FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK -07-25

Innehållsförteckning (klicka på tabellnamnet för att länkas till aktuell tabell) Metod Del 1 Inledning FM5001tab1.xls 4.10 Finansbolags utlåning fördelad på säkerhet 4.11 MFIs utlåning fördelad på säkerhet 4.12 Bostadsinsituts utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelad på säkerhet 4.13 Lånestockar förvaltade av bostadsinstituten för annans räkning utestående belopp 4.14 Utlåning fördelad på långivande sektor 4.15 Utlåning till hushåll inkl HIO fördelad på långivande sektor och ändamål 1.1 MFIs tillgångar 4.16 MFIs utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelad på typ av kredit 1.2 MFIs skulder 4.17 Bankers utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelad på typ av kredit 1.3 Ut- och inlåning mot svensk icke-mfi 4.18 Bostadsinstituts utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelad på typ av kredit 1.4 Ut- och inlåningsräntor mot svensk allmänhet 4.19 Finansbolags utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelat på typ av kredit 1.5 Penningmängd 4.20 MFIs utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelad på typ av kredit 1.6 Utestående räntebärande värdepapper emitterade på svenska marknaden i svenska kronor 4.21 Leasing från MFI, objektfördelad 4.22 Leasing från banker, objektfördelad Del 2 Penningmängden 4.23 Leasing från finansbolag, objektfördelad 2.1 Diagram Penningmängden 4.24 Leasing från MFI, motpartsfördelad 2.2 Metod penningmängden 4.25 Leasing från banker, motpartsfördelad 2.3 Penningmängden M0 M1 M2 och M3 stockuppgifter 4.26 Leasing från finansbolag, motpartsfördelad 2.4 Penningmängden M0 M1 M2 och M3 12-månaders tillväxttakt % 4.27 Värdepappersspecifikation MFI 2.5 Gamla penningmängdsmåttet M0 och M3 4.28 Värdepappersspecifikation banker 2.6 Noter till del 2 penningmängden 4.29 Individuellt pensionssparande 4.30 Noter till del 4 Specifikation av vissa balansräkningsposter Del 3 Balansräkningar 3.1 Diagram balansräkningar Del 5 Räntestatistik 3.2 Metod balansräkningar 5.1 Diagram räntestatistik 3.3 MFIs balansräkning 5.2 Metod räntestatistik 3.4 Bankers balansräkning 5.3 MFIs utlåningsräntor 3.5 Bostadsinstitutens balansräkning 5.4 Bankernas in- och utlåningsräntor jämfört med 6 månaders statsskuldväxelränta 3.6 Finansbolagens balansräkning 5.5 Bankernas utlåningsräntor 3.7 MFIs balansräkning 5.6 Bankernas inlåningsräntor 3.8 Bankaktiebolag, bankfilialer i utlandet, utländska filialer i Sverige och Sparbankers balansräkning 5.7 Bostadsinstitutens utlåningsräntor jämfört med 6 månaders statsskuldväxelränta 3.9 MFIs balansräkning tidsserier 5.8 Bostadsinstitutens utlåningsräntor 3.10 Bankers balansräkning tidsserier 5.9 Bostadsinstitutens lånevolymer 3.11 Bostadsinstituts balansräkning tidsserier 5.10 Monetära finansinstituts utlåningsräntor 3.12 Finansbolags balansräkning tidsserier 5.11 Noter till del 5 Räntestatistik 3.13 MFIs balansräkning tidsserier 3.14 Bankaktiebolags balansräkning tidsserier Del 6 Värdepappersmarknaden 3.15 Bankfilialer i utlandets balansräkning tidsserier 6.1 Diagram över värdepappersmarknaden 3.16 Utländska bankfilialer i Sveriges balansräkning tidsserier 6.2 Metod värdepappersmarknaden 3.17 Sparbankers balansräkning tidsserier 6.3 Obligationsmarknaden 3.18 Noter till del 3 Balansräkningar 6.4 Penningmarknaden Del 4 Specifikation av vissa balansräkningsposter 4.1 Diagram vissa BR poster 6.5 Bostadsinstitutens upplåningsinstrument 6.6 Noter till del 6 Värdepappersmarknaden 4.2 Metod vissa BR poster Del 7 MFIs utländska fordringar och skulder 4.3 Specifikation av MFIs utlåning samt in- och upplåning 7.1 Diagram över utländska tillgångar och skulder 4.4 Specifikation av bankers utlåning samt in- och upplåning 7.2 Metodbeskrivning utländska tillgångar och skulder 4.5 Motpartsspecifikation av derivat 7.3 Sverigebaserade MFIs engagemang i utlandet ställning 4.6 Utlåning till svenska hushåll och offentlig sektor samt in- och upplåning från hushåll fördelat på undersektorer 7.4 Svenskägda MFIs konsoliderade utländska fordringar ställning 4.7 MFIs utlåning fördelad på säkerhet 7.5 Sverigebaserade MFIs engagemang i utlandet tidsserie 4.8 Bankers utlåning fördelad på säkerhet 7.6 Svenskägda MFIs konsoliderade utländska fordringar tidsserie 4.9 Bostadsinstituts utlåning fördelad på säkerhet 7.7 Noter till del 7 MFIs utländska fordringar och skulder

Metod Det här avsnittet redogör för hur publikationen är uppbyggd och ger en övergripande genomgång av de metoddelar som är generella för publikationen. För en mer detaljerad beskrivning av statistiken hänvisas till metodavsnittet under respektive del. Inledning Riksbanken har sedan lång tid tillbaka tagit fram statistikuppgifter över svenska monetära finansinstitut, MFI, och de finansiella marknaderna, s.k. finansmarknadsstatistik. Uppgifterna samlas i huvudsak in månadsvis. Vissa uppgifter rapporteras dock kvartalsvis. Sedan 2003-04-01 är det Statistiska centralbyrån, SCB, som, på uppdrag av Riksbanken, samlar in och sammanställer finansmarknadsstatistiken. Detta betyder att statistik avseende förhållandena per 2003-03-31 och senare är framtagen av SCB. Detta gäller med undantag för delar av räntestatistiken (del fem) som framställdes av Riksbanken t.o.m. kvartal 1 2004. Uppgifterna redovisas månadsvis i denna nya publikation tillsammans med ett pressmeddelande. Den nya publikationen publicerades första gången i februari 2006 avseende förhållandena per 2006-01-31. Statistiken ger en bild av: - den övergripande strukturen av MFIs tillgångar och skulder - utvecklingen av penningmängd och kreditgivning (in- och utlåningen) - MFIs balansräkningar - MFIs räntesättning - värdepappersmarknaden Den nya publikationen ersätter den tidigare publikation som legat på SCB:s hemsida och som dessförinnan låg på Riksbankens hemsida. Kontaktpersoner Kontaktpersoner på Enheten för betalningsbalans- och finansmarknadsstatistik, Avdelningen för näringsliv och arbetsmarknad, SCB: Jan-Olof Elldin 08-5069 4169 fornamn.efternamn@scb.se Daniel Hansson 08-5069 4098 fornamn.efternamn@scb.se Johannes Holmberg 08-5069 4511 fornamn.efternamn@scb.se www.fmwebb.scb.se Telefon: 08-5069 4240 epost: fmr@scb.se isposition Publikationens delar På de inledande flikarna återfinns försättssidan, innehållsförteckningen samt denna metoddel. De diagram som förekommer i publikationen finns i inledningsdelen samt först i respektive del. Publikationen delas in i följande delar: Del 1: Inledning. Den beskriver kortfattat de mest centrala serierna på ett kortfattat sätt. Dessa serier finns vidare nedbrutna på sin respektive del senare i publikationen. Del 2: Penningmängden och dess utveckling. Här återfinns även de äldre penningmängdsmåtten. Del 3: MFIs balansräkningar. Här visas både ställningen i innevarande period med respektive förändringstal (första fliken) samt tidsserier på efterföljande flik under del 3. Del 4: Specifikationer av vissa balansräkningsposter. Det gäller framför allt specifikationer av in- och utlåning men även leasing, värdepapper och slutligen individuellt pensionssparande redovisas. Del 5: MFIs in- och utlåningsräntor. Del 6: Värdepappersmarknaden. Både obligationsoch penningmarknaden redovisas samt även en specifikation av bostadsinstitutens upplåningsinstrument. Del 7: Svenska MFIs utländska fordringar och skulder. Där särskiljs mellan MFIs konsoliderade fordringar och sverigebaserade MFIs engagemang i utlandet.

Tidsserier I de olika delarnas tabeller återfinns tidsserier. Hela tidsserien visas inte i standardläget. För att kunna ta del av hela tidsserier måste man öppna upp tabellens ingående rader. För att visa en enstaka tidsserie, klicka på den lilla knappen med ett + -tecken, längst till vänster om tidsserien. För att dölja tidsserien igen, klicka på den lilla knappen med - - tecken, längst till vänster om tidsserien. För att visa alla tidsserier på en flik, klicka på den lilla knappen med siffran 2 i vänster överkant. För att dölja dem igen, klicka på den lilla knappen med siffran 1 i vänster överkant.

Allmän metod Samtliga serier i publikationen, utom den nya penningmängden som redovisas i del två och sverigebaserade MFIs engagemang i utlandet som presenteras i del 7, beräknas inklusive utländska filialer och exklusive mellanhavanden med utländska filialer. Detta till skillnad från t ex data som publiceras av Europeiska centralbanken, ECB, som beräknas exklusive utländska filialer men inklusive mellanhavanden med utländska filialer, vilket numera också gäller för den nya penningmängden. Referenssektor Med referenssektor avses här den sektor vars positioner statistiken beskriver, främst som långivare, mottagare av inlåning samt emittent av värdepapper. Generellt i publikationen redovisas referenssektorerna Monetära finansinstitut (MFI), som delas upp på banker, bostadsinstitut, finansbolag och övriga MFI. För bankernas balansräkning görs även en finare indelning och även den återfinns i strukturen. Generell struktur för referenssektorn i publikationen: Monetära finansinstitut, MFI (21) Banker (utom centralbanker) (212) Bankaktiebolag Bankaktiebolags filialer i utlandet Bankfilialer till banker i utlandet (213) Sparbanker Bostadsinstitut (214) Finansbolag (Delmängd av sektor 215) MFI Kommun och företagsfinansierande institut (delmängd av sektor 215) Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer (217) monetära finansinstitut (219) I referenssektorn MFI har inte Monetära värdepappers-fonder (216) (s.k. penningmarknadsfonder) räknats in, dessa ingår egentligen i sektorn MFI. Detsamma gäller även för Riksbanken (211) som också klassificeras som ett MFI men ej ingår i referenssektorn MFI. Inom parantes anges sektorkoden enligt Standard för institutionell sektorindelning 2000, INSEKT 2000. Denna klassificeringsstandard definierar svenska sektorer, delsektorer och undersektorer. 1 Motpartssektor Med motpartssektor avses här främst låntagare eller givare av inlåning. Beroende på balansräkningsposternas olika egenskaper ser motpartsnedbrytningarna i de olika delarna lite olika ut. De motparter som är markerade med fetstil är de som vanligen förekommer. Undernivåerna till dem visas här främst för att beskriva de i sektorerna ingående delar. Undernivåerna till de fetstilta sektorerna redovisas endast i undantagsfall och i specifika tabeller (gäller egentligen endast hushåll och offentlig sektor). För vissa tabeller och instrument finns endast en mindre detaljerad nedbrytning alternativt ingen nedbrytning på motpart alls. Förutom de sektorer som presenteras här förekommer även begreppet allmänheten som motpartssektor, se efterföljande avsnitt. De två sektorerna Icke-MFI och MFI summerar till samtliga sektorer, dvs. den totala ekonomin. Icke-MFI (svensk och utländsk) Svensk Icke-MFI Icke-monetära finansiella företag (22+23+24+25) Icke-monetära värdepappersfonder (222) Icke-monetära värdepappersbolag (223) Försäkringsföretag och pensionsinstitut (23) Finansiella serviceföretag (24) Finansiella företags icke-vinstdrivande org (25) Investmentbolag (224) Icke-monetära kreditmarknadsföretag (221) finansinstitut (229) Icke-finansiell företagssektor (1) Statliga Kommunala Privata Offentlig sektor Riksgäldskontoret (312) Kommuner och landsting (4) Kommuner (41) Landsting (42) Socialförsäkringsfonder (50) Statlig förvaltning utom Riksgäldskontoret (311 och 32) Hushåll Företagarhushåll (61) hushåll (62) Hushållens icke-vinstdrivande org (7) Utländsk Icke-MFI Utländsk Icke-MFI (EU-länder) Offentlig sektor exkl. centralbanker Stater Delstater Kommuner Socialförsäkringsfonder motparter Försäkringsföretag finansinstitut Icke-finasiell företagssektor Hushåll Hushållens icke-vinstdrivande org Utländsk Icke-MFI ( utlandet exkl. Sverige och EU) Offentlig sektor motparter MFI (svensk och utländsk) Svensk MFI (21) Riksbanken (211) Banker (utom centralbanker) (212) Bankfilialer till banker i utlandet (213) Bostadsinstitut (214) Andra monetära kreditmarknadsföretag (215) MFI Monetära värdepappersfonder (216) Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer (217) monetära finansinstitut (219) 1 INSEKT 2000

Utländsk MFI 1 Utländsk MFI (EU-länder) Svenska bankers filialer utländska banker och filialer Svenska kreditmarknadsföretags filialer monetära finansinstitut Utländsk MFI ( utlandet exkl. Sverige och EU) Svenska bankers filialer utländska banker och filialer Svenska kreditmarknadsföretags filialer 1 Då det refereras till utlandet exkl. MFI avses för utlandet utom EU samtliga sektorer utom svenska bankers filialer, övriga utländska banker och filialer och svenska kreditmarknadsföretags filialer, för EU utom Sverige finns MFI-begreppet i rapportformuläret och motparter utom MFI inkluderas. Inom parantes anges sektorkoden enligt Standard för institutionell sektorindelning 2000, INSEKT 2000. Denna klassificeringsstandard definierar svenska motparter i sektorer, delsektorer och undersektorer. 2 Allmänheten Icke-MFI Allmänhetsbegreppet har så långt möjligt i den nya publikationen ändrats till Icke-MFI. Definitionen av Icke-MFI återfinns under strukturen av referenssektorerna. I vissa fall har dock detta varit omöjligt pga. att de insamlade blanketterna som ligger till grund för publikationen inte fullt ut ger den möjligheten i dagsläget alternativt att det råder en annan definition, såsom för penningmängden. Begreppet allmänheten förekommer i del två, fyra och fem och den exakta definitionen redovisas i respektive dels metod. MFI populationen och underlag till publikationen Samtliga monetära finansinstitut är skyldiga att rapportera finansmarknadsstatistik enligt Riksbankens föreskrifter och allmänna råd om instituts rapportering av finansmarknadsstatistik, RBFS 2003:2. Vid ingången av 2006 fanns det 233 företag som klassificerades som MFI. I dagsläget är Banker, Bostadsinstitut, Finansbolag, Kommun- och företagsfinansierande institut och Monetära värdepappersbolag klassade som monetära finansinstitut. Även s.k. penningmarknadsfonder är klassade som monetära finansinstitut men de är i dagsläget inte rapporteringsskyldiga. Merparten av uppgifterna till publikationen hämtas ur en redovisningsbaserad blankett kallad MFI-blanketten. Rapportörerna delas in i tre grupper utifrån balans-omslutningens storlek. De som sammanlagt svarar för 95 % av balansomslutningen rapporterar månadsvis medan övriga rapporterar kvartalsvis eller årsvis om de tillhör dem som endast svarar för 0,5 % av balansomslutningen. Genom åren har MFI-blankettens innehåll förändrats, framför allt innehåller nyare blanketter fler nedbrytningar än äldre. Dagens MFI-blankett togs i bruk avseende årsskiftet 2003/4. Den stora innehållsliga förändringen skedde dock vid årsskiftet 2001/2 då en gemensam blankett för alla MFI togs i bruk. Innan dess rapporterade olika instituttyper på olika sorters blanketter. De blankettskiften som förekommit kan medföra att vissa tidsserier i publikationen innehåller skillnader i definitioner över tiden. Det finns även definitionsskillnader i MFI-populationen historiskt. Monetära värdepappersbolag ingår endast från och med mars 2003 och finansbolag blev klassade som MFI i december 2001. Teckenförklaring - Inget finns att redovisa.. Uppgift ej tillgänglig eller alltför osäker för att angivas. Uppgift kan ej förekomma 2 INSEKT 2000

1. INLEDNING 1.1 MFIs tillgångar 1.1.1 Referenssektorernas andel av MFI:s balansomslutning 100% 1.1.2 Referenssektorernas andel av MFI:s totala utlåning 100% 90% 80% 80% 70% 60% 60% 50% 40% 40% 30% 20% 20% 10% 1999- Juni 2000- Juni 2001- Juni 2002- Juni 2003- Juni 2004- Juni 2005- Juni 2006- Juni - Juni - Juni 0% 1999- Juni 2000- Juni 2001- Juni 2002- Juni 2003- Juni 2004- Juni 2005- Juni 2006- Juni - Juni - Juni 0% Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI 1.1.3 MFIs tillgångar, -06-30, mkr Balansomslutning Utlåning Värde- Aktier Derivat- papper och andelar instrument tillgångar Banker 6 410 392 4 487 074 875 973 410 797 306 951 329 596 Bostadsinstitut 1 893 644 1 815 132 30 108 9 436 19 974 18 996 Finansbolag 282 912 164 080 197 4 749 70 113 817 MFI 490 091 232 942 226 210 1 236 13 312 16 392 MFI totalt 9 077 040 6 699 228 1 132 488 426 217 340 306 478 801

1.2 MFIs skulder 1.2.1 Referenssektorernas andel av MFI:s totala inlåning 100% 1.2.2 Referenssektorernas andel av MFI:s emitterade värdepapper 100% 90% 80% 80% 70% 60% 60% 50% 40% 40% 30% 20% 20% 10% 1999- Juni 2000- Juni 2001- Juni 2002- Juni 2003- Juni 2004- Juni 2005- Juni 2006- Juni - Juni - Juni 0% 1999- Juni 2000- Juni 2001- Juni 2002- Juni 2003- Juni 2004- Juni 2005- Juni 2006- Juni - Juni - Juni 0% Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI 1.2.3 MFIs skulder, -06-30, Mkr Balansomslutning In- och Emitterade Derivat- Eget upplåning värdepapper instrument skulder kapital Banker 6 410 392 3 692 273 1 418 679 301 534 703 676 294 231 Bostadsinstitut 1 893 644 423 768 1 336 922 20 924 38 430 73 601 Finansbolag 282 912 192 551 19 377 195 16 998 53 792 MFI 490 091 54 760 399 240 9 044 14 403 12 644 MFI totalt 9 077 040 4 363 351 3 174 217 331 697 773 507 434 268

1.3 Ut- och inlåning mot svensk icke-mfi 1.3.1 MFI:s utlåning, 12-mån procentuell förändring 1.3.2 Inlåning till MFI, 12-mån procentuell förändring 20,0% 20,0% 15,0% 15,0% 10,0% 10,0% 5,0% 5,0% 0,0% 0,0% -5,0% -5,0% -10,0% Dec Mar Jun 2003 Sep DecMar Jun Sep DecMar Jun Sep Dec 2004 2005 Mar Jun 2006 Sep Dec Mar Jun Sep Dec Mar Jun Sv. Icke-MFI Hushåll inkl. HIO Icke-fin. Ftg. 0-10,0% Dec Mar Jun 2003 Sep DecMar Jun Sep DecMar Jun Sep DecMar Jun Sep DecMar Jun Sep Dec 2004 2005 2006 Sv. Icke-MFI Hushåll inkl. HIO Icke-fin. Ftg. 0 Mar Jun 1.3.3 Ut- och inlåning mot svensk icke-mfi, -06-30, Mkr Utlåning till svensk icke-mfi Varav hushåll Varav ickefinansiella företag Inlåning från svensk icke-mfi Banker 2 061 308 691 846 1 175 004 1 664 081 Bostadsinstitut 1 653 937 1 242 345 390 151 1 546 Finansbolag 126 957 58 243 67 941 5 746 MFI 156 894 69 276 53 595 3 567 MFI totalt 3 999 097 2 061 710 1 686 691 1 674 941

1.4 Ut- och inlåningsräntor mot svensk allmänhet % 8 1.4.1 MFI:s utlåningsräntor % 8 % 8 1.4.2 Bankernas inlåningsräntor % 8 7 7 7 7 6 6 6 6 5 5 5 5 4 4 4 4 3 3 3 3 2 2 2 2 1 1 1 1 0 D J D J D J D J D J D J D J D Sep 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Dec Mar Jun 2006 Sep Dec Mar Jun Sep Dec 0 Mar Jun 0 D J D J D J D J D J D J D J D Sep 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Dec Mar Jun 2006 Sep Dec Mar Jun Sep Dec 0 Mar Jun Icke-MFI Hushåll inkl HIO Icke-fin. Ftg. Icke-MFI Hushåll inkl HIO Icke-fin. Ftg. 1.4.3 Ut- och inlåningsräntor mot svensk allmänhet, procent MFIs utlåning till allmänheten Varav hushåll Varav ickefinansiella företag Bankers inlåning från allmänheten Varav hushåll Varav ickefinansiella företag jun-07 4,49 4,56 4,44 2,31 1,99 2,65 maj-08 5,15 5,18 5,17 3,09 2,80 3,39 jun-08 5,23 5,27 5,24 3,10 2,83 3,40

1.5 Penningmängd % 25 1.5.1 Penningmängden M1 och M3-12 månaders procentuell förändring 20 15 10 M1 M3 0 5 0-5 Dec Mar Jun Sep 2001 Dec Mar Jun Sep 2002 Dec Mar Jun Sep 2003 Dec Mar Jun Sep 2004 Dec Mar Jun Sep 2005 Dec Mar Jun Sep 2006 Dec Mar Jun Sep Dec Mar Jun 1.5.2 Penningmängd M1, M2 och M3 12-mån förändr i 12-mån förändr i 12-mån förändr i M1, Mkr M1, % M2, Mkr M2, % M3, Mkr M3, % jun-07 1 364 242 13,4 1 566 046 15,2 1 867 907 13,1 maj-08 1 396 715 6,1 1 667 718 10,9 2 084 410 15,7 jun-08 1 408 355 3,2 1 682 155 7,4 2 105 695 12,7

1.6 Utestående räntebärande värdepapper, emitterade på svenska marknaden i svenska kronor Mkr 1 000 000 1.6.1 Utestående nom. belopp på obligations- och penningmarknaden efter emittent 900 000 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 Dec Mar Jun 2002 Sep Dec Mar Jun 2003 Sep Dec Mar Jun 2004 Obl. marknaden, staten Penningmarknaden, staten Sep Dec Mar Jun 2005 Sep Dec Mar Jun 2006 Obl. marknaden, bostadsinstitut Sep Dec Mar Jun Penningmarknaden, bostadsinstitut Sep Dec Mar Jun 1.6.2 Utestående räntebärande värdepapper, emitterade på svenska marknaden i svenska kronor, Mkr Penningmarknaden Obligationsmarknaden Staten Bostadsinstitut Staten Bostadsinstitut jun-07 185 577 108 994 763 328 821 412 maj-08 123 248 95 544 702 518 872 967 jun-08 93 615 106 282 709 849 853 745

2. PENNINGMÄNGDEN 2.1 Diagram Penningmängden % 25 Penningmängd M1, M2 och M3-12 månaders procentuell förändring ( 3 månaders glidande medelvärde ) 20 15 10 5 0-5 Dec Mar Jun 2000 Sep Dec Mar Jun 2001 Sep Dec Mar Jun 2002 Sep Dec Mar Jun 2003 Sep Dec Mar Jun 2004 Sep Dec Mar Jun 2005 M1 M2 M3 0 Sep Dec Mar Jun 2006 Sep Dec Mar Jun Sep Dec Mar Jun

2.2 Metod penningmängden Penningmängd Inledning Med penningmängd avser man mäta mängden likvida medel som cirkulerar i samhället. Det är dock inte självskrivet vad som ska räknas in i definitionen av pengar. Normalt definieras ett antal mått med olika bredd, där det smalaste endast inkluderar kontanter och de bredare även inkluderar olika typer av instrument som kan anses vara substitut för pengar. Den kanske vanligaste studien av penningmängden är att undersöka olika penningmängdsmått som inflationsindikatorer. Analys av dessa aggregat kan även göras i syfte att få kompletterande indikatorer för den reala aktiviteten (exempelvis BNP), främst på kort sikt, samt för att undersöka pengars betydelse för de finansiella marknadernas inverkan på efterfrågeläget i ekonomin. Bakgrund För att mäta mängden pengar brukar man dela in samhällssektorerna i emittenter och innehavare av pengar, och det aktuella penningmängdsmåttet definieras som emittenternas skuldinstrument innehavda av innehavarsektorerna. T.o.m. december 2005 utgjordes emittentsektorn av svenska banker. Två centrala penningmängdsmått beräknades, M0 bestående av utelöpande sedlar och mynt och M3 där inlåning till banker och bankcertifikat ingår. I M3+ inkluderades även svensk allmänhets innehav av statsskuldväxlar. Av utländska centralbanker är det främst på Europeiska centralbanken (ECB) som analysen av penningmängdsaggregat har getts en framträdande roll. ECB har tagit fram definitioner av penningmängden för euroområdet. En genomgripande förändring i förhållande till många tidigare nationella mått var att man vidgade emittentsektorn till att inte bara omfatta banksektorn. Även andra finansinstitut förmedlar krediter och tar emot inlåning, och man skapade därför begreppet Monetära Finansinstitut (MFI). Riksbanken tar från och med januari 2006 fram en uppsättning penningmängdsmått - M0, M1, M2 och M3 - som till stor del harmoniserats med ECBs definition. Målsättningen har varit att åstadkomma en så långtgående harmonisering som möjligt, utan att utöka finansinstitutens uppgiftslämnarbörda alltför mycket. Emittentsektorn har utvidgats till MFI och Riksgäldskontorets (RGK) skulder av monetär karaktär, och i penningmängdsmåtten ingår (i stort sett) de skuldinstrument som föreslås i ECBs definitioner. Även hanteringen av de svenska institutens utländska filialer har förändrats i den nya penningmängden och den beräknas numera exklusive utländska filialer men inklusive mellanhavanden med utländska filialer. Det har varit möjligt att beräkna dessa penningmängdsmått på ett godtagbart sätt från och med januari 1998. Definition av de nya penningmängdsmåtten Emittentsektorn: MFI (samt RGKs skulder av monetär karaktär) Neutral sektor: Staten exklusive RGKs skulder av monetär karaktär Innehavarsektorn (Allmänheten): övriga sektorer, dvs. kommuner och landsting, socialförsäkringsfonder, hushåll inklusive hushållens icke-vinsdrivande organisationer (HIO), ickefinansiella företag och icke-monetära finansiella företag. M0 M0 består teoretiskt av svensk allmänhets innehav av sedlar och mynt utgivna av Riksbanken, och är det mest likvida måttet. I praktiken beräknas M0 genom att man från den totala stocken av utelöpande sedlar och mynt (formellt ett skuldinstrument i Riksbankens balansräkning) drar bort svenska MFI:s kassa i svenska kronor. Eftersom även utlänningar kan hålla svenska kronor i kontanter kommer denna beräkning att ge en något för stor M0, men det kan antas att detta utländska innehav är litet i förhållande till den totala stocken av utelöpande sedlar och mynt. M1 M1 är lika med M0 + avistainlåning i svenska MFI och RGK från svensk allmänhet. Avistainlåning definieras som dagslån och inlåning på transaktionskonton.

M2 M2 är lika med M1 + inlåning med vissa villkor i svenska MFI och RGK, från svensk allmänhet. Inlåning med vissa villkor omfattar inlåning med en uppsägningstid på upp till och med 3 månader eller en löptid på upp till och med 2 år. M3 M3 är lika med M2 + repor, andelar i penningmarknadsfonder och räntebärande värdepapper med en löptid upp till och med 2 år utgivna av svenska MFI och innehavda av svensk allmänhet. Ett praktiskt problem vid beräkningen av M3 är att räntebärande värdepapper kan säljas vidare på en andrahandsmarknad. Därför är det omöjligt för utgivarna av de räntebärande värdepappren att veta hur stor del av deras skuldstock som innehas av svensk allmänhet. Som approximation används därför värdepapper emitterade av svenska MFI i SEK. Från detta dras svenska MFIs innehav av dessa värdepapper. Definition av de gamla penningmängdsmåtten Då ekonomisk analys ofta kräver långa tidsserier och de nya penningmängdsmåtten bara går att beräkna på ett tillfredsställande sätt från och med januari 1998 fortsätter publiceringen av M0 och M3 enligt tidigare definitioner med månadsdata från och med 1961. Någon skarvning av tidsserierna för nya och gamla penningmängdsmåtten har inte gjorts i denna publikation. Emittentsektorn: Riksbanken och banker (samt statsskuldväxlar utgivna av RGK) Neutral sektor: Bostadsinstitut, andra monetära kreditmarknadsföretag, monetära värdepappersfonder, monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, övriga monetära finansinstitut (finns inga idag), socialförsäkringsfonder, ickemonetära värdepappersbolag, försäkringsföretag och pensionsinstitut Innehavarsektorn (Allmänheten): övriga sektorer, dvs. staten utom RGK, kommuner och landsting, ickemonetära värdepappersfonder, finansiella serviceföretag, finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer, investmentbolag, icke-monetära kreditmarknadsföretag, övriga finansinstitut, hushåll inklusive hushållens icke-vinsdrivande organisationer (HIO) och icke-finansiell företagssektor

Tabell över skillnader mellan nya och gamla penningmängdsmått, instrument Tabell över skillnader mellan nya och gamla penningmängdsmått, sektor Instrument Gamla Nya Nya penningmängdsmåttet Gamla penningmängdsmåttet Sedlar och mynt M0 M0 Emittent sektor MFI, dvs. Dagslån M3 M1 Riksbanken, Riksbanken och Transaktionskonton M3 M1 Banker (inkl bankfilialer i Sverige till utländska banker), Banker (inkl bankfilialer i Sverige till utländska banker) samt Inlåning med överrenskommen löptid upp till 2 år M3 M2 Bostadsinstitut, av RGK utgivna statsskuldväxlar Inlåning med överrenskommen löptid över 2 år M3 Andra monetära kreditmarknadsföretag, Inlåning med uppsägningstid upp till 3 månader M3 M2 Monetära värdepappersfonder, Inlåning med uppsägningstid över 3 månader M3 Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, Repor M3 M3 monetära finansinstitut (finns inga idag) samt Penningmarknadsfondandelar och penningmarknadsinstrument M3 RGKs skulder av monetär karaktär Certifikat M3 M3 värdepapper med löptid upp till 2 år M3 Belopp redovisas exklusive skulder till innehavarsektorerna hållna Belopp redovisas inklusive skulder till innehavarsektorerna hållna av Allemansspar M3+ av svenska instituts filialer i utlandet. svenska emittenters filialer i utlandet Statsskuldväxlar M3+ Neutral sektor Staten exklusive RGKs skulder av monetär karaktär Bostadsinstitut, Andra monetära kreditmarknadsföretag, Monetära värdepappersfonder, Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, monetära finansinstitut (finns inga idag), Socialförsäkringsfonder, Icke-monetära värdepappersbolag samt Försäkringsföretag och pensionsinstitut Innehavarsektor / Kommuner och landsting, Staten exkl. RGK, Allmänheten Icke-monetära värdepappersfonder, Kommuner och landsting, Finansiella serviceföretag, Icke-monetära värdepappersfonder, Finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer, Finansiella serviceföretag, Investmentbolag, Finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer, Icke-monetära kreditmarknadsföretag, Investmentbolag, finansinstitut, Icke-monetära kreditmarknadsföretag, Icke-finansiell företagssektor, finansinstitut, Hushåll inkl. hushållens intresseorganisationer, Icke-finansiell företagssektor samt Socialförsäkringsfonder, Hushåll inkl. hushållens intresseorganisationer Icke-monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, Försäkringsföretag och pensionsinstitut

2.3 Penningmängden, M0, M1, M2 och M3 Stockuppgifter vid slutet av respektive månad, mkr Utelöpande sedlar och mynt Sedlar och mynt i svenska MFI:s kassa M0 varav Icke-monetära finansiella företag Icke-finansiella företag Kommuner, Hushåll exkl HIO Landsting och Social- försäkrings- Hushållens ickevinstdrivande organisationer (a) (b) (c)=(a)-(b) (d) sektorn (e)=(c)+(d) SEK SEK SEK TOT SEK UTV TOT TOT TOT TOT TOT TOT Jul 110 692 12 804 97 888 1 235 333 1 168 075 67 258 94 696 426 410 28 116 649 040 37 073 1 333 221 Aug 109 391 12 523 96 868 1 257 483 1 185 810 71 673 103 204 428 085 32 134 656 237 37 822 1 354 351 Sep 108 709 12 075 96 634 1 272 707 1 201 487 71 220 94 273 428 128 34 890 678 464 36 951 1 369 341 Okt 108 740 12 100 96 640 1 267 193 1 200 396 66 796 95 809 430 543 35 095 668 140 37 605 1 363 833 Nov 108 907 11 969 96 938 1 265 661 1 201 334 64 327 80 450 440 352 30 180 676 748 37 932 1 362 599 Dec 114 324 13 865 100 459 1 309 202 1 239 084 70 118 95 985 447 584 30 535 698 596 36 502 1 409 661 Jan 107 645 11 846 95 799 1 319 585 1 252 281 67 304 98 369 457 302 26 533 698 789 38 592 1 415 383 Feb 107 404 11 241 96 163 1 306 545 1 241 061 65 484 98 998 440 442 34 268 694 199 38 638 1 402 708 Mar 107 530 10 093 97 437 1 310 844 1 238 941 71 904 112 960 443 450 26 167 690 907 37 360 1 408 282 Apr 106 164 10 876 95 288 1 302 215 1 230 491 71 724 88 518 445 876 28 837 698 031 40 953 1 397 504 Maj 106 493 10 867 95 626 1 301 089 1 231 926 69 163 96 782 432 744 31 134 700 316 40 113 1 396 715 Jun 107 716 10 219 97 497 1 310 858 1 234 232 76 626 91 552 443 990 26 993 709 244 39 079 1 408 355 2.3 Fortsättn. penningmängden, M0, M1, M2 och M3 Inlåning med vissa villkor i MFI och staten, från svensk allmänhet varav Icke-monetära finansiella företag Avista-inlåning i MFI och staten, från svensk allmänhet Icke-finansiella företag Kommuner, Landsting och Socialförsäkringssektorn Hushåll exkl HIO Hushållens ickevinstdrivande organisationer M2 Repor Andelar i penningmarknadsfonder M1 MFI värdepapper < 2 år som hålls av sv allmänhet (k) = (f) (g)=(e)+(f) (h) (i) (j) (g)+(h)+(i)+(j) TOT SEK UTV TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT Jul 196 614 188 135 8 479 17 155 44 912 8 623 123 829 2 096 1 529 835 72 546 61 360 181 575 1 845 316 Aug 209 713 198 135 11 579 15 181 51 862 11 420 129 184 2 066 1 564 064 87 276 61 360 213 903 1 926 603 Sep 214 314 201 470 12 843 20 600 44 241 14 000 132 867 2 605 1 583 654 66 409 65 283 267 495 1 982 840 Okt 220 965 210 262 10 703 20 238 49 674 9 771 138 576 2 707 1 584 798 84 269 65 283 305 194 2 039 544 Nov 223 778 211 503 12 275 22 004 52 028 4 990 141 518 3 237 1 586 377 84 822 65 283 327 840 2 064 322 Dec 231 279 219 261 12 018 24 317 53 350 4 417 145 518 3 677 1 640 940 53 757 74 016 321 459 2 090 172 Jan 233 802 224 269 9 533 19 132 52 632 9 909 148 453 3 675 1 649 185 69 905 74 016 311 108 2 104 214 Feb 234 117 226 163 7 954 21 332 53 283 8 475 146 932 4 094 1 636 825 78 359 74 016 291 621 2 080 821 Mar 234 080 225 470 8 610 21 444 53 162 3 274 151 230 4 970 1 642 361 68 226 81 564 303 123 2 095 275 Apr 263 850 246 958 16 892 27 149 65 330 10 722 156 625 4 024 1 661 354 72 863 81 564 300 403 2 116 185 Maj 271 003 252 397 18 606 26 950 66 381 11 102 162 301 4 269 1 667 718 51 812 81 564 283 317 2 084 410 Jun 273 800 258 332 15 468 25 582 66 345 3 630 172 781 5 462 1 682 155 41 718 81 564 300 258 2 105 695 M3

2.4 Penningmängden, M0, M1, M2 och M3 12-månaders förändringstal, % 12-månaders förändringstal 12-månaders förändringstal i 3-månaders medelvärde M0 M1 M2 M3 M0 M1 M2 M3 Jul 1,2 12,1 13,3 12,3 1,6 12,4 14,0 13,7 Aug 0,2 10,7 13,1 14,7 1,1 12,1 13,9 13,4 Sep 0,6 10,3 12,0 16,2 0,7 11,0 12,8 14,4 Okt 0,0 9,2 11,9 19,6 0,3 10,1 12,3 16,8 Nov -0,2 8,4 10,9 20,8 0,1 9,3 11,6 18,8 Dec -0,3 9,3 11,8 18,7-0,2 9,0 11,5 19,7 Jan 0,0 10,0 12,0 18,2-0,2 9,2 11,6 19,2 Feb 1,1 10,6 12,3 17,7 0,3 10,0 12,0 18,2 Mar 1,2 8,3 9,7 17,5 0,8 9,6 11,3 17,8 Apr -0,7 6,0 9,7 17,9 0,5 8,3 10,6 17,7 Maj -1,7 6,1 10,9 15,7-0,4 6,8 10,1 17,0 Jun -0,8 3,2 7,4 12,7-1,1 5,1 9,3 15,4

2.5 Gamla penningmängdsmåttet, M0 och M3 Stockuppgifter vid slutet av respektive månad, mkr Penning- Penningmängd Bankinlåning från svensk allmänhet Bank- mängd M0 Totalt Hushåll Icke-fin.företag certifikat M3 TOT SEK UTV SEK UTV SEK UTV SEK UTV SEK TOT Jul 97 990 1 310 531 73 834 755 414 2 023 443 662 57 280 111 455 14 532 14 760 1 497 115 Aug 96 970 1 339 597 77 555 767 871 2 012 447 649 61 690 124 077 13 853 19 340 1 533 462 Sep 96 738 1 355 963 75 269 793 872 2 091 441 587 59 464 120 504 13 714 23 391 1 551 361 Okt 96 744 1 360 705 71 862 787 836 2 308 456 108 55 331 116 760 14 223 27 352 1 556 663 Nov 97 042 1 387 978 74 965 799 362 2 380 464 991 59 123 123 625 13 463 31 327 1 591 312 Dec 100 523 1 421 572 78 693 823 732 2 635 472 661 60 104 125 178 15 953 34 803 1 635 591 Jan 95 862 1 439 869 77 580 827 381 2 403 476 861 61 004 135 628 14 172 38 666 1 651 978 Feb 96 227 1 431 920 75 262 820 801 2 532 466 381 57 546 144 738 15 184 40 695 1 644 104 Mar 97 502 1 425 040 79 573 821 759 2 413 465 154 62 741 138 127 14 419 40 136 1 642 251 Apr 95 353 1 447 103 87 473 833 851 2 705 469 825 72 151 143 428 12 617 43 607 1 673 536 Maj 95 696 1 437 409 87 773 841 929 2 679 452 005 72 560 143 475 12 533 27 851 1 648 729 Jun 97 568 1 456 079 95 589 862 028 2 679 457 153 81 179 136 898 11 731 30 578 1 679 813

2.6 Noter till del 2 penningmängden December 2003. I december 2003 omklassificerade ett institut delar av inlåningen. Inlåning med vissa villkor redovisas numera som avistainlåning.

3. BALANSRÄKNINGAR 3.1 Diagram balansräkningar Mkr 7 000 000 3.1.1 MFI:s tillgångar per instrument 7 000 000 Mkr 3.1.2 MFI:s skulder per instrument 6 000 000 6 000 000 5 000 000 5 000 000 4 000 000 4 000 000 3 000 000 3 000 000 2 000 000 2 000 000 1 000 000 1 000 000 0 Dec Mar Jun 2003 Sep Dec Mar Jun 2004 Sep Dec Mar Jun 2005 Sep Dec Mar Jun 2006 Sep Dec Mar Jun Sep Dec Mar Jun 0 Dec Mar Jun Sep Dec Mar Jun Sep Dec Mar Jun Sep Dec Mar Jun Sep Dec Mar Jun Sep Dec Mar Jun 2003 2004 2005 2006 Utlåning Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Derivatinstrument tillgångar In- och upplåning Emitterade värdepapper Derivatinstrument skulder Eget kapital

3.1 Diagram balansräkningar 3.1.3 Referenssektorernas andel av MFI:s utlåning till svenska icke-mfi 3.1.4 MFI:s utlåning, 12-mån procentuell förändring 100% 20% 90% 80% 15% 70% 60% 10% 50% 40% 5% 30% 20% 0% 10% 1999-Juni 2000-Juni 2001-Juni 2002-Juni 2003-Juni 2004-Juni 2005-Juni 2006-Juni -Juni -Juni Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI 0% -5% Dec Mar Jun Sep Dec Mar Jun Sep Dec Mar Jun Sep Dec Mar Jun Sep Dec Mar Jun Sep Dec Mar Jun 2003 2004 2005 2006 Sv. Icke-MFI Hushåll inkl. HIO Icke-fin. Ftg. 0

3.2 Metod balansräkningar Metod balansräkningar De balansräkningar som presenteras här är till stor del upprättade enligt de lagar och föreskrifter som styr monetära finansinstituts redovisning generellt. Riksbanken har möjlighet att anvisa undantag från gällande redovisningsbestämmelser vid upprättandet av statistikrapporteringen, nu gällande undantag finns specificerade i Riksbankens föreskrifter och allmänna råd (RBFS 2003:2) om instituts rapportering av finansmarknadsstatistik. Teckenförklaring - Inget finns att redovisa.. Uppgift ej tillgänglig eller alltför osäker för att angivas. Uppgift kan ej förekomma De värden som presenteras avser alltid totalnivå per referenssektor, de institut som är undantagna från månadsrapportering. 1 räknas in i mellanliggande månader med senaste rapporteringsperiods värden. Från december 2001 och framåt redovisas utlåningen brutto, d v s inklusive reserveringar för osäkra lånefordringar. För perioder dessförinnan redovisas den netto. Utlåningen redovisas inklusive finansiell leasing men exklusive operationell leasing. I både in- och utlåningen ingår s.k. äkta återköpstransaktioner (repor). 1)Metod

3.3 MFIs balansräkning -06-30 3.3.1 MFIs tillgångar, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Svenska kronor Utländsk valuta Utlåning -6 410 550 357 6 699 228 5 022 892 1 676 336 Icke-MFI 49 899 603 295 4 949 379 3 928 005 1 021 374 Svenska icke-mfi 21 914 432 562 3 999 097 3 818 641 180 456 Icke-monetära finansiella företag -2 499 4 049 91 450 89 804 1 646 Icke-finansiella företag 9 221 215 104 1 686 691 1 510 692 175 998 Offentlig sektor -10 561 15 778 159 247 158 850 396 Hushåll inkl HIO 25 752 197 630 2 061 710 2 059 294 2 416 Utländska icke-mfi 27 985 170 734 950 282 109 364 840 918 EU-länder -5 651 124 218 493 212 61 280 431 932 utlandet 33 635 46 515 457 070 48 084 408 986 MFI -56 308-52 938 1 749 849 1 094 887 654 962 Svenska MFI 45 433-2 685 899 347 868 830 30 516 Banker 26 468 107 447 364 981 357 886 7 095 Bostadsinstitut 18 360-108 730 374 000 370 751 3 249 Andra monetära kreditmarknadsföretag 1 306-738 160 175 140 007 20 168 MFI -701-665 191 186 4 Utländska MFI -101 741-50 253 850 503 226 057 624 446 EU-länder -84 535-54 877 618 101 204 768 413 333 utlandet -17 206 4 624 232 402 21 289 211 113 Räntebärande värdepapper -42 025 87 875 1 132 488 559 530 572 958 Aktier och andelar -40 297-54 256 426 217 160 944 265 273 Derivatinstrument 18 255 96 039 340 306 191 632 148 674 tillgångar -51 445 6 041 478 801 362 598 116 203 SUMMA TILLGÅNGAR -121 921 686 056 9 077 040 6 297 596 2 779 444 Svenska kronor -7 382 459 549 6 297 596 Euro och EMU-valutor -40 671 130 507 1 254 693 EU-valutor -31 029 38 078 388 379 utländska valutor -42 839 57 922 1 136 372

3.3.2 MFIs skulder och eget kapital, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Svenska kronor Utländsk valuta In- och upplåning -57 930 160 416 4 363 351 2 932 151 1 431 200 Icke-MFI 14 759 62 843 2 097 669 1 675 416 422 253 Svenska icke-mfi -11 076 82 169 1 674 941 1 570 980 103 961 Icke-monetära finansiella företag -13 083-24 228 155 258 138 530 16 728 Icke-finansiella företag 13 943 22 279 541 044 459 407 81 638 Offentlig sektor -32 147-25 798 55 531 52 948 2 582 Hushåll inkl HIO 20 211 109 916 923 108 920 095 3 013 Utländska icke-mfi 25 835-19 326 422 728 104 436 318 292 EU-länder 5 197 13 418 224 149 68 626 155 522 utlandet 20 639-32 744 198 579 35 809 162 770 MFI -72 689 97 573 2 265 682 1 256 735 1 008 947 Svenska MFI 46 463 76 315 955 284 924 389 30 894 Banker 60 753 51 861 764 162 739 923 24 238 Bostadsinstitut -10 731 14 926 157 345 155 530 1 815 Andra monetära kreditmarknadsföretag -3 319 5 339 25 142 20 592 4 549 MFI -240 4 189 8 635 8 343 292 Utländska MFI -119 152 21 258 1 310 398 332 346 978 053 EU-länder -64 244 57 104 893 657 259 927 633 731 utlandet -54 908-35 846 416 741 72 419 344 322 Emitterade värdepapper -20 823 384 057 3 174 217 1 368 765 1 805 452 Certifikat -46 846 206 825 797 610 152 745 644 865 Obligationer 23 492 195 923 2 113 536 1 168 552 944 984 Förlagslån 6 652-145 215 226 42 239 172 988 emitterade värdepapper -4 121-18 547 47 845 5 229 42 616 Derivatinstrument 17 961 73 299 331 697 198 781 132 916 skulder -53 308 73 883 773 507 581 875 191 632 Eget kapital -7 821-5 598 434 268 320 851 113 416 SUMMA SKULDER -121 921 686 056 9 077 040 5 402 423 3 674 617 Svenska kronor -3 219 483 900 5 402 423 Euro och EMU-valutor 69 335 238 756 1 541 959 EU-valutor -34 508 11 958 388 261 utländska valutor -153 530-48 558 1 744 397

3.4 Bankers balansräkning -06-30 3.4.1 Bankernas tillgångar, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Svenska kronor Utländsk valuta Utlåning -22 218 611 337 4 487 074 2 898 545 1 588 529 Icke-MFI 24 272 688 026 2 935 089 1 985 786 949 303 Svenska icke-mfi 6 679 533 142 2 061 308 1 885 904 175 404 Icke-monetära finansiella företag -2 498 3 680 89 907 88 346 1 562 Icke-finansiella företag 6 569 232 398 1 175 004 1 003 578 171 426 Offentlig sektor -9 763 25 045 104 550 104 536 14 Hushåll inkl HIO 12 370 272 019 691 846 689 444 2 402 Utländska icke-mfi 17 593 154 884 873 781 99 882 773 899 EU-länder -9 655 115 617 460 372 55 538 404 834 utlandet 27 248 39 267 413 410 44 345 369 065 MFI -46 490-76 689 1 551 985 912 759 639 226 Svenska MFI 54 747-24 055 716 201 690 486 25 715 Banker 32 068 83 064 262 085 258 212 3 874 Bostadsinstitut 23 170-102 361 339 873 336 624 3 249 Andra monetära kreditmarknadsföretag 212-4 018 114 129 95 541 18 587 MFI -704-741 113 109 4 Utländska MFI -101 237-52 634 835 784 222 273 613 511 EU-länder -81 828-53 215 610 914 203 515 407 399 utlandet -19 409 582 224 871 18 758 206 112 Räntebärande värdepapper -47 491 62 327 875 973 518 130 357 844 Aktier och andelar -42 130-52 271 410 797 147 432 263 365 Derivatinstrument 13 415 80 830 306 951 173 739 133 212 tillgångar -50 871-4 567 329 596 249 059 80 537 SUMMA TILLGÅNGAR -149 296 697 656 6 410 392 3 986 905 2 423 487 Svenska kronor -25 278 507 809 3 986 905 Euro och EMU-valutor -51 940 117 245 1 039 589 EU-valutor -31 263 34 035 372 738 utländska valutor -40 816 38 566 1 011 160

3.4.2 Bankernas skulder och eget kapital, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Svenska kronor Utländsk valuta In- och upplåning -93 109 191 067 3 692 273 2 333 344 1 358 929 Icke-MFI 14 763 65 055 2 052 069 1 652 192 399 877 Svenska icke-mfi -11 007 82 638 1 664 081 1 560 658 103 424 Icke-monetära finansiella företag -12 972-24 046 155 053 138 325 16 728 Icke-finansiella företag 13 767 24 271 538 332 457 153 81 179 Offentlig sektor -32 160-25 845 55 428 52 847 2 580 Hushåll inkl HIO 20 357 108 257 915 269 912 332 2 937 Utländska icke-mfi 25 771-17 582 387 988 91 534 296 453 EU-länder 4 345 9 144 203 147 56 169 146 978 utlandet 21 426-26 727 184 840 35 365 149 475 MFI -107 873 126 012 1 640 204 681 152 959 052 Svenska MFI 25 172 116 026 383 175 373 659 9 515 Banker 34 689 87 442 270 725 266 573 4 152 Bostadsinstitut -5 005 21 356 88 613 86 798 1 815 Andra monetära kreditmarknadsföretag -4 315 3 045 15 220 11 964 3 257 MFI -197 4 183 8 616 8 324 292 Utländska MFI -133 044 9 985 1 257 029 307 493 949 536 EU-länder -76 021 44 066 852 555 238 141 614 414 utlandet -57 023-34 081 404 474 69 351 335 123 Emitterade värdepapper -19 974 365 808 1 418 679 318 695 1 099 984 Certifikat -30 759 168 525 560 985 61 257 499 728 Obligationer 8 209 214 029 614 728 226 943 387 785 Förlagslån 6 698 1 800 195 130 25 274 169 855 emitterade värdepapper -4 122-18 546 47 836 5 220 42 616 Derivatinstrument 11 877 63 171 301 534 178 378 123 157 skulder -39 127 71 788 703 676 522 132 181 544 Eget kapital -8 962 5 823 294 231 181 582 112 649 SUMMA SKULDER -149 296 697 656 6 410 392 3 534 130 2 876 262 Svenska kronor -12 007 471 100 3 534 130 Euro och EMU-valutor 50 348 243 814 1 205 140 EU-valutor -36 900 11 750 339 609 utländska valutor -150 737-29 008 1 331 513

3.5 Bostadsinstitutens balansräkning -06-30 3.5.1 Bostadsinstituts tillgångar, mkr Ställning Månadsförändring 12-månadersförändring Månadsförändring 12-månadersförändring Utlåning 5 939-71 552 1 815 132 In- och upplåning 19 694-43 327 423 768 Icke-MFI 10 362-93 595 1 654 931 Icke-MFI 362-4 943 12 971 Svenska icke-mfi 10 346-93 712 1 653 937 Svenska icke-mfi 103 1 319 1 546 Icke-monetära finansiella företag 2-99 218 Utländska icke-mfi 259-6 262 11 425 Icke-finansiella företag 449-18 647 390 151 MFI 19 332-38 383 410 797 Offentlig sektor -914 2 369 21 224 Svenska MFI 19 332-38 383 410 797 Hushåll inkl HIO 10 809-77 336 1 242 345 Utländska MFI 0 0 0 Utländska icke-mfi 16 117 993 EU-länder 0 0 0 EU-länder 14 97 596 utlandet 0 0 0 utlandet 2 20 397 Emitterade värdepapper -3 876-21 601 1 336 922 MFI -4 423 22 044 160 201 Certifikat -15 100 31 605 189 240 Svenska MFI -4 423 22 044 160 201 Obligationer 11 256-51 831 1 131 969 Utländska MFI 0 0 0 Förlagslån -31-1 375 15 713 EU-länder 0 0 0 emitterade värdepapper 0 0 0 utlandet 0 0 0 Derivatinstrument 4 757 9 750 20 924 Räntebärande värdepapper -311 911 30 108 skulder -10 797 4 199 38 430 Aktier och andelar 1 200 1 879 9 436 Eget kapital 1 067-9 395 73 601 Derivatinstrument 6 350 9 878 19 974 SUMMA SKULDER 10 845-60 374 1 893 644 tillgångar -2 333-1 491 18 996 Svenska kronor 1 044-5 456 1 496 219 SUMMA TILLGÅNGAR 10 845-60 374 1 893 644 Utländsk valuta 9 801-54 918 397 426 Svenska kronor 7 571-63 244 1 862 162 Euro och EMU-valutor 17 081-1 269 274 448 Utländsk valuta 3 273 2 870 31 482 EU-valutor 2 221 803 18 526 Euro och EMU-valutor 2 851 1 473 25 429 utländska valutor -9 501-54 451 104 452 EU-valutor 234 2 210 2 327 utländska valutor 189-813 3 726 Ställning

3.6 Finansbolagens balansräkning -06-30 3.6.1 Finansbolagens tillgångar, mkr 3.6.2 Finansbolagens skulder och eget kapital, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Månadsförändring 12-månadersförändring Utlåning 14 140-154 164 080 In- och upplåning 16 984 9 024 192 551 Icke-MFI 11 133-643 151 071 Icke-MFI 1 304 3 717 28 470 Svenska icke-mfi 4 549-1 259 126 957 Svenska icke-mfi -118-1 557 5 746 Icke-monetära finansiella företag 1-384 179 Utländska icke-mfi 1 422 5 273 22 724 Icke-finansiella företag 2 107 699 67 941 MFI 15 680 5 308 164 081 Offentlig sektor 41-1 988 595 Svenska MFI 3 857-4 377 117 757 Hushåll inkl HIO 2 400 414 58 243 Utländska MFI 11 823 9 684 46 325 Utländska icke-mfi 6 584 616 24 114 EU-länder 11 618 13 589 37 498 EU-länder 3 533 3 664 15 068 utlandet 205-3 905 8 827 utlandet 3 051-3 048 9 046 Emitterade värdepapper 231 1 608 19 377 MFI 3 007 489 13 009 Certifikat 234 1 189 10 403 Svenska MFI 8-1 796 7 304 Obligationer -2 487 8 130 Utländska MFI 2 998 2 285 5 705 Förlagslån -2-67 835 EU-länder 358-591 2 276 emitterade värdepapper 1-1 9 utlandet 2 640 2 876 3 429 Derivatinstrument -21 30 195 Räntebärande värdepapper -2 149 197 skulder 973-917 16 998 Aktier och andelar 351-3 800 4 749 Eget kapital 927 135 53 792 Derivatinstrument 41 52 70 SUMMA SKULDER 19 094 9 881 282 912 tillgångar 4 564 13 634 113 817 Svenska kronor 15 952 18 741 233 777 SUMMA TILLGÅNGAR 19 094 9 881 282 912 Utländsk valuta 3 142-8 860 49 135 Svenska kronor 15 860 16 199 234 811 Euro och EMU-valutor 761-4 530 21 122 Utländsk valuta 3 234-6 318 48 102 EU-valutor 1 468 1 076 10 687 Euro och EMU-valutor 2 108-2 673 20 847 utländska valutor 913-5 405 17 327 EU-valutor 196 535 9 200 utländska valutor 930-4 179 18 055 Ställning

3.7 MFIs balansräkning -06-30 3.7.1 MFIs tillgångar, mkr 3.7.2 MFIs skulder och eget kapital, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Månadsförändring 12-månadersförändring Utlåning -4 270 10 725 232 942 In- och upplåning -1 499 3 651 54 760 Icke-MFI 4 132 9 507 208 288 Icke-MFI -1 670-986 4 159 Svenska icke-mfi 340-5 609 156 894 Svenska icke-mfi -53-231 3 567 Icke-monetära finansiella företag -3 852 1 146 Utländska icke-mfi -1 617-755 592 Icke-finansiella företag 95 654 53 595 MFI 171 4 637 50 600 Offentlig sektor 75-9 648 32 878 Svenska MFI -1 898 3 048 43 556 Hushåll inkl HIO 172 2 533 69 276 Utländska MFI 2 069 1 589 7 044 Utländska icke-mfi 3 792 15 117 51 394 EU-länder 160-551 3 604 EU-länder 457 4 840 17 177 utlandet 1 910 2 140 3 440 utlandet 3 335 10 277 34 217 Emitterade värdepapper 2 796 38 242 399 240 MFI -8 402 1 218 24 654 Certifikat -1 221 5 506 36 981 Svenska MFI -4 899 1 123 15 641 Obligationer 4 029 33 238 358 710 Utländska MFI -3 503 95 9 013 Förlagslån -12-502 3 549 EU-länder -3 066-1 071 4 911 emitterade värdepapper 0 0 0 utlandet -437 1 166 4 102 Derivatinstrument 1 349 347 9 044 Räntebärande värdepapper 5 779 24 488 226 210 skulder -4 357-1 187 14 403 Aktier och andelar 282-64 1 236 Eget kapital -854-2 161 12 644 Derivatinstrument -1 551 5 279 13 312 SUMMA SKULDER -2 564 38 892 490 091 tillgångar -2 805-1 535 16 392 Svenska kronor -8 208-484 138 298 SUMMA TILLGÅNGAR -2 564 38 892 490 091 Utländsk valuta 5 644 39 377 351 793 Svenska kronor -5 536-1 215 213 718 Euro och EMU-valutor 1 146 741 41 249 Utländsk valuta 2 972 40 107 276 373 EU-valutor -1 298-1 671 19 439 Euro och EMU-valutor 6 310 14 462 168 829 utländska valutor 5 795 40 307 291 105 EU-valutor -196 1 298 4 113 utländska valutor -3 142 24 347 103 431 Ställning

3.8 Bankaktiebolag, bankfilialer i utlandet, utländska filialer i Sverige och sparbankers balansräkning, -06-30 3.8.1 Bankaktiebolag, bankfilialer i utlandet, utländska filialer i Sverige och sparbankers tillgångar, mkr Bankaktiebolag Utländska filialer i Sparbanker varav bankfilialer i Sverige utlandet Utlåning 3 834 633 668 580 522 283 130 159 Icke-MFI 2 394 573 515 089 419 264 121 253 Svenska icke-mfi 1 573 903 2 972 366 708 120 697 Icke-monetära finansiella företag 58 147 18 31 462 299 Icke-finansiella företag 919 706 2 383 211 895 43 404 Offentlig sektor 72 601 30 30 953 997 Hushåll inkl HIO 523 450 542 92 398 75 998 Utländska icke-mfi 820 669 512 116 52 556 556 EU-länder 425 600 237 465 34 443 329 utlandet 395 070 274 652 18 113 227 MFI 1 440 060 153 491 103 019 8 905 Svenska MFI 661 186 3 542 46 110 8 905 Banker 238 546 23 14 644 8 895 Bostadsinstitut 323 499 3 153 16 365 10 Andra monetära kreditmarknadsföretag 99 029 366 15 100 0 MFI 112 0 1 0 Utländska MFI 778 874 149 949 56 910 0 EU-länder 562 531 54 335 48 383 0 utlandet 216 344 95 614 8 527 0 Räntebärande värdepapper 713 082 140 997 151 815 11 076 Aktier och andelar 403 752 39 104 413 6 632 Derivatinstrument 258 198 74 915 48 478 275 tillgångar 220 997 146 811 105 533 3 066 SUMMA TILLGÅNGAR 5 430 661 1 070 407 828 523 151 208 Svenska kronor 3 088 238 37 625 748 228 150 439 Euro och EMU-valutor 998 836 195 550 40 304 450 EU-valutor 368 005 235 257 4 704 30 utländska valutor 975 583 493 301 35 288 289 Ej valutafördelad filialdifferens 108 674