Verksamhetsplan. Barn och utbildningsnämnden. Säffle Kommun

SÄFFLE KOMMUN Barn- och utbildningsnämnden Datum 2013-11-21 Dnr. Bu 2013-425 1(29) Verksamhetsplan Barn och utbildningsnämnden Säffle Kommun 2014 Antagen av barn- och utbildningsnämnden 128 den 11 december 2013 SÄFFLE KOMMUN Postadress Besöksadress Telefon 0533-68 16 53 vx Organisationsur 212000-1900 Barn- och utbildningsförvaltningen Industrigatan 10 A Fax 0533-131 54 Bankgiro 883-0150 Barn- och utbildningskontoret E-post barnutbildning@saffle.se PlusGiro 7 69 59-6 SE-661 80 Säffle

fritidshem Datum 2013-11-21 2(29) Innehåll 1. Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsplan 2014... 4 2 3 1.1 Barn- och utbildningsnämndens identifierade utvecklingsområden...4 1.2 Förutsättningar...6 1.2.1 Styrning och ledning, ansvarsfördelning...6 1.2.2 Barn och elever... 7 1.2.3 Gruppers storlek...7 1.2.4 Personal personaltäthet, kompetens... 7 1.2.5 Hur resurser fördelas och används...8 1.2.6 Lokaler, utrustning och miljö...9 Övergripande mål och riktlinjer... 11 i 2.1 NORMER OCH VARDEN...11 2.1.1 Mål...11 2.1.2 Utvärderingmetoder...12 2.1.3 Utvecklingsinsatser...12 2.2 UTVECKLING OCH LÄRANDE/KUNSKAPER...13 2.2.1 Mål...13 2.2.2 Utvärderingmetoder...14 2.2.3 Utvecklingsinsatser...14 2.3 BARNS INFLYTANDE/ELEVERS ANSVAR OCH INFLYTANDE...15 2.3.1 Mål...15 2.3.2 Utvärderingmetoder...15 2.3.3 Utvecklingsinsatser...16 2.4 FÖRSKOLA/SKOLA OCH HEM...16 2.4.1 Mål...16 2.4.2 Utvärderingmetoder...16 2.4.3 Utvecklingsinsatser...16 2.5 SAMVERKAN MED FÖRSKOLEKLASSEN, SKOLAN OCH FRITIDSHEMMET/ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN...17 2.5.1 Mål...17 2.5.2 Utvärderingmetoder...17 2.5.3 Utvecklingsinsatser...17 2.6 SKOLAN OCH OMVÄRLDEN/UTBILDNINGSVAL ARBETE OCH SAMHÄLLSLIV...17 2.6.1 Mål...17 2.6.2 Utvärderingmetoder...18 2.6.3 Utvecklingsinsatser...18 2.7 BEDÖMNING OCH BETYG...19 2.7.1 Mål...19 2.7.2 Utvärderingmetoder...19 2.7.3 Utvecklingsinsatser...19 2.8 MUSIKSKOLAN...19 2.8.1 Utvärderingsmetoder...20 2.8.2 Utvecklingsinsatser...20 2.9 FÖRSKOLECHEFENS/REKTORNS ANSVAR...20 2.9.1 Delegationsbeslut...20 2.9.2 Förskolechef och rektors pedagogiska ledarskap...:...20 2.9.3 Rektors ledning och utveckling av verksamheten...21 2.10 KOSTVERKSAMHETEN...22 2.10.1 Mål...22 2.10.2 Utvärderingsmetoder...22 Näringsberäkningar slca genomföras årligen via ett kostdataprogram...22 2.10.3 Utvecklingsinsatser...22 Organisationens utvecklingsbehov... 23 3.1 Anpassning av utbildningsverksamheten...23 3.1.1 Mål...23 3.1.2 Utvecklingsinsatser...23

modersmålet särskolan fritidshem Datum 2013-11-21 3(29) i i i 3.2 Rätt till utbildning...23 3.2.1 Mottagande...23 3.2.2 Särskilda undervisningsgrupper...24 3.2.3 Lärares behörighet igrund- och gymnasiesärskolan...24 3.2.4 Psykologiska insatser...24 3.2.5 Tillgång till skolbibliotek...25 3.3 Utredning och att behov av stöd tillgodoses...25 3.3.1 Stöd och kulturell identitet...25 3.3.2 Särskilt stöd iutvecklingen -förskolan...26 3.3.3 Särskilt stöd...26 3.3.4 Studiehandledning på modersmålet...26 3.4 TrY99het och god miljö...27 3.5 Systematiskt kvalitetsarbete...27 3.5.1 Mål...27 3.5.2 Utvärderingsmetoder...28 3.5.3 Utvecklingsinsatser...28

2013-11-21 4(29) 1. Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsplan 2014 Barn- och utbildningsnämndens (BLTN:s) verksamhetsplan för 2014 bygger på mål- och kvalitetsplanen för 2012-2015 och utgår från rubrikerna i kapitel 2 i de olika skolformernas läroplaner. Där anges de normer och värden samt de kunskaper som alla barnelever/ studerande bör ha utvecklat när de lämnar sin utbildning i Säffle kommun. BUN:s VP 2014 innehåller också huvudmannens prioriterade må1 för 2014. BiJN:s prioriterade ledstjärnor som finns imå1- och kvalitetsplanen ska därutöver utgöra utgångspunkt för enheternas verksamhetsplaner (VP) och verksamhetsredovisningar (VR). I bilaga till denna verksamhetsplan finns en aktuell bakgrundbeskrivning till BUN:s systematiska kvalitetsarbete. 1.1 Barn- och utbildningsnämndens identifierade utvecklingsområden BiJN har i egna resultatuppföljningar samt genom Skolinspektionens granskning 2012 identifierat följande brister, vilka BiJN beslutat att prioritera utvecklinsinsatser kring i verksamhetsplanen (VP) för 2014: Brister i det systematiska kvalitetsarbetet påkommunnivå då det saknas dokumenterad uppföljning och utvärdering av utbildningen gällande samtliga skol-/verksamhetsformer. Det finns ingen samlad analys av resultaten eller måluppfyllelsen på kommunnivå. Brister i det systematiska kvalitetsarbetet på enhets- och kommunnivå. Det finns endast i begränsad utsträckning uppföljningar och utvärderingar av kunskapsresultat. Isynnerhet gäller detta elevernas resultat i relation till kunskapslaven i årskurs 3 och i årskurs 6. BUN inhämtar inte resultatet av uppföljningarna på enhetsnivå gällande skolmåltidernas näringsriktighet och således finns inte ett sytematiskt kvalitetsarbete påhuvudmannanivå för att kontinuerligt säkerställa att de skolmåltider som erbjuds är näringsriktiga. Pedagoger som kan barnets språk och/eller tvåspråkiga pedagoger saknas i förskolan. Arbetet med att stödja barn med annat modersmål än svenska skiljer sig mellan olika förskolor och flera förskolor brister i arbetet med att ge barn med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera på sitt modersmål. Barn i förskolan som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling, ges inte alltid det särskilda stöd som deras speciella behov kräver. Behovet av särskilt stöd upplevs ha ökat i samband med förtätning av antalet barn i grupperna och personalen upplever att de inte alltid räcker till för att ge alla barn det särskilda stöd de är i behov av. Barnen i några av förskolorna erbjuds inte alltid en trygg och säker miljö genom att det finns säkerhetsrisker i utemiljön. Andelen elever som nått målen i alla ämnen i åk 9 (som har lägst betyget E i alla ämnen) efter läsåret 2012/2013 är på Höglundskolan 60 % och på

2013-11-21 5(29) Tegnerskolan 73 %, vilket är långt ifrån BLTN:s uppsatta må1 för läsåret 2014/2015, som säger att alla elever ska ha lägst betyget E i alla ämnen. Omkring 20 % av eleverna i åk 9är inte behöriga att söka ett nationellt gymnasieprogram, vilket kan innebära att de behöver gå fyra eller fem år i gymnasieskola. Det innebär elevernas eftergymnasiala ambitioner flyttas fram med ett till två år, till en ökad kostnad för kommunen. Det saknas kända gemensamma rutiner för att anmäla fall av diskriminering och kränkande behandling till huvudmannen och rutiner som följer författningarnas krav behöver därför utvecklas. Samtliga förskole- och skolenheter har inte planer mot diskriminering och kränkande behandling, eller så har inte planerna följts upp och reviderats. Huvudmannen ser inte till att barn och elever ges inflytande över utbildningen efter ålder och mognad. Vid ett flertal grundskolor ges eleverna i otillräcklig utsträckning inflytande över utbildningen, i synnerhet när det gäller möjligheterna till inflytande över innehållet i undervisningen. Igymnasieskolan finns brister gällande kravet på att eleverna informeras om ämnets syfte och kursens innehåll samt att läraren synliggör olika valmöjligheter till kursinnehållet. Ett fåtal elever i årskurserna 7-9 undervisas helt eller i övervägande utsträckning i någon av två kommungemensamma särskilda undervisnings-grupper. Ingen av dessa elever erbjuds undervisning i naturorienterande ämnen, vilket medfört att samtliga dessa elever har beslut om anpassad studiegång. Det finns brister i kommunens rutiner gällande mottagande och utbildning i grundsärslcolan samt kring de beslut som grundsärskolans rektor fattar på delegation av nämnden. Studiehandledning påmodersmålet ges inte alltid trots att det finns elever som är i behov av det. De IT-verktyg som skolan använder sig av kan inte fullt ut svara mot kraven på studiehandledning på modersmålet. Det finns inte tillräcklig tillgång till skolpsykolog i elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete. Några skolor saknar sådan tillgång till skolbibliotek som gör det möjligt att kontinuerligt använda biblioteket som en del av elevernas utbildning. Med skolbibliotek avses en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställts till elevernas och lärarnas förfogande. I några fritidshem finns inte rutiner för arbetet med att upptäcka och anmäla till rektor om en elev uppvisar svårigheter i sin situation i fritidshemmet. Möjligheterna att tillgodose behovet av särskilt stöd i fritidshem varierar och det finns elever som är i behov av särskilt stöd och som enligt åtgärdsprogram är i behov av detta under skoltid såväl som under fritidshemstid, men det är inte alltid dessa elever ges det särskilda stöd de är i behov av under fritidshemstiden. Alla rektorer leder och samordnar inte det pedagogiska arbetet i fritidshemmen och alla tar inte ansvar för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen och utgår ifrån de nationella styrdokumenten. Rektorerna efterfrågar forum där rektorerna gemensamt diskuterar frågor som rör fritidshemmen och dess utveckling. Huvudmannen använder inte lärare som har en utbildning som är avsedd för den undervisning som läraren bedriver genom att det saknas lärare med behörighet att undervisa i gt-undsär- samt gymnasiesärskolan.

2013-11-21 6(29) Utbildningsverksamheten behöver i mycket högre utsträckning använda IT som pedagogiskt verktyg för att ge en högre måluppfyllelse och ITsatsningar måste ha fokus på lärande och medskapande. 1.2 Förutsättningar Förutsättningarna för utbildningens och kvalitetsarbetets genomförande är viktiga för resultat och måluppfyllelse på alla nivåer. Huvudmannen är ytterst ansvarig för att organisera utbildningen samt för att följa upp och utvärdera måluppfyllelsen för att vid behov kunna förbättra verksamheten så att målen uppfylls. Förskolechefer och lektorer och personal ansvarar för att tillämpa skollag, läroplaner, ämnesplaner och kursplaner samt övriga bestämmelser. 1.2.1 Styrning och ledning, ansvarsfördelning Barn-och utbildningsnämnd Samordningsavdelning Vuxenutbildning Musikskola Kostenhet SFI Förskola Familjeda hem g Förskoleklass Grundskola Grundsärskola Fritidshem Gymnasieskola Gymnasiesärskola I Säffle kommun finns 10 kommunala och 5 fristående förskolenheter. De kommunala förskalenheterna leds av 4 förskolechefer. Vidare finns 9 kommunala grundskolor, varav 8 med tillhörande fritidshem. För dessa grundskolor, som på olika sätt har indelats i skolområden, ansvarar 5 rektorer. Grundsärskolan finns vid 2 skolor, och har en gemensam rektor. I kommunen finns en fiistående grundskola, årskurserna 1-6, med förskoleklass samt tillhörande fritidshem. Vid det kommunala Herrgårdsgymnasiet, som indelats i två skolenheter, erbjuds gymnasieutbildning vid 5 nationella program och Introdulctionsprogram samt fr o m läsåret 2014/2015 även Naturvetenskapsprograimnet. Dessutom erbjuds gymnasiesärskola rned Fordonsprogrammet. Säffle kommun erbjuder därutöver samtliga nationella och Introduktionsprogram i gymnasiesärskolan isamverkan med kommunerna i Värmlands 1än och Åmåls kommun. Skolenheterna vid Herrgårdsgymnasiet leds av 2 rektorer.

2013-11-21 7(29) Vuxenutbildningen i Säffle kommun (Lärcenter) som utgör en skolenhet, leds av en rektor och erbjuder såväl kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning för vuxna, på både grundläggande och gymnasial nivå. Vuxenutbildningen erbjuder också utbildning i svenska för invandrare (SFI). 1.2.2 Barn och elever Verksamhetsform Beräknat antal barnelever/studerande 2014 Förskola Familjedaghem 1-5 år 3 Fritidshem 595 Förskoleklass 150 Grundskola Grundsärskola 19 Gymnasieskola Gymnasiesärskola 20 Vuxenutbildning 5 5 0 Särskild utbildning för vuxna, grundläggande nivå Särskild utbildning för vuxna, gymnasial nivå SFI 100 606 (inkl. asylsökande barn 3-5 år) 1390 (samt 60-70 asylsökande elever) 530 (16-19 åringar i Säffle kommun) 7 7 1.2.3 Gruppers storlek Antal inskrivna barn/avdelning 2010 2011 2012 Säffle K-grupp Säffle K-grupp Säffle K-grupp Förskola 16 17 17,4 17,2 17,5 17,4 Fritidshem 29,5 35,4 29,8 36,4 26,5 36,1 1.2.4 Personal personaltäthet, kompetens Antal ifzskrivna barn/elever pe~~ tcrsarbeta~~e 2010 2011 2012 Säffle K- grupp Säffle K-grupp Säffle K-grupp Förskola 5,3 5,4 5,6 5,5 5,8 5,6 Fritidshem 18,2 19,9 13,5 12,0 12,9 12,5 Förskoleklass per 100 elever 8,8 6,8 8,9 7,0 Förskoleklass 5,7* 15,1

2013-11-21 8(29) Grundskola per 100 elever 8,7 8,8 9,2 8,6 Grundskola 11,3 11,8 Gymnasieskola per 100 elever 11,5 9,7 11,2 93 Gymnasieskola 8,4 10,7 * fehapporterat Andel årsarbetare (%) med pedagogisk högskoleutbildning 2010 2011 2012 Säffle K- ~'upp Säffle K-grupp Säffle K-grupp Förskola 60 59 64 60 70 61 Fritidshem 81 68 82 66 88 66 Förskoleklass 100 92 91 91 92 89 Grundskola 95 89 91 90 89 90 Gymnasieskola 75 76 78 79 73 80 1.2.5 Hur resurser fördelas och används Säffle kommun har en gemensam resursfördelningsmodell tfll förskola, förskoleklass, grundskola, fritidshem och grundsärskola, där största delen av de ekonomiska resurserna utgår i grundbeloppet. Grundbeloppet viktas utifrån volym och ålder, men tar även hänsyn till föräldrars utbildningsnivå och andel barn/elever med utländsk bakgrund genom en socioekonomisk viktning. En mindre del av grundbeloppet fördelas till små enheter. Grundbelopp viktning Volym och ålder Socioekonomisk viktning Förskola: 99 % av grundbeloppet Övriga: 95 % av rundbelo et I~ iterie 1: 15 % av ovan 99 %resp. 95 Föräldrars utbildningsnivå påresp. förskola skola i förhållande till den genomsnittliga utbildningsnivån ikommunen Kriterie 2: Andel barnelever med utländsk bakgrund på 10 % av ovan 99 %resp. 95 respektive förskola skola i förhållande till andel bai~/elever med utländsk bakgrund i kommunen Liten enhet Förskola < 25 barn Ca 1 % av grundbeloppet

2013-11-21 9(29) Förskoleklass < 10 elever Ca 5 % av grundbeloppet Grundskola < 80 elever " Grundsärskola < 5 elever " Fritidshem c 35 elever " Tilläggsbelopp För barnelever som har ett omfattande behov av särskilt stöd kan genom ett äskningsförfarande, resurs erhållas efter individuell prövning. Tilläggsbelopp kan också erhållas för elever som deltar i modersmålsundervisning i grundoch grundsärskola. Kostnader per inskrivet barn/elev 2010 2011 2012 Säffle K- Säffle K- Säffle K- g~'upp g~'upp gl upp Förskola 112 700 117 800 115 500 115 300 117 000 117 800 Fritidshem 31 100 34 500 31 500 33 600 32 500 33 200 Förskoleklass 49 300 52 100 48 700 53 100 58 400 54 400 Grundskola - totalt 85 200 86 400 89 800 84 100 92 700 87 100 -undervisning 46 300 42 800 48 600 44 200 50 100 45 700 - lokaler 16 400 17 400 17 900 16 500 18 400 16 700 Gymnasieskola - undervisning 64 800 49 400 67 500 48 700 70 600 53 200 - lokaler 23 500 20 800 23 400 20 200 25 200 21 600 1.2.6 Lokaler, utrustning och miljö Barn- och utbildningsnämnden bedriver i dag sin verksamhet i lokaler utspridda i alla kommunens delar och under hösten 2012 genomfördes en lokalrevision som omfattade alla grundskolor och förskolor i Säffle kommun. För Gymnasieskolan och det vina lärandet planeras en likande lokalutredning under våren 2014. Lokalutredningen visar på att kommunen disponerar ungefär 35 000 kvadratmeter grund- och förskolelokaler. Syftet är att lokalerna ska stödja kommunens verksamheter och bidra till att de når sina må1 i en ändamålsenlig och säker verksamhetsmiljö och till så låga kostnader som möjligt. Förskola bedrivs idag i kommunal regi i följande lokaler: Geografisk placering Säffle tätort ~ Förskola ~ Förskolan Annelund Förskolan Illern Förskolan Kyrkmyren ' Förskolan Pluto Förskolan Sund i~ Förskolan Enen Värmlands Nysäter Kila _~~~_~_~_ ~ Förskolan Fiskarberget Svarsskog ~ Förskolan Rävgården

2013-11-21 10(29) Botilsäter Värmlandsbro Förskolan Solkatten Förskolan Särgården - - Grundskola i kommunal regi bedrivs i följande lokaler: Geografisk placering Säffle tätort Skolenhet Höglundaskolan F-6 Höglundaskolan 7-9 Lugnadalskolan F-3 f Tingvallaskolan F-6 ~._. ~ ~a _v=~..~.~.. Tegnerskolan 7-9 -- _- Värmlands Nysäten_ ~ Nysatens skola F-6 - -~---- Tveta ' Tveta skola F-6 Svanskog_ ~_ Svanskogs skola F-6 - - -- _ - Botilsätet i Botilsäters skolaf-6 Värmlandsbro # Varmlandsbro skola F-6 ', Fritidshem bedrivs påföljande platser: Enhet med fritidshemsverksamhet Säffle tätort Lugnadalskolan Tingvallaskolan Väi Inlands Nysäten (Nysätens skola ~~ Tveta ' Tveta skola Kila _ g~~ ~~rts^~t ;Fiskarbergets Förskola och fritidshem Svanslog Svanskogs skola Botilsäter J Botilsäters skola - Värmlandsbro Värmlandsbro skola Beträffande gymnasiet så disponeras Herrgårdsskolans lokaler samt olika industrilokaler itätortens södra delar. Eftersom inte lokalutredningen är påbörjad ännu, har vi ännu ingen exakt översikt. Det vuxna lärandet sker i huvudsak i hyrda lokaler vid Forskningen. Resultatet av lokalrevisionen som genomförts vid för- och grundskolan visar att det råder balans mellan förskolans behov av och tillgång till lokaler och att lokalanvändningen ligger på normala nivåer. När det gäller lokaler för grundskolan finns ett teoretiskt överskott på ca 10 000 kvadratmeter jämfört med en effektiv lokalanvändning. För närvarande planeras insatser i bl a Nysäten och Svanskog som innebär samordning av verksamheter och avveckling av lokaler. Inom de närmaste åren planeras också en flytt av Höglundaskolans högstadieelever till Tegnerslcolan samt en avveckling av Lugnadalsskolan och flytt av dessa elever till Höglundaskolan, som planeras bli en F-6 skola. Redovisad landsbygdsutredning 2013, ska ligga till grund för fortsatt planering avseende skolverksamheten inom grundskolan.

2013-11-21 11(29) 2 Övergripande mål och riktlinjer 2.1 NORMER OCH VÄRDEN 2.1.1 Mål Inga barn/elever/studerande i Säffle kommuns utbildningsverksamhet upplever att de känner sig diskriminerade eller utsatta för kränkande behandling. (Kommunstrategi: Lärande människor) Barn och ungdomar hax trygga och goda uppväxtvillkor. (Folkhälsoplanen punkt 3) Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och doping. (Folkhälsoplanen punkt 11) Förskolor och skolor arbetar för att förebygga övervikt bland barn och unga samt främjar goda matvanor. (Folkhälsoplanen, punkt 10) Mått: Det finns aktuella planer mot dislc~iminering och kränkande behandling på varje förskola, förskoleklass, grundskola, fritidshem, gymnasieskola och vuxenutbildning. Mått: På samtliga förskolor, skolor och fritidshem finns rutiner som säkerställer att förskolechef/rektor får kännedom om att ett barn/elev/ studerande anser sig ha blivit utsatt för diskriminering eller kränkande behandling. Mått: Andelen anmälningar från förskolechef/rektor till huvudmannen minskar över tid. (Kommunstrategi: Lärande människor) Mått: Andelen anmälningsärenden till Skolinspektionen/ BEO gällande diskriminering och kränkande behandling minskar över tid. (Kommunstrategi: Lärande människor) Mått: Ingen vårdnadshavare upplever att deras barn utsätts för diskriminering eller lcränlcande behandling. Mått: Att förskolechef/rektor anmäler anmälda kränkningar och diskriminering till huvudmannen och utreder skyndsamt omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna samt i förekommande fall vidtar de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Mått: Barn- och utbildningsförvaltningen utvecklar befintliga och nya samverkansformer isyfte att skapa förutsättningar för att ge barn och unga trygga och goda uppväxtvillkor. Mått: Skolan följer upp och agerar i enlighet med tobakslagens bestämmelser avseende skolor. Mått: Förskolor och skolor slca arbeta i enlighet med det länsgemensamma strategidokumentet för att förebygga övervikt bland barn och unga samt främj a goda matvanor.

2013-11-21 12(29) 2.1.2 Utvärderingmetoder Förskolechef/rektor ska sammanställa statistik över de till BiJN anmälda fall av diskriminering och kränkande behandling per enhet. Statistiken ska följas analyseras och redovisas för BUN i samband med VR. Förvaltningen slca sammanställa statistik över de till BUN anmälda fall av diskriminering och kränkande behandling. Statistiken ska följas upp både per enhet och totalt, analyseras och redovisas för BiJN i samband med VR. Förskolechef/rektor ska sammanställa statistik över antalet anmälningsärenden till Skolinspektionen/BEO. Statistiken ska följas upp per enhet, analyseras och redovisas för BiJN i samband med VR. Förvaltningen ska sammanställa statistik över antalet anmälningsärenden till Skolinspektionen/BEO. Statistiken ska följas upp både per enhet och totalt, analyseras och redovisas för BUN i samband med VR. Övriga utvecklingsinsatser nedan ska redovisas till BLTN i samband med VR. 2.1.3 Utvecklingsinsatser Förskolechef/rektor skata ansvar för att respektive skolform/verksamhet tydliggörs i de framtagna planerna mot diskriminering och kränkande behandling. Förskolechef/rektor ska diarieföra och skicka de uppdaterade/beslutade planerna mot diskriminering och kränkande behandling på sina enheter till BUN årligen. Förskolechef/rektor ska följas de av BLTN och förvaltningens framtagna rutiner gällande upprättande av planer mot diskriminering och kränkande behandling samt anmälningar av sådana ärenden. Förskolechef/rektor skata ansvar för att personalen känner till och följer de rutiner för anmälan av diskriminering och kränkande behandling till förskolechef/rektor som gäller på den egna enheten. Förskolechef skata ansvar för att vårdnadshavare involveras i och känner till den egna förskolans plan mot dislci7minering och kränkande behandling. Rektor skata ansvar för att vårdnadshavare och elever involveras i och känner till den egna skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Förskolechef/rektors ska ta ansvar för att utredningar gällande diskriminering och kränkande behandling följer de av förvaltningen framtagna rutinerna. Förskolechef/rektor ska utveckla arbetet på enheterna i enlighet med den av förvaltningen antagna barn- och elevhälsoplanen. Förskolechef/rektor ska utveckla enheternas förebyggande arbete när det gäller diskriminering och kränkande behandling. Under 2014 ska ett enkätverktyg utformas till elever i förskoleklass samt till ett urval av barnelever/studerande i fritidshem, grundskolans och gymnasieskolans årskurser samt i vuxenutbildning, där bl a frågor om trygghet/

2013-11-21 13(29) diskriminering och kränkande behandling ska ingå. Resultaten ska sammanställars och presenteras för BUN i samband med VR. Under 2014 ska ett enkätverktyg utformas till vårdnadshavare i förskoleklass samt till ett urval vårdnadshavare i fritidshem och grundskolans årskurser där bl a frågor om trygghet/disl~iminering och kränkande behandling ska ingå. Resultaten ska sammanställars och presenteras för BUN i samband med VR. Förskolans och fritidshemmets nuvarande enkäter till vårdnadshavare ska kompletteras för att täcka in detta område. Barn- och utbildningsförvaltningen ska utveckla samverkan med socialförvaltningen kring mötesplatser för yngre- och äldre åldrar. Barn- och utbildningsförvaltningen ska arbeta i det gemensamma projektet med socialförvaltningen gällande utvecklingen av ett bättre arbete med elever med hög frånvaro. Skolan arbetar aktivt med strategier, metoder och insatser kring ANDT och i enlighet med tobakslagens bestämmelser. 2.2 UTVECKLING OCH LÄRANDE/KUNSKAPER 2.2.1 Mål Samtliga barn/elever/studerande har tillgång till stimulerande miljöer som främjar lärande och utveckling. (Kommunstrategi: Lärande människor) Barns/elevers fysiska aktivitet i förskola och skola ökar. (Folkhälsoplanen punkt 9) Mått: Ledningen arbetar aktivt för att realisera BLTN:s ledstjärnor. Mått: Den dagliga mängden rörelse och fysisk aktivitet inom förskola och skola ökar. (Folkhälsoplanen) Mått: Förskolan utvecklar särskilt barns språkliga, matematiska och tekniska förmågor för att bidra till att de når BLJN: s mål i åk 3. (Kommunstrategi: Lärande människor) Mått: Förskoleklassen stimulerar elevernas utveckling och lärande, förbereder dem för fortsatt utbildning samt bidrar till att de når BiJN:s må1 i åk 3. Mått: Fritidshemmet kompletterar utbildningen i förskoleklass, grund- och grundsärskola och bidrar till att eleverna når målen i åk 3 och 6. Mått: Alla elever i åk 3 har godkänt på nationella proven i svenska/svenska som andraspråk och matematik, läsåret 2013/14. Mått: Alla elever i åk 6 och åk 9 har lägst betyget E i samtliga ämnen, läsåret 2013/14. (Kommunstrategi: Lärande människor) Mått: Kommunens genomsnittliga meritvärde i åk 9är bland de 25 procent bästa kommunerna i riket, läsåret 2013/14. (Kommunstrategi: Lärande människor)

2013-11-21 14(29) Mått: Alla gymnasieelever på nationellt yrkesprogram når kraven för en yrkesexamen. (Kommunstrategi: Lärande människor) Mått: Alla gymnasieelever på ett nationellt högskoleförberedande program når kraven för en högskoleförberedande examen. (Kommunstrategi: Lärande människor) Mått: Alla gymnasieelever som har avslutat ett introduktionsprogram har en plan för och tillräckliga kunskaper för fortsatt utbildning, eller är förberedda för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Mått: Det vu~~na läraridet stimulerar till ett livslångt lärande, personlig utveckling och delaktighet i samhällsutvecklingen. Mått: Andelen elever som i åk 9 som har minst betyget C i matematik och teknik ökar över tid. (Kommunstrategi: Rigga för utveckling) 2:2.2 Utvärderingmetoder Förskolechef/rektor tar ansvar för att samla in resultat, analysera samt bedöma måluppfyllelsen av målet och måtten ovan. Resultaten ska följas upp per enhet, analyseras och redovisas för BUN i samband med VR. Förvaltningen ska sammanställa resultaten ovan av enheternas resultat, analys samt bedöma måluppfyllelsen. Resultaten ska följas upp, analyseras och redovisas för BiJN i samband med VR. Rektor ansvarar för att grundskolan följer upp resultaten per årskurs samt följer resultaten per årskurs över tid. Förvaltningen ansvarar för att följa resultaten för grundskolan på saimna sätt. Övriga utvecklingsinsatser nedan ska redovisas till BIJN i samband med VR. 2.2.3 Utvecklingsinsatser Förskolan ska fokusera på utvecklingsinsatser som utvecklar barnens kunskap och kompetens kring teknik och naturvetenskap (se även 2.3 Barns inflytånde%zevernas ansvar och inflytande). Prioriterade utvecklingsområden Ut~~eckla arbetet med modersmål och mottagande av nyanlända: - Förskolans arbete med stöd i modersmålet och kulturell identitet. - Modersmålsundervisning igrund-och gymnasieskolan. - Studiehandledning påmodersmålet igrund- och gymnasieskolan. - Svenska som andraspråk i grund- och gymnasieskolan. - Utveckla förvaltningens organisation kring mottagande av nyanlända barnelever/studerande. - Utarbeta förvaltningsövergripande rutiner för mottagande av asylsökande och folkbokförda barnelever/studerande med annat modersmål och kulturell identitet. Öka kompetensen: - inom det specialpedagogiska området - gällande inkluderande arbetssätt

2013-11-21 15(29) - kring lösningsfokuserat förhållningssätt. Utveckla arbetet för att använda IT som pedagogiskt verktyg: - Arbetet med att förse alla verksamheter med funktionella IT-verktyg ska intensifieras - Insatser ska genomföras för att ge alla pedagoger möjlighet att använda IT som ett naturligt pedagogiskt verktyg - Alla IT-satsningar ska ha fokus på lärande och medskapande - Under 2014 ska Läxportalen edwise vara införd i förskolan och grundskolan. Fortsätta utveckla barn- och utbildningsförvaltningens samverkan med socialförvaltningen isyfte att stötta arbetet med utsatta barn/elever. 2.3 BARNS INFLYTANDE/ELEVERS ANSVAR OCH INFLYTANDE 2.3.1 Mål Barns/elevers/studerandes inflytande och motivation ökar förståelsen för utbildningens och kunskapens betydelse för det livslånga lärandet med fokus främst på teknik och entreprenöriellt lärande. (Kommunstrategi: Rigga för utveckling samt Folkhälsoplanen punkt 1) Mått: Elever/studerande upplever att de ges möjlighet att efter ökande förmåga, påverka undervisningens innehåll och arbetssätt. (Kommunstrategi: Rigga för utveckling.) Mått: Eleverna i gymnasieskolan upplever att de får tillräcklig information om ämnets syfte och kursens innehåll samt att läraren synliggör olika valmöjligheter till kursinnehållet. Mått: Eleverna ska stimuleras att med aktivitet och nyfikenhet lösa problem och omsätta ideer i handling. Mått: Fungerande och utvecklande klass- och elevråd ska finnas på varje skola. Mått: Vårdnadshavare upplever att deras barn ges möjlighet att efter ökande förmåga, påverka verksamhetens/undervisningens innehåll och arbetssätt. (Kommunstrategi: Rigga för utveckling) 2.3.2 Utvärderingmetoder Under 2014 ska ett enkätverktyg utformas till elever, där bl a frågor om barns/elevers/studerandes inflytande ska ingå. Resultaten ska sammanställars och presenteras för BiTN i samband med VR. Övriga utvecklingsinsatser nedan ska redovisas till BLTN i samband med VR.

2013-11-21 16(29) 2.3.3 Utvecklingsinsatser NTA-utbildningar ska genomföras inom förskola och grundskola. Pedagoger i samtliga skolformer och fritidshem ska ges ökad kompetens för att använda entreprenörskap som ett pedagogiskt förhållningssätt. Pedagoger i samtliga skolformer och fritidshem ska stimulera färdigheter och förmågor i undervisningen som lägger grunden för entreprenörskap. Pedagoger i samtliga skolformer och fiitidshem ska stimulera eleverna att med aktivitet och nyfikenhet lösa problem och omsätta ideer i handling. Säffle Science Center (SSC) ska under perioden 2014-2015 utvecklas. I första steget ska huset byggas med de investeringsmedel KF avsatt för 2014 och 2015. Under byggnationen av SSC, ska förvaltningen planera och förbereda genom t ex visningsmiljöer gällande välfärdsteknologi, ny byggnadsteknologi och förnyelsebara energikällor. 2.4 FÖRSKOLA/SKOLA OCH HEM 2.4.1 Mål Andelen vårdnadshavare som är nöjda med grundskola och fritidshem ska öka över tid. Andelen vårdnadshavare som är nöjda med förskoleklass och grundskola ska öka över tid. Barn och ungdomar har trygga och goda uppväxtvillkor. (Folkhälsoplanen punl~t 3) se även punl~ten 2. 1. 2.4.2 Utvärderingmetoder Under läsåret 2013/2014 ska barn- och utbildningsförvaltningen följa upp enkäter till vårdnadshavare. Resultatet ska sammanställas och presenteras för BiJN i samband med VR. 2.4.3 Utvecklingsinsatser Under 2014 ska ett enkätverktyg utformas till vårdnadshavare i förskoleklass samt till ett urval vårdnadshavare i grundskolans årskurser dä1 bl a frågor om samverkan och kontakter med hemmen ska ingå. Förskolan, grund- och gymnasieskolan ska arbeta aktivt för att öka informationen till hemmen samt ge hemmen ökade möjligheter till medverkan i förskolan och skolans verksamhet i syfte att ge föräldrar ökat stöd i samverkan med förskola och skola.

2013-11-21 17(29) 2.5 SAMVERKAN MED FÖRSKOLEKLASSEN, SKOLAN OCH FRITIDSHEMMET/ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN 2.5.1 Mål Stärka samarbetet mellan förskola, förskoleklass, årskurs 1-3 samt fritidshem med särskilt fokus på specialpedagogik och IT för att alla elever ska nå målen i årskurs 3. Stärka samarbetet mellan grundskola och gymnasieskola i Säffle kommun. Utveckla samarbetet mellan gymnasiet och vuxenutbildningen avseende nytt koncept för att öka attraktionskraften för vård- och omsorgsprogrammet. Utveckla distansutbildning som gymiar flexibel utbildning. 2.5.2 Utvärderingmetoder Utvecklingsinsatserna nedan ska, om ingen annan tidsgräns anges, redovisas till BIIN i samband med VR. 2.5.3 Utvecklingsinsatser Utveckla kommunala nätverk, pedagogiska forum och mötesplatser mellan pedagoger i olika skol-/verksamhetsformer för erfarenhetsutbyte och för att lära av varnadra. Se också punkten 2.9.2 Förskolechefs och rektors pedagogiska ledarskap. Ta fiam förvaltningsövergripande rutiner för övergången mellan förskola och förskoleklass samt mellan förskoleklass och grundskolans årskurs 1. En långsiktig handlingsplan ska tas fram i syfte att utveckla ett närmare samarbete mellan gymnasieskolan och Lärcenter för att möjliggöra ett stort kursutbud på programnivå. 2.6 SKOLAN OCH OMVÄRLDEN/UTBILDNINGSVAL ARBETE OCH SAMHÄLLSLIV 2.6.1 Mål Huvudmannens prioriterade må1 %r 2014: Andelen elever som i åk 9 som har minst betyget C i matematik och teknik ökar över tid. Eleverna får tillgång till kulturens alla uttrycksformer och möjligheter till eget skapande.

2013-11-21 18(29) Lärcenter och Herrgårdsgymnasiet isamverkan är en lokal och regional aktör när det gäller matchnings- och etableringsmiljö för att stärka näringslivet. 2.6.2 Utvärderingmetoder Betygsstatistik redovisas per skola samt förvaltningsövergripande redovisas i samband med VR. Övriga utvecklingsinsatser nedan redovisas till BUN i samband med VR. 2.6.3 Utvecklingsinsatser Förskolan slca arbeta med att utveckla bl a barns matematiska och tekniska föi~rnågor för att bidra till att de når BiJN:s må1 i åk 3. Se även punkt 2.2.1. Grundskolan och gymnasieskolan ska delta i matematikutvecklingsarbetet 2013-2015. Förstelärare med fokus på matematikutveckling slca anställas. Förstelärare med fokus på teknik- och entreprenöriellt lärande ska anställas. Skapande skola ska stärka samverkan mellan skolan och det professionella kulturlivet samt ska visa på att kulturarbete är en möjlig framtidsväg. Teknikcollege Säffle-Åmål ska kopplas till ett långsiktigt arbete i grundskolan för att öka intresset för teknik och teknikrelaterade yrken, med extra fokus på tjejer. I samverkan med grundskola och studievägledare ska aktörerna i Teknikcollege bidra till att ytterligare synliggöra och vidareutveckla de insatser som görs. Samverkan mellan gymnasieskolan och vuxenutbildningen ska utredas i enlighet med de av BUN beslutade åtgärderna med anledning av Framtidsgruppens förslag. Säffle Science Center (Energihus) ska utvecl~las till ett centrum för utveckling, forskning och förädling av förnybar energi samt till att vara ett centrum för välfärdsteknologi inom vård- och omsorg med en lärmiljö kopplad till forskning, branscher, företag och samhällsutveckling. Samverkan mellan gymnasieskolan och vuxenutbildningen ska utvecklas i enlighet med de av BLTN beslutade utvecklingsområden gällande Vård- och omsorgsutbildningarna samt gymnasiegemensamma ämnen. Utreda förutsättningarna för Läxcenter att bli en regional aktör i en eventuell kommande frireform för vuxenutbildningen. Läscenter ska tillsammans med Herrgårdsgymnasiet samt lokala och regionala aktörer delta i ett projekt för en innovativ matchnings- och etableringsmiljö i Säffle isyfte att stärka såväl individer som näringsliv genom snabba, flexibla insatser.

2013-11-21 19(29) Matchningscentrat ska attrahera nya företag och skapa utveckling i befintligt näringsliv och ska tillsammans med Herrgårdsgymnasiet genomföra utbildning inom vård och omsorg. 2.7 BEDÖMNING OCH BETYG 2.7.1 Mål ~ Bedömning och betygssättning ska ske med utgångspunkt i de nationella kunskapskraven. 2.7.2 Utvärderingmetoder Rektor samt barn- och utbildningsförvaltningen redogör för hur planeringsarbetet pårespektive skola utvecklas för att ta sin utgångspunkt i de nationella kunskapskraven. Redogörelserna redovisas i samband med VR. Rektor samt barn- och utbildningsförvaltningen redogör för lärdomarna och resultaten av utvecklingsinsatsernakring bedömning för lärande. Redogörelserna redovisas i samband med VR. Resultatuppföljning, se även punkten 2.2.2. 2.7.3 Utvecklingsinsatser Förstelärare som ska ha fokus på betyg och bedömning ska anställas. Rektor skata ansvar för att planering av undervisningen sker utifrån de nationella kunskapskraven. Rektor skata ansvar för att samtliga elever och vårdnadshavare informeras om de nationella kunskaps- och betygskraven. Rektor ska arbeta aktivt för att betygsättningen ska bli rättvis och likvärdig. Förvaltningen och rektor ska satsa på insatser för skolans personal när det gäller: - bedömning för lärande med fokus på att utveckla kompetensen kring formativ bedömning - kollegialt lärande genom simbedömning. - Utveckling av spolans metoder när det gäller att låta eleverna synliggöra sin kunskapsutveckling - Kopplingen mellan kompetensutveckling och skolans kunskapsmål. 2.8 MUSIKSKOLAN Fler elever har tillgång till musikskolans verksamhet. BLTN:s ambition är att den kommunala musikskolan är en kulturskola senast inför läsåret 2014/15.

2013-11-21 20(29) 2.8.1 Utvärderingsmetoder Ledningen för musikskolan tar fram statistik över andelen elever i olika ålders-grupper som deltar i musikskolans verksamhet. Förvaltningen sammanställer och följer denna statistik över tid. Förvaltningen ska redovisa utredningen kring BLTN:s uppdrag att tillsammans med kulturförvaltningen utreda bildandet av en kulturskola samt förslaget om dess organisatoriska hemvist. 2.8.2 Utvecklingsinsatser Ledningen för musikskolan ansvarar för att på olika sätt marknadsföra musik-skolan för kommunens barn och ungdomar samt deras vårdnadshavare i syfte att öka andelen barn och ungdomar som deltar i musikskolans verksamhet. Baxn- och utbildningsförvaltningen ska 2014, tillsammans med kulturförvaltningen, påbörja en utredning om bildandet av en kulturskola samt ge förslag på dess organisatoriska hemvist. 2.9 FÖRSKOLECHEFENS/REKTORNS ANSVAR 2.9.1 Delegationsbeslut Samtliga de beslut som förskolechef/rektor fattar på delegation från BL1N ska anmälas till nämnden. Utvärderingsmetoder Internkontroll gällande anmälningsskyldigheten ska göras inom ramen för nämndens systematiska kvalitetsarbete och redovisas i VR. Utvecklingsinsatser Förvaltningen ansvarar för att förskolechefer/rektorer får information om rutiner gällande anmälningsskyldigheten av beslut fattade på delegation av BiJN. En introduktionsutbildning som ska ges till samtliga nyrekryterade förskolechefer/rektorer och övriga chefer inom förvaltningen, ska tas fram, där bl a anmälningsskyldigheten till nämnden ingår som en del av utbildningen (se även punkten 2.9.2). Samtliga beslut söm fattas på delegation ska skickas i original till barn- och utbildningskontoret för diarieföring och arkivering. 2.9.2 Förskolechef och rektors pedagogiska ledarskap Skapa bättre förutsättningar för förskolechef och rektor att utöva det pedagogiska ledarskapet.

2013-11-21 21(29) Utvärderingsmetoder Samtliga skolformer ska årligen följas upp med fokus på hur vä1 enheternas inre arbete fungerar och utvecklas. Redovisning per enhet ska göras till BLJN i samband med VR. Den introduktionsutbildning samt den ledarskapsutbildning med LEAN som grund som förvaltningen ska ta fram ska redovisas för BLJN i samband med VR. Samtliga förskolechefer och rektorer redovisar sitt uppdrag gällande professionella samtal professionellt lärande och enhetens inre arbete samt systematiska kvalitetsarbete ska redovisas för BLTN i samband med VR. Barn- och utbildningsförvaltningen ska i samband med VR redovisa för BiJN förvaltningens insatser för att utveckla förskolechefers/rektorers administrativa stöd. Utvecklingsinsatser En introduktionsutbildning som ska ges till samtliga nyrekryterade förskolechefer/rektorer och övriga chefer inom förvaltningen, ska tas fram. Utbildningen ska ges till samtliga chefer under 2014 samt till chefer som rekryteras framöver. Ledarskapsutbildning med LEAN som grund med fokus på de nationella målen och det systematiska kvalitetsarbetet ska tas fram och påbörjas. Samtliga förskolechefer och rektorer ska utveckla sitt arbete med att skapa forum för: Professionella samtal med möjlighet till dialog, reflektion och erfarenhetsutbyte för medarbetare på den egna enheten/de egna enheterna samt med övriga enheter i kommunen. Professionellt och pedagogiskt lärande om hur man kan förverkliga utbildningens uppdrag och nå de nationella målen. Rektor för grund- och gymnasieskolan ska utveckla skolans inre arbete för ökad måluppfyllelse samt tydliggöra hur skolans systematiska kvalitetsarbetet kan användas och ta ansvar för att lärarna anpassar undervisningen för att möta elevernas behov. Förskolechefers/rektorers administrativa stöd ska ses över och utvecklas i syfte att öka förskolechefs/rektors möjligheter att utveckla sitt pedagogiska ledarskap. 2.9.3 Rektors ledning och utveckling av verksamheten i fritidshem Huvudmannens prioriterade mål för 2014: Rektor som pedagogisk ledare tar det övergripande ansvaret för att verksamheten i fritidshemmen utvecklas och inriktas mot de nationella styrdokumenten. Utvärderingsmetoder Återrapportera till BLTN fortsatta utvecklingsbehov för fritidshemmen.

2013-11-21 22(29) Återrapportera till BLTN planerade åtgärder för rektorer med ansvar för fritidshem gällande deras kompetensutvecklingsbehov kring fritidshemmets verksamhet, uppdrag och krav. Utvecklingsinsatser Utifrån kartläggningen av fritidshemmens utvecklingsbehov ta fram en handlingsplan samt vidta åtgärder för fortsatt utveckling. Utifrån kartläggningen av kompetensutvecklingsbehov kring fritidshemmets verksamhet, uppdrag och krav för rektorer med ansvar för fritidshem vidta åtgärder. Utveckla en gemensam "mötesplats" för rektorer och förvaltning gällande fritidshemmets framtida verksamhet och utveckling så att utvecklingen av fritidshemmen blir ett naturligt och kontinuerligt arbete i kommunen. Uppdragen redovisas för BUN i samband med VR. 2.10 KOSTVERKSAMHETEN 2.1 0.1 Mål Kostenheten utvecklar metoder för att säkerställa och följa upp att samtliga skolenheter erbjuder näringsriktiga skolmåltider. Kostenheten utvecklar metoder för att säkerställa och följa upp att kommunen får levererat de produkter som vi upphandlat. Barn och ungdomar har goda matvanor. (Folkhälsoplanen, punkt 10) Kostenheten serverar skolmåltider av hög kvalitet i enlighet med den kommunala Livsmedelspolicyn (Folkhälsoplane, punkt 10) 2.10.2 Utvärderingsmetoder Näringsberäkningar ska genomföras årligen via ett kostdataprogram. Skriftlig dokumentation av beräkningar, samt eventuella förslag till åtgärder för att förbättra näringsinnehållet iskolmåltiderna redovisas i samband med VR. Övriga utvecklingsinsatser nedan redovisas till BLTN i samband med VR. 2.10.3 Utvecklingsinsatser Utvecklingsinsatser ska genomföras för att utveckla kostenhetens kompetens om näringsberäkning samt digital dokumentation av den samma. Kostenheten ska aktualisera och följa upp gällande riktlinjer avseende utbud och kvalitet inom den kommunala verksamheten. Kostenheten ska i samverkan med ett urval av grundskolor arbeta med ett projekt kring schemalagd lunch.

2013-11-21 23(29) 3 Organisationens utvecklingsbehov 3.1 Anpassning av utbildningsverksamheten 3.1.1 Mål Huvudmannens prioriterade insatser 2014 Utreder och anpassar grund- och gymnasieverksamheten ikommunen till antalet födda elever, både vad gäller elevers tillgång till grund- och gymnasieutbildning samt lokalernas utformning, inklusive ett eventuellt elevboende vid Herrgårdsgymnasiet. 3.1.2 Utvecklingsinsatser - En "Framtidsgrupp" ska organiseras med uppgift att utreda och analysera framtida förutsättningar för gymnasieskolan och vuxet lärande i Säffle kommun. Utredningen ska ske i samverkan med Lärcenter och Framtidsverkstan. - En lokalutredning avseende gymnasiet och det vuxna läraridet ska genomföras. - En utredning av ut- och ombyggnationsbehovet vid Tegnerskolan som kommunens enda högstadieskola ska genomföras. - En utredning av Höglundaskolans framtida användning och utformning ska genomföras. - Resultaten fiån projekt kring landsbygdsskolornas framtid slca användas som grund för att starta upp ett projekt för att veta hur kvalitet i utbildningen kan kombineras hög med kommunal service i kommunen. 3.2 Rätt till utbildning 3.2.1 Mottagande i särskolan Huvudmannens prioriterade må1 %r 2014: Beslut om mottagande i grundsär- och gymnasiesärskolan uppfyller författningarnas krav. Utvärderingsmetoder Uppföljning ska ske av att rutinerna kring mottagande i särskolan, utbildning i särskolan samt uppföljning av skolform och utskrivning från särskolan följs och motsvarar författningarnas krav. Uppföljningar ska göras av rektor för grundsär- som gymnasiesärskolan och förvaltning i samband med VR. Utvecklingsinsatser Utredningsrutinerna inför beslut om mottagande i särskolan ska revideras för att uppfylla författningarnas krav. Beslut om mottagande i särskolan ska tas efter en helhetsbedömning av att eleven inte kommer att nå upp till grund- respektive gymnasieskolans kunskapskrav därför att eleven har en utvecklingsstörning. I besluten om mottagande i grundsäxslcolan ska finnas angivet om eleven huvudsakligen ska läsa ämnen eller ämnesområden samt hur elevens utbildning är upplagd. Samtliga elever i grundsärslcolan ska ha en individuell studieplanering.

2013-11-21 24(29) Samtliga inkomna och upprättade handlingar i ett elevärende som avser mottagande i grundsär- och gymnasiesärskola ska registreras (diarieföras) och hänföras till ett visst ärende. Förvaltningen ska genomföra utbildnings- och implementeringsinsatser för elevhälsans olika yrkeskategorier samt för rektorer för grundsär-/gymnasiesärskolanoch grund-/gymnasieskolan gällande rutiner för särskolan och de krav som därigenom ställs på utredningar mm. 3.2.2 Särskilda undervisningsgrupper Huvudmannen erbjuder den utbildning elever har rätt till. Utvärderingsmetoder Uppföljningar av om huvudmannen erbjuder den utbildning som eleverna har rätt till inom ramen för särskilda undervisningsgrupper ska göras av rektor på de enheter där särskild undervisningsgrupp finns och redovisar till BLTN i samband med enheternas VR. Utvecklingsinsatser Rel~torer med ansvar för elever som är inskrivna i säxskild undervisningsgrupp skata ansvar för att eleverna erbjuds den utbildning de har rätt till. 3.2.3 Lärares behörighet igrund- och gymnasiesärskolan De lärare som används igrund- och gymnasiesärskolan har utbildning som är avsedd för den undervisning de bedriver. Utvärderingsmetoder Rektor och förvaltning ska följa upp och redovisa behörigheten hos lärare i grund- och gymnasiesärskolan isamband med VR. Utvecklingsinsatser Genomföra en kartläggning av lärarnas kompetens igrund- och grundsärskolan samt i gymnasie- och gymnasiesärskolan för att få en samlad bild av vilka lärare som har behörighet att undervisa i grundsär- och gymnasiesärskolan. Utifrån denna kartläggning ska beslut fattas om eventuella förändringar av lärares tjänsteplaceringar. Utveckla arbetet med att undersöka på vilka villkor som befintliga lärare i grund- och gymnasiesärskolan och/eller andra intresserade lärare, kan och vill komplettera sin utbildning för att få behörighet att undervisa i särskolan. 3.2.4 Psykologiska insatser Huvudmannens prioriterade må1 %r 2014: Skolpsykologtjänsten utökas för att erbjuda tillräcklig tillgång till skolpsykolog i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Utvärderingsmetoder Omfattning och tillgång till skolpsykolog i såväl det utredande som det förebyggande arbetet ska följas upp av förvaltningen i samband med VR.

2013-11-21 25(29) Utvecklingsinsatser BUN ska utöka budgeten för skolpsykolog from 2014 för att ge skolpsykologen ökad möjlighet att arbeta såväl med skolpsykologutredningar som med förebyggande arbete inom ramen för elevhälsan. 3.2.5 Tillgång till skolbibliotek Eleverna har tillgång till skolbibliotek som används i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande. Utvärderingsmetoder Rektor och förvaltningen ska redovisa uppdragen per enhet samt totalt i samband med VR. Utvecklingsinsatser Det ska tas fram en handlings- och tidsplan i prioriteringsordning för vilka åtgärder som är nödvändiga för att utveckla kommunens skolbibliotek så att de uppfyller skollagens krav. 3.3 Utredning och att behov av stöd tillgodoses 3.3.1 Stöd i modersmålet och kulturell identitet Varje barn ges det stöd det behöver avseende annat modersmål och kulturell identitet Utvärderingsmetoder Förskolechef och förvaltningen slca redovisa uppdragen per enhet samt totalt i samband med VR. Utvecklingsinsatser Samtliga pedagoger ska ges: - kännedom om de förvaltningsgemensamma rutinerna för särskilt stöd. - ökad kompetens avseende stimulerande och utmanande arbetssätt, metoder och material. Uppdrag ges att: - En förvaltningsgemensamplan för stöd till modersmålet ska tas fram. - Förskolechef ska skapa nätverk, mötesplatser och strategier i syfte att utveckla det interkulturella arbetet i förskolan samt för att sprida den kompetens, erfarenhet och den materialbank som finns till samtliga förskolor i kommunen. - Förskolechef och förvaltning ska kartlägga hur många förskolebarn som hax annat modersmål och kulturell identitet. - Förskolechef ska genomföra adekvata insatser för personal som saknar kompetens och erfarenhet om den materialbank som finns för förskolan.

2013-11-21 26(29) 3.3.2 Särskilt stöd iutvecklingen -förskolan Varje barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ges det stöd det behöver. Utvärderingsmetoder Förskolechef och förvaltningen ska redovisa uppdragen per enhet samt totalt i samband med VR. Utvecklingsinsatser Förskolecheferna ska vidta de åtgärder som behövs för att varje barn ska få det stöd det behöver genom att ta ansvar för att: - På samtliga förskolor göra personalen förtrogna med de förvaltningsgemensamma rutiner som finns framtagna för särskilt stöd. - specialpedagogen involveras i utredningar, handledning och konsultation. Den av BLTN beslutade resursfördelningsmodellen ska tillämpas för förskolan from 2014. 3.3.3 Särskilt stöd i fritidshem Om elever i fritidshem uppvisar svårigheter i sin fritidshemssituation anmäls detta till rektor. Rektor ser till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Om utredningen visas att eleven är i behov av särskilt stöd, ges eleven det särskilda stöd som den är i behov av. Utvärderingsmetoder Rektor och förvaltningen ska redovisa uppdragen per enhet samt totalt i samband med VR. Utvecklingsinsatser Grundskolans rutiner för anmälan och utredning samt stödåtgärder slca anpassas till fritidshemmets verksamhet. Rektorer med ansvar för fi-itidshem slca ta ansvar för att fritidshemmets personal får information om och tar sitt ansvar för att anmäla till rektor om en elev har svårigheter i sin situation på fritidshemmet. Rektor för fritidshem skata sitt ansvar för att utreda stödbehovet. Den av BIIN beslutade resursfördelningsmodellen ska tillämpas för fiitidshem fr o m ht 2014. 3.3.4 Studiehandledning på modersmålet Samtliga elever som är i behov av studiehandledning påmodersmålet får det. Utvärderingsmetoder Uppdraget ska redovisas i samband med VR.