Önneslövs fälad

Relevanta dokument
7.4.9 Veberöd, sydväst

7.4 Romeleåsen. Rester av utmarksbokskog, sydost om Romeleklint Romeleklint

Ryd - Klintadal - Ugglarp

7.5.3 Assartorp - Bökesåkra

7.5.4 Risen - Gräntinge

7.5.7 Häckeberga, sydväst

7.4.8 Humlamaden Skogsmöllebäcken

7.4.7 Dörröd - Kvarnbrodda

Prästaskogen - Gryteskog

7.5.2 Lyngby - Hässleberga

7.4 Romeleåsen. Utsikt över fäladsmarken i Häckeberga naturreservat ( Allmänningen ) Allmänningen

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE Bjärekusten i Båstads kommun

NATURRESERVAT OCH NATURA 2000

7.4 Romeleåsen. Barngrupp vid Skryllegården Skrylle

7.4 Romeleåsen. Bäckravin i övre delen av Romeleåsens sluttning Dörröd, väst

7.4 Romeleåsen. Kullaskogen, östra delen Kullaskogen

1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan.

Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3

Långgropen direkt, A2 15/12/2014

Bilaga. Beskrivningar av naturvärdesobjekt Björnekullarna

7.5.6 Häckeberga, nordöst

7.4 Romeleåsen. Fäladsmarker väster om Knivsåsens naturreservat Dalby fälad

PM DETALJPLAN KVARNBÄCK, HÖÖR. BEDÖMNING AV NATURVÄRDEN

Naturvårdsinventering inför detaljplan för befintliga och nya bostäder inom fastigheterna Ödsby 4:1 m.fl.

Restaureringsplan för Natura området på Utlängan, SE , i Karlskrona kommun

Arbetsplan för N2000-området Jungfruvassen SE inom projektet Life Coast Benefit LIFE12 NAT/SE/000131

Yttrande angående förslag till bildandet av Naturreservatet Södra Bjärekusten i Båstad kommun.

Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun

Ny vägsträckning vid Fiskeby

Restaurering av miljö för hasselmus i Marks kommun. Foto: Boris Berglund

Förord. Syfte med skötseln av området. Generella råd och riktlinjer

Tomtägare som vill hålla brynet öppet bör kunna få rätt att röja zonen fram till stigen utifrån ovanstående beskrivna principer.

Landskapsanalys FORSA GÅRD

Översiktlig naturvärdesbedömning, Träslöv 10:19 (Helgesbjär)

Inledande inventering av planområde inom Viggbyholm

Översiktlig naturinventering Vansta 3:1

Lustigkulle domänreservat

Naturmiljövärde, landskapsbild och ekologisk känsliga områden

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE Sandhammaren i Ystads kommun

Bild från områdets södra delområde som betas med inslag av uppluckrad grässvål med sandblottor. Foto: Johan Jansson, år 2013

4.Östra Täby. 4. Östra Täby. Skala 1:18000

Dalby - Hardeberga - Arendala

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

Naturinventering och sociotopredovisning. Underlag för program för Östra Kålltorp

Beskrivning av uppdrag, inklusive foton

Restaureringsplan för Järkö i Natura 2000-området Järkö, SE , i Karlskrona kommun

Beskrivning av den översiktliga naturvärdesinventeringen och hjälp till tolkning av resultattabellen

7.5.8 Häckeberga, sydöst

RESTAURERINGSPLAN Prästgårdskilens naturreservat RESTAURERINGSRÅDGIVNING DATUM: Postadress: Göteborg Adress: Skansgatan 3

!!!! Naturvärdesinventering (NVI) i Skarpäng, Täby kommun !!!!!

Naturinventering och naturvärdesbedömning av planområdet Eriksbergs verksamhetsområde på Koön, Kungälvs kommun

Bilaga till biotopskyddsdispens Tiarp

Del av Duvestubbe 1:1, Ödåkra. Underlag för planuppdrag

Resö 12:1 m.fl. Tanums kommun

Analys av historiska kartor över ängsvallarnas miljöer.

Sida 2 av 8 revideras när ny kunskap tillkommer eller om omständigheterna i eller utanför området ändras.

7 Beskrivning och analys. Betesmarker NV Björkesåkrasjön, med Sturups flygplats i bakgrunden Björkesåkra

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk

NATURCENTRUM AB Johan Ahlén Naturvårdsbiolog

Bevarandeplan för Natura 2000-område

Naturvärdesbedömning av Bjärnöhalvön

Naturvärdesinventering del av Dal 5:100 m fl, Finnkroken, Söderköpings kommun inför fortsatt arbete med detaljplan

Storån. Trampade kostigar i ravinkanten. Naturvårdsverket

Vindkraftprojektet Skyttmon

Kommunalt ställningstagande

Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk

Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona

Objekt för insåddsförsök 2015 Bilaga 4 Kartor, frömängder, linjer och punkter.

Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT

Restaureringsplan för Vagnö i Natura 2000-området Tromtö-Almö, Karlskrona kommun

Version 1.00 Projekt 7426 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering Hammar 1:62 m.fl., Hammarö Kommun

Bilaga 1 Karta med restaureringsområden

Restaurering av Wikparken

STYRESHOLM OCH PUKEBORG

Täby Galopp. PM gällande nuvarande plan och naturvärden. Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp,

Naturvärdesinventering

RAPPORT SKELLEFTEÅ MUSEUM

Bilaga 3 Naturvärdesobjekt Förbigångsspår Herrljunga Västra Befintlig väg

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken

Gunnarp 1:3. Sammanfattning

Nissebo Dösjebro direkt, I5 16/12/2014

Rapport Arendus 2015:7 VÄNGE ROVALDS 1:4. Arkeologisk utredning Dnr Vänge socken Region Gotland Gotlands län 2015.

Morakärren SE

Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE

Rönnäs. Rådgivning

Naturvärdesinventering av ett område norr om Annelund, Jönköping 2017

Beställare: Karin Sköld Sollentuna kommun Plan- och exploateringsavdelningen

Detaljplan för Skutbergets friluftsområde. Naturvärdesbedömningar

Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425)

Naturvärdesinventering inom detaljplaneområde Sydöstra Hogstad, Västanå 2:7 och Hogstad 20:1, Mjölby kommun

Långbro. Arkeologisk utredning vid

Pro Natura

Område av riksintresse för friluftsliv i Västra Götalands län

Grytåsa rullande kullar och betade backar

Syftet med naturreservatet

Naturvärdesinventering Hasselhöjden, Stenungsunds kommun

NÄSUDDEN PÅ SYDVÄSTRA GOTLAND

SKÖTSELPLAN Dnr

ågelsjön Hälla Skötselplan Antagen av tekniska nämnden Motala kommun

Transkript:

7.4 Romeleåsen Utsikt norrut från Högebjär mot Önneslövstäkten (Dalby stenbrott) 7.4.11 Önneslövs fälad Naturförhållanden Området ligger söder om gamla landsvägen mellan Dalby och Veberöd men har tidigare varit sammanbundet med Dalby fälad (se 4.12) i norr, i ett mycket stort fäladslandskap. De kvarvarande fäladsmarkerna ligger på Romeleåsens höjdrygg och berget går i dagen på flera ställen. Urbergsmorän dominerar med främst hedvegetation på fäladsmarkerna. Inslag av rikare markförhållanden finns främst i fuktiga svackor. Innan skiftena var området utmark till Önneslöv i väster. Både Önneslöv och Bonderup hade smala skiften upp på åsen som sträckte sig fram till sockengränsen mot Veberöd. Södra delen tillhörde Ugglarps gård som var en egen brukningsenhet. På rekognoseringskartan från 1812-20 finns trädmarkeringar längs bäcken i söder, där det fortfarande är trädbevuxet. Övriga delar var dock öppen fäladsmark. År 1912 hade stora delar av fäladsmarken odlats upp och järnvägen till Sjöbo sträckte sig genom den södra delen. Kring Björnstorps station växte det fram en samlad bebyggelse och på de forna fäladsmarkerna fanns många smågårdar och torp. Fäladsmarkernas utbredning var nästan den- samma 1912 som idag. Då fanns dock fortfarande fäladsmark sydväst om Högebjär, närmare byn, och i nordost där det nu finns en bergtäkt. Den nya väg 1,1 mellan Dalby och Sjöbo går nu rakt igenom området och utgör en tydlig barriär mellan de olika delarna. En hel del av de gamla magra åkrarna används idag som betesvallar. Landskapsekologi Området utgör en viktig länk mellan Romeleåsens norra och södra delar. De sammanhängande naturområdena med skog och betesmarker, har sin smalaste flaskhals vid väg 11 strax öster om Önneslövstäkten. Här utgör vägen en barriär och en gångtunnel har byggts för friluftslivet. Särskilt för större djur utgör väg 11 en svårpasserad barriär och det vore önskvärt att skapa en större s.k. ekodukt där djur och männsikor kan passera säkert. För arter knutna till betesmarkerna är kontakten med betesmarkerna på Dalby fälad i norr, mycket viktig. Bergtäkten och granplanteringarna öster om denna, utgör också en barriär i landskapet. Hagmarkerna strax väster om korsningen väg 11 / gamla Veberödsvägen är här en viktig länk upp till Bonderups fälad i Knivsåsen-reservatet. Söderut finns ett litet avbrott i odlings-markerna vid Backahus innan man når fäladsmarker-na vid Ryd. Skogsområdet kring N. Ugglarp ligger tämligen isolerat. Kulturmiljövärden Viktiga karaktärer i landskapet är fäladsmarkerna och då särskilt den stora fäladen i sydost som genom sin storlek och variation ger en mycket bra bild av hur 277

7 och analys Trakten med beskrivna delområden Skånska rekognosceringskartan 1812-20 Häradsekonomiska kartan 1912 landskapet såg ut innan skiftena. På fäladerna finns spår av äldre markanvändning och fornlämningar som är viktiga att bevara. Skifteslandskapet är tydligt genom de många hägnadsvallarna, ägogränserna och den småskaliga bebyggelsen. Järnvägen och bebyggelsen kring Björnstorps station ger en god bild av den industriella utvecklingen i slutet av 1800-talet. Landskapsbild Landskapet är mindre kuperat än i söder och utgörs av ett småkulligt böljande landskap som genom sin öppenhet medger utblickar över slätten i väster och Vombsänkan i öster. Friluftsliv Tillgängligheten till fäladerna är begränsad då parkeringar saknas och genomgångarna i stängslen är få. Skåneleden passerar på bilvägen genom Björnstorps stationssamhälle där biltrafiken upplevs störande för vandrare på leden. Väg 11 alstrar en hel del trafikbuller vilket i området närmast vägen upplevs mycket störande. Fäladerna med sin rika flora och fauna samt långa kulturhistoria är mycket attraktiva för friluftslivet och här finns också flera utsiktsplatser som är uppskattade. Förutsättningar för värden i landskapet Fortsatt betesdrift på fäladsmarken med återkommande röjningar är avgörande för att bevara de botaniska och zoologiska värdena. Täktverksamheten hotar på sikt en del av fäladsmarken. Fäladsmarkerna kring väg 11 håller på att växa igen, speciellt öster om Högebjär, och röjningar, stängsling samt intensifierat bete är önskvärt. En ny sträckning av Skåneleden över fäladerna skulle upplevas som mycket positivt av friluftslivet och göra området mer tillgängligt. En parkering söder om väg 11 skulle också förbättra tillgängligheten. Länsstyrelsen i Skåne län. 2003. Ängs- och hagmarker i Lunds kommun. Skåne i utveckling 2003:11. Sahlin, S. 1930. Romeleåsen. En studie över dess fäladsmark och skog. Sv. geogr. årsb. 1930:52-74. Svensson, A. 1988. Romeleåsen. Vegetationsinventering och naturvärdesbedömning, Länsstyrelsen i Malmöhus län / Lunds kommun. 278

7.4 Romeleåsen (7.4.11) 1 Önneslövs fälad (1) Area: 51,4 ha Status: Riksintresse (NV, F, KMV, PR) Fastighet: Önneslöv 5:3, Norra Ugglarp 1:3 Naturtyp: Fäladsmark med främst hedvegetation Motiv: N, K, F, L Området är kommunens största fäladsmark och täcker en yta på drygt 50 ha. Berggrunden går i dagen på flera ställen och jordtäcket är överlag tunnt. Inslaget av enbuskar är stort och i de centrala delarna står dessa tätt. I söder växer en del björk kring ett anlagt småvatten. Röjningar har genomförts i betesmarken under senare tid men en hel del återstår att göra. I norra delen finns en stor variation i markförhållanden med torra kullar och fuktigare partier. Ett kärrområde ligger i norr. Marken är stenig och tuvig med främst gräs- och ljunghed i större delen av området men på några partier finns en mer artrik flora med backsippa, nattviol, slåttergubbe, vildlin, backtimjan m.m. n Kommunens största fäladsmark med mycket stora natur- och kulturhistoriska värden. Fortsatt betesdrift och återkommande röjningar av busk- och trädsly. Ingen gödselpåverkan eller dikning. Ytterliggare röjningar behövs och betesintensiteten kan öka i den södra delen. Eventuellt kan fler grunda småvatten skapas. Bättre kontakt bör på sikt skapas med fäladsmarkerna i norr (Dalby fälad). Björnbärssnår på Önneslövs fälad Odlingsrösen i fäladsmarken vittnar om äldre tiders åkerbruk Länsstyrelsen i Skåne län. 2003. Ängs- och hagmarker i Lunds kommun. Skåne i utveckling 2003:11. Sahlin, S. 1930. Romeleåsen. En studie över dess fäladsmark och skog. Sv. geogr. årsb. 1930:52-74. Svensson, A. 1988. Romeleåsen. Vegetationsinventering och naturvärdesbedömning, Länsstyrelsen i Malmöhus län / Lunds kommun. Fuktäng och kärr i norra delen av Önneslövs fälad 279

7 och analys (7.4.11) 2 Önneslövs fälad, norr (1) Area: 17,0 ha Status: Riksintresse (NV, F, KMV, PR) Fastighet: Önneslöv 1:21, 1:14, 11:2, 12:4 m.fl. Naturtyp: Fäladsmark med varierade markförhållanden Motiv: N, K Området ligger i direkt anslutning till den stora fäladsmarken (4.11.1) i sydost men avgränsas av stenmurar och brukas separat. Området är indelat i tre betesfållor och uppvisar en stor variation på markförhållanden och fältskikt. Här finns mycket steniga och tuviga partier omväxlande med fuktängar, kärr, öppna friskängar och gamla odlingsmarker med torpgrunder insprängda i fäladen. Träd förekommer endast som enstaka solitärer medan buskskiktet främst består av grupper med en som i vissa partier kan vara täta. I norr gränsar väg 11 och i öster skiljer en granplantering området från vägen ned till Ugglarp och fäladen på västra sidan om vägen (4.11.4). Floran är rikare här än på 4.11.1 och visar på inslag av kalk i marken. Backsippan är riklig, liksom arter som grönvit nattviol, darrgräs, kärrsälting, slåttergubbe och knägräs. Flera sällsynta mossor har påträffats. Stora botaniska och kulturhistoriska värden. Med stor sannolikhet finns även stora zoologiska värden. Området har stor potential för det rörliga friluftslivet. Fortsatt beteshävd utan gödsling eller påverkan på hydrologin. Fler genomgångar i staketen och eventuellt en ny sträckning av Skåneleden över fäladerna söderut till Romelestugan. Länsstyrelsen i Skåne län. 2003. Ängs- och hagmarker i Lunds kommun. Skåne i utveckling 2003:11. Önneslövs fälad, norra delen: odlingsröse i kanten av äldre odlingsmark (7.4.11) 3 Högebjär (1) Area: 19,7 ha Status: Riksintresse (NV, F), 7 kap. 24 förbud Fastighet: Önneslöv 38:3 Naturtyp: Fäladsmark med främst hedvegetation Motiv: N, K, G, Z, B I nordväst ligger Högebjär som är en höjdsträckning i öst-västlig riktning där berget går i dagen på flera ställen. På nordsluttningen finns det till och med en liten talusbrant med klippblock i rasbranten. De högre partierna och sluttningarna uppvisar en typisk naturbetesflora med örtrik hed och torräng. Här finns bland annat rikligt med backsippa och inslag av vildlin, slåttergubbe och svinrot. Området är välhävdat men viss röjning av enbuskar kan behövas. De flackare delarna av betesmarken har tidigare varit uppodlade och är gödselpåverkade. Utsikten från höjden är storslagen. Öster om Högebjär ligger en mindre åker som skiljer höjden från fäladsmarken i öster. Den senare är betydligt mer igenvuxen med både björk och en. Norra delen betas inte alls och igenväxningen är påtaglig. I södra delen finns fuktiga svackor med lågstarrvegetation med bl.a. darrgräs. Under en fjärilsinventering 2004 påträffades flera rödlistade arter och området är ett av de viktigare i kommunen för fjärilsfaunan. Stora botaniska, entomologiska, geologiska och kulturhistoriska värden. Fortsatt och intensifierad betesdrift med röjningar av en och sly. Täktverksamheten hotar på sikt den östra delen av området. Röjning av enar och lövsly i östra delen samt uppsättning av nya staket. Gör genomgångar i staketen för att öka tillgängligheten för friluftslivet. Länsstyrelsen i Skåne län. 2003. Ängs- och hagmarker i Lunds kommun. Skåne i utveckling 2003:11. Park- och naturvårdsnämnden. 1990. Naturvårdsplan för Lunds kommun. Högebjär från nordväst med talusbrant och blockfält 280

7.4 Romeleåsen (7.4.11) 4 Önneslövs fälad, väst (2) Area: 2,8 ha Status: Riksintresse (NV, F). 7 kap. 24 MB. Fastighet: Önneslöv 38:3 Naturtyp: Fäladsmark Motiv: N, K (7.4.11) 5 Norra Ugglarp (3) Area: 16,8 ha Status: Riksintresse (F, KMV, PR) Fastighet: Norra Ugglarp 1:3, 1:7, 1:8, 1:5 m.fl. Naturtyp: Lövskog Motiv: N En mindre fäladsrest som blivit avskuren från de övriga fäladsmarkerna av väg 11 och vägen ned till Ugglarp. Området är ganska igenvuxet med björk i den östra delen och har en hel del enbuskar. Fältskiktet är relativt artrikt på den tuviga och steniga marken. Stora botaniska och markhistoriska värden. Fortsatt betesdrift och omfattande röjningar Succesiv bortröjning av de flesta björkar och enar. Park- och naturvårdsnämnden. 1990. Naturvårdsplan för Lunds kommun. Utsikt från Högebjär mot söder Sydost om Björnstorps stationssamhälle, längs den gamla banvallen, finns en hel del intressanta lövskogsmiljöer med skoglig kontinuitet i en bäckdal. I öster dominerar al på de fuktiga markerna kring bäcken och det var förmodligen främst al som fanns här på 1810-talet, då rekognoseringskartan markerar en trädrik miljö. I väster finns inslag av ek och ask samt bok på mer höglänta partier. Flertalet ekar är 100-150 år gamla men vissa av bokarna och ekarna kring bygdegården är betydligt äldre. Fältskiktet är frodigt i dalgången med mycket nässlor, kirskål, skogsbingel m.m. full miljö för den lägre faunan med både äldre lövträd och näringsrika markförhållanden som gynnar t.ex. molluskfaunan. Banvallen viktig för friluftslivet, bl.a. dressincykling. Naturvårdsanpassat skogsbruk med ökad förekomst av död ved och bevarande av de äldre vidkroniga träden. Bevarande genom biotopskydd. Park- och naturvårdsnämnden. 1990. Naturvårdsplan för Lunds kommun. Vid Ugglarps bygdegård finns mycket död ved 281

7 och analys (7.4.11) 6 Önneslöv (3) Area: 16,0 ha Status: - Fastighet: Önneslöv 14:46 m fl Naturtyp: varierat odlingslandskap med fäladsrester, lövskogsdungar, kulturbeten och hägnads-vallar med busk- och trädvegetation. Motiv: N, K Området utgörs av ett varierat småskaligt landskap med några små fäladsrester, lövskogsdungar och ridåer med buskar och lövträd på hägnadsvallar samt mellanliggande odlingsmarker med både åker och kulturbete. Landskapsavsnittet ligger högt på Romele-åsens västra kant, ca 65-70 m.ö.h., och erbjuder vida utblickar över Lundaslätten i väster. Innan skiftena utgjorde området en anslutning till byns stora fälad i öster och delar av fägatan från byn till utmarken kan skönjas i terrängen. Banvallen från den nedlagda järnvägen mellan Dalby och Sjöbo går igenom området. Främst landskapsestetiska och kulturhistoriska värden samt en del biologiska värden. Fortsatt beteshävd och bevarande av områdets småskaliga karaktär med hägsnadsvallar, banvall, gamla vägar m.m. Restaurering av betesmarkerna. Sahlin, S. 1930. Romeleåsen. En studie över dess fäladsmark och skog. Sv. geogr. årsb. 1930:52-74. Svensson, A. 1988. Romeleåsen. Vegetationsinventering och naturvärdesbedömning, Länsstyrelsen i Malmöhus län / Lunds kommun. Ohävdade delar av fäladen med kruståtel Önneslövs by 282