Naturvårdens syn på täkter har genomgått en

Relevanta dokument
Täkternas biologiska värden

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Verkeåns dalgång, SE , delområde Drakamöllan och Kumlan.

Bild från områdets södra delområde som betas med inslag av uppluckrad grässvål med sandblottor. Foto: Johan Jansson, år 2013

SANDMARKSSEMINARIUM I SKÅNE MAJ

Namn/Företag. Postnummer och ort. Fastighetsägare Entreprenör Konsult/ombud Arrendator. Fastighetsägare (om annan än sökande)

Bilaga 1 Karta med restaureringsområden

Djurliv i sandmiljöer

13 praktiska allmänna skötselråd

Hökafältet TÖNNERSA. Du håller i pdf-versionen av en digital informationsbroschyr

praktiska allmänna skötselråd -För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter. Skötselråd - anvisningar

RAPPORT 2006/9 INVENTERING AV STRANDMILJÖER VID DALÄLVENS MYNNING EFTER STRANDSANDJÄGARE Cicindela maritima. Pär Eriksson

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för delområdet Flommen i Natura 2000-området Falsterbohalvön, SE i Vellinge kommun

Biologisk mångfald på våra motorbanor

ÖVERSIKTLIG INVENTERING

Bzzzz hur konstigt det än kan låta

Restaureringsplan för Natura 2000-området Ravlunda skjutfält, SE i Simrishamns kommun

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm

NATURRESERVAT OCH NATURA 2000

Restaureringsplan för Natura 2000-området Gropahålet, SE i Kristianstad kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE Bjärekusten i Båstads kommun

Vildbin i vägkanter längs väg O 1655 Roasjö-Reaskäl

Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar

Naturvårdsarbetet i Mark. Hösten 2011, Svante Brandin och Marie Nyberg

Artikel 17-rapporteringen 2019 gräsmarker. Anders Jacobson, Per Toräng Miljömålsseminarium 20 november 2018

Täkters betydelse för biologisk mångfald. Betydelsen av ett nytt tankesätt vid efterbehandlingar av olika typer av täkter.

Groddjursinventering - Kungsörs kommun 2017

Inventering av större vattensalamander i Gråbo grustäkt. Lerums kommun

Inventering av groddjur i och vid Skridskodammen i Ystad

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Strukturer i grus- och sandtäkter som styr förekomsten av bibagge Apalus bimaculatus i Västra Götalands län

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Lyngby, SE i Kristianstad kommun

BIOLOGISK MÅNGFALD I TÄKTER

Svenska Motorcykel- och Snöskoterförbundet & Svenska Bilsportförbundet

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU

Inventering av stormusslor i Höje å 2016

Hökafältet HAVERDAL. Du håller i pdf-versionen av en digital informationsbroschyr

Gynnande av biologisk mångfald vid motorsport/tävling

Version 1.00 Projekt 7426 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering Hammar 1:62 m.fl., Hammarö Kommun

Biologisk mångfald på våra motorbanor

Underhåll Säkerhet & miljö Förbättrad inventering av artrika vägkanter i Trafikverket Region Väst. Mats Lindqvist miljöspecialist/ekolog

Sammanställning av strukturer viktiga för naturvård. Ökad aktivitet i bergtäkter kräver tydligt mål för efterbehandling

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE Sandhammaren i Ystads kommun

Vård av habitaten för Nagu sandstränders hotade insektarter

Inventering av naturvårdsintressanta insekter inom fastigheterna Strandskogen 10:6 och 10:7, Mörbylånga kommun Markus Franzén

Version 1.20 Projekt 7460 Upprättad Reviderad Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Ny skola Hammar, Hammarö 1:90

Återbesök på äldre lokaler för grynig påskrislav i Västra Götalands län

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken

Inventering av naturvärden på Aroseniustomten, Älvängen, Ale kommun. PM inför detaljplan. På uppdrag av Ale kommun

Smygekärr. Inventering av grod- och kräldjur på uppdrag av Trelleborgs kommun

Hökafältet GULLBRANNA

Inventering av fågelarv Holosteum umbellatum på Västra Torget 2017

Komplettering gällande sånglärka och ljungpipare vid Cementas täkt i Degerhamn

Skötselplan inom detaljplanen Del av Brunnsvik 1:68

Naturvärdesinventering tillhörande området Sapphult

7.5.4 Risen - Gräntinge

Naturvärden i Hedners park

Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun

RÖDLISTADE ARTER OCH NATUR- VÅRD I SAND- OCH GRUSTÄKTER

Inventering av groddjur i Eriksborg 2018

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Falsterbo skjutfält SE , i Vellinge kommun.

REGERINGS- UPPDRAG OM VILDA POLLINATÖRER

13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter

Vikten av småbiotoper i slättbygden.

Svenska Kraftnät arbetet med Biologisk mångfald

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

GRÄVANDE GADDSTEKLAR I NORRA DELEN AV ALINGSÅS KOMMUN Slutrapport LONA projekt 2014

Version 1.00 Projekt 7471 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Hän, Töcksfors Årjängs kommun

Äntligen! Äntligen har en av Sveriges vackraste platser blivit naturreservat.

Minnesanteckningar från Sand Life - workshop i Halmstad 19 mars 2013

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Bödakustens västra, SE , Borgholms kommun, Kalmar län

Välkommen till Västergården på Hjälmö

Version 1.00 Projekt 7428 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering tillhörande detaljplaneprogram Norra Ängenäs, Melleruds kommun

Undersökning av brandfält på Stora Getryggen i Delsjöområdets och Knipeflågsbergens naturreservat. Göteborgs och Partille kommuner

BILDANDE AV NATURRESERVATET NASTA MARMORBROTT I ÖREBRO KOMMUN

BESIKTNING AV OMRÅDE I ALESKOGEN VID HALMSTAD 2014

Sveriges sydligaste fasta älgstam finns i området, bilden på älgkvigan är tagen i Hagestad-Järarnas NR.

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Backåkra inom Natura 2000-området, SE Sandhammaren i Ystads kommun

INVENTERING AV MOSSOR SKOGAR I TYRINGE PÅ UPPDRAG AV HÄSSLEHOLMS KOMMUN

PM: Inventering av groddjursmiljöer inom planområdet Knutpunkten i Nacka kommun.

ÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING AV NATURMARK PÅ KRÅKVIK 2:2, SEGELTORP

Bilaga 8. Döda och döende träd

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete

PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun

Konsekvensanalys av planförslag för Finntorp 1:99, Bovallstrand Sotenäs kommun

Skötselplan för ytor utanför spelplanen

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

RESTAURERINGSPLAN Prästgårdskilens naturreservat RESTAURERINGSRÅDGIVNING DATUM: Postadress: Göteborg Adress: Skansgatan 3

Samverkan kring biologisk. mångfald i det nya landskapet

Asp - vacker & värdefull

Version 1.00 Projekt 7461 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Götetorps skola och förskola

Restaurering av Wikparken

Naturvärdesinventering av ett område norr om Annelund, Jönköping 2017

Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425)

Hotade groddjur i Skåne

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län

BETESMARKEN. BYSAMHÄLLET Bete. Foder NYA ODLINGSMETODER FÖRÄNDRAR LANDSKAPET

Peter Nolbrant, Väftgatan 2, Skene ,

Åtgärdsprogram för hotade arter

Från ord till handling för ortolanen

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog

Transkript:

Sandtäkter en miljö att slå vakt om Sandtäkter har en rik biologisk mångfald, och många trängda arter kan här leva kvar. I och med att formerna för grusproduktion ändras står dessa miljöer inför ett växande hot. Denna artikel belyser den artrikedom som är knuten till sandtäkter och slår ett slag för bevarandet av dem. n i k l a s l ö n n e l l & h å k a n l j u n g b e r g Naturvårdens syn på täkter har genomgått en ganska radikal förändring under de senaste årtiondena. Allteftersom utnyttjandet av isälvsavlagringarna ökade under 1900-talet, höjdes röster för att bevara denna ändliga resurs och undvika de fula sår i naturen som sand- och grusbrytningen medförde. Det började också ställas krav på att täkter efter avslutad brytning ska efterbehandlas, ofta genom att markytan jämnas ut och planteras igen eller att sanden täcks över med t.ex. matjord och gräsfrö sås in. Det är först under senare år som medvetenheten har ökat om de biologiska värdena knutna till sandtäkter (Andersson 1995, Frycklund 2003, Sörensson 1983, 2006 och Widgren 2005), och hur dessa påverkas av den traditionella efterbehandlingen. Idag styrs grusproduktionen om från naturgrus till bergkross för att skona de rester som finns kvar av glacifluviala lämningar, och ett stort antal täkter i Sverige kommer under de närmaste åren att avslutas och efterbehandlas (restaureras). Om vi ska se till att åtminstone några öppna sandmiljöer finns kvar i landskapet även i framtiden är det viktigt att vi agerar nu. Det unika med sandtäkter Sandtäkter är en miljö som präglas av kraftig störning, där markytan rörs om och växtligheten avlägsnas. Störningen av miljön gör att ett tidigt successionsstadium bibehålls, vilket ger livsrum åt många arter som är konkurrenssvaga eller Lönnell, N. & Ljungberg, H. 2006. Sandtäkter en miljö att slå vakt om. Fauna och Flora 101(4): 38 43. Rovsteklar är en mångformig grupp som föder upp sina larver med insekter och spindlar. Denna sandstekel Ammophila sabulosa har just släpat in en fjärilslarv i sitt bohål och håller på att täppa igen öppningen med en harlort. Foto: Krister Hall. Aledal, Öland 2006. 38 fauna&flora

Många vägsteklar Pompilidae fångar spindlar som föda till sina larver. Här ser vi Pompilus cinereus med en spindel (Arctosa cinerea) i sitt grepp. Stekeln lever normalt i flygsanddyner men är också funnen i täkter. Foto: Krister Hall. gynnas av gles vegetation. Många hotade arter, särskilt i jordbrukslandskapet, är knutna till de tidiga successionsstadierna och gynnas av olika typer av störningar i miljön. Betes- och slåttermarker samt olika typer av gårdsmiljöer är exempel på störningspräglade miljöer som har minskat kraftigt i omfattning de senaste 100 åren. Miljöer som militära skjutfält på sandmark eller ler- och sandtäkter fungerar nu som tillflyktsorter för många störningsgynnade arter ur jordbrukslandskapets flora och fauna. Vegetationsfattiga sandmarker hyser ofta en rik insektsfauna (Abenius 2006, Abenius & Larsson 2004, Berglind 1994, Berglind & Bengtsson 2002, Hallin 2005, Ljungberg 2004 och Sörensson 1983). Många av dessa arter förekommer idag huvudsakligen i sandtäkter. Mikroklimatet i täkter blir ofta varmt och gynnsamt för många arter eftersom den nakna marken värms upp av solens strålar i vindskyddat läge. Många insektsarter och t.ex. backsvalor utnyttjar sanden för bobyggnad. Torrmarksvegetation är trängd på många håll men utvecklas ofta i sandtäkter. Kärlväxter som trivs i sandtäkterna kan utnyttjas som födoresurs av skalbaggar, fjärilar och bin. Kommer grundvatten fram skapas fler livsmiljöer. Mångfalden av mossor ökar också när täktbottnen är fuktig, särskilt när vattnet är kalkhaltigt. Våtmarksvegetation ger ytterligare underlag för en artrik insektsfauna. Även för ryggradsdjur är täkterna viktiga miljöer. I täkter med fuktig botten förekommer ofta mindre strandpipare. Ortolansparv som i södra Sverige framför allt är en art knuten till jordbrukslandskapet kan finnas i anslutning till sandtäkter. En fågelart som är beroende av sandens kornstorlek är backsvalan som häckar i finsandbranter. Här kan det nämnas att det rentav finns en rödlistad skalbagge, stumpbaggen Saprinus rugifer, som är knuten till backsvalebon. Glesa sandiga tallmarker, gärna i anslutning till täkter, hyser ofta trädlärka och nattskärra. årg. 101:4, 2006 39

Stor sidenlöpare Asaphidion pallipes. Bilden är tagen i en täkt utanför Halmstad 2006, vilken nu på Länsstyrelsens anmodan håller på att restaureras genom att sandytorna täcks över med matjord och planteras med tall. Arten förekommer på blottad, fuktig finsand och är en dagaktiv jägare. Foto: Krister Hall Sandödla är en rödlistad art som är knuten till varma torra marker. Grunda, fiskfria vattensamlingar i solexponerade lägen kan utgöra viktiga yngelplatser för många groddjur, t.ex. vanlig padda, vanlig groda och åkergroda samt mindre och större vattensalamander. I sydligaste Sverige förekommer rödlistade arter som lökgroda, strandpadda och grönfläckig padda. Vad är bra med täkter? De för naturvården bärande egenskaperna hos täkter kan egentligen sammanfattas i en mening: Sorterade jordarter (gäller ler- sand- och grustäkter men inte bergtäkter) och tidiga successionsstadier samt ett varmt mikroklimat med vindskydd och solinstrålning. Förekomsten av sorterade jordarter och tidiga successionsstadier gör att täkten kan imitera strukturer som förekommer naturligt i en lång rad värdefulla naturmiljöer, t.ex. rasbranter vid havet, nipor, hedar, alvarmark, stränder, flygsandfält o.s.v. Dessutom imiteras flera försvinnande företeelser ur det ålderdomliga jordbrukslandskapet, som fattiga naturbetesmarker, trädesåkrar och gårdsmiljöer. Följande strukturer i täkter är särskilt värdefulla: Blottad mineraljord av olika kornstorlek, fuktighet och exponering. Tidiga successionsstadier (ytor med sparsam pionjärvegetation). Rasbranter. 40 fauna&flora

Artrika växtsamhällen i något senare successionsstadium. Varierande topografi. Grunda vattensamlingar. Fuktig mark nära grundvattenytan. Extremt torr, lättdränerad mark. Hur ska vi hantera täkterna? I stort sett alla de åtgärder som ingår i en konventionell efterbehandling har eller kan ha en negativ inverkan på täktens naturvärden. Det gäller: Utjämning av slänter. Schaktning (som medför en omrörning och blandning av olika kornstorlekar). Insådd av gräsfrö. Utläggning av matjord. Igenplantering. Utfyllnad av småvatten. Realiteten i naturvården är att en lång rad organismer med naturlig förekomst i de ovan uppräknade miljöerna idag är mer eller mindre tillbakaträngda till täkter. Därför önskar vi oss från naturvårdens sida ett annat synsätt på täkter än det rådande. I stället för att utgå ifrån att täkten ska återställas, borde man granska täkten som en potentiell resurs, och ställa sig frågorna: Hur kan vi hantera just denna täkt för att den ska få ett så stort värde som möjligt för naturvården? Vilka strukturer råder det brist på i landskapet, och finns dessa i täkten eller kan de skapas? När man bedömer täkters nuvarande eller potentiella naturvärden bör man inte begränsa sig till de strukturer som redan finns i täkten, utan tänka ett steg längre och även fundera kring vilka strukturer som skulle gå att skapa vid efterbehandlingen med rimlig arbetsinsats. Det är också viktigt att förstå att täkternas betydelse inte är begränsad till ett litet antal rödlistade eller sällsynta arter. De rödlistade arterna är bara toppen på isberget, och det finns ett stort antal andra arter som av olika skäl inte är med på rödlistan, men för vilka täkterna har en stor betydelse. Även en täkt utan rödlistade arter kan alltså fylla en viktig roll, och man bör vid bedömningen av en täkt inte begränsa sig till de eventuella rödlistade/sällsynta arter som i utgångsläget finns i täkten. Ska man bedöma naturvärdet är det dessutom ofta lättare att bedöma förekomst av Mossfloran blir rikast i de täkter där grundvatten, gärna något kalkrikt, bryter fram och där glaciallera blottas. Arter som kan hittas är bl.a. gul nålfruktsmossa Phaeoceros carolinanus (bilden), strandflikmossa Lophozia capitata och körsbärsbryum Bryum blindii. Foto: Niklas Lönnell Flera gelélavar (släktet Collema), här lergelélav Collema limosum, växer på bar kalkrik lera och påträffades tidigare ofta i täkter. Släktet toffelmossor Aloina växer också på kalkrik lera i t.ex. kalkbrott eller sandtäkter. Foto: Niklas Lönnell årg. 101:4, 2006 41

En av de få sandtäkter som har gjorts till naturreservat finns i Blekinge (Widgren 2005). Här pågår röjning för att skapa en lämplig livsmiljö för t.ex. huvudtåg Juncus capitatus som växer i sandtaget. Foto: Niklas Lönnell viktiga strukturer än att bedöma förekomst av specifika arter. Eftersom täkter är störningspräglade miljöer räcker det inte med att man lämnar dem i fred; det behövs kontinuerliga åtgärder för att de inte ska växa igen. Här är det viktigt att vi använder de naturvårdsinstument som finns till förfogande, t.ex. naturvårdsavtal, för att säkerställa en relevant skötsel. Till sist: ut och leta! Varför inte förlägga din nästa exkursion till en sandtäkt, för vem vet hur länge den finns kvar! Ökad kunskap är viktig om inte värdefulla miljöer ska ödeläggas av missriktade restaureringsåtgärder.! Niklas Lönnell Arbetar främst med mossor vid ArtDatabanken E-post: niklas.lonnell.@artdata.slu.se Håkan Ljungberg Arbetar främst med skalbaggar vid ArtDatabanken E-post: hakan.ljungberg@artdata.slu.se Litteratur Abenius, J. 2006. Gaddsteklar på sandmarker i Jönköpings län. Länsstyrelsen meddelande nr 2006:39. Abenius, J. & Larsson, K. 2004: Gaddsteklar och andra insekter i halländska sanddynreservat. Information från länsstyrelsen i Halland, Meddelande 2004:19. Andersson, K. 1995. Grusgropar som livsmljöer. Svensk Botanisk Tidskrift 89: 229 255. Berglind, S.-Å. 1994. Om generella faunavårdshänsyn vid avslutande av sand- och grustäkter i Värmlands län. Erioderma 1994(2): 38 39. Berglind, S.-Å. & Bengtsson, J. 2002. Biologisk mångfald på Brattforshedens flygplats skyddsbehov och riktlinjer för restaurering och skötsel av tidiga successionsarter inom en sandig hedtallskog, med särskild inriktning på fjärilar, gaddsteklar, flugor, jordlöpare, sandödla samt nattskärra. Länsstyrelsen i Värmlands län, Miljöenheten. Björklund, J.-O. 2005. Åtgärdsprogram för bevarande av klöversobelmalen (Anacampsis fuscella). Naturvårdsverket rapport 5517. Frycklund, M. 2003. Rödlistade arter i Uppsala läns grustag. Sammanställning samt en genomgång av ett förslag från Uppsala kommuns Miljökontor på efterbehandling av några äldre grustag. Länsstyrelsen Uppsala län, Miljöenheten. Länsstyrelsens meddelandeserie 2003:2. Gärdenfors, U. (red.) 2000: Rödlistade arter i Sverige 2000. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Hallin, G. 2005: Gaddsteklar från Hällefors och Nydalen en sanddyn i norra länsdelen och en naturbetesmark i södra. Länsstyrelsen i Örebro län, publ. nr. 2005:57. Ljungberg, H. 2004. Skalbaggar i halländska sanddyner och kusthedar. Länsstyrelsen Halland, Enheten för naturvård & miljöövervakning, Meddelande 2004:6. Sörensson, M. 1983. Inventering av insektsfaunan. Grustag i Träkumla och Stånga, Nygårdsmyr, Lövskogsområde i Sproge. Länsstyrelsen i Gotlands län, Naturvårdsenheten. Sörensson, M. 2006. Sandtäkter som värdefulla insektsmiljöer: ett exempel från Trelleborg med tre för Skandinavien nya solitärbin (Hymenoptera: Apoidea). Entomologisk Tidskrift 127: 117 134. Widgren, Å. 2005. Häljarums naturreservat ett grustag med rara växter. Svensk Botanisk Tidskrift 99: 265 268. 42 fauna&flora

En mångfald av vägsteklar, rovsteklar, guldsteklar och bin förekommer på sandmarker. Många av dessa arter påträffas i sandtäkter. Inom dessa grupper förekommer intrikata samspel mellan arter. Spännande fynd går att göra, vilket illustrerades av Sörensson (2006) som upptäckte två biarter som var nya för landet i en sandtäkt i Skåne. Guldsteklar snyltar på bin och andra bobyggande steklar. De är svåra att artbestämma. Bilden visar en hona av Hedychrum nobile från Aledal på Öland, 2006. Foto: Krister Hall Klotlöpare Omophron limbatum är en helt omisskännlig jordlöpare som förekommer i södra Sverige norrut till Västergötland och Östergötland. Den lever på sandstränder vid sjöar och åar, men kan också hittas vid vattensamlingar i sandtäkter. Fotot (2006) är från en sandtäkt nära Tomelilla, som restaurerats av Länsstyrelsen för att skapa livsmiljö åt bl.a. lökgroda. Foto: Krister Hall årg. 101:4, 2006 43