Kvalitetsregisterarbete i prak/ken e2 exempel Bo Norrving Ordförande och registerhållare Riksstroke Professor i neurologi, Lunds Universitet
Följa data direkt - Dashboard online - Registeranvändning i det dagliga arbetet Kunskapsstöd och Kvalitetsregistret Integrerat i kvalitetscirkeln Riksstroke: - Akut stroke/tia/barn - Uppföljning 3 mån PROMS - Uppföljning 1 år PROMS - Målnivåer rel /ll kunskapsstödet - Årsrapport ( årsbokslut ) - Pa/entvänliga data - Webinarier med info Kunskapsstöd - Na/onella Riktlinjer SoS - Na/onella Strokerådets rekommenda/oner - Lokala/regionala rikt- linjer
Användarenkät 2016, 1/2 Andel som använder Riksstrokes verktyg och tjänster
Användarenkät 2016, 2/2 Upplevd ny=a av Riksstroke i uppföljning och förbä=ring av verksamheten
Reperfusionsbehandling fortsa2 ökning 2015: 13 % Alla åldrar Reperfusion = trombolys + trombektomi PaAenten söker i /d, Sjukhusen behandlar i /d
Reperfusionsbehandling Fortsa2 påtagliga regionala varia/oner Varia/oner mellan sjukhus: från 3 % /ll 24 % Skillnader pga geografi? Nej, räcker inte Vissa regioner och sjukhus underbehandlar
<40 min Door- to- needle /der Stora varia/oner 40-60 min 47 % av pat < 40 minuter 26 % 41-60 minuter 27 % >60 minuter Sjukhusen behandlar i /d, har de2a i helt egna händer >60 min Nyckel /ll snabbhet: 1 förvarning från ambulans 2 pa/ent direkt /ll röntgen, går förbi akutmo2agningen 3 Behandlingsstart på röntgen
An/koagulan/a vid förmaksflimmer fortsa2 ökning de sista få åren; Även hos de över 80 år Sjukhusen beslutar om behandling En av de vik/gaste förebyggande åtgärderna: nästan var tredje pa/ent med akut Ischemisk stroke har förmaksflimmer. Hos dessa är an/koagulan/a mycket effek/vt
Strokeenhet som 1a vårdnivå: Endast hos 79 % av pa/enterna Ingen ökning under senare år Svensk strokesjukvårds största kvalitetsbrist: Var femte pa/ent ligger på fel avdelning från början Stora varia/oner, låg andel vid många sjukhus Sjukhusen kämpar med för få strokeplatser, och brist på kompetent personal Akuta stroke SKALL ligga på strokeenhet direkt. Skulle vi t ex acceptera förlossningsvård på medicinintaget?
Stora regionala variationer i vårdformer för rehabilitering, samt hur patienters behov bedöms Planerad rehbailitering eser akutvård+eservård hos dem som skrevs ut /ll eget boende* Blekinge Dalarna Gotland Halland Kalmar Norrbo2en Region Gävleborg Region Jämtland Härjedalen Region Jönköpings län Region Kronoberg Region Örebro län Region Östergötland RIKET Skåne Stockholm Södermanland Uppsala Värmland Västerbo2en Västernorrland Västmanland Västra Götaland 0% 20% 40% 60% 80% 100% Inget rehabiliteringsbehov Hemrehab organisatoriskt knuten Hemrehab ej organisatoriskt knuten Övrig hemrehab Dagrehab Poliklinisk rehab Omvårdnadsboende med rehab Pa/enten tackar nej Rehab ej /llgänglig Uppgis saknas Boruall E2 lapptäcke av olika rehab former
RIKSSTROKE Visioner Möjliggör a2 se hela pa/enulödet (före under eser insjuknandet); ger förutsä2ningar för strategisk planering av strokevården Fånga det långa perspek/vet: rehabilitering o strukturerad uppföljning RRCT (registerbaserad randomiserad studie): TIMING i startgroparna Registersamkörningar för a2 belysa samsjuklighet, och hälso/llstånd i stort Möjlighet a2 ska2a strokevårdens ekonomi/hälsouuall Interna/onella samarbeten och jämförelser
Demografiska trender i Riksstroke: stroke minskar! 2015: 22 829 pa/enter registrerade - 733 pa/enter färre än 2014-10 % färre stroke på 5 år - Både mindre förstagångsstroke, och återfallsinsjuknanden - Trenden som räddade svensk stroke- sjukvård från a2 svämma över bräddarna? Medelålder vid insjuknande, könsskillnader, huvudtyp av stroke lika under sista år/ondet trots en åldrande befolkning Stroke kan förebyggas, och åtgärder och behandling ger stora effekter
Var hade vi stå2 idag utan kvalitetsregistret för stroke? - Famlat i blindo - Ingen möjlighet a2 följa och styra utvecklingen - Ingen möjlighet a2 ta fram strategierna hur strokevården skall klaras, och utvecklas framöver!