Kallelse till sammanträde med humanistiska nämnden

Kallelse till sammanträde med humanistiska nämnden 2013-05-08 Tid: Tisdagen den 14 maj 2013 kl. 17.00 Plats: Folkets hus, Trosa Kaffe och smörgås serveras vid sammanträdet Gruppmöte: Oppositionen har gruppmöte kl 16.30 i folkets hus. Dnr Ärenden: 1. Godkännande av föredragningslistan 2. Svar på remiss: Energi- och klimatplan HN 2013/17 för Trosa kommun Individ och 3. Kvartalsuppföljning per den 31 mars 2013 HN 2013/21 Familj Utskottsbeslut (utskottet sammanträder 14/5 kl 13.00) 4. Budget 2014 med helårsplan 2015-2016 HN 2013/22 Utskottsbeslut (utskottet sammanträder 14/5 kl 13.00) 5. Rapportering av ej verkställande gynnande HN 2013/31 biståndsbeslut, kap 4 1 SoL, kvartal 1 6. Information från individ- och familjeutskottet Barnomsorg 7. Kvartalsrapport per den 31 mars 2013 HN 2013/21 Utbildning 8. Budget 2014 med helårsplan 2015-2016 HN 2013/22 Yttrande över ansökning om godkännande som huvudman för fristående gymnasieskolor i närliggande kommuner: 9. Nyköpings enskilda gymnasium HN 2013/25 10. Realgymnasiet/Lärande i Sverige AB HN 2013/26 11. Jensens Education College AB HN 2013/27 12. S:ta Ragnhildsgymnasiet AB HN 2013/28 13. Nordens teknikerinstitut AB HN 2013/29 14. Övrig information från skolkontoret

Övrigt 15. Anmälan av delegeringsbeslut HN 2013/1 16. Övriga anmälningsärenden HN 2013/2 17. Övrigt Helena Koch Ordförande Maria Wastesson Nämndsekreterare

Tjänsteskrivelse Humanistiska nämnden Dnr HN 2013/17 2013-05-08 Skolkontoret Mats Larsson Tel. 0156-523 53 mats.larsson@trosa.se Yttrande om Energi- och klimatplan för Trosa kommun Förslag till beslut Humanistiska nämnden föreslås besluta att godkänna förvaltningens yttrande som sitt eget. Ärendet Kommunstyrelsens ekoutskott har låtit ta fram ett förslag till Energi- och klimatplan för Trosa kommun, daterad 2013-03-07. Energi- och klimatplanen ska uttrycka kommunens ambitioner och strategi för att bidra med minskad energianvändning och minskade utsläpp av klimatpåverkande gaser samt uppfylla de krav som lagen om kommunal energiplan ställer. Humanistiska nämnden har tillställts som remissinstans och kan härmed avge ett yttrande utifrån humanistiska nämndens verksamhetsområde. Yttrande Ur ett utbildnings- och barnomsorgsperpektiv samt ur socialkontorets perspektiv har vi inget att erinra mot Energi- och klimatplan för Trosa kommun. Mats Larsson Skolchef Bilaga Energi- och klimatplan för Trosa kommun

Energi- och klimatplan för Trosa kommun Remissversion 2013-03-07 Dokumentkategori: Styrdokument Dokumenttyp: strategi/handlingsplan 1

Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Framtagande och omfattning... 3 Utmaningen... 3 Kommunens roll... 4 Trosa 2020... 4 Energieffektiv bebyggelse... 4 Utvecklad regional kollektivtrafik... 4 Samordnade transporter och logistik... 5 Biogas... 5 Vindkraft och annan förnybar energiproduktion... 5 Kommunala organisationens energianvändning... 5 Bedömning av Energi- och klimatplanens effekt... 5 Energi- och klimatplanens roll och nationella mål... 6 Energi- och klimatplanen i förhållande till andra styrande dokument... 6 Nationella mål... 6 Fortsatt arbete... 7 Ansvar... 7 Nyckeltal... 8 Bilaga 1. Åtgärder Bilaga 2. Miljöbedömning Bilaga 3. Beräkning av minskad energianvändning och CO 2 -utsläpp Bilaga 4. Nulägesbeskrivning Bilaga 5. Arbetsprocessen 2

Inledning Syfte Syftet med Energi- och klimatplanen är att Trosa kommun ska medverka till att de nationella energi- och klimatmålen uppnås. Målsättningen är att etablera ett kontinuerligt strategiskt energiarbete i kommunen som bygger på samverkan och helhetssyn. Ökad kunskap, medvetenhet och samarbete ska leda till en säker, effektiv och långsiktigt hållbar energianvändning och minskade utsläpp av växthusgaser. Framtagande och omfattning Energi- och klimatplanen har tagits fram med bred förankring inom den kommunala förvaltningen, politiken och näringslivet. En projektgrupp bestående av ordförande och vice ordförande i ekoutskottet, kommunekolog, energi- och klimatrådgivare, samhällsbyggnadschef och teknisk chef har drivit arbetet. Målet har varit att ta ett brett grepp för att så många som möjligt inom kommunen ska vara delaktiga i att nå klimatmålen. Planen omfattar energi- och transportsektorn inom hela kommunens geografiska område. Kommunfullmäktige beslutar om Energi- och klimatplanen men för att nå målen måste alla som bor och verkar i kommunen medverka i energi- och klimatarbetet. Mål och åtgärder för den kommunala organisationens egen energianvändning och transporter hanteras i en separat Energieffektiviseringsstrategi. Utmaningen Energianvändning är en av de största miljöbelastningarna och hotet om klimatförändringar är en av vår tids stora utmaningar. En övervägande del av utsläppen av klimatpåverkande växthusgaser beror på energianvändningen. Hur stor miljöpåverkan blir beror på hur mycket energi vi använder, vilket energislag och vilken teknik som används för att omvandla energin. För att minska klimatpåverkan krävs effektivare energianvändning och en övergång till förnybar energi. Effekterna av klimatförändringarna berör alla oavsett var utsläppen sker. Det är därför viktigt att arbeta med klimatfrågan på ett målinriktat och långsiktigt sätt inom alla områden i samhället. Trosa är en växande kommun i en expansiv region. Den vackra naturen och skärgårdsmiljön kombinerat med närheten till Stockholm bidrar till att många bosätter sig i kommunen. Det byggs nya bostäder och fritidshus omvandlas till permanentboenden. Elanvändningen har inte minskat de senaste åren och en stor del av kommunens småhus värms fortfarande med direktverkande el. Trosa är en pendlarkommun där trots en utvecklad kollektivtrafik den största delen av resorna idag sker med bil. Det körs förhållandevis mycket bil i Trosa jämfört med genomsnittet i länet och i resten av landet. De stora utmaningarna i Trosa inom energi- och klimatområdet är den ökade energianvändningen, den stora elanvändningen och att transporterna till övervägande del drivs av fossila bränslen. Lokala energitillgångar utgör idag en mindre del av energiförsörjningen i kommunen. 3

Det finns två fjärrvärmeverk som till största delen drivs med förnybart bränsle. Solenergi i form av solfångare och solceller nyttjas till viss del, medan vindenergi nyttjas mycket lite. År 2012 finns endast ett vindkraftverk i kommunen. Energimyndigheten har definierat ett område i havet ca 1 mil söder om Askö som riksintresseområden för vindbruk. Det finns många som har anlagt bergvärme i kommunen. Avloppsslam och matavfall från kommunen transporteras till grannkommuner för rötning till biogas. Kommunens roll Kommunen har en viktig roll att spela inom energi- och klimatarbetet, inte minst genom sitt ansvar för fysisk planering, bygglov, tillsyn, teknisk försörjning och infrastruktur. Som upphandlare av varor och tjänster har kommunen möjlighet att påverka marknaden i en mer hållbar riktning. Det är dessutom av högsta vikt att medvetenheten höjs om kopplingen mellan energi- och klimatfrågor och det egna beteendet vad gäller boende, transport och konsumtion. Där har kommunen goda möjligheter att påverka utvecklingen genom sitt ansvar för information, utbildning och rådgivning. Trosa 2020 Sex stycken framtidsbilder har tagits fram för att peka ut riktningen för energi- och klimatarbetet i Trosa kommun. Till dessa är åtgärdspaket kopplade som utvärderas och uppdateras årligen. Åtgärderna presenteras i bilaga 1. Energieffektiv bebyggelse De bostäder som byggs i Trosa kommun är energieffektiva och uppvärms med förnybara bränslen. Energifrågan lyfts tidigt i plan- och byggprocessen. I kommunens fysiska planering ges förutsättningar till fjärrvärmeexpansion genom att nya områden planeras med hänsyn till värmetäthet. Nya bostadsområden planeras så att kollektivtrafik kan anslutas. Detta genom att förutsättningar skapas för en bebyggelsestruktur som bygger vidare på befintliga orter samt i stråk för kollektivtrafik. Energianvändningen i den befintliga bebyggelsen har minskat och andelen förnybar energi ökat i linje med nationella mål. Energieffektiviseringsåtgärder och bränslekonverteringar genomförs i högre utsträckning. Medvetenheten om kopplingen mellan energi- och klimatfrågor och det egna beteendet har ökat bland befolkningen. Utvecklad regional kollektivtrafik Trosa kommun trafikeras av en attraktiv regionaltrafik som många väljer att använda. Den regionala trafiken byggs upp kring direktbussar som kompletteras med en utvecklad lokaltrafik. Skytteltrafik med tågpassning går mellan centrala lägen i tätorterna och Resecentrum i Vagnhärad. Det finns ett enhetligt biljettsystem och trafiken är väl anpassad till tåg och övrig regional trafik. Barn och ungdom skolas tidigt in i att åka kollektivt genom anpassade biljettpriser. 4

Samordnade transporter och logistik Tunga lastbilstransporter inom kommunen har minskat genom att varuleveranser går till en gemensam omlastningscentral varifrån energieffektiva anpassade transporter utgår. Kommunen börjar med att samordna de egna varutransporterna varpå en infrastruktur byggs upp vilket i förlängningen möjliggör samordnad logistik för andra aktörer. Biogas Vid planering av nytt reningsverk tillämpas helhetssyn på energi, avfall och transporter. Nytt verk byggs med plats för rötkammare för rötning av avloppsslam och andra substrat. Genom samverkan med lokala näringslivet tas lokala substrat tillvara och avsättning för biogödseln säkerställs. Det finns etablerade tankställen för biogas i kommunen och andelen biogasdrivna fordon har ökat. Vindkraft och annan förnybar energiproduktion Produktionen av förnybar energi har ökat i kommunen. Kommunen stimulerar vindkraftsproduktion genom att äga vindkraftsandelar. Småskalig vindkraft är väl etablerat och det finns flera andelsägda verk. Solenergi nyttjas i högre utsträckning, både i form av solceller och solfångare. Kommunen ser positivt på möjligheten att kunna nyttja vågkraft i havet utanför Trosas kust och håller sig uppdaterad kring hur tekniken utvecklas. Kommunala organisationens energianvändning Kommunen verkar som förebild genom fortsatta energieffektiviseringsåtgärder inom den egna organisationen i enlighet med Energieffektiviseringsstrategi för Trosa kommun, antagen 2010. Kommunens byggnader uppvärms med förnybar energi. En del av kommunens tjänstebilar drivs med biogas. Också elbilen har slagit igenom och är ett attraktivt val. Parkering med laddningsmöjlighet finns på strategiska platser i kommunen. Gatubelysningen i kommunen består till stor del av behovsstyrd energieffektiv LED-belysning. Belysningen kan gå i sparläge och ljusintensiteten aktiveras vid behov. Bedömning av Energi- och klimatplanens effekt Energi- och klimatplanen bygger på ett antal önskvärda framtidsbilder. För varje framtidsbild finns ett tillhörande åtgärdspaket. Åtgärdspaketen kommer att uppdateras årligen medan Energi- och klimatplanen gäller för en längre tidsperiod. Av den anledningen har två konsekvensanalyser gjorts för Energi- och klimatplanen: En miljöbedömning som gäller för Energi- och klimatplanen i sin helhet i vilken det beskrivs vilka effekter planens inriktning har på andra miljöområden (bilaga 2). En kvantitativ analys som visar hur stor minskningen blir i energianvändning och koldioxidutsläpp utav åtgärdspaketen, samt hur detta förhåller sig till uppsatta målnivåer, redan utförda åtgärder samt kommande förändringar (bilaga 3). Generellt sett har Trosa kommun ett antal utmaningar när det gäller att nå målen inför 2020: energianvändningen ökar, mycket el används till uppvärmning samtidigt som den lokala elproduktionen är minimal, Trosa är en pendlarkommun och har en stor andel bilpendlare. 5

Dessa utmaningar hanteras bland annat genom mål om att befintlig och ny bebyggelse ska vara energieffektiv och att uppvärmningen ska baseras på förnybara resurser. Elbalansen ska bli bättre genom vindkraftsproduktion och energianvändning för transporter ska minskas genom att förutsättningarna för pendling med kollektivtrafik förbättras och att varutransporter samordnas. Dessa strategier för att nå energi- och klimatmålen har generellt sett positiva effekter på miljön. Energieffektivisering är det bästa sättet att minska miljöpåverkan på eftersom den kilowattimme som inte används är den allra bästa. Att ersätta el som används för uppvärmning med andra energikällor är också en viktig strategi, då all el som används (även den som driver en värmepump) leder till miljöpåverkan. Att minska energianvändningen i transportsektorn är viktigt ur resurssynpunkt eftersom den är beroende av fossila bränslen. Eftersom mycket el används till uppvärmning inom kommunen kan detta med fördel kompenseras för med vindkraft som är en teknik som leder till minimal resursanvändning. Energi- och klimatplanens roll och nationella mål Enligt Lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska varje kommun ha en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi. Den här Energi- och klimatplanen ersätter den tidigare som antogs 2008. Energi- och klimatplanen i förhållande till andra styrande dokument Trosa kommun har sedan bildandet arbetat utifrån Fastlagd kurs för Trosa kommun. För Energioch klimatplanen är framförallt tre mål tydliga vägvisare. Miljöhänsyn skall genomsyra den kommunala verksamheten vid planering och beslutsfattande. Kommunens verksamhet skall präglas av ett helhetsperspektiv och bygga på samordning/samverkan mellan resurser inom och utom kommunen. Kommunen ska uppmuntra samarbete, okonventionella och alternativa lösningar. Kommunen skall verka för utökad kollektivtrafik såväl lokalt som regionalt. Utöver Fastlagd kurs har Energi- och klimatplanen koppling till en rad andra styrdokument. Däribland miljöpolicy, energieffektiviseringsstrategi, kollektivtrafikvision, översiktsplan, VApolicy, avfallsplan och måltidspolicy. Nationella mål Riksdagen antog i juni 2009 två propositioner om en sammanhållen klimat- och energipolitik. Syftet med Energi- och klimatplanen är att Trosa kommun ska medverka till att dessa mål uppnås. Målen för klimat- och energipolitiken till år 2020 är: 40 procent minskning av utsläppen av klimatgaser (jämfört med 1990) 50 procent förnybar energi 20 procent effektivare energianvändning (jämfört med 2008) Minst 10 procent förnybar energi i transportsektorn 6

Det 40-procentiga klimatmålet avser verksamheter som inte ingår i systemet för handel med utsläppsrätter. Utsläppsmålet gäller därmed för t.ex. transporter, bostäder, avfallsanläggningar, jord- och skogsbruk, vattenbruk samt delar av industrin. Energieffektiviseringsmålet uttrycks som ett sektorsövergripande mål. Fortsatt arbete Utvecklingen går stadigt framåt inom energiområdet, nya möjligheter öppnas genom att mer energieffektiva produkter tas fram, nya lösningar uppenbaras och nya samarbetsmöjligheter tar form. Det är därför viktigt att energi- och klimatarbetet ständigt fortgår och utvecklas i takt med förändrade förutsättningar och möjligheter. Framtidsbilderna för hur ett energi- och klimatsmart Trosa ser ut år 2020 är framtagna med bred förankring inom kommun och näringsliv och pekar ut riktningen för det fortsatta energiarbetet. Åtgärdslistan däremot hålls levande och uppdateras årligen. Energi- och klimatplanen i sin helhet revideras vart 5:e år. Ekoutskottet ansvarar för att revideringen sker. Ekoutskottet ansvarar för att årlig uppföljning av Energi- och klimatplanen och redovisar detta i kommunfullmäktige. I redovisningen framgår nyckeltal, status för åtgärder samt nya åtgärdsförslag. Respektive åtgärdsägare är ansvariga för att årligen rapportera till energiplansgruppen. Berörda nämnder ansvarar för att åtgärderna genomförs och lyfts in i respektive mål och budgetdokument samt verksamhetsplaner. Ett av målen med Energi- och klimatplanen är att etablera ett kontinuerligt strategiskt energiarbete i kommunen som spänner över samtliga förvaltningar. En energiplansgrupp bildas som träffas minst en gång per år för gemensam uppföljning och utvärdering av vilka åtgärder som har gett resultat och vilka nya åtgärder som behövs. I energiplansgruppen ingår följande tjänster: kommunekolog, energi- och klimatrådgivare, samhällsbyggnadschef, teknisk chef och kollektivtrafikhandläggare, samt övriga åtgärdsägare. Därutöver ska samtliga förvaltningar vara delaktiga i energiplansarbetet. Detta för att skapa ett brett forum för idéutveckling och samverkan. Ansvar Årlig uppföljning och redovisning till kommunfullmäktige Ansvarig: Kommunstyrelsens ekoutskott Uppföljning och utvärdering av åtgärder samt framtagande av nya åtgärdsförslag Ansvarig: Energiplansgrupp (kommunekologen är sammankallande) Genomförande av åtgärder Ansvarig: Respektive åtgärdsägare. Berörda nämnder ansvarar för att åtgärderna genomförs och lyfts in i mål, budget och verksamhetsplan 7

Sammanställning av nyckeltal Ansvarig: kommunekolog Uppdatering av Energi- och klimatplan Ansvarig: kommunstyrelsens ekoutskott (dock senast 2018) Nyckeltal Följande nyckeltal redovisas årligen till ekoutskottet. Statistik hämtas från SCB, RUS och fjärrvärmebolaget. Energianvändning Andel förnybar energi (exkl. el) Utsläpp av växthusgaser/invånare Koldioxidutsläpp/invånare 8

Bilaga 1. Åtgärder inom Trosa kommuns Energi- och klimatplan I Energi- och klimatplanen målas ett antal framtidsbilder för Trosa kommun upp, vilka pekar ut riktningen för energi- och klimatarbetet till år 2020. Till vardera framtidsbilden har ett åtgärdspaket tagits fram. Åtgärdslistan kommer följas upp och utvärderas årligen och nya åtgärdsförslag tas kontinuerligt fram. Energieffektiv bebyggelse nybyggnation De bostäder som byggs i Trosa kommun är energieffektiva och uppvärms med förnybara bränslen. Energifrågan lyfts tidigt i plan- och byggprocessen. I kommunens fysiska planering ges förutsättningar till fjärrvärmeexpansion genom att nya områden planeras med hänsyn till värmetäthet. Nya bostadsområden planeras så att kollektivtrafik kan anslutas. Detta genom att förutsättningar skapas för en bebyggelsestruktur som bygger vidare på befintliga orter samt i stråk för kollektivtrafik. Åtgärder: Ansvarig: Tidplan: Energifrågan lyfts tidigare i plan- och byggprocessen, bland annat i projekteringsanvisningarna och via checklistor. Kunskapen om energieffektiva byggnader förbättras inom Plan och Bygg för att kunna föra tidiga diskussioner. I kommunens fysiska planering ges förutsättningar till fjärrvärmeexpansion när nya områden planeras med hänsyn till värmetäthet. Kontinuerliga möten hålls med fjärrvärmebolaget för att skapa goda möjligheter till fjärrvärmeexpansion. SBK 2013 SBK 2014 SBK 2015 Ekologi 2013 Energieffektiv bebyggelse befintligt bestånd Energianvändningen i den befintliga bebyggelsen har minskat och andelen förnybar energi ökat i linje med nationella mål. Energieffektiviseringsåtgärder och bränslekonverteringar genomförs i högre utsträckning. Medvetenheten om kopplingen mellan energi- och klimatfrågor och det egna beteendet har ökat bland befolkningen. Åtgärder: Ansvarig: Tidplan: Beteendekampanj genomförs där ett antal familjer Ekologi/ 2014 1

coachas om klimatvänligare leverne för att minska energianvändningen och utsläppen av växthusgaser. Energianvändning och utsläpp mäts och följs upp. Kampanjen kommuniceras utåt för att sprida kunskapen. Besökskampanj med fokus på konvertering av uppvärmningssystem i utvalda områden med olja och direktverkande el. Kampanjen kommuniceras utåt för att sprida kunskapen. Intern energi- och klimatrådgivning till kommunanställda. Information Ekologi 2013 Ekologi 2013 Utvecklad regional kollektivtrafik Trosa kommun trafikeras av en attraktiv regionaltrafik som många väljer att använda. Den regionala trafiken byggs upp kring direktbussar som kompletteras med en utvecklad lokaltrafik. Skytteltrafik med tågpassning går mellan centrala lägen i tätorterna och Resecentrum i Vagnhärad. Det finns ett enhetligt biljettsystem och trafiken är väl anpassad till tåg och övrig regional trafik. Barn och ungdom skolas tidigt in i att åka kollektivt genom anpassade biljettpriser. Åtgärder: En ny kollektivtrafikvision som hanterar dessa frågor arbetas fram parallellt med Energi- och klimatplanen. I kollektivtrafikvision ska även energi och klimat inbegripas. Direktbuss till Södertälje. Beslut angående destinationer och turtäthet. Harmoniserat biljettsystem över länsgränserna. Vid flytt av bussgarage utreds möjligheten till matartrafik. Samordnade transporter och logistik Tunga lastbilstransporter inom kommunen har minskat genom att varuleveranser går till en gemensam omlastningscentral varifrån energieffektiva anpassade transporter utgår. Kommunen börjar med att samordna de egna varutransporterna varpå en infrastruktur byggs upp vilket i förlängningen möjliggör samordnad logistik för andra aktörer. Åtgärder: Ansvarig: Tidplan: Omlastningscentralens placering och funktion ska utredas och kommunens varutransporter ska kartläggas. Vid upphandling av varutransport ställs krav på miljöeffektiva fordon och leveranser. KFTS 2013 KFTS - 2

Biogas Vid planering av nytt reningsverk tillämpas helhetssyn på energi, avfall och transporter. Nytt verk byggs med plats för rötkammare för rötning av avloppsslam och andra substrat. Genom samverkan med lokala näringslivet tas lokala substrat tillvara och avsättning för biogödseln säkerställs. Det finns etablerade tankställen för biogas i kommunen och andelen biogasdrivna fordon har ökat. Åtgärder: Ansvarig: Tidplan: Biogasproduktion tas med i förstudien för ett nytt reningsverk. Verket byggs med plats för rötkammare. Uppgifter om antal biogasbilar, utveckling i Trosa etc. tas fram och kommuniceras med befintliga bensinstationer i kommunen för att stimulera till att tankställe för biogas etableras. Tekniska 2015 Ekologi 2013 Vindkraft och annan förnybar energiproduktion Produktionen av förnybar energi har ökat i kommunen. Kommunen stimulerar vindkraftsproduktion genom att äga vindkraftsandelar. Småskalig vindkraft är väl etablerat och det finns flera andelsägda verk. Solenergi nyttjas i högre utsträckning, både i form av solceller och solfångare. Kommunen ser positivt på möjligheten att kunna nyttja vågkraft i havet utanför Trosas kust och håller sig uppdaterad kring hur tekniken utvecklas. Åtgärder: Ansvarig: Tidplan: Informationskampanj anordnas om småskalig vindkraft med studiebesök på vindkraftspark. Ekologi 2014 Inköp av vindkraftsandelar till kommunen utreds. Ekologi/Ekonomi 2014 Kommunala organisationens energianvändning Kommunen verkar som förebild genom fortsatta energieffektiviseringsåtgärder inom den egna organisationen i enlighet med Energieffektiviseringsstrategi för Trosa kommun, antagen 2010. Kommunens byggnader uppvärms med förnybar energi. En del av kommunens tjänstebilar drivs med biogas. Också elbilen har slagit igenom och är ett attraktivt val. Parkering med laddningsmöjlighet finns på strategiska platser i kommunen. Gatubelysningen i kommunen består till stor del av behovsstyrd energieffektiv LED-belysning. Belysningen kan gå i sparläge och ljusintensiteten aktiveras vid behov. Åtgärder: Ansvarig: Tidplan: Inköp av elbilar som tjänstefordon. Upphandlingsansvarig./resp. förvaltning 2013 3

Laddstolpar sätts upp på strategiska platser i kommunen, som vid tågparkeringen i Vagnhärad, infartsparkeringen i Trosa, hamnparkeringen och vid kommunhuset. Tekniska 2013-2015 Försöksområden för LED-belysning införs. Tekniska 2015 Kommunen verkar som förebild genom fortsatta energieffektiviseringsåtgärder (åtgärder inom Energieffektiviseringsstrategi för Trosa kommun, antagen 2010). 2011-2015 Sammanställning av åtgärdspaket Åtgärd Ansvarig Tidplan Lyfta energifrågan vid nybyggnation SBK 2013 Förbättra kunskap om energieffektiva SBK 2014 byggnader Planering med hänsyn till värmetäthet. SBK 2015 Möten med fjärrvärmebolaget Ekologi 2013 Beteendekampanj Ekologi/Information 2014 Besökskampanj konvertering Ekologi 2013 Intern energi- och klimatrådgivning Ekologi 2013 Direktbuss till Södertälje Harmoniserat biljettsystem Garageflytt och matartrafik Utredning av omlastningscentral KFTS 2013 Energieffektiva fordonsleveranser genom KFTS - upphandling Biogas vid nytt reningsverk KFTS 2015 Biogasmack Ekologi 2013 Vindkraftskampanj Ekologi 2014 Vindkraftsandelar Ekologi/Ekonomi 2014 Elbilar Upphandlingsansvarig/Resp. 2013 förvaltning Laddstolpar Tekniska 2013-2015 LED-belysning Tekniska 2015 Åtgärder inom Energieffektiviseringsstrategi för Trosa kommun Olika förvaltningar 2011-2015 4

Bilaga 2. Miljöbedömning av Trosa kommuns Energi- och klimatplan Syftet med miljöbedömningen Syftet med miljöbedömningen är att analysera om den förändring man vill göra för att minska eller undvika ett problem kan leda till att man drar på sig nya problem, så kallade problembyten. När det handlar om att göra förändringar i energisystemet kommer det alltid att finnas ett visst mått av problembyten då energi aldrig kan sägas vara gratis. Men är man redan när ett beslut om förändring fattas medveten om att systemförändringarna kan leda till oönskade bieffekter kan effekterna från dem lindras. Trosa kommuns Energi- och klimatplan bygger på ett antal önskvärda framtidsbilder. För varje framtidsbild finns ett tillhörande åtgärdspaket. Åtgärdspaketen kommer att uppdateras årligen medan Energi- och klimatplanen gäller för en längre tidsperiod. Denna miljöbedömning är en kvalitativ, diskuterande konsekvensanalys som behandlar framtidsbilderna och deras konsekvenser på generell nivå. Till Energi- och klimatplanen finns även en kvantitativ analys med beräkningar för minskad energianvändning och CO 2 -utsläpp utifrån framtaget åtgärdsprogram, bilaga 3. Den här miljöbedömningen lyfter fram potentiella effekter av den förändring av energisystemet i Trosa kommun som avses med de framtagna framtidsbilderna. I vissa fall lyfts även andra relevanta aspekter på förändringen fram. Energieffektiv bebyggelse Framtidsbild De bostäder som byggs i Trosa kommun är energieffektiva och uppvärms med förnybara bränslen. Nuläge I Trosa Kommun idag används över hälften av energin för uppvärmning av bostäder. En stor andel av bostäderna har värmepump, men det finns fortfarande en del bostäder som har oljebaserad uppvärmning. Förutsättningar Eftersom denna framtidsbild innehåller två delar, energieffektivt byggande och uppvärmning med förnybara bränslen, som leder till olika typer av konsekvenser har miljöbedömningen också delats upp i två delar. I denna del beskrivs konsekvenser av ett energieffektivt byggande. I det här fallet görs antagandet att fastigheten har värmepump (=eluppvärmning) och att det är en minskad elanvändning som uppnås genom det energieffektiva byggandet och/eller 1

energieffektivisering av befintligt bestånd. I det här fallet utgår vi från att elen kommer från nordisk elmix. Konsekvenser Resursanvändning Förändringen bidrar till att efterfrågan på el inte blir lika stor, vilket i sin tur leder till mindre efterfrågan på fossila bränslen, avfallsbränslen, biobränslen och uran. Fossila bränslen och uran är ändliga resurser. Mindre produktion i kraftverken innebär också mindre restprodukter som askor och radioaktivt avfall. Förändringen innebär i viss mån att mer material går åt till isolering och/eller styrsystem. Denna ökade resursanvändning är dock liten sett till husets livslängd. Utsläpp till luft Begränsningar av elanvändningen i nya bostäder bidrar till att inte öka utsläpp av kväveoxider, dioxin, partiklar och svaveldioxider. Övrigt Effektiv energianvändning kan få positiva ekonomiska konsekvenser. Den lägre kostnaden kan dock indirekt få negativa miljökonsekvenser då större ekonomiskt utrymme kan leda till en rekyleffekt, det ekonomiska utrymmet som kommer av en mindre energianvändning används för ökad energianvändning någon annanstans. I så fall riskerar miljövinsten att ätas upp. Detta gäller främst om elpriset inte ökar. Om man misstänker en risk för rekyleffekt kan sådana effekter minskas med informationsåtgärder. Energieffektiv bebyggelse uppvärmning med förnybar energi Framtidsbild De bostäder som byggs i Trosa kommun är energieffektiva och uppvärms med förnybara bränslen. Nuläge I Trosa kommun finns det nästan 80 villor som fortfarande använder olja och uppemot 500 stycken som värms upp med hjälp av direktverkande el. Den största delen värms med värmepump. Förutsättningar Eftersom denna framtidsbild innehåller två delar, energieffektivt byggande och uppvärmning med förnybara bränslen, som leder till olika typer av konsekvenser har miljöbedömningen också delats upp i två delar. I denna del beskrivs konsekvenser av att fastigheter värms med förnybar energi. I det här fallet görs antagandet att fastigheten värms med biobränsle och sol istället för att ha haft har värmepump (=eluppvärmning). I Trosa och Vagnhärad finns biobränsleeldade värmeverk (6 respektive 3 MW) som förser delar av tätorterna med värme. Värmeverken har idag rökgasrening som minskar utsläppet av partiklar till luft. 2

Konsekvens Resursanvändning Att ersätta eluppvärmning med solvärme och biobränslen innebär minskad användning av icke förnybara bränslen. Solpaneler bygger på relativt enkel teknik och konventionella material. Biobränslen baseras ofta på restprodukter från skogsbruk och om askan från värmeverket återförs till skogen igen innebär det att kretsloppet för skogens näringsämnen sluts. Värme från värmeverk (fjärrvärme) har därför potential att vara med resurseffektiv än småskalig biobränsleeldning. Biologisk mångfald I solpaneler finns olika typer av metaller, vätskor och plaster. En del av dessa kan vara giftiga för växter och djur i naturen och påverka den biologiska mångfalden negativt vid produktion av paneler, eller vid läckage av giftigt material. Riskerna för detta är dock små och den minskade påverkan från den energi som ersätts kan anses vara större. Exempelvis kan minskade utsläpp av kväveoxider bidra till att bromsa effekterna av övergödning, reducerade svaveldioxidutsläpp minskar på sikt effekterna av surt regn och minskade partikelutsläpp kan bidra till bättre luftkvalitet. Uttag av restprodukter från skogsbruket innebär dels att livsmiljön för insekter som lever av förmultnande trädrester försämras. Uttaget innebär också att näringsämnen, som främst finns i barr och bark, tas bort från skogens kretslopp. Det är därför viktigt att hitta former att återföra näringsämnena till skogsmarken utan att användningen av konstgödsel ökar. Utsläpp till luft Ökad användning av biobränslen istället för elanvändning innebär en försämring av närmiljön, då utsläpp från energiproduktionen flyttas från elproduktionen till värmeverk eller villapanna. Förbränning av biobränsle leder till ökade utsläpp av framförallt kväveoxider och partiklar. Ökningen av utsläpp är större från småskaliga anläggningar där det inte finns någon reningsteknik. Utsläppen relaterade till elproduktion, till exempel fossil koldioxid, minskar. Övrigt Även om nya bostäder försörjs med förnybar energi finns såväl miljömässiga som ekonomiska anledningar till att minimera energianvändningen i nya hus. Husen kommer att finnas kvar under lång tid och antagligen kommer huset att stå betydligt längre än livslängden på uppvärmningssystemet. Färre använda kwh under husets livslängd innebär både minskade kostnader och lägre totala emissioner, oavsett val av uppvärmningssystem. Utvecklad regional kollektivtrafik Framtidsbild Trosa kommun trafikeras år 2020 av en attraktiv regionaltrafik som många väljer att använda. Den regionala trafiken byggs upp kring direktbussar som kompletteras med en utvecklad lokaltrafik. Skytteltrafik med tågpassning går mellan centrala lägen i tätorterna och Resecentrum i Vagnhärad. Det finns ett enhetligt biljettsystem och trafiken är väl anpassad till 3

tåg och övrig regional trafik. Barn och ungdom skolas tidigt in i att åka kollektivt genom anpassade biljettpriser. Nuläge Trosa är en pendlar- och bilägarkommun och en stor del av energianvändningen och koldioxidutsläppen i kommunen kommer från bilåkandet. För att klara en 20-procentig minskning av energianvändningen i transportsektorn krävs att minst en fjärdedel av alla transporter som idag sker med bil år 2020 sker med kollektivtrafik. Förutsättningar Rent generellt spelar beläggningen på bussarna som används i kollektivtrafiken stor roll för konsekvenserna av förändringen. Ju fler personer som idag bilpendlar som väljer att ta bussen, desto större blir vinsterna. Konsekvenser Resursanvändning Om man antar att beläggningen på de bussar som ersätter bilpendlande är mer än 25 procent bidrar förändringen till att minska energianvändning per personkilometer, vilket ger en förbättrad resurshushållning. Det finns även möjligheter att driva bussar med biogas, vilket skulle förbättra resurshushållningen ytterligare då biogas i stor utsträckning produceras av organiska restprodukter. Utsläpp till luft Diesel ger upphov till mer emissioner av kväveoxider än bensinbilar. Kväeoxider bidrar till övergödning, vilket i sin tur kan medföra minskad artrikedom i exempelvis skogs- och marina miljöer. I och med att buss är mer energieffektivt än bil innebär ökad pendling med buss i stället för bil att utsläpp av koldioxid, partiklar och svavelföreningar minskar. Buller Bussar har en relativt hög bullernivå jämfört med en personbil. Åtgärden bidrar dock till att minska antalet fordon i trafiken, vilket totalt sett förmodligen minskar bullernivån från vägtrafik. Samordnade transporter och logistik Framtidsbild År 2020 har tunga lastbilstransporter inom kommunen minskat genom att varuleveranser går till en gemensam omlastningscentral varifrån energieffektiva anpassade transporter utgår. Nuläge Idag sker ingen samordning av transporter mellan kommunens verksamheter och med privata företag. De kommunala transporterna är till viss del samordnade, men kan utvecklas ytterligare. Kommunen har två produktionskök till sina verksamheter inom skola och vård- och omsorg. Utkörningen av den lagade maten därifrån är samordnad. Dock är inte transporterna av livsmedel till produktionsköken samordnade utan det kommer ett tiotal leveranser i veckan. 4

Dessutom transporteras varor både till kommunens verksamheter som kan samordnas ytterligare. Förutsättningar Effekten av denna förändring är stark beroende av utnyttjandegraden av fordonen. Ju färre enskilda bilar som levererar gods till kommunala verksamheter och företag, desto större vinster. Konsekvenser Resursanvändning Förändringen bidrar till att minska energianvändning per tonkilometer, vilket ger en förbättrad resurshushållning. Det finns även möjligheter att driva lastfordon med biogas, vilket skulle förbättra resurshushållningen ytterligare då biogas i stor utsträckning produceras av organiska restprodukter. Utsläpp till luft Lastfordon drivs ofta av dieselbränsle och diesel ger upphov till emissioner av partiklar, fossil koldioxid och kväveoxider. Kväveoxider bidrar till övergödningen, vilket i sin tur kan medföra minskad artrikedom i exempelvis skogs- och marina miljöer. Buller och trafikmiljö Om trafiken med lastbilar minskar, minskar även bullernivåerna. Färre lastbilstransporter till skolor och förskolor innebär också en säkrare trafikmiljö där barn vistas. Övrigt Samordnade transporter kan sannolikt leda till minskade transportkostnader. För att undvika en rekyleffekt (att vinsten från detta används till att förbruka mer resurser) kan denna vinst läggas på att handla upp transporterna med miljöklassade fordon. Biogasproduktion i Trosa Framtidsbild Vid planering av nytt reningsverk tillämpas helhetssyn på energi, avfall och transporter. Nytt verk byggs med plats för rötkammare för rötning av avloppsslam och andra substrat. Genom samverkan med lokala näringslivet tas lokala substrat tillvara och avsättning för biogödseln säkerställs. Nuläge Idag körs Trosas avloppsslam till Himmerfjärdsverket i Botkyrka kommun. Vad rötslammet används till beror på tillgången på gas. En del uppgraderas till fordonsgas. Matavfall samlas idag in och körs till Södertälje kommun för rötning och används för uppvärmning. En flytt av Trosas avloppsreningsverk planeras vara genomförd till år 2020. I samband med detta skulle en investering av en egen rötkammare och uppgraderingsanläggning till fordonsgas kunna vara aktuell. Detta skulle också kunna innebära att avfallskvarnar införs i delar av Trosa och att en större andel organiska material skulle bli tillgängligt för rötning. 5

Förutsättningar Biogasproduktion från avloppsslam innebär ett nyttiggörande av en restprodukt till både ett bränsle och till biogödsel som kan ersätta konstgödsel. Om biogasproduktionen sker i närheten av reningsverket istället för vid en avlägsen anläggning minskar transporterna av slammet och därmed också energianvändningen. Mest positiva effekter av biogasproduktion får man om biogasen uppgraderas till fordonsgas och ersätter fossila drivmedel. Konsekvenser Resursanvändning Avloppsslam är en organisk restprodukt och då restprodukten utnyttjas som en resurs bidrar detta till en god hushållning med naturresurser. Mindre nya resurser behöver utvinnas i form av bränslen och rötresterna kan ersätta resurskrävande NKP-gödsel. Detta kan ha en positiv effekt på övergödningsproblematiken. Processen för att framställa biogas är relativt energikrävande, men kan drivas av lågvärdig värme som inte har något annat användningsområde. I det här fallet skulle förändringen också innebära minskade transporter och därmed minskad energiåtgång då avloppsslammet skulle behandlas på plats istället för att transporteras. Utsläpp till luft Biogas från rötning av slam från Trosas avloppsreningsverk ersätter idag fossila bränslen, vilket leder det till minskade utsläpp av koldioxid, svavel- och kväveföreningar. Om en större andel av rötslammet från Trosa avloppsreningsverk blev till fordonsgas och om inte slammet transporteras skulle miljönyttan bli större. Men om det skulle läcka mycket biogas från processen (så kallat metanslip) kan utsläppen av växthusgaser påverkas negativt i och med att metan är en kraftig växthusgas (mer än tjugo gånger starkare än koldioxid). Buller Om biogasens distribueras över långa avstånd kan åtgärden bidra till ökade bullernivåer från vägtrafik eftersom biogas kräver stora transportvolymer. Annars innebär förändringen minskade lastbilstransporter och därmed mindre buller. Vindkraft och annan förnybar energiproduktion Framtidsbild År 2020 har produktionen av förnybar energi har ökat i kommunen. Kommunen stimulerar vindkraftsproduktion genom att äga vindkraftsandelar. Småskalig vindkraft är väl etablerat och det finns flera andelsägda verk. Nuläge Idag finns ett vindkraftverk i Trosa kommun. Det finns inga riktlinjer för vindkraftsetablering, utan varje enskilt fall prövas. Beskrivning av förändringen När man gör en konsekvensbedömning av ny elproduktion spelar det viss roll för resultaten var man tänker sig att den nya elen används. I det här fallet antas att den energi som produceras av vindkraftverket används i den egna kommunen, samt att vindkraften ersätter nordisk elmix. 6

Konsekvenser Resursanvändning Vinden är en oändlig och förnybar resurs och den lämpar sig dessutom bra tillsammans med vattenkraft som vi har mycket av i Sverige. Förändringen bidrar till minskad efterfrågan på fossila bränslen, biobränslen och uran och därmed också mindre restprodukter från fastbränslepannor och kärnkraftverk. Efterfrågan på de ändliga naturresurser som krävs för att bygga ett vindkraftverk ökar dock. Biologisk mångfald Vindkraftverk kan få negativa konsekvenser för fåglar och fladdermöss, då de riskerar att dödas genom att flyga in i vindkraftverket. Rovfåglar är särskilt sårbara. Om vindkraftverken placeras i sjöar eller till havs kan monteringen av dessa skada den marina miljön. För att undvika kollisioner kan en åtgärd för vindkraftverk inom flygstråk för fladdermöss vara att stoppa vindkraftsanläggningen vid vindstyrkor mindre än 4 meter per sekund under den årstid då mest fladdermusaktivitet förekommer. Det är under dessa förhållanden som risken för kollision med vindkraftverk är som störst. Utsläpp till luft Då el från vindkraft används ersätter den bland annat elproduktion i biobränsleeldade, avfallseldade och koleldade kraftverk, vilket leder till minskade utsläpp av bland annat koldioxid, partiklar, flyktiga organiska ämnen, dioxiner, kväveoxider och svavelföreningar. Detta innebär positiva effekter för både klimatet och närområdet kring de anläggningar som används mindre. Buller och landskapsbild Vindkraftverk ger upphov till buller som kan upplevas som störande för boende nära vindkraftverken. Vindkraftverk anses av vissa ha en förfulande effekt på landskapsbilden och kan även ge upphov till ljusreflexer som kan upplevas som störande för närboende. I och med att närboende kan påverkas av vindkraftsetableringar är det viktigt att de erbjuds delaktighet i planeringen av sådana i ett tidigt skede. En fördel med vindkraftverk jämfört med andra kraftverk är dock att när man plockat bort vindkraftverken är naturen fortfarande mer eller mindre orörd. Elbilar Framtidsbild År 2020 har elbilen slagit igenom och är ett attraktivt val. Parkering med laddningsmöjlighet finns på strategiska platser i kommunen. Nuläge Inga laddstolpar finns idag vid allmänna parkeringsplatser i kommunen. Inköp av elbilar som tjänstefordon diskuteras, men den kommunala organisationen har inga elbilar i dagsläget. 7

Förutsättningar Elmotorer är effektivare än motorerna i bensin- och biogasbilar (så kallade ottomotorer). Av energin som finns i bensinen blir ungefär 30 procent till energi som driver bilen framåt. Resten bli värme som kyls bort. Elmotorer är mycket effektivare, där omvandlas uppåt 95 procent av elenergin till energi som driver bilen framåt. Konsekvenser Resursanvändning I och med att elmotorer är så mycket effektivare än ottomotorer kan man i princip säga att elbilar är energieffektiva. Hur resurseffektiva elbilar är beror dock på elens ursprung. Ju mer effektiv och förnybar elproduktion som kommer in i energisystemet, desto effektivare kommer elbilarna bli ur ett resursperspektiv. Att köra elbil på kolkraft innebär till exempel relativt höga utsläpp av koldioxid medan elbilar som körs på vattenkraft nästan inte leder till några koldioxidutsläpp alls. I elbilar måste det finnas batterier som lagrar energin. I batterierna används olika sällsynta metaller, som dels är ändliga resurser och dels är dyra och energikrävande att utvinna. En storskalig ersättning av bilar med förbränningsmotorer mot elbilar skulle inte vara möjlig med dagens batteriteknik. Utsläpp till luft Elbilar ger i princip inte ifrån sig några utsläpp, utan utsläppen hamnar istället vid utvinningen av metaller till batterier, batteritillverkning och elproduktion. Hur skillnaden i totala utsläpp blir beror helt och hållet på hur elproduktionsmixen är sammansatt. Sett till dagens nordiska elmix torde en viss minskning av koldioxidutsläpp och partiklar uppnås. Dock kommer den största andelen partiklar från trafiken från däckslitage och inte från avgaser. Övrigt Elbilar kan laddas på hemmaplan, vilket innebär att ingen omväg för tankning behöver ske. 8

Bilaga 3. Beräkning av minskad energianvändning och CO 2 -utsläpp för 2013 års åtgärdspaket Syftet med analysen Trosa kommuns Energi- och klimatplan bygger på ett antal önskvärda framtidsbilder. För varje framtidsbild finns ett tillhörande åtgärdspaket. Åtgärdspaketen kommer att uppdateras årligen medan Energi- och klimatplanen gäller för en längre tidsperiod. Syftet med den här analysen är att visa hur stor potential åtgärdspaketen för 2013 har att minska mängden använd energi och mängden utsläppt koldioxid. Angående elanvändning Nordisk elmix är ungefär en tredjedel förnybar (vattenkraft och vindkraft) och resterande kommer från kärnkraft, kol och naturgas. Exakt vilket el som används varierar över året och dygnet. Under kalla vinterdagar ser elmixen ut på ett sätt och på varma och blåsiga sommardagar ett annat sätt. Hur mycket koldioxid en kwh el motsvarar beror alltså på en mängd saker. Så kallad marginalel ger stora utsläpp och ren nordisk produktionsmix ger relativt låga utsläpp. El är också energi av mycket hög kvalitet och bör inte användas om något annat energislag kan användas istället, till exempel bör uppvärmning ske med mer lågvärdig energi som fjärrvärme. Vilken effekt får 2013 års åtgärdspaket? Den här analysen bygger på överslagsberäkningar och bedömningar som visar hur mycket energianvändningen minskar och hur stora utsläppsminskningar av koldioxid som de olika åtgärdspaketen leder till om alla åtgärder genomförs på ett framgångsrikt sätt. Beräkningarna bygger på erfarenhet från liknande projekt, nuläge och tillväxtstruktur i Trosa kommun. Åtgärdspaketen kommer att uppdateras och förnyas årligen medan Energi- och klimatplanen och dess framtidsbilder gäller för en längre tidsperiod. Överslagsberäkningarna och bedömningarna i tabellen nedan gäller åtgärdspaketen i den form de är 2013. 1

Tabell 1: Åtgärdspaketens potential för minskad energianvändning och minskade koldioxidutsläpp. Gäller aktuella åtgärdspaket år 2013. Åtgärdspaketen år 2013 Utvecklad regional kollektivtrafik Energieffektiv bebyggelse befintligt bestånd Energieffektiv bebyggelse nybyggnation Vindkraft och annan förnybar elproduktion Biogas Samordnade transporter och logistik Minskade koldioxidutsläpp/år Energibesparing/år 1 000 ton 3 800 MWh 960 ton 280 MWh 190 ton 800 MWh 660 ton 0 MWh Separat utredning krävs 6 ton 23 MWh Kommunala organisationens 320 ton 5 400 MWh energianvändning SUMMA 3 100 ton 10 000 MWh Energi- och klimatmålen till år 2020 är: 40 procent minskning av utsläppen av klimatgaser (jämfört med 1990) 50 procent förnybar energi 20 procent effektivare energianvändning (jämfört med 2008) Minst 10 procent förnybar energi i transportsektorn Målen innebär att utsläppen av växthusgaser i transport och energisektorn i Trosa kommun år 2020 ska ha kommit ner till strax under 30 000 ton och energianvändningen till 240 000 MWh. Om åtgärderna i 2013 års åtgärdspaket genomförs på ett bra sätt innebär det minskningar på drygt 3 100 ton koldioxid, det vill säga drygt 6 procent av målets totala 40 procent. Energibesparingen blir på drygt 10 000 MWh vilket motsvarar nästan 3,5 procent av målets totala 20 procent. Trosabussen infördes under 2010 och har inte slagit igenom i statistiken ännu. Den åtgärden kommer sannolikt innebära en sänkning med ytterligare ungefär 500 ton koldioxid och närmare 2000 MWh. Tillsammans med de minskningar som gjort mellan 1990 och 2010 och införandet av Trosabussen kommer man en bra bit på väg, även om det finns mer att göra i de kommande åtgärdspaketen. Det finns också nationella åtgärder som kommer att påverka energianvändningen och utsläppen i Trosa kommun. 2

Prioriteringar och potentiella insatser framöver Åtgärderna för att styra över pendling till kollektivtrafik istället för bil är de som har störst potential när det gäller att minska utsläppen av koldioxid. Transportsektorn i Trosa står för en tredjedel av energianvändningen i Trosa och för mer än 80 procent av koldioxidutsläppen. Trosa är en pendlarkommun och fortsatta satsningar för att minska bilpendlingen är därför mycket viktiga. Åtgärder för att förbättra kollektivtrafiken samverkar och förstärker varandra och därför är det viktigt att ett samlat grepp tas i frågan. Det används mycket energi till bostäder och lokaler i Trosa kommun och det finns potential att gå vidare i kommande åtgärdspaket, framför allt när det gäller att minska energianvändningen i det befintliga bostadsbeståndet. En sektor som bör prioriteras. En stor del av den förväntade minskningen av koldioxidutsläpp beror en total utfasning av olja i uppvärmningen. De åtgärder som gäller energieffektiva nya bostäder innebär kilowattimmar och koldioxidutsläpp som är relativt lätta att undvika. Däremot har kommunen begränsad rådighet att ställa krav på de bostäder som byggs, utöver gällande byggregler och planbestämmelser. Därför krävs utbildnings- och informationsinsatser för att skapa efterfrågan på energieffektiva hus. Med tanke på att Trosa kommun har en hög andel el i sin energimix är det angeläget att öka den lokala elproduktionen. Vind passar bra in i systemet (både det lokala och det nordiska) och etablering av vindkraft inom kommunens gränser bör eftersträvas. Ett strategiskt arbete kring riktlinjer skulle förstärka vindkraftens positioner i kommunen. Huruvida en biogasanläggning leder till några större fördelar ur energi- och klimatsynpunkt behöver utredas vidare. Lokal biogasproduktion kan dock ha ett stort symbolvärde när det gäller omställningen till ett hållbart transportsystem i och med att kommunen kan visa att man tror på biogas som drivmedel. De tre sista åtgärderna i tabell 1 gäller främst kommunens egen organisation. Dessa åtgärder ger en bra möjlighet för kommunen att föregå med gott exempel. Åtgärderna som ingår inom ramen för Trosa kommuns Energieffektiviseringsstrategi ger ett betydande bidrag. Tidsramen för stödet är till 2015, men arbetet förväntas fortsätta även efter detta. Koldioxidutsläppen från 1990 tills idag Det övergripande målet för utsläppsminskningarna är 40 procent jämfört med 1990 och 20 procent effektivare energianvändning jämfört med 2008. År 1990 släpptes det ut ca 76 000 ton växthusgaser i Trosa, varav 48 000 ton var koldioxid från energi och transportsektorn. År 2010 hade de totala utsläppen minskat med 16 procent till ca 64 000 ton. Koldioxidutsläppen från transport- och energisektorn hade minskat till 45 000 ton (drygt 6 procent). Utsläppen från transportsektorn har ökat fram till 2007 för att sedan stabilisera sig kring 40 000 ton växthusgaser vilket är mer än 60 procent av de totala utsläppen. Räknar man bort de utsläpp från jordbruket och den metangas som härrör från organiskt avfall och avloppsslam står transportsektorn för mer än 80 procent av utsläppen. Totalt sett var energianvändningen 300 000 MWh år 2008. 3

Det har hänt mycket både lokalt och på nationell nivå de senaste åren som påverkar energiutvecklingen i Trosa kommun. Främst är det oljekonvertering i olika typer av offentliga byggnader som har lett till utsläppsminskningar. Lokalt har fjärrvärmeverken i Trosa och Vagnhärad rustats upp och pannorna uppgraderats. I Trosa är nu hela 98 % av bränslet förnybart. Energi- och klimatplanen ersätter den tidigare som antogs 2008. De flesta av de mål som då bestämdes har uppnåtts. Dock kommer målen att effektivisera elanvändningen och minska koldioxidutsläppen från transporter troligtvis inte att uppnås i tid. Detta på grund av att allt för stor del av transporterna fortfarande sker med bil, energianvändningen i hushållen ökat och allt för många äldre hus fortfarande drivs med direktverkande el. Nationell och regional påverkan Regeringens klimatproposition En sammanhållen klimat- och energipolitik antogs 2009 och innehåller flera nya viktiga nationella målsättningar som baseras på EU:s 20/20/20-mål. Det finns också regionala händelser som påverkar energi- och transportsektorn i Trosa kommun. År 2010 antogs ett EU-direktiv om energiprestanda där det bestämts att all nybyggnation från årsskiftet 2021 måsta vara nära nollenergihus. Dessutom ska den tillförda energin i huvudsak komma från närproducerad, förnybar energi. Från och med 1 januari 2012 trädde Boverkets ändrade byggregler, BBR, i kraft med skärpta energikrav. Trosabussen, direktbuss mellan Trosa och Liljeholmen i Stockholm, startade 2010 och är ett exempel på en lyckad satsning inom kollektivtrafiken. Regeringens beslut att gå vidare med Ostlänken har stor betydelse för Trosa kommun. På sikt kan det innebära ändrade förutsättningar för utveckling och tillväxt och förbättrade pendlingsmöjligheter med tåg. En ny kollektivtrafikvision tas fram under 2013 med fokus bland annat på turtäthet, korta restider, tillgänglighet, stomnätstrafik, och fortsatt utveckling av resecentrum i Vagnhärad och konceptet Trosabussen. I december 2012 beslutade kommunfullmäktige gå vidare med utredning av ett möjligt länsoch landstingsbyte för Trosa kommun från Södermanland till Stockholm. Ett länsbyte skulle kunna innebära förbättrade pendlingsmöjligheter till Stockholm och Södertälje, dit den största arbetspendlingen idag går. 4