färjfästet på Bredskäret samlades som bäst cirka 60 stationära fåglar. Totalt 15 flyttande stjärtänder observerades. Man observerade 26 flyttande individer. Som mest fanns cirka 10 stationära fåglar på Bredskäret. En fågel som tros ha stannat under flyttningen observerades på Bredskäret den 22 april. De andra observationerna gällde det häckande beståndet. I april juni observerades totalt 753 flyttande viggar från de observationsplatser som användes vid uppföljningen. Utifrån observationerna kan man dra slutsatsen att viggen flyttar från Södra Björkön mot norr, väster om Bergö samt öster om Bergö vid Bredskärets sund. De viggflockar som flyttade väster om Bergö följde ingen exakt flyttrutt, utan flockarna flög nära fiskhamnen på den västra sidan (dvs. i

10 Bergand Aythya marila observationsdata den sida där fåglarna passerade +) och även långt västerom fiskhamnen (+++). Oftast flyttade de observerade viggarna på mycket låg höjd (2 50 meter). Totalt 59 flyttande bergänder observerades under uppföljningen. Via sundet mellan Bredskäret och Bergö flyttade cirka 25 bergänder, närmare Bergös stränder. Inga flyttande fåglar observerades över ön. Berganden är en typisk art för Kvarkens skärgård och den är tämligen vanlig på Bergö. Under flyttiden gjordes dessutom flera observationer av flockar bestående av några stationära bergänder. Dessa förekom bl.a. utanför Bergö fiskhamn, utanför Bredskärets spets och i innervikarna. Karta 4. Andfåglarnas huvudflyttrutt.

11 Ejder Somateria mollissima Under uppföljningen observerades endast 1 363 flyttande ejdrar, vilket kan ge fel bild av artens förekomst. Flyttuppföljningen inleddes den 12 april, vilket är för sent för ejderflyttningen, eftersom ejderns huvudflyttning i Kvarken under flera år redan har varit förbi i mitten av april. Uppskattningsvis 10 000 20 000 ejdrar torde årligen flytta i Kvarken. Uppskattningen av antalet flyttande fåglar försvåras av att rikligt med stationära ejderflockar som häckar och flyger omkring i skärgården påträffas. Utifrån observationerna kan konstateras att ejderns huvudflyttrutt går ute till havs och följer skärgårdens gräns. Vid den sydligaste uppföljningsplatsen på Södra Björkön i Korsnäs observerades ejdrar på måttligt avstånd, men flyttlinjen övergår till att följa Rönnskärs skärgård och fortsätter därifrån norrut mot Klobbskat i Korsholm. De observationer som gjorts under de senaste tjugo åren av MLY:s medlemmar stöder slutsatsen om antalet flyttande ejdrar: det största antalet flyttande ejdrar under våren har alltid observerats från platser ute i skärgården, såsom Södra Björkön eller Klobbskat. Praktejder Somateria spectabilis En fågel som tros ha stannat under flyttningen påträffades den 20 maj utanför Bergö fiskhamn, i en liten ejderflock. Praktejdern flyttar varje år igenom Kvarken i litet antal. Varje år observeras cirka 2 5 individer. Alfågel Clangula hyemalis Under observationsperioden räknades antalet flyttande alfåglar till 2 457 stycken. De största antalen som räknades på en dag var bl.a. i Bergö fiskhamn, där 509 fåglar på väg mot norr räknades den 20 maj, på Södra Björkön där 720 stationära fåglar räknades den 6 maj samt på Klobbskat i Replot där 786 alfåglar som en kväll flyttade mot norr räknades den 22 maj. Alfågel kan vid sidan av sjöorre och svärta räknas till de arktiska sjöfåglarna, vars huvudflyttning sker efter mitten av maj. Alfågeln flyttar i rikligt antal över Bottniska viken till de arktiska häckningsområdena. Antalet som varje år flyttar igenom Kvarken torde uppgå till tiotusentals. Utifrån observationerna under uppföljningen flyttar ett måttligt antal alfåglar över de västra delarna av Bergö. Under kvällsflyttningen som är typisk särskilt för den arktiska flyttningen observerades alfågelflockar flytta mot norr alldeles ovanför Bergö fiskhamn eller intill fiskhamnen på västra sidan. I början av kvällen skedde kvällsflyttningen på 50 200 meters höjd. Senare vid skymningen flög de flyttande flockarna allt högre, upp till en höjd på mer än 500 meter (arktiska sjöfåglars flyttrutt, se karta 5). Den planerade vindkraftsparken inverkar knappast störande på alfåglarnas flyttning, eftersom alfåglarna gärna följer kustens tydliga former, såsom strandlinjer eller sund, under flyttningen. Inte en enda gång under observationsperioden upptäcktes att flyttflockarna skulle ha flyttat över de mellersta delarna av Bergö.

12 Sjöorre Melanitta nigra Svärta Melanitta fusca Sjöorren är en av de sjöfåglar som kan observeras i rikligast antal under flyttningen i Kvarken. Under vårflyttningen observerades 8 229 flyttande sjöorrar vid uppföljningsplatserna. Summan inkluderar alla observationer av sjöorre vid uppföljningsplatserna som rapporterats till Tiira under våren. Sjöorrens flyttrutt följer samma linje som till exempel alfågelns. På Södra Björkön cirka 20 kilometer söder om Bergö observerades sjöorrar på måttligt avstånd (+ eller ++) och flockarna flyttade mot norr. De fåglar som observerades från Bergö fiskhamn flög däremot en aning längre ut till havs och ovanför skärgården (avstånd +++). På grund av skärgården flyttade fåglarna även på högre höjd. Enstaka små flockar av sjöorre flög kring eller flyttade via Bredskärets sund. Den största av dessa flockar bestod av 47 fåglar, som följde vattenytan från mitten av sundet. Även måttligt stora stationära flockar observerades: den 6 maj på Södra Björkön en flock med 1 500 fåglar och den 10 maj på Klobbskat i Replot en flock med 2 500 fåglar. På Bergöområdet observerades ett litet antal flockar med cirka 100 sjöorrar som stannat under flyttningen. Dessa rörde sig inte på det planerade området för vindkraftsparken. Totalt 4 383 flyttande svärtor observerades under våren. Summan inkluderar alla observationer som rapporterats till Tiira från uppföljningsplatserna. Enligt observationerna följde svärtorna samma flyttrutt som sjöorrarna det är också tämligen vanligt att arterna flyttar i blandade flockar. Till skillnad från sjöorrarna observerades fler svärtor som stannat under flyttningen och kringflygande svärtor även vid Bergös stränder, bl.a. i Bredskärets sund och i Bergö fiskhamn. Den 4 maj observerades den största flocken bestående av 350 fåglar utanför fiskhamnen. Kringflygande flockar bestående av några svärtor rörde sig dagligen även på alla delar av projektområdet. Innervikarna och de små gölarna på Bergö utgör viktiga parningsområden för svärtan. De planerade vindkraftverken kan medföra negativa konsekvenser för de svärtor som rör sig i området under parningen.

13 Karta 5. Arktiska sjöfåglars flyttrutt. Knipa Bucephala clangula Endast 1 449 flyttande knipor observerades under uppföljningsperioden. Det totala antalet skulle ha varit flera gånger större, om fler observationstillfällen hade genomförts i början av april. Under april oktober erhölls dock mycket nyttig information om de stationära flockarna av knipor i Bergös omgivning (höstens flockar presenteras i avsnittet om höstflyttningen nedan i rapporten). Knipan är en av de sjöfåglar som förekommer i rikligast antal på området. Kniporna flyttar norrut på båda sidorna om Bergö och en slags farled som föredras av knipor verkar också gå genom det nordvästra hörnet av det avgränsade vindkraftsområdet.

14 Salskrake Mergus albellus Totalt påträffades 20 individer som flyttade eller stannade under flyttningen. På Bredskäret observerades 2 fåglar som flyttade mot norr och som bäst 10 stationära fåglar. Arten observerades även i Bergö fiskhamn, 1 stationärt par observerades den 4 maj. Alla de övriga observationerna gjordes från Klobbskat. Småskrake Mergus serrator Inte mindre än cirka 2 134 flyttande småskrakar observerades. Under den största flyttdagen observerades nästan 350 flyttande småskrakar på Södra Björkön. Flyttrutten gick då nära och tämligen nära stranden norrut. Likaså flög en stor del av de flyttande småskrakarna nära Bergö fiskhamn på västra sidan (+) eller över fiskhamnen (+-) Storskrake Mergus merganser Orre Tetrao tetrix Smålom Gavia stellata Av storskrakarna tolkades 1 468 individer som flyttande eller som individer som stannat under flyttningen. Kring färjfästet på Bredskäret fanns en nämnvärd stationär flock mellan den 13 och 21 april. Som mest fanns där 124 stationära fåglar. Det verkliga antalet rastande fåglar kan vara ett par hundra färre än det ovan nämnda maximala antalet flyttande fåglar, på grund av att samma storskrakar kan ha dröjt kvar vid färjfästet under flera dagar. Storskrakens flyttrutt verkar till största delen gå via Södra Björkön och väster om Bergö. Flockarna med storskrakar flög i huvudsak på västra sidan om observationsplatserna på nära eller måttligt avstånd. Sett från Bergö fiskhamn flög en del av flyttflockarna förbi på sydvästra eller västra sidan på långt avstånd. Resten, uppskattningsvis 20 30 procent av det totala antalet flyttfåglar som observerades, följde den flyttrutt som går närmare fastlandet. Det som tyder på detta är några flyttflockar som observerades i Bredskärets sund och i Replotsundet. Utanför häckningstiden observerades 9 individer i Bergö fiskhamn den 21 april. Av dessa var 6 stationära, 2 spelande och en flög västerut. De övriga observationerna av orre presenteras i samband med det häckande fågelbeståndet. Man observerade 1 332 flyttande smålommar. Lomfåglarnas flyttrutt ser ut att i någon mån splittras då de kommer söderifrån till Kvarken. Ännu utanför Kristinestad verkar flyttrutten vara relativt smal, men i Kvarkens skärgård blir lomfåglarnas flyttrutter bredare. Av denna orsak förekommer det flyttande fåglar från kusten ända ut till ytterskärgården. Smålommar flög rakt över Bergö via projektområdet, den huvudsakliga flyttningen gick på båda sidor om Bergö fiskhamn. Vid en granskning av Södra Björköns observationsplats cirka 20 kilometer längre söderut, kan man konstatera att smålommarna i genomsnitt flyttade en aning närmare kusten än storlommarna.

15 Storlom Gavia arctica Således gick smålommens flyttrutt mer rakt över Bergö än storlommens. Se lomfåglarnas flyttrutt på karta 6. Sammanlagt 5 098 vårflyttande storlommar observerades. I observationerna medräknas alla observationer som rapporterats till Tiira vid alla de platser som var med i uppföljningen. Antalet observerade storlommar var störst på Klobbskat i Korsholm, eftersom aktiva vårobservationer görs på denna plats. De största antalen som räknades på en dag vid Klobbskat var 1 582 respektive 1 300 flyttande storlommar under 21 22 maj (observatören deltog inte i uppföljningen). Karta 6. Lomfåglarnas flyttrutt.

16 På Bergö uppgick det totala antalet storlommar till 100 individer. Största delen av dessa individer flyttade över/intill Bergö fiskhamn eller väster om fiskhamnen längre ut till havs (+++). Under en observationsdag flyttade också 17 storlommar via Bredskärets sund. Dessa flög dock inte över det planerade vindkraftsområdet. Länge söderut vid Södra Björkön gick storlommens flyttrutt utifrån observationerna på måttligt avstånd väster om ön (största delen på avståndet ++ och med flyttriktningen N). Utifrån detta kan man dra slutsatsen att fåglarna nådde Bergö ungefär vid Bergö fiskhamn eller väster om fiskhamnen. Vitnäbbad islom Gavia adamsii Obestämd lom Gavia sp. Den vitnäbbade islommen flyttar regelbundet igenom Kvarken. Årligen görs cirka 10 30 observationer. De närmaste observationerna som gjordes av vitnäbbad islom var två stycken vid Klobbskat, en vid Södra Björkön och en vid Rönnskärs naturstation. Uppenbarligen flyttar några vitnäbbade islommar varje år även över Bergö tillsammans med andra lomfåglar. Vid observationen av lomfåglarnas flyttning kan man inte alltid artbestämma flyttande fåglar, särskilt om de observeras på längre avstånd. Totalt observerades 11 300 flyttande lomfåglar vid uppföljningsplatserna under våren, förutom de storlommar och smålommar som har fastställts tillhöra arten. Lomfåglarnas flyttrutt splittras i Kvarken: största delen av de lomfåglar som observerades vid Södra Björkön verkade flytta på måttligt avstånd (++), men man observerade också flyttande fåglar längre ut till havs (+++). Liknande observationer gjordes också vid Bergö fiskhamn, där en del fåglar flyttade rakt över eller intill fiskhamnen. Den andra flyttrutten verkade gå längre ut, cirka 2 3 kilometer väster/sydväst om fiskhamnen. De intressantaste observationerna av lomfåglar med tanke på uppföljningen är observationer av flyttflockar ovanför Bergö. Lomfåglarnas flyttning var i viss mån utspridd. Flyttflockar flög även ovanför projektområdet, både över dess nordvästra och södra delar. Flockarna var tämligen stora, 10 30 fåglar, och deras flytthöjd varierade mellan cirka 150 och 400 meter. Skäggdopping Podiceps cristatus Man observerade 14 flyttande individer i flockar på 1 2 fåglar. Skäggdoppingen flyttar vanligen alltid på låg höjd vid vattenytan, och därför rör sig inte arten på vindkraftsområdet. En stor stationär flock med 92 fåglar observerades den 21 april i Bredskärets sund. Gråhakedopping Podiceps grisegana Under uppföljningen observerades 159 flyttande gråhakedoppingar. Flyttrutten gick väster om Bergö. Alla 27 flyttande fåglar som observerades bl.a. den 20 maj vid Bergö fiskhamn höll avståndet ++ eller +++, dvs. de flög vid Rönnskärs skärgård.

17 Liksom skäggdoppingen undviker gråhakedoppingen att korsa landområden under flyttningen, och den arktiska flyttningen följer tydliga vattenområden. Svarthakedopping Podiceps auritus Endast 5 flyttande individer observerades. Svarthakedoppingen är vanligen ingen synlig flyttfågel, och det är sällan man observerar flockar under flyttningen. Karta 7. Storskarvens flyttrutt.

18 Storskarv Phalacrocorax carbo Man observerade 1 713 flyttande storskarvar. Flyttflockar observerades också under två samobservationsdagar, den 12 och 21 april. Det verkar som om flyttrutten följer fastlandskusten mot norr (se karta 7). Vid observationsplatsen på Klobbskat längre ut i skärgården observerades mycket färre flyttande storskarvar än vid till exempel Replotsundet under samma dag. Även observationerna vid den sydligaste observationsplatsen Södra Björkön visar att flyttflockarna följde fastlandskusten i högre grad. Cirka 200 storskarvar flyttade över Bergö, och av dessa cirka 100 över den planerade vindkraftsparken. Enligt de rapporterade observationerna flyttade fåglarna på låg höjd, cirka 100 200 meter. Bivråk Pernis apivorus EUD1, NT Vid uppföljningsplatserna observerades 4 flyttande bivråkar, varav 3 flyttade rakt över den planerade vindkraftsparken. De flyttande fåglarna observerades intill vindmätningsmasten i Storfurusan. Fåglarna flög på cirka 200 300 meters höjd. Det avverkade området i Storfurusan erbjuder flyttande rovfåglar goda uppåtstigande luftströmmar vid uppehållsväder. Rovfåglarna stannar sannolikt en stund ovanför det avverkade området och ökar sin flytthöjd i termikerna innan de flyger över vattenområdet norr om Bergö. Havsörn Haliaeetus albicilla EUD1, VU Under uppföljningsdagarna observerades 62 havsörnar som tolkades som flyttande. Av dessa observerades 35 vid Bergö eller vid områdena söder om Bergö (inklusive Södra Björkön och Storkors fiskehamn, där observationer gjordes medan havet ännu var fruset). Utifrån de observationer av flyttningen som gjordes i Bergö fiskhamn (22 individer) flög nästan alla de havsörnar som flyttade norrut på den östra sidan om observationsplatsen, med andra ord mycket nära den planerade vindkraftsparken eller över den. Likaså observerades havsörnar som flög omkring över vindkraftsområdet. För att man ska kunna få en tillförlitlig uppskattning av antalet vårflyttande havsörnar borde observationer göras på samma observationsplatser under varje veckodag under hela flyttiden. Förutom de flyttande fåglarna flyger så många som kanske flera tiotal fåglar som inte häckar omkring över Bergöområdet, åtminstone under flyttiden. Brun kärrhök Circus aeruginosus Endast en flyttande brun kärrhök påträffades den 22 maj på Södra Björkön, en hona. Dessutom påträffades brun kärrhök utanför uppföljningen, bl.a. på Rankelön (cirka 10 kilometer från vindkraftsområdet mot sydost), där ett par uppenbarligen har sitt revir. Blå kärrhök Circus cyaneus Man observerade 3 flyttande fåglar, varav 2 vid Bergö fiskhamn. En av dessa flyttade norrut intill fiskhamnen på den östra sidan.

19 Duvhök Accipiter gentilis Sparvhök Accipiter nisus Ormvråk Buteo buteo Inga observationer gjordes av fåglar som man med säkerhet kan säga var flyttande. En kringflygande individ observerades vardera vid Södra Björkön och vid Klobbskat i Korsholm. Observationer gjordes av 11 individer, varav 7 var sådana som man med säkerhet kan säga var flyttande. Inga slutsatser kan dras om flyttrutten utifrån dessa observationer. Man observerade endast 5 flyttande ormvråkar, varav 2 från Bredskäret.

20 Karta 8. Fjällvråkens flyttrutt. Fjällvråk Buteo lagopus Under uppföljningen observerades 157 flyttande fjällvråkar under tiden 12 april 1 maj. Av dessa observerades 108 stycken i Bergös omgivning. Under den livligaste flyttdagen den 20 april observerades från Bergö fiskhamn 58 flyttande fjällvråkar som flög över Bergö. Observationerna under denna dag återspeglar väl den förhandsuppfattning som man hade om fjällvråkarnas flyttrutt före projektets MKBförfarande. Spetsen av Bredskärets udde var innan vindkraftverken byggdes en bra uppföljningsplats för fjällvråkens flyttning. Enligt ryktet har upp till hundratals flyttande fjällvråkar per dag observerats där.

21 Av de 58 fjällvråkar som observerades den 20 april passerade inte mindre än 54 stycken öster om fiskhamnen. Avståndet till fiskhamnen var måttligt eller ganska stort (i observationen - eller ---), dvs. fåglarna flyttade tämligen exakt vid de planerade vindkraftverken mot norr eller nordost. Fåglarna flög på ganska låg höjd (^ eller ^^). Fjällvråkens flyttrutt presenteras på karta 8. Fiskgjuse Pandion haliaetus EUD1, NT Man observerade 9 flyttande fiskgjusar, varav 2 på Bredskäret. Dessa fåglar flyttade nära uddens spets. Inga fiskgjusar observerades på Bergö i samband med vårflyttningen. Detta beror antagligen delvis på att det i närheten av Bergö finns tämligen ont om grunda, frodiga vikar där fiskgjusen kunde fiska. Tornfalk Falco tinnunculus NT Man observerade 14 flyttande individer, varav 4 i Bergös omgivning. Två tornfalkar flyttade ungefär över projektområdet. Stenfalk Falco columbarius EUD1, VU Lärkfalk Falco subbuteo Endast en flyttande stenfalk observerades vid Klobbskat i Korsholm. Cirka 17 individer observerades. Över Bergös norra delar observerades 1 stationär fågel som flög omkring eller jagade, och från vindmätningsmasten i Storfurusan observerades 2 kringflygande fåglar, varav den ena fortsatte mot norr. Observationer av kringflygande fåglar gjordes också vid Södra Björkön och vid Rankelön. Dessa torde dock gälla fåglar som redan har revir. Pilgrimsfalk Falco peregrinus Sothöna Fulica atra En flyttobservation gjordes på Bredskäret, där en flyttande individ flög över mot norr den 13 april kl. 7.50. Pilgrimsfalken flyttar igenom Kvarken i litet antal, och varje vår görs vanligen mindre än 10 observationer. En individ som tros ha stannat under flyttningen observerades den 21 22 april på Bredskäret. Vid Bredhällan på Bergö påträffades också en fågel, som senare på sommaren visade sig vara häckande. Trana Grus grus EUD1 Under uppföljningen observerades 1 530 tranor, varav inte mindre än 1 057 på en dag den 21 april på Klobbskat i Replot. Endast cirka 50 tranor flyttade över Bergö, och av dessa flög uppskattningsvis 30 tranor i närheten av de planerade vindkraftverken. Som jämförelse kan nämnas att 500 700 stationära tranor fanns på Söderfjärden i Vasa under samma tidsperiod mellan ungefär den 15 och den 25 april. Därifrån flyttade

22 hundratals fåglar under flera dagar. Tranornas flyttrutt går sannolikt på fastlandet i närheten av kusten, och därför passerar en stor del av de tranor som anländer söderifrån Bergö på fastlandssidan, på flera kilometers avstånd. Visserligen flög några mindre flyttflockar norrut också på havssidan över Rönnskärs skärgård. Tack vare den regelbundna och fleråriga vår- och höstuppföljningen av tranorna har man relativt tillförlitliga uppgifter om tranornas flyttrutter, särskilt på området mellan Replot och Söderfjärden. På våren fortsätter en del av tranorna via Söderfjärden mot Replot, där flyttflockarna fortsätter över Kvarken till Sverige. Strandskata Haematopus ostralegus Under uppföljningen observerades 188 flyttande individer eller individer som tros ha stannat under flyttningen. Fåglarna flyttade ganska nära Södra Björkön på den västra sidan (+ och ++). Vid färjfästet på Bredskäret observerades som mest 32 stationära fåglar. Mindre strandpipare Charadrius dubius Inga flyttobservationer gjordes. Endast 1 stationär fågel observerades vid Bergö fiskhamn den 20 maj. Större strandpipare Charadrius hiaticula Man observerade 19 flyttande större strandpipare, varav 18 på Södra Björkön. Ljungpipare Pluvialis apricaria EUD1 Man observerade 9 flyttande individer. Tofsvipa Vanellus vanellus Endast 404 flyttande tofsvipor observerades. Det ringa antalet beror på att tofsvipans huvudflyttning våren 2010 inträffade redan i månadsskiftet mars april. Det största antalet som räknades på en dag var 130 fåglar vid norra delen av Halsön den 31 mars. Under den egentliga uppföljningen observerades 87 fåglar i Replotsundet den 12 april. Vid observationsplatserna vid Bergö räknade man bara knappt 30 fåglar på en dag. Det finns dock observationer av tofsvipans flyttning från år 2009. Utifrån dessa skulle flyttlinjen gå nära kusten mot norr. Observationsplatsen fanns då i Majorsbacken i Malax kommun. De största tofsvipeflockarna som observerades därifrån flyttade på långt avstånd i väster, dvs. delvis över isvidderna. Som jämförelseuppgift användes 747 individer som flyttade under två dagar. Mosnäppa Calidris temminckii Sammanlagt observerades 9 flyttande individer vid Södra Björkön i Korsnäs mellan den 23 och 25 maj. Arten observerades inte i omgivningen vid Bergö under uppföljningen. Det finns en flyttobservation av arten i maj år 2009, då cirka 20 flyttande mosnäppor observerades vid Bergö fiskhamn. Fåglarna flyttade förbi väster om ön på ganska långt avstånd.

23 Spovsnäppa Calidris ferruginea Endast 6 individer som flyttade norrut observerades den 25 maj på Södra Björkön. Arten flyttar igenom Kvarken i litet antal. Kärrsnäppa Calidris alpina Sammanlagt observerades 333 flyttande individer, varav 316 vid Södra Björkön. Man observerade även 13 flyttande individer vid Bergö fiskhamn, där fåglarna flyttade förbi öns västra sida längs vattenytan. Brushane Philomachus pugnax EUD1, NT Inga flyttande brushanar observerades under uppföljningen. De områden där arten samlas på våren finns alla på fastlandssidan, bl.a. Söderfjärden och stränderna vid Sundomviken i Vasa hör till de viktiga rastplatserna i Kvarken. Dvärgbeckasin Lymnocryptes minimus Den 6 maj gjordes en observation av 1 fågel som stannat under flyttningen. I Korsnäs, Södra Björkön observerades 1 stationär. Arten flyttar norrut i april maj via Kvarken. Utifrån kända observationer är dvärgbeckasinen vanligare i skärgården om hösten än om våren. Enkelbeckasin Gallinago gallinago Endast 5 individer observerades vid uppföljningen av vårflyttningen. Man vet dock inte med säkerhet om dessa var flyttande. Av dessa observerades 4 vid Södra Björkön och 1 vid Bredskäret i Korsnäs. Morkulla Scolopax rusticola Inga flyttande individer eller individer som tros ha stannat under flyttningen observerades. Myrspov Limosa lapponica NT Sammanlagt 81 flyttande individer observerades. Av dessa slog sig en flock på 75 fåglar ner på Klobbskat den 15 maj och blev stationär. De övriga 5 flyttande fåglarna observerades vid Södra Björkön. Småspov Numenius phaeopus Man observerade 93 flyttande individer. Vid Södra Björkön observerades 46 flyttande individer under den livligaste dagen. Dessa flög förbi norrut nära Södra Björkön på den västra sidan. I Bergö fiskhamn observerades en flock på 8 fåglar som flög förbi norrut nära fiskhamnen på den östra sidan. Det gjordes så få observationer under uppföljningen, särskilt vid Bergö, att det inte är möjligt att bedöma flyttrutten. Utifrån

24 uppgifter som samlats under åren kan man emellertid konstatera att småspoven hör till de arktiska vadare som påträffas då den flyttar i maj, speciellt i skärgården. Storspov Numerius arquata Under uppföljningsperioden observerades 169 flyttande spovar. Största delen av dessa observerades vid färjfästet på Bredskäret och vid Replotsundet. På Bredskäret påträffades större flyttflockar (bl.a. en flock med 27 fåglar), medan de observationer som gjordes på Bergö gällde enstaka fåglar. Spovobservationerna på Södra Björkön gällde också enstaka fåglar. Svartsnäppa Tringa erythropus Rödbena Tringa totanus Endast 13 flyttande individer observerades, varav 9 vid Södra Björkön. Man observerade 26 flyttande individer, varav så många som 10 stycken vid Södra Björkön den 6 maj. Fåglarna flyttade väster om den sydligaste observationsplatsen, ganska nära stranden. De observationer som gjordes på Bergö gällde det häckande beståndet. Gluttsnäppa Tringa nebularia Man observerade 58 flyttande gluttsnäppor och gluttsnäppor som tros ha stannat under flyttningen. Enstaka flyttande fåglar observerades vid nästan alla observationsplatser. Inga slutsatser kan dras om flyttrutten utifrån detta material, eftersom observationer gjordes både i skärgården och på fastlandet. Även fåglarnas flyttriktningar varierade stort. Skogssnäppa Tringa ochropus Endast 9 flyttande individer observerades. Skogssnäppan flyttar vanligen igenom området. Grönbena Tringa glareola EUD1 Endast 24 flyttande grönbenor observerades. Grönbenan är den vadare som det finns mest av i Finland och den flyttar igenom Kvarken i riktligt antal. Flyttningen är dock ganska osynlig under de flesta år. Den bästa bilden av grönbenans flyttning erbjuder de stationära flockar av fåglar som stannat under flyttningen. Inga sådana observerades på projektområdet i Bergö. Drillsnäppa Actitis hypoleucos Inga flyttobservationer gjordes. Roskarl Arenaria interpres

25 Sammanlagt observerades 16 flyttande individer, som fördelade sig jämnt mellan Södra Björkön, Klobbskat och Replotsundet. Roskarl är en vanlig häckande art i den yttre skärgården, där de flesta flyttobservationerna gjordes. De observationer som gjordes i Bergö fiskhamn gällde ett par som hade ett revir. Smalnäbbad simsnäppa Phalaropus lobatus Endast en flyttobservation gjordes på Södra Björkön av 2 individer som flög nära förbi mot norr på den västra sidan om ön den 26 maj. Kustlabb Stercorarius parasiticus Dvärgmås Larus minutus Under flyttningen observerades inte mindre än 131 kustlabbar. I antalet ingår inte stationära eller kringflygande individer. De kustlabbar som flyttade förbi den sydligaste observationsplatsen Södra Björkön flög jämförelsevis nära observationsplatsen, en del till och med över eller intill. Liknande observationer gjordes i Bredskärets sund, där knappt 10 flyttande kustlabbar flög mot nordost från mitten av sundet. Några flyttande kustlabbar observerades också rakt ovanför den planerade vindkraftsparken flytthöjden var cirka 200 300 meter. Sammanlagt observerades 37 flyttande dvärgmåsar. En stor flock med 11 fåglar observerades i Replotsundet den 24 maj. I övrigt gällde observationerna i allmänhet enstaka fåglar. Observationerna närmast projektområdet gjordes bl.a. på Södra Björkön och Bredskäret. Skrattmås Larus ridibundus VU Fiskmås Larus canus Det totala antalet individer som flyttade eller tros ha stannat under flyttningen uppgick till cirka 2 500 stycken. Det största antalet, 940 flyttande fåglar, räknades i Storkors fiskehamn i Korsnäs den 21 april. Vid spetsen av Bredskärets udde fanns i slutet av april även en stationär flock med knappt 400 fåglar. Vid Bergö fiskhamn observerades som mest cirka 150 fåglar på en dag. Av dessa var åtminstone en del stationära fåglar. Skrattmåsens huvudflyttrutt går längs kusten mot norr. Stora flockar med tusentals skrattmåsar under april har på 2000-talet rapporterats bl.a. i Västanlid i Korsnäs. Att huvudflyttrutten ligger vid fastlandskusten stöds också av uppgifter om flyttuppföljningen från Malax år 2009. Mellan den 5 och 8 april 2009 observerades bl.a. i Majorsbacken i Malax 519 respektive 361 fåglar flytta på en dag. Under dessa dagar flyttade fåglarna ganska långt västerut sett från observationsplatsen (++ ++++), dvs. flyttflockarna flög då ungefär över Bredskärets sund och därifrån österut över ett cirka två kilometer brett område. Endast 716 flyttande individer observerades. Av de fåglar som observerades vid Bergö fiskhamn flög drygt 100 över ön, en aning norr om projektområdet. Även i Bredskärets sund observerades flyttande fiskmåsar. Flyttflockarna flög norrut ungefär från mitten av sundet.

26 Silltrut Larus fuscus VU Gråtrut Larus argentatus Havstrut Larus marinus Man observerade 26 flyttande silltrutar, varav 12 vid Bergö. De 5 fåglar som observerades vid Bergö fiskhamn flyttade alla öster om fiskhamnen på nära håll. De fåglar som observerades i Bredskärets sund följde alla den östra stranden. Endast 333 flyttande individer observerades. Gråtruten flyttar i början av våren, och huvudflyttningen var redan över då uppföljningen inleddes. Inga flyttande gråtrutar observerades vid den planerade vindkraftsparken. Man observerade 45 flyttande individer, varav 12 stycken vid Bergö fiskhamn den 21 april. Dessa flyttade på måttligt avstånd öster om fiskhamnen, dvs. mycket nära den nordvästra kanten av projektområdet. Man kan anta att t.ex. måsfåglar flyger över Tallörsbådan till Bredhällan, där de landar. Åtminstone på våren lockas måsarna till Bredhällan av de fiskar som vandrar upp i grunda vikar för att leka. Skräntärna Sterna caspia Fisktärna Sterna hirundo Under uppföljningen observerades endast 4 flyttande skräntärnor alla observationer av skräntärnor kommer från Klobbskat i Replot. Endast 11 fåglar som fastställdes vara fisktärnor observerades under flyttningen. Silvertärna Sterna paradisaea Under uppföljningen observerades sammanlagt 547 flyttande silvertärnor. Nästan alla observationer gjordes vid Södra Björkön eller Klobbskat i Replot. Fisk-/silvertärna Sterna hirundo/paradisaea Tordmule Alca torda Under flyttningen observerades 1 303 tärnor som inte kunde artbestämmas. Under samobservationen av kvällsflyttningen den 24 maj observerades cirka 500 flyttande tärnor i Bergös omgivning. Av dessa observerades cirka 300 vid fiskhamnen och 227 i Bredskärets sund. Inga tärnor flyttade över ön vid den tidpunkten, så det verkar som om flyttrutten går på båda sidorna om ön och följer vattendragen. Man observerade 668 flyttande tordmular, varav cirka 90 vid Södra Björkön. Flyttrutten går ute i skärgården, eftersom tordmularna redan vid Södra Björkön flyttade på tämligen långt avstånd i väster (avstånd ++). Likaså vid Klobbskat i Replot går flyttningen ganska långt från stranden. Tordmulens häckningskolonier finns bl.a. i Rönnskärs skärgård (över 300 revir). Vid Bergö observerades några tordmular fiska regelbundet utanför fiskhamnen.

27 Tobisgrissla Cepphus grylle Endast 26 flyttande individer observerades. Vid Bergö gjordes endast enstaka observationer av en stationär fågel i fiskhamnen samt vid Bredskäret. Skogsduva Columba oenas Man observerade 7 flyttande fåglar, varav 4 vid Bredskäret. Fåglarna följde fastlandskusten under flyttningen. Ringduva Columba palumbus Gök Cuculus canorus Tornsvala Apus apus Göktyta Jynx torquilla Under uppföljningen observerades 1 399 flyttande ringduvor. Vid Södra Björkön var antalet litet. Vid Bredskäret observerades däremot 200 300 fåglar per dag. Fåglarna flyttade norrut över sundet, så att uppskattningsvis över 80 procent av fåglarna flög förbi observationsplatsen vid uddens spets en aning mot öster. Vid Bergö fiskhamn observerades några flockar som flyttade söderut. Ännu i juni observerades några flyttande ringduvor. Dessa fåglar flyttade norrut på hög höjd (300 400 meter), först över sundet och sedan svängde de av mot nordväst. 7 individer observerades, varav en individ var en som man med säkerhet kan säga var flyttande. Vid uppföljningsplatserna observerades endast 11 flyttande tornsvalor. Man påträffade inga individer som man med säkerhet kan säga var flyttande. Individer som eventuellt flög omkring under flyttiden påträffades bl.a. vid Södra Björkön (1) och Klobbskat (2 4). I den yttre skärgården gjordes en intressant observation: 7 stationära fåglar vid Storskäret i Malax den 18 maj. Göktytan påträffades i några revir på Bergö. Spillkråka Dryocopus martius Den 21 april observerades en spillkråka som flyttade norrut vid Bergö fiskhamn. De övriga observationerna gäller sannolikt stationära fåglar. Större hackspett Dendrocopos major En flyttobservation gjordes på Klobbskat. Större hackspett påträffas normalt inte under vårflyttningen, utan den synliga migrationen inträffar vanligen på hösten.

28 Mindre hackspett Dendrocopos minor En ljudobservation gjordes på våren den 12 april vid Bredskäret denna gäller uppenbarligen en fågel med revir. Sånglärka Alauda arvensis Endast 116 flyttande sånglärkor observerades under uppföljningen. Antalet var ganska jämnt fördelat mellan de olika observationsplatserna. Ladusvala Hirundo rustica 32 flyttande ladusvalor observerades. Hussvala Delichon urbicum Endast 2 flyttande hussvalor observerades under uppföljningen. Trädpiplärka Anthus trivialis Man observerade 106 flyttande trädpiplärkor. Under observationen framhävdes att de största flyttmängderna observerades vid spetsen av uddar i skärgården, bl.a. Södra Björköns nordvästra spets och Klobbskat i Replot. Ängspiplärka Anthus pratensis Man observerade 45 flyttande ängspiplärkor. Skärpiplärka Anthus petrosus Gulärla Motacilla flava Sädesärla Motacilla alba Man observerade 8 flyttande individer, varav hela 5 stycken vid Bergö fiskhamn. Alla de observerade fåglarna flyttade längs strandlinjen. Man observerade 50 flyttande gulärlor. Man observerade 183 flyttande sädesärlor. Sidensvans Bombycilla garrulus Man observerade 186 flyttande sidensvansar. De största antalen som räknades på en dag var på Klobbskat (96 flyttande fåglar) och i Bergö fiskhamn (54 flyttande fåglar). De sidensvansar som observerades vid Bergö flyttade mot nordväst och de flög nära förbi på östra sidan om fiskhamnen.

29 Järnsparv Prunella modularis Endast 16 individer observerades under flyttningen. Rödhake Erithacus rubecula Man uppskattade att cirka 10 individer stannade vid spetsen av uddar och liknande platser under flyttningen. Svart rödstjärt Phoenicurus ochruros Fyra observationer gjordes av 3 individer: en hona den 12 april vid Klobbskat i Korsholm, en hona den 13 14 april vid Bredskäret i Korsnäs samt en hane den 18 maj vid Storskäret i Malax. År 2010 har varit rekordartat vad gäller förekomsten av svart rödstjärt. Rödstjärt Phoenicurus phoenicurus Man observerade 6 rödstjärtar som tolkades som flyttande vid Södra Björkön och Klobbskat. Stenskvätta Oenanthe oenanthe Koltrast Turdus merula Björktrast Turdus pilaris Man observerade 8 flyttande stenskvättor. Sammanlagt 38 koltrastar observerades under flyttningen. Under den livligaste dagen flyttade 18 koltrastar norrut vid Bredskäret. Av dessa flög 15 på nära avstånd öster om observationsplatsen. Sammanlagt observerades 1 384 flyttande björktrastar under uppföljningsperioden. Flyttningen vid Bergö var mycket blygsam, även under de livligaste dagarna observerades endast ett tiotal fåglar. Under den livligaste dagen vid Klobbskat observerades 756 björktrastar som flyttade mot nordväst. Taltrast Turdus philomelos Endast 22 individer som tolkades som flyttande observerades under uppföljningsperioden. Rödvingetrast Turdus iliacus Sammanlagt observerades endast 136 flyttande individer, varav 61 observerades vid färjfästet på Bredskäret. Fåglarna flyttade norrut.

30 Dubbeltrast Turdus viscivorus Sammanlagt observerades 755 dubbeltrastar. Den bästa observationen gjordes den 22 april på Klobbskat, då 409 fåglar flög mot nordväst. Även vid Bredskäret observerades gott om dubbeltrastar: under två morgnar observerades sammanlagt 112 fåglar som flyttade norrut rakt över eller en aning öster om observationsplatsen. Som jämförelseuppgift från tidigare år kan nämnas att Södra Björkön ligger bra till på dubbeltrastens flyttrutt på denna plats har över 2 000 flyttande dubbeltrastar räknats per dag och under flera dagar i slutet av april har över 1 000 fåglar räknats per dag. Busksångare Acrocephalus dumetorum En observation gjordes av en individ som stannat under flyttningen i maj. Observationsplatsen låg cirka 2 kilometer norr om vindkraftsområdet. Fågeln sjöng och sökte aktivt föda i björkplanteringen. Biotopen är dock helt fel med tanke på ett eventuellt revir eller eventuell häckning. Ärtsångare Sylvia curruca Få flyttobservationer gjordes. Endast 5 flyttande fåglar eller fåglar som stannat under flyttningen påträffades vid Södra Björkön och Klobbskat. Lundsångare Phylloscopus trochiloides Tack vare de exceptionellt varma luftströmmarna från sydost anlände ett rekordstort antal lundsångare till Finland på våren 2010. Även på Bergö observerades arten nästan dagligen i maj juni. En del av reviren var permanenta, men det var tydligt att en del av de observerade individerna var sådana som stannade och sjöng under flyttningen. Dessa individer fortsatte flyttningen redan under de följande dagarna. Av de observerade lundsångarna tros 2 ha stannat under flyttningen. Båda observerades på de sydvästra delarna av Bergö. Gransångare Phylloscopus collybita Inga flyttobservationer gjordes. Grå flugsnappare Muscicapa striata Endast 2 flyttobservationer gjordes: en individ vid Södra Björkön respektive Klobbskat. Mindre flugsnappare Ficadula parva Två observationer gjordes. På morgonen den 18 maj observerades en sjungande fågel i tät granskog vid Kalvskär på Bergö. Under de följande morgnarna hördes fågeln inte längre, och därför tros individen ha stannat till under flyttningen. Den 15 juni observerades likaså en sjungande individ vid Långviksskäret på de södra delarna av Bergö. Trots försök kunde man inte se fågeln. Även denna individ tros ha stannat under flyttningen.