Remissversion januari 2014 Planprogram för Korsängsfältet Enköpings kommun
UTGIVARE Enköpings kommun Kungsgatan 42, 745 80 Enköping Tfn: 0171-62 50 00 Fax: 0171-392 68 E-post: information@enkoping.se Webbplats: www.enkoping.se Remissversion januari 2014 PLANPROGRAM FÖR KORSÄNGSFÄLTET ENKÖPINGS KOMMUN FOTO Magnus Mark, Joakim Lundin och Getty Images. Copyright kartmaterial: Lantmäteriet.
Ed Innehållsförteckning dit onsent nos mincipis nis dolor ectem veliqua mconum 1. INLEDNING 4 Innehållsförteckning 3 Tidigare arbete 4 Elis Uppdraget autet venisl ullum enibh esequis exercin Avgränsning vel dipisisim nullaore faciliquis et Tillvägagångssätt venis atis nissecte och dokumentstruktur dolor summy nim quipit numsandiamet veniam nis eliquisit 2. FRAMTIDSBILD ad diamcon seniat la feugiat. Se eraessismod magna faccummy nit aliquis sendipisi tate 4dolupta tumsan exerci tin euisism olesequam 5 dit lut praesti onsequi smolorem 5 veraesequat dolorperilis auguerostrud minci bla feuisl dolut acilla cor ad tatio 6ea accum dipsusc illamco nulputpate ea faci eugiam nim vendiam cincilis Mångfald estrud av aktiviteter et veriureet, susto odo quiscilisim dit 6augiat. Ed tie minim alit dignit En del i lorer stadens sim grönstruktur incilla ortiniam nonsequat Möjligheter num quis för rikt nonse föreningsliv vel doluptat. Es- eugait iriure 6modolor sumsan vel el lute magna augait 6 atue tat. Gue minis equatue Nya bostäder minci kompletterar et irit ut staden utpat. Peratue dolesto dolobore 7 do cor iliquat venit minim Trygg och vulput säker exercipis miljö nim dolut adip praesed tet utem 7 augue feugue et wis eu Bra faccum uppväxtmiljö ilisl ut för alisim barn aliquat. och unga Ut nosto augait inim dit 7incipisi. dit Ett hälsosamt la con velis och ea aktivt am, åldrande sit iure tisl ut wis 8 dunt loreetue min er sequiscidunt iusto Equat, sum essenis consequamet, 3. STRUKTURKARTOR velit, vent lumsandions molore dunt 9prat diat. Nullam eugiat nis nosto odolore cor sustisse magnit, aliquis cipsustrud dignim inisi blaore conullut Helhetsbild velis för Korsängsfältet dolor sed dolortionse dit tions nit, sed 9 ming euguer aliquamcor augait, Idrottscentret consed doloreet eum quamconsent num alisl enibh et, sum am veratisci sandre min ute dolorpero dolenisi. alisi erat, quatem 12 nim quamcons num- tionummy 4. HUR OCH nim NÄR? am, consed - GENOMFÖRANDEFRÅGOR et in hent ate Ent dolore ex 15 eum exeratem quis augue volore commodo luptatin volorer duisisit ad tat. Funktioner för aktivitet, folkhälsa och evenemang summolorpero 15 odignibh exerat pratem Hendre Gymnasieområdet tet el dip niatuer ostrud 17 eu feu faci etum ip euis Numsan Omvandling henim till bostäder dolor sum nit lut wisi. nisl iril ulluptat. 17 Ut dolobore facinci tatinit venis nullaore consecte ea com- Hendre tet el dip er aut lore vulput duis erat veliquam dit, core minibh euis do dunt at. Duip eugait dui tatem vulla facin hent lam vel dunt loreet luptatum velisit ipisim quam nisit autpatue magnit alit verat, quipit luptat. At nonsenisisit euis ad tin elit velessi blaorer ad digna cor adit dunt la autetue faciduisi. In voluptat ad magna feui ent laore do commy nis alis nos nonsequisit nullametum modolore feuis ex ea augiam dip essit, sequis ad tio eu faciliquat laorem iurero commole sendignit ad tat.dolum iuscilla conullutate Nit do commodipis nisl eugiam, quamcore eugue facin volorper sismolo reetuerit utpat inciliquis endigna Suscipis niate dolore volore dunt ad magnit wismodo lortion sequam dolore tatet amcoreet ulluptat. Ugiat alisis nis aciliquat. iure doloreril illam dipis el ecte Tat, commolore molummy numsan magna faccum ilis euguero. Ci bla commy nullan ex ex er sum et nit lummolore vullaor sum dolut accum ver sed eummy nosto enit ver alis adio eugue. Corem qui tatio conse conulpute tio exer aciniam ad tinit autat la atisim do consed el dolor alit alisis exer sustio con- hendreet am, con voloborem dolorercil utatisi blandit velit ullaore delit lum dolesed tet augait alit loreetue modolor autpat, vent et niam zzril ut landipi siscilit, velit ut praesto odolorper sim volorting et illut ipisi te veros do erciliquatum venibh eliquat wisit veros aliscipis nostrud del dolorem vel dolestrud te ming et velit ex eniam, voloborper suscinc illamcommy nulla faccummy non el do odionse quatet wis aut il init ilit vulputat adip exercing ex ea cons et dolore ercidui smodion senisl iriure dipit accum illut ut lorpero odolobore tatumsan hendrem dignisi. Ectet, sisim iril iure dolorper inim ipsuscidunt eratie doloreet adigna consenim esed modiam, conse magnim illamco nsendre min ex enim niate mod dolortio conullan hent vulputat. Wisi erosto odigna feummodit la feuisl essequam iustism odolenis atio cons An eum illa alit wismod ea faccum diat adit el dio odip ex et dolore molorem exercipit adit exer sisit lobor ipisl utat. Sum dolut wisim vero odit, sustionse et irilit veros ad tie facipsum ing eugueriuscil dolore mod mincillan ulputet, consequi tet lor sum zzrillaor sit, volorem quat verciduipit, quip ea feu faccummy nons atet ea feu facil. Erilla adipsum nos exerosto digna aut voloboreet lortio od el exercipsum zzriusc illam, susto et, sum zzrilisi. Eriustion estrud ecte te et luptat, quipit loreet, senis erostrud tie mod ming ex eugait lum vel utpat. Tio dunt vel in hent venim augiam velenim iurem nit dolum ipit illuptate dunt augiam iniat el eliscil estrud endiat wis et autpat. La cons nostrud tem ero odolor summodolor sed magnibh ex eugue vel dolorem quis exer sit dolorperci tatuer susto dolortie venibh ero ecte ver amcortie duip exercipis non utat, quismodit ad erosto od dolore eraesent ad deliquipis alit vel irillut ad euisit nostion sequam autat. Magniscilit enim zzriureet acilit vulput inim verat, quis enibh er aliquate feugue veliquation
Inledning TIDIGARE ARBETE Korsängsfältet med sitt centrala läge i Enköpings stad har sedan 1960-talet utvecklats till ett viktigt idrotts- och rekreationsområde för kommunens invånare. Förutom de projekt som genomförts och utvecklat området till vad det är idag finns det även ett antal tidigare utredningar och planer under 2000-talet. Dessa presenteras nedan och de idéer som väckts i dessa utredningar som alltjämt har bäring i detta planprogram förtecknas nedan men utvecklas senare i detta planprogram. År Utredning Idéer som införlivats i programmet 2001-2002 Program för Södra Husberg och Korsängsfältet, Enköpings kommun 2003-2004 Medborgardialog Korsängsfältet Uterinken byggs in. 2009 2010 Förstudie Enavallen, Enköpings kommun Detaljplaneprogram för Korsängsfältet Alternativa sträckningar av en ny infart från sydost presenteras - Söderleden. Behov av cirkusplats. Flytt av bollplaner från Enavallen till Korsängsfältet. Ny bostadsbebyggelse i norra delen av planområdet samt omlokalisering av bollplaner. UPPDRAGET Kommunfullmäktige gav 8 oktober 2013 tekniska förvaltningen uppdraget: Ett planprogram tas fram för idrottsområdet där både en ny simhall, en ny sporthall och framtida lösningar för inbyggd isrink inryms samt eventuell framtida utökning av idrottsområdet och parkeringslösningar behandlas. En ny översyn görs av energilösningen för anläggningen på idrottsområdet Korsängen i programmet. I skrivelsen kopplat till uppdraget redogörs för bakgrunden till beslutet: i Enköping har frågan om en ny sporthall diskuterats under många år. Frågan om ny sporthall har dock inte hanterats i kommunens budgetprocess. Under de senaste månaderna har Upplevelseförvaltningen väckt frågan om att samförlägga en ny sporthall med den nya simhallen. under det pågående arbetet med simhallsprojektet har det framkommit att omklädningsrummens byggnadstekniska status varit sämre än vad som tidigare varit känt. En konsekvens av detta är att projektet fördyras. En annan konsekvens är att möjligheten att hålla den befintliga simhallen öppen under det första skedet av byggnationen av den nya simhallen ytterligare begränsas. reaktionerna på att simhallen måste hållas stängd under en stor del av byggtiden har varit starkt negativa och önskemål om att genomföra projektet så att stängningsperioden minimeras har framförts från flera håll. Som ett resultat av dessa omständigheter har den politiska beredningsgruppen för simhallsprojektet lyft frågan till kommunstyrelsens arbetsutskott om möjligheterna att se över helheten i idrottsområdet i ett långsiktigt perspektiv. Man vill även utreda förutsättningarna för att ändra läget för den nya simhallen så att den befintliga om möjligt kan hållas öppen tills den nya står färdig samt möjliggöra en eventuell etapp två med byggande av idrottshall. Innan ställning tas i lokalisering av ny simhall tas därför detta planprogram fram för hela Korsängsfältet i syfte att få en långsiktig helhetsbild för området. 4
AVGRÄNSNING Geografiskt omfattar planprogrammet området från Westerlundska gymnasiet och Torggatan i väster, Boglösavägen och Gånstagården i söder, Pilotbacken i öster och Vattenparken och fotbollsplanerna i norr, se karta 1. I ett långsiktigt tidsperspektiv berörs även Enavallen av planprogrammet men den utvecklingen redovisas endast kortfattat i detta program. Tidsmässigt avgränsas programmet till perioden 2014-2030. I sak omfattar planprogrammet inte bara funktioner för idrott, aktivitet och hälsa utan även andra stadsutvecklingselement som nya bostäder, utbyggd infrastruktur och omlokalisering av delar av gymnasieskolan. Framtagandet av planprogrammet löper parallellt med simhallsprojektet. En fortsatt projektering av ny simhall kommer att ske utifrån planprogrammets slutsatser men inom ramarna för simhallsprojektet. Uppdraget att se över energilösningar tillfogas programmet i ett senare skede och redovisas därför inte i denna remissversion. TILLVÄGAGÅNGSSÄTT OCH DOKUMENTSTRUKTUR Planprogrammet har tagits fram i en tvärsektoriell arbetsgrupp med representanter från upplevelseförvaltningen (förvaltningschef och avdelningen för idrott och förening) och teknikförvaltningen (förvaltningschef och Karta 1. Programmets geografiska avgränsning. avdelningarna plan, gata, mark och projekt, park, och fastighet). Arbetet har projektletts av planavdelningen. Kommunstyrelsens plan-, mark-, och exploateringsutskott har utgjort politisk styrgrupp. Planprogrammet ska skickas på remiss under fyra veckor i januari - februari 2014. Under den tiden planeras två informationsmöten med föreningslivet. Möjlighet ges därmed till fördjupad diskussion och föreningarna får chansen att ställa frågor som kan förtydliga den formella remissen. Planprogrammet innehåller en framtidsbild som beskriver hur Korsängsfältet kan utvecklas till år 2030. Detta avsnitt ska ses som en målbild för området utifrån ett stadsbyggnadsperspektiv där Korsängsfältet sätts i ett sammanhang i staden och kommunen. I avsnitt 3 möbleras området med de funktioner och strukturer som kan ingå för att uppnå framtidsbilden. Denna strukturkarta byggs upp av ytor och stråk, kartan visar inte exakta lägen för byggnader eller infrastruktur. I avsnitt 4 placeras projekt och byggnationer i ett tidsperspektiv och de ekonomiska aspekterna beskrivs grovt. Viktigt att poängtera är att planprogrammet beskriver en önskvärd utveckling. Framtida planerings- och projekteringsuppdrag kan därmed utgå ifrån planprogrammets intentioner inom de olika områdena. Beslut om projekt och finansiering fattas separat och i den utbyggnadstakt som anses lämplig. 5
Framtidsbild Denna framtidsbild beskriver hur Korsängsfältet kan utvecklas till år 2030. Framtidsbilden ringar in vilka värden som är viktiga att ta tillvara och jobba vidare med för att området ska utvecklas till ett center för aktivitet, folkhälsa och upplevelser. MÅNGFALD AV AKTIVITETER Utvecklingen av ytorna på Korsängsfälten ger goda förutsättningar för kommunens invånare att leva ett rikt, jämlikt och aktivt liv. Ett ökat intresse för idrott, folkhälsa och evenemang höjer attraktionskraften såväl inom kommunen som regionalt och nationellt. En utveckling av ett center för aktivitet, folkhälsa och upplevelser ger positiva konsekvenser när aktivitet skapar aktivitet. Nyfikenhet för att prova på nya saker kan främjas när många funktioner finns samlade i ett attraktivt område. Samordningen underlättar även för föreningar att sköta sin verksamhet och för familjer som utövar flera aktiviteter samtidigt. En genomtänkt struktur av området ger möjligheter för nya spännande aktiviteter men även för rekreation och vila. Även samspelet mellan kultur och idrott kan utvecklas vilket bidrar till en mångfald av besökare. Korsängsfältet kan erbjuda ett fritidsutbud som är utvecklande och stimulerande såväl fysiskt som psykiskt, socialt och kulturellt. Miljön inom området ska utformas för att inkludera alla. Det är viktigt att så många som möjligt kan ägna sig åt olika sorters aktivitet, utifrån sina egna villkor. Oavsett kön, ålder, fysiska eller mentala förutsättningar ska alla ges samma förutsättningar. EN DEL I STADENS GRÖNSTRUKTUR Korsängsfältet är en del av ett större sammanhang i Enköpings kommun. Tongivande för såväl området som för kommunen, är de gröna värdena. Här möts flera viktiga grönstråk vilket ger ett brett utbud av målpunkter för dem som utgår ifrån eller passerar området på sin promenad, cykeltur eller löprunda. Området binds samman med övriga staden med hjälp av motionsspår, skidspår, promenadstråk och cykelvägar. Runt Korsängsfältet ligger flera viktiga grön- och friluftsområden: Gånstaspåret, Pilotbacken, Brännskogen, Vattenparken och på lite längre avstånd Bredsand. Avståndet till många av Enköpings parker är inte heller långt och Hälsans stig och Upplandsleden passerar en bit bort. Tillsammans kan dessa områden och stråk utgöra en viktiga oaser för rekreation och återhämtning. Inom området återfinns många olika miljöer i form av Vattenparken, skogar, gröna fält, berg och anläggningar som ger ett stort och varierat utbud av aktiviteter. Här skapas plats för spontanidrott och lek för att ge alla invånare möjlighet att aktivera sig även om man inte är med i någon förening. Det är ett viktigt medel för att förbättra folkhälsan och på olika sätt aktivera alla de barn och ungdomar som inte redan är fysiskt aktiva. Ett Idrottsbibliotek med utlåning av utrustning underlättar spontanidrott och väcker nyfikenhet. Det främjar även en jämlik hälsoutveckling, då alla oavsett socioekonomisk bakgrund får möjlighet att prova på nya aktiviteter. MÖJLIGHETER FÖR RIKT FÖRENINGSLIV Satsningarna på Korsängsfältet får många positiva effekter för föreningslivet. Gemensamma och flexibla ytor och lokaler underlättar för föreningarnas verksamhet och ger utvecklingsmöjligheter utifrån olika behov. Ett gemensamt föreningskansli kan stärka utvecklingen på ett positivt sätt för såväl föreningarna som kommunen. På Korsängsfältet kan även möjligheter skapas för fler föreningar att träna och spela matcher året runt. Enköping har möjligheten att utvecklas till en lägerstad. En stad dit evenemang och turneringar lockas tack vare attraktiva och välfungerande hallar, planer, övernattnings- och logistiklösningar. En utökad idrottsturism ger positiva effekter för staden och dess näringsidkare som får fler besökare och kunder. 6
Foto: Joakim Lundin NYA BOSTÄDER KOMPLETTERAR STADEN Effektivisering och omlokalisering av vissa verksamheter inom Korsängsfältet och i andra delar av staden möjliggör för nya bostäder i området. En förtätning och utveckling av ny bostadsbebyggelse kan på ett positivt sätt komplettera bostadsbeståndet i Enköpings kommun. Nya bostäder på Korsängsfältet kan erbjuda invånarna attraktiva boenden i en lummig miljö som inbjuder till återhämtning. Fler invånare som bor i området kan även bidra till liv och rörelse och ett tryggare område under dygnets alla timmar. TRYGG OCH SÄKER MILJÖ Korsängsfältet måste vara tillgängligt för alla och utgöra en trygg miljö där många vistas tillsammans. Nya och gamla mötesplatser kan locka till sig en bred grupp människor med olika bakgrund och intressen vilket bidrar till ökad integration och jämställdhet. Det ska vara säkert att ta sig till området för oskyddade trafikanter så att barn och unga kan ta sig till aktiviteter själva. Entréer och angöring till området ska ansluta från fler olika håll och vara säkert och attraktivt utformade för gående och cyklister. Bussangöring och hållplatser för kollektivtrafik som placeras i bästa läge kan bidra till att fler väljer bussen framför bilen. Vid större evenemang med gästande idrottslag och inresande publik ska en genomtänkt logistik finnas med till exempel bussavlämningsplatser och bussparkering. Parkeringar ska vara attraktivt utformade och placerade och dimensionerade efter behov. Transporter till och från, samt skötsel av, anläggningarna ska ske säkert och effektivt. BRA UPPVÄXTMILJÖ FÖR BARN OCH UNGA Barns och ungas uppväxtvillkor är en grundläggande förutsättning för utvecklingen av hälsa och det är viktigt att barn har så likvärdiga möjligheter till en god start i livet som möjligt. Korsängsfältet och idrottshuset utgör Westerlundska gymnasiets lokaler för idrottsundervisning. Utbudet och tillgängligheten är en viktig del för gymnasiets arbete med Idrottsstudion som syftar till att fler ungdomar ska delta i idrottsundervisningen. Forskning visar entydigt på att fysisk aktivitet ger goda effekter på till exempel skolprestationer. För omkringliggande skolor och förskolor är området en viktig del i utepedagogiken vilket främjar både folkhälsa och förståelse för natur och miljö. All befintlig forskning inom fritid, idrott och folkhälsa visar att ett fysiskt aktivt liv med ett brett socialt umgänge minskar risken för ohälsa i vuxen ålder. Detta grundläggs redan i tidig ålder och förutsätter ett brett utbud av aktiviteter för att stimulera olika intressen. På Korsängsfältet finns möjligheter att utveckla 7
fler nya platser dit man kan gå efter skolan, med förebilder, miljöer att växa och utvecklas i. Mötesplatser som alla, oavsett ålder, kön och etnicitet är välkomna till. I kursplanen för ämnet idrott och hälsa framgår det tydligt att alla barn i Sverige har rätt att få lära sig simma. Alla barn i förskoleklass och årskurs två kommer att besöka den nya simhallen en gång i veckan för simundervisning. Dessa barn lär sig inte bara att simma utan introduceras även på ett naturligt sätt till ett center för aktivitet och hälsa. Det skapar möjligheter att väcka barns nyfikenhet för många olika aktiviteter och lekar, vilket får goda effekter under barnens uppväxt och vuxna liv. ETT HÄLSOSAMT OCH AKTIVT ÅLDRANDE I framtiden kommer vi att få en ökad andel äldre befolkning och därmed sannolikt en ökad andel människor med funktionsnedsättning. Om vi lyckas bygga en stad som är tillgänglig för alla skapas delaktighet och inflytande. Detta medför bland annat ökad fysisk aktivitet och social samvaro två viktiga faktorer för ett hälsosamt liv och ett aktivt åldrande. En aktiv och frisk befolkning mår bättre, arbetar längre och är i mindre behov av vårdinsatser. Rörelser och aktivitet motverkar övervikt och dess följdsjukdomar och kan förhindra skador och frakturer i högre åldrar. Studier visar att de kommande äldre generationerna kommer att vara friskare, leva längre och ställa nya krav på aktivitet och upplevelser. Det är behov och förutsättningar som är viktiga att ha med sig i satsningar på Korsängsfältet för att kommuninvånare ska må bra och trivas i alla åldrar. Genom att marknadsföra och underlätta transporter till Korsängsfältet kan fler våga sig ut då området upplevs som tryggt, säkert och tillgängligt. Till exempel kan vetskapen om att det finns parkbänkar utplacerade längs en given sträcka upplevas som tryggt - man kan stanna och vila om man blir trött. Ett antal studier har samstämmigt visat att trygghet och säkerhet är mycket viktiga för äldres fysiska aktivitet. Foto: Getty Images 8
Strukturkartor I strukturkartorna redovisas vilka funktioner som kan ingå för att förverkliga framtidsbilden i ett långt perspektiv. Korsängsfältet har möblerats med funktioner och strukturer som tillsammans, utifrån ett helhetsperspektiv, kan utveckla staden och kommunen. Kartorna byggs upp av ytor och stråk. Ett färgat fält ska därför inte läsas ut som en byggnadskropp utan ses som det område som bäst lämpar sig för den funktionen. Lägen för byggnader och infrastruktur är i och med detta planprogram inte låsta i detalj utan ytor och stråk kan till viss grad glida i förhållande till varandra. Kartorna och beskrivningarna ska fungera som vägledning i den fortsatta planeringen och projekteringen. Men det är i dessa efterföljande steg som exakta lägen och lösningar arbetas fram. HELHETSBILD FÖR KORSÄNGSFÄLTET 2 3 1 5 5 4 6 6 8 10 10 5 9 7 Karta 2: De olika områdena som tillsammans bygger upp Korsängsfältet som ett center för aktivitet, folkhälsa och upplevelser. Beskrivning av områdena på nästa uppslag. 9
1. Idrottscentret Se detaljerad karta och beskrivning sidan 12-14. 2. Westerlundska gymnasiet Westerlundska gymansiet på Sandrogatan uppfördes 1972-1983 i etapper efter en stor arkitekttävling som genomfördes 1966. Denna tävling innefattade en ny gymnasieskola, ett nytt idrottscenter med sporthallar och badhus. Den norra byggnaden av gymnasieskolan som ligger närmast rugby- och konstgräsplanen föreslås rivas och omlokaliseras till ytan närmast Torggatan. Bakgrunden till detta är att byggnaden är sliten och att det finns problem med bland annat inomhusklimatet i byggnaden. En nybyggnation på föreslagen lokalisering innebär stora möjligheter att bygga morgondagens gymnasieskola i attraktivare läge och på så sätt knyta gymnasieskolan närmare stadens centrum. En ny gymnasiebyggnad kan med fördel utföras i flera våningar och utföras mer stadsmässig än dagens låga envåningsbyggnad. Utrymmet längs Torgatan är tillräckligt stort för att även inrymma parkeringsplatser för gymnasieskolan som kan samnyttjas med närliggande idrottsaktiviteter. 3. Ny bostadsbebyggelse på gymnasietomten På platsen för den del av gymnasiet som rivs föreslås en byggnation av bostäder som en fortsättning på kvarteret Sadelmakaren. Området beräknas inrymma ca 300 lägenheter. Nya centrala bostäder i attraktiva lägen är ett välkommet tillskott till stadens bostadsbestånd. I samband med byggnationen av bostäder förlängs Tullgatan ner till Korsängsfältet som i denna del skulle kunna erhålla en bättre parkering som kan nyttjas för de centrala bollplanerna inklusive rugby och befintlig konstgräsplan. 4. Ny bostadsbebyggelse på de norra bollplanerna Då ovanstående byggnation inom område 3 genomförts kan de tre norra gräsplanerna flyttas till område 5 öster om Bahcohallen. Bakgrunden till en flytt av dessa är deras något perifera läge inom Korsängsfältet samt att området kan ge plats för en annan markanvändning. På denna plats kan centrala bostäder byggas. Bostadsbebyggelse har tidigare, 2010, studerats på denna plats. Närboende inom stadsdelen Korsängen framförde en hel del kritik mot detta förslag då det byggde på en trafikförsörjning via befintliga villagator inom Korsängen. Kommunen föreslår nu att detta område trafikförsörjs via Tullgatans förlängning. Vid tidigare utredningar har en villabyggelse studerats om ca 50 villor. En tätare byggnation bör också övervägas. 5. Centrala bollplaner I en enkät som genomfördes 2013 framgår det att föreningarna i Enköping ser ett behov av fler tider för både träning och matcher. Utvecklingen inom såväl fotbollen som de flesta idrotter är att föreningsverksamheten bedrivs året runt. När säsongen förlängs så klarar inte gräsplaner av det ökade slitaget. Upplevelseförvaltningen planerar mot bakgrund av detta att på sikt omvandla ett antal naturgräsplaner till konstgräsplaner i kommunen. Rugbyplanen och den befintliga konstgräsplanen kommer att ligga kvar på dess nuvarande platser i ett långsiktigt perspektiv. Om bollplanerna norr om rugbyplanen tas i anspråk för ny bostadsbebyggelse behöver de ersättas med nya planer inom området. Lämpligt område är på åkermarken öster om Bahcohallen. Positiva effekter av att förlägga nya bollplaner i detta läge är att området ligger i nära anslutning till Idrottshuset och dess omklädningsrum. Området är så pass stort att det kan inrymma ett antal nya planer. Möjlighet finns även att omvandla vissa ytor till konstgräs i ett längre perspektiv. Vid nyanläggning av bollplaner i detta område kommer det att anläggas gena gångstråk från dessa planer till omklädningsrummen i Idrottshuset. 10
Ytterligare behov av fler bollplaner öster om Bahcohallen kan uppkomma om man beslutar sig för att samlokalisera träningsplaner och flytta de som idag finns på Enavallen till Korsängsfältet. I samband med detta tillskapas även kompletterande parkering söder om Bahcohallen/norr om Boglösavägen. Utifrån tidigare utredningar angående Enavallen görs bedömningen att representationsarenan (A-plan med läktare och tillhörande utrymmen för omklädning etc.) alltjämt ligger kvar på Enavallen. Vad gäller övriga ytor på Enavallen så bör de långsiktigt nyttjas för en framtida bostadsbebyggelse i enlighet med tidigare studier. 6. Vattenparken Vattenparken på Korsängsfältet är primärt en reningsanläggning för dagvatten (regnvatten). Vattenparken har dock redan från början planerats för att även bjuda en rekreativ miljö, området nyttjas för promenader, fågelskådning och skolexkursioner. 7. Äventyrsbacke, frisbeegolf En del av den framtida utvecklingen inom Korsängsfälten handlar om att bereda nya fritidsaktiviteter plats inom området. Inom område 7 ligger Pilotbacken som är den största pulkabacken i stadens östra del. Upplevelseförvaltningen har för avsikt att utveckla nya aktiviteter inom detta område, aktiviteter som har förts fram är äventyrsaktiviteter, klättring, linbanor, terrängcykling m.m. Området bedöms även kunna ge plats för en frisbeegolfbana som kan integreras in i andra närliggande delområden som tex Vattenparken. 8. Cirkus-, tivoli- och marknadsplats Sedan en tid finns ett behov av plats för tillfälliga evenemang såsom marknad, tivoli och cirkus i Enköping. Dessa evenemang har under senare tid flyttat runt på olika platser i staden. Att samla denna typ av evenemang till en plats ger en tydlighet mot medborgare och besökare till dessa evenemang. Den yta som identifierats som lämplig ligger söder om Torgatan, mittemot Bahcohallen. Den direkta närheten till idrottscentret innebär samordningsmöjligheter för tex parkering vid stora evenemang. Marken är i dag i privat ägo. 9. Åkerlandskap och Gånstagården Landskapsrummet utmed Boglösavägen hålls fortsatt öppet och gång- och cykelvägarna intill detta område är redan idag flitigt nyttjade. Området förbinder det centrala idrottsområdet med Gånstagården som är utgångspunkt för motion i elbelysta motinonsspår och orientering i Brännskogen och Storskogen. Dessa skogar nyttjas flitigt av den oorganiserade motionsidrotten och av stadens skolor. På längre sikt kan denna öppna jordbruksmark konverteras till gräsytor om det behovet skulle uppstå. 10. Söderleden och parkering Kommunen har tidigare (2001-2002) utrett en ny infartsväg till staden från det sydöstra hållet - Söderleden. Ett genomförande av intentionerna i detta planprogram förutsätter inte ett anläggande av Söderleden, men det finns andra utvecklingsplaner i närliggande stadsdelar som genererar behovet av denna väg. Vid ett anläggande av Söderleden knyts dock område 8 och 10 närmare själva idrottscentret. Ytan i området bör långsiktigt nyttjas för reservparkering /stora evenemang. 11
IDROTTSCENTRET Hjärtat i hela Korsängsfältet är idrottscentret som består av simhall, idrottshallar och ishall. Ny ishall En ny träningshall för issporterna planeras på platsen där nuvarande uterink ligger. Idrottshuset Kommunen har under de senaste åren utrett simhallens status och kommit fram till att nuvarande simhall skall rivas och ersättas med en ny simhall. Kommunfullmäktige beslutade under hösten 2012 att den nya simhallen skulle byggas i samma läge som den befintliga simhallen. Under 2012-2013 har förberedelser för en byggnation pågått och diskussioner förts med föreningslivet om vilka konsekvenser en byggnation innebär. Som det tidigare redovisats så framgår det att det är tre faktorer, som samverkat till att kommunfullmäktige under hösten 2013 valt att göra detta planprogram. 1. möjligheten att addera till en ny sporthall 2. den byggnadstekniska statusen för de centrala omklädningsrummen 3. konsekvenserna för föreningsliv och simundervisningen vid en stängning under byggtiden av en ny simhall Arbetsgruppen har utifrån kommunfullmäktiges uppdrag studerat en antal utformningsalternativ av idrottscentret, ett par av alternativen har även kostnadsberäknats. Alternativen har under hösten/vintern 2013 stämts av med styrgruppen för planprogrammet. Nedan redovisas det alternativ som bedömts som det bästa av studerade alternativ. Som ett första steg byggs ett utebad bakom den befintliga simhallen. Utebadet består i sin första etapp av en 25-metersbassäng med fyra banor samt en undervisningsbassäng, detta innebär att simundervisning och simträning kan ske i utebadet men utebadet kommer inte att kunna erbjuda rehabiliteringsbad. Rehabbassäng kommer anläggas inne i den nya simhallen. Utebadet förses sedan med ett provisoriskt tält och provisoriska omklädningsrum. Parallellt med detta byggs även provisoriska omklädningsrum för de tre större sporthallarna som inte kommer att påverkas annat än att man under projektets gång får byta om i andra omklädningsrum. Därefter startar rivningen av befintlig simhall samt rivningen av den centrala entré- och omklädningsdelen vars byggnadstekniska status motiverar en rivning då nödvändig renovering/ombyggnation av dessa inte bedöms som realistiskt i ett långsiktigt ekonomiskt perspektiv. Då rivningsarbetena är klara påbörjas byggnation av den nya simhallen och en ny central entré- och omklädningsbyggnad. Simhallen byggs på samma ställe som dagens simhall och kommer att integreras med den centrala delen då faciliteter som café/servering, relaxavdelning kommer att kunna nyttjas av såväl simhallsbesökare som övriga besökare i idrottscentret. Den centrala delen planeras i två våningar och innehåller de idrottsutrymmen som idag finns i dagens centrala del såsom bordtennis, squash men även bereda plats för en friskvårdssatsning innehållande bland annat gym och lokaler för brottning. I den centrala delen tas även höjd för att inrymma föreningslokaler med sammanträdesrum. När den nya simhallen tas i bruk färdigställs utebadet med en plaskbassäng för de minsta barnen och utemiljön ställs i ordning. Den centrala delen planeras så att en ny sporthall (eventhall) kan adderas till idrottscentret. Eventhallen föreslås placeras bakom simhallen och den centrala delen. Eventhallen planeras innehålla två planer som det tränas på i det dagliga bruket men skall med hjälp av utdragbara läktare kunna göras om till en publik hall under helger då matcher spelas. Eventhallen skall även kunna nyttjas för andra aktiviter än idrott såsom konserter. 12
Karta 3: Idrottscentret och Korsängsfältets centrala delar. Ny simhall Bilfritt entrétorg Entré och omklädning Ny ishall Utebad Eventhall 13
Parkering angöring Redan i dag förekommer det att parkeringsplatserna inom området är fulla på vissa tider och framförallt om det är något större evenemang. Dagens parkeringar har en klar förbättringspotential och i samband med att ny entré byggs till idrottshuset bör dagens parkering ses över och effektiviseras. Arbetsgruppens bedömer att det går att tillskapa ca 150-200 nya p-platser mellan Torggatan och idrottshuset/bahcohallen. Vid ett byggande av eventhall öppnas även möjligheten att tillskapa ny parkering vid eventhallen som angörs från Tullgatans förlängning. I samband med att den centrala entrédelen byggs i idrottshuset kommer sannolikt själva entrén att förskjutas närmare Bahcohallen, vilket innebär att ett gemensamt utvändigt entrétorg kan skapas för idrottshuset och ishallarna. Detta innebär att ytorna som nyttjas för angöring kan krympas i förhållande till dagens ytor och möjligheten att skapa fler parkeringsplatser ökar. Dagens entré till Idrottshuset. Foto: Magnus Mark. 14
Hur och när? Genomförandefrågor För att nå den önskade målbilden av ett framtida Korsängsfält krävs självklart stora investeringar över lång tid. I detta avsnitt placeras de olika projekten inom Korsängsfältet in i olika tidsperspektiv. Även de ekonomiska aspekterna av ett genomförande redovisas. I figuren på sida 16 beskrivs när de olika projekten kan genomföras och vilka delar som är tidsmässigt beroende av varandra. Tidsindelningen består av ett: kort tidsperspektiv (2014-2018) medellångt tidsperspektiv (2019-2024) långt tidsperspektiv (2025-2030) Figuren ska läsas som att botten på textrutan markerar tiden då projektet är färdigt. Den ljusare ramen som tidsmässigt ligger först illustrerar planering och projekteringsfaserna. Dessa förberedande skeden kan mycket väl sträcka sig över längre tid, alltså påbörjas tidigare än figuren illustrerar. Rutor som ligger tätt samman, på rad uppifrån och ner, ska läsas som ordning inom vilken delar av projektet måste genomföras. Placeringen av de olika projekten är till största del baserad på kommunens budget för de kommande åren. Projekten i de längre tidsperspektiven finns ännu inte upptagna i någon budget. Tack vare att det i detta program presenteras projekt som kan ge kommunen intäkter i form av försäljning av mark för bostadsbyggnade finns en möjlighet att dessa intäkter skulle kunna nyttjas för att snabbare få till ett genomförande av programmets intentioner. Sådana lösningar bör studeras vidare och fattas politiskt beslutas om inom respektive projekt. Funktioner för aktivitet, folkhälsa och evenemang Det första projekt som kommer genomföras på Korsängsfälten enligt kommunens investeringsbudget är byggnationen av en ny ishall som avses stå färdig hösten 2015. Parallellt med detta byggs första etappen för ny simhall i form av utebadet som tältas in och förses med provisoriska omklädningsrum och andra nödvändiga utrymmen. Det intältade utebadet planeras öppna vintern 2015. Fram till denna tidpunkt är badmöjligheten i Enköpings kommun beroende av skicket på den befintliga simhallen och hur länge den kan hållas öppen. Detta är en av planprogrammets viktigaste förslag i det korta tidsperspektivet, då tiden som vi är beroende av skicket på gamla simhallen minimeras jämfört med andra, nu bortvalda alternativ. När det intältade utebadet är i bruk rivs den befintliga simhallen och den centrala entré- och omklädningsbyggnaden. Ny simhall byggs på samma plats och delar av den befintliga grunden återanvänds. Tillsammans med ny simhall byggs en ny central byggnad med entré och omklädningsrum. Dessa två integrerade byggnader beräknas invigas vintern 2017. På grund av att man sedan tidigare konstaterat att skicket på den centrala entrébyggnaden är sämre än man först trott och en renovering och upprustning måste ske inom de närmaste åren föreslår 15
Funktioner för aktivitet, folkhälsa och evenemang Gymnasieområdet Omvandling till bostäder 2014 Nytt intältat utebad Ny ishall Kort sikt Rivning bef. simhall, entrébyggnad Nybyggnation på samma plats samt entrétorg Tidigast byggnation eventhall 2019 Medellång sikt Äventyrsbacke och frisbeegolf Utveckling av nytt gymnasieområde Förlängning av Tullgatan Nya bostäder gamla gymnasietomten 2024 Nya bollplaner öster om Bahcohallen Tidigast ny konstgräsplan Lång sikt Nya bostäder på gamla boll - planerna Utökning av bollplaner öster om Bahcohallen 2031 Nya bostäder på del av Enavallen
planprogrammet att denna byggnad rivs och att det uppförs en ny inom ramarna för det fortsatta projektet. Det tillsammans med lösningen av intältat utebad gör att budgeten för projektet ökar. Viss del av denna ökning kompenseras dock i och med återanvändningen av simhallens grund och källare. Byggnationslogistiskt finns möjligheten att bygga eventhall i samband med byggnationen av ny simhall och entrébyggnad. Eventhallen kan även adderas till centret när det isåfall bedöms lämpligt på medellång eller lång sikt. Iordningsställande av en äventyrsbacke och frisbeegolf innebär förhållandevis små investeringar som med fördel kan genomföras som en fortsatt utveckling på området på lite längre sikt. Nya konstgräsplaner på Korsängsfältet är idagsläget inte finansierade. En möjlighet att tidigarelägga denna investering är att nyttja intäkter från bostadsprojekten inom området. Denna princip för finansiering behöver dock diskuteras vidare som tidigare beskrivet. Gymnasieområdet Startskottet för ett genomförande av idéerna runt gymnasieområdet ligger i en utveckling av ett nytt undervisningshus på tomten vid Torggatan. Behov av ytor och funktioner behöver analyseras och marken detaljplaneläggas. En byggnation och färdigställande har i detta program placerats i tidspannet mellan den korta och medellånga sikten. När ett nytt undervisningshus står färdigt och är inflyttat kan den gamla byggnaden rivas och tomten planeras och bebyggas med bostäder. I samband med detta förlängs Tullgatan genom området. Ekonomiskt utgör flytten och byggnationen av nytt undervisningshus en kostnad och utvecklingen av bostäder en intäkt. I exploateringen ingår även kostnaderna för förlägningen av Tullgatan. Omvandling till bostäder Tullgatans förlängning är även en förutsättning för utvecklingen av nya bostäder på de norra bollplanerna. Inledningsvis behöver dock bollplanerna ersättas med nya gräsytor i området öster om Bahcohallen. Dessa nya gräsytor utgör etapp ett i området. I de senare delarna av det långa tidsperspektivet adderas ytterligare gräysytor till i etapp 2. Dessa utökade bollplaner ersätter träningsplanerna på Enavallen vilket i sin tur möjliggör en utveckling av bostadsbebyggelse på del av Enavallen. Båda dessa bostadsprojekt kommer vid försäljning av marken innebära en intäkt för kommunen. 17
VAD HÄNDER NU? Efter remissen av planprogrammet kommer inkomna synpunkter sammanställas och materialet revideras. Kommunfullmäktige planeras sedan godkänna planprogrammet i april 2014. I samband med det beslutet kan även beslut fattas för det fortsatta arbetet med ny simhall. Utifrån planprogrammets intentioner kan sedan den kommunala planeringen och investeringar bidra till uppfyllande av målbilden.