Hemtentamen, Internationella relationer, vt 2010.

Hemtentamen, Internationella relationer, vt 2010. Tentamen består av fyra uppgifter. Samtliga svar ska vara inlämnade senast den 19 mars kl 16.00 på det sätt som anges efter respektive uppgift. Inlämnade svar kommer att bedömas efter skalan underkänt (U), godkänt (G), eller väl godkänt (VG). För att få betyget väl godkänt på hela tentamen krävs att samtliga uppgifter är godkända vid samma tentamenstillfälle och att minst två av uppgifterna tilldelats betyget väl godkänt. Detta är en individuell uppgift och alla former av samarbeten under hemtentamen är förbjudna. Lycka till! Uppgift 1 Statsvetenskap Många globala miljöavtal lider av svag implementering och efterlevnad. Hur kan det komma sig att stater brister i att uppfylla de multilaterala miljöavtalen, trots att de lagt ned stora resurser på att förhandla fram dem? Redogör för tre möjliga förklaringsgrunder och diskutera möjliga lösningar på problemet. Använd gärna de förklaringar som olika teoriskolor kan ge på denna problematik för att kontrastera mot ditt egna resonemang. Instruktioner Inlämnade svar ska bestå av maximalt 1600 ord, exklusive källhänvisningar och bibliografi. Ange antalet ord på framsidan av svaret. Texten ska innehålla källhänvisningar, som bygger på antingen Harvard- eller Oxfordsystemet. Du måste referera till relevanta delar av kurslitteraturen, men även annan litteratur som anses lämplig kan användas. Samtliga källor ska presenteras i en bibliografi på slutet. Frågorna ska besvaras med löpande text, där det är lätt för läsaren att följa argumentationen. För godkänt krävs att du kan visa att du har läst och förstått litteraturen, samt att du kan använda den kunskapen som förvärvats när frågorna besvaras. För väl godkänt krävs att du visar en djupare förståelse av litteraturen samt kan reflektera och förhålla dig självständig till den inhämtade kunskapen i din argumentation. Uppsatsens struktur samt författarens allmänna argumentationsförmåga kommer även att ligga till grund för bedömningen. Svaren skickas till rickard.mikaelsson@liu.se. Glöm inte att bifoga dokumentet, helst i pdfformat. 1

Uppgift 2 Nationalekonomi De tidiga handelsteorierna baseras på ett antagande om fullständig konkurrens. Om konkurrensen istället är ofullständig kan helt andra handelsmönster än de dessa modeller förutsäger, ses och förklaras. Det finns också, vid frånvaron av fullständig konkurrens, möjligheter för företagen att utnyttja olika strategier för att öka sina vinster i samband med handelsutbyte mellan länder. Varför ger ofullständig konkurrens ändrade handelsmönster, hur kan dessa antas se ut och när och varför ges möjligheter till strategiskt beteende och hur kan dessa strategier se ut? Diskutera och förklara! Hämta gärna exempel från olika branscher. Diskutera också kring det välfärdsteoretiska perspektivet i dessa sammanhang. Inlämnade svar bör omfatta 800-1200 ord. Svaren skickas till inger.asp@liu.se Uppgift 3 Sociologi I Macionis & Plummer beskrivs och diskuteras hur ekonomisk tillväxt påverkar miljön. Diskutera med hjälp av Macionis & Plummer och Baumans beskrivning av konsumtionssamhället om och hur ekonomisk tillväxt påverkar miljön. Vilka möjligheter och dilemman för miljön ser du med ekonomisk tillväxt i den globaliserade ekonomin? Svaren skickas till sofia.wistus@liu.se Uppgift 4 Didaktik Nedan (bilaga 1) följer flera utdrag ur läroplan för den nya grundskolan och gymnasieskolan (som är tänkt att träda i kraft läsåret 2011) och förslag till omskrivning av läroplanen. Din uppgift är att välja målgrupp (1-3, 4-6, 7-9 eller gymnasiet), motivera utifrån de nya styrdokument varför du ska genomföra undervisning på temat globalisering/hållbar utveckling. Därefter ger du konkreta exempel på hur en sådan undervisningssekvens kan se ut. Du bör också föra ett resonemang över kunskapskraven i din undervisning relaterat till kriterierna i de nya kursplanerna. Svaren skickas till per-olof.hansson@liu.se 2

Bilaga 1 Ny läroplan: Ur: Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94 Förslag till omformuleringar av målen i avsnitt 2.2 Grundskolan Kunskaper Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för undervisningen. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. Skolans mål är att varje elev utvecklar sin förmåga att använda sig av det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt, kommunicera på engelska och ytterligare något språk på ett funktionellt sätt använda sig av matematiskt tänkande som redskap för att hantera problem och situationer i vardagsliv och studier, använda kunskap från de estetiska, humanistiska, naturvetenskapliga, samhällsvetenskapliga och tekniska kunskapsområdena för att förstå och hantera frågor och utmaningar i samhällsliv, vardagsliv och studier, lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till denna förmåga, använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden, med kreativitet och nyfikenhet lösa problem och omsätta idéer i handling, samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia, förstå sig själv och sitt sammanhang utifrån en förtrogenhet med det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet och kunskaper om de nationella minoriteternas kultur språk, religion och historia, ta ställning i frågor och handla i situationer som är centrala för en hållbar samhällsutveckling, främja den egna hälsan utifrån kunskaper om livsstilens betydelse, använda sig av modern teknik som redskap för skapande, kommunikation och lärande, använda sig av och ta del av så många uttrycksformer som möjligt såsom språk, bild, musik, drama och dans, göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. 3

Utdrag ur remissversion av kursplan i samhällskunskap i grundskolan Samhällskunskap Syfte Människor har alltid varit beroende av att samarbeta för att skapa och utveckla samhällen. I olika delar av världen står människor inför möjligheter och problem kopplade till globalisering, interkulturella relationer och hållbar samhällsutveckling. Kunskap om samhället ger oss verktyg så att vi kan orientera oss och ta ansvar för vårt handlande i en komplex värld. Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur individen och samhället påverkar varandra. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer. I en sådan helhetssyn är sociala, ekonomiska, rättsliga, mediala och politiska aspekter centrala. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. På så sätt ska eleverna utveckla en förståelse för andra människors levnadsvillkor, hur olika intressen och åsikter uppstår och kommer till uttryck samt hur olika aktörer försöker påverka samhällsutvecklingen. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla kunskap om hur man söker och värderar information från olika källor. Eleverna ska få verktyg att hantera information i vardagsliv, studier och arbete. Genom undervisningen ska eleverna också få möjlighet att utveckla kunskap om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer. Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskap om samhällsvetenskapliga begrepp och modeller. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar en förtrogenhet med demokratiska processer och arbetssätt. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna tillägnar sig kunskaper om och reflekterar över värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle. Undervisningen ska också ge eleverna möjlighet att forma och pröva egna ställningstaganden i möten med andra uppfattningar. Därigenom ska eleverna stimuleras att delta i ett öppet meningsutbyte om samhällsfrågor, med respekt för andra människors åsikter. Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna ges förutsättningar att utveckla förmågan att - reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar, - analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv, - analysera samhällsstrukturers uppbyggnad och funktioner med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller - uttrycka och värdera olika ståndpunkter i samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv, - söka information om samhället från medier och andra källor, och värdera deras relevans och trovärdighet, samt - reflektera över demokratiska värden, principer och arbetssätt. 4

Utdrag ur Centralt innehåll. Undervisningen i de samhällsorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll I årskurserna 1 3 Att leva i världen - Jordgloben. Kontinenternas och världshavens lägen på jordgloben. Namn och lägen på världsdelarna, samt länder och platser som är betydelsefulla för eleven. - Högtider, symboler och berättelser inom några världsreligioner, till exempel från kristendom, islam, judendom, hinduism och buddhism. - Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och matvaror. Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter. Alla människors lika - värde. Demokratiska arbetssätt i skolan. Utdrag ur Undervisningen i samhällskunskap ska behandla följande centrala innehåll I årskurserna 4 6 Rättigheter och rättsskipning - Mänskliga och demokratiska rättigheter och skyldigheter samt deras innebörd och betydelse. Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter. - Samhällets behov av lagstiftning. Lagar, kriminalitet och påföljder. Samhällsresurser och fördelning - Familjeekonomi. Relationer mellan arbete, inkomst och konsumtion. - Det offentligas ekonomi. Vad skatter är, och vad kommuner, landsting och stat använder skattepengarna till. - Ekonomiska villkor för barn i Sverige och olika delar av världen. Orsaker till och konsekvenser av välstånd och fattigdom. I årskurserna 7 9 Rättigheter och rättsskipning - Demokratiska och mänskliga rättigheter och skyldigheter samt diskrimineringsgrunderna. Etiska och demokratiska dilemman som är kopplade till dessa. - Rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normer uppstår, förändras och påverkar lagstiftningen, samt hur lagar påverkar normer och värderingar i samhället. - Individers och organisationers arbete för mänskliga rättigheter. Kränkningar av mänskliga rättigheter i Sverige och andra delar av världen. Samhällsresurser och fördelning - Ekonomiska strukturer i Sverige. Hur hushållens, företagens och det offentligas ekonomi hänger samman. Vad förändringar i ekonomin kan ha för orsaker och få för effekter för individer och grupper. - Ekonomiska strukturer i världen. Hur länders och regioners ekonomier hänger samman och förändras i en globaliserad värld. - Att försörja sig i ett globalt samhälle. Utbildningsvägar, yrkesval och entreprenörskap. - Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och infl ytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Begreppen jämlikhet och jämställdhet. 5

Beslutsfattande och politiska idéer - Politiska ideologier och utvecklandet av skiljelinjer i det svenska partiväsendet. - Sveriges politiska system. Europeiska unionen, riksdag, regering och kommuner. Var olika beslut fattas och hur de kan påverka individer, grupper och samhället i stort. - Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling. - Europeiska unionen. Unionens syften, den inre marknaden och de fyra friheterna. - Aktuella konflikter i världen. Samarbete och konfliktlösning med hjälp av till exempel Förenta Nationerna, internationella domstolar och konventioner. Kunskapskrav Progressionen i kraven gällande förmågan att reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar, ligger dels i hur väl eleven kan beskriva sambanden mellan faktorer som formar och förändrar individer och samhällen, dels i hur väl eleven kan problematisera hur individ och samhälle samverkar med varandra. Progressionen i kraven gällande förmågan att analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv, utgörs av att eleven på högre nivåer granskar samhällsfrågor ur allt fl er perspektiv, och tydliggör sambanden mellan orsaker och konsekvenser i alltmer sammanhängande och mångfacetterade förklaringskedjor. För de högre betygen krävs också att eleven i stigande grad kan diskutera lösningar på samhällsproblem. Progressionen i kraven gällande förmågan att analysera samhällsstrukturers uppbyggnad och funktioner med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller, handlar dels om med vilken säkerhet eleven använder begrepp och modeller, dels om hur många och hur tydliga kopplingar eleven kan göra mellan olika delar i komplexa samhällsstrukturer. På de högre betygsnivåerna för kunskapskraven gällande årskurs nio, förväntas eleven dessutom förklara samband mellan olika strukturer. Progressionen i kraven gällande förmågan att uttrycka och värdera olika ståndpunkter i samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv, beskriver elevens förmåga att argumentera kring olika aktörers ställningstaganden med stigande krav på allsidighet och logisk stringens. Progressionen i kraven gällande förmågan att söka information om samhället från medier och andra källor, och värdera deras relevans och trovärdighet, belyser hur väl eleven kan använda olika typer av källor. Eleven förväntas också på de högre nivåerna göra alltmer självständiga bedömningar av källmaterialets relevans för ämnet och de aktuella frågeställningarna, liksom av dess trovärdighet. Progressionen i kraven gällande förmågan att reflektera över demokratiska värden, principer och arbetssätt, beskriver i vilken grad eleven förstår värden, principer och arbetssätt som förknippas med demokrati. På de högre nivåerna visar eleven djup i denna förståelse genom att relatera mänskliga rättigheter och skyldigheter till moraliska och demokratiska dilemman som problematiserar demokratins gränser. 6

Exempel på kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan berätta om valda delar av hemortens historia och kan utifrån berättelser och andra framställningar ge exempel på likheter och olikheter i människors levnadsvillkor på olika platser och i olika tider. Utifrån några naturgivna förutsättningar beskriver eleven hur dessa har påverkat och påverkar människorna och bebyggelsen på hemorten. Vidare anger eleven några orsaker till att människor tvingas eller väljer att flytta samt ger exempel på konsekvenser som det kan få för dem som berörs. Eleven beskriver och ger exempel på några viktiga samhällsfunktioner och förklarar varför dessa finns. Vidare ger eleven exempel på religioner och platser för religionsutövning i närområdet samt beskriver någon högtid, symbol och central berättelse från olika världsreligioner. Eleven berättar om och beskriver några livsfrågor utifrån egna och andras erfarenheter. Utifrån vardagliga händelser ger eleven exempel på barns rättigheter. Vidare ger eleven exempel på varför gemensamma normer och regler behövs i olika sammanhang samt beskriver vad ett demokratiskt arbetssätt är. Dessutom ger eleven exempel på hur handlingar i vardagen kan påverka miljön och ger utifrån detta förslag på sådana handlingar som kan bidra till en hållbar miljö. Eleven kan med stöd använda olika källor, iaktta och göra mätningar i omgivningen och besvarar på olika sätt egna eller givna frågor. Vidare använder eleven tidslinjer och vardagliga tidsbegrepp för att ange händelser i tid. För att återge namn och beskriva lägen på världsdelarna, och andra för eleven betydelsefulla platser och länder, använder eleven karta, jordglob och rumsliga begrepp. Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 Eleven kan beskriva samhällets strukturer för välfärd, ekonomi, politik, rättsskipning eller media. Dessa beskrivningar utgår från elevens vardag och innehåller enkla förklaringar av konkreta begrepp och funktioner. Utifrån enkla frågeställningar beskriver eleven samhällsfrågor som rör identitetsbyggande, minoriteter, sexualitet, jämställdhet, resursfördelning eller politik och kan med hjälp av konkreta begrepp ge exempel på några grundläggande samband mellan orsak och verkan. Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 6 Eleven kan beskriva samhällets strukturer för välfärd, ekonomi, politik, rättsskipning eller media utifrån sin egen vardag. Beskrivningarna innehåller enkla förklaringar av konkreta begrepp, funktioner och samband mellan olika delar. Utifrån enkla frågeställningar beskriver eleven samhällsfrågor som rör identitetsbyggande, minoriteter, jämställdhet, resursfördelning eller politik. Beskrivningen innehåller flera konkreta och några mer abstrakta begrepp. I beskrivningen tas olika perspektiv och orsakssamband upp i resonemang som leder till någon slutsats. Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6 Eleven kan beskriva samhällets strukturer för välfärd, ekonomi, politik, rättsskipning eller media. Dessa beskrivningar utgår från elevens vardag och tydliggör begrepp, funktioner och samband mellan olika delar. Med utgångspunkt i komplexa frågeställningar utreder eleven samhällsfrågor som rör identitetsbyggande, minoriteter, jämställdhet, resursfördelning eller politik ur olika 7

perspektiv, visar på orsakssamband och drar slutsatser. Eleven använder konkreta och abstrakta begrepp på ett nyanserat sätt. Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9 Eleven granskar med hjälp av relevanta fakta och begrepp samhällsfrågor som rör identitetsbyggande, invandring, jämställdhet, resursfördelning, förtryck och konflikter ur några olika perspektiv genom att ge exempel på enkla samband mellan orsaker och konsekvenser. Eleven motiverar ställningstaganden och föreslår någon lösning på samhällsproblem. Eleven återger några grundläggande demokratiska värderingar, principer och arbetssätt. Dessutom ger eleven exempel på några moraliska och demokratiska dilemman utifrån kunskaper om mänskliga rättigheter och skyldigheter. Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9 Eleven granskar med hjälp av relevanta fakta och begrepp samhällsfrågor som rör identitetsbyggande, invandring, jämställdhet, resursfördelning, förtryck och konflikter ur några olika perspektiv så att några samband mellan orsaker och konsekvenser framgår. Eleven motiverar ställningstaganden och ger exempel på olika lösningar på samhällsproblem. Dessutom ger eleven exempel på några möjliga konsekvenser av olika ställningstaganden i moraliska och demokratiska dilemman utifrån kunskaper om mänskliga rättigheter och skyldigheter. Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9 Eleven granskar med hjälp av relevanta fakta och begrepp samhällsfrågor som rör identitetsbyggande, invandring, jämställdhet, resursfördelning, förtryck och konflikter ur flera olika perspektiv så att samband mellan orsaker och konsekvenser tydliggörs i flera sammanhängande led. Eleven argumenterar för och emot olika ställningstaganden och problematiserar lösningar på samhällsproblem genom att visa på möjliga konsekvenser av dessa. Eleven problematiserar några möjliga konsekvenser av olika ställningstaganden i moraliska och demokratiska dilemman utifrån kunskaper om mänskliga rättigheter och skyldigheter. Utdrag ur remissversion för kursplaner i samhällskunskap på gymnasiet Samhällskunskap Ämnets syfte Ämnet samhällskunskap är till sin uppbyggnad och karaktär tvärvetenskapligt. Ämnet har sin bas inom statsvetenskap, sociologi, nationalekonomi och kulturgeografi men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner ingår. Med hjälp av begrepp, teorier, modeller och metoder från alla dessa discipliner ska undervisningen utveckla elevernas förmåga att förstå och förklara allt mer komplexa samhällsfrågor. Samhällskunskap skall bidra till att med demokratin som grund bredda och fördjupa elevernas kunskaper om nutida samhällsfrågor i ett historiskt perspektiv. Ämnets kunskapsområden sträcker sig från lokal till global nivå. 8

Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika samhällsfrågor. Individen är idag sammanlänkad med människor i andra samhällen och världsdelar genom politiska, ekonomiska, sociala och kulturella band. I relation till detta ska undervisningen problematisera frågor som berör makt, konflikter och konflikthantering, mångkultur, rättvis fördelning, frihet och hållbar utveckling. Undervisningen ska även bidra till att eleverna närmar sig ett vetenskapligt förhållningssätt till samhällsfrågor. Undervisningen ska skapa förutsättningar för samhällsengagemang och ett aktivt medborgarskap samt för vidare studier inom ett brett samhällsvetenskapligt område. I ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt förhållningssätt. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier och förmåga att dra slutsatser utifrån informationen. I undervisningen ingår att eleverna får prova på metoder för såväl insamling av information som metoder för bearbetning av information. Genom undervisningen ska eleverna också utveckla förmåga att uttrycka kunskaper och uppfattningar såväl muntligt som skriftligt och med hjälp av modern informationsteknik. Mål för undervisningen i ämnet är att eleven ska utveckla Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: 1. Kunskaper om demokrati och politiska system från lokal till global nivå, samt kunskaper om hur man kan påverka politiska beslut på olika nivåer. Dessa kunskaper studeras utifrån olika aspekter av makt och maktinnehav. 2. Förståelse av hur olika historiska förutsättningar och olika ekonomiska, politiska, miljömässiga, rättsliga och sociala förhållanden och idéer påverkar utvecklingen för individer, grupper och samhällen. Dessa förhållanden studeras utifrån olika aspekter av makt och maktinnehav. 3. Förmågan att problematisera hur individens identitet och livsvillkor formas utifrån normalitet, kön, nationalitet, etnicitet och klass. 4. Förmåga att diskutera och analysera samhällsfrågor utifrån ett kritiskt förhållningssätt samt förmåga att uttrycka kunskaper och uppfattningar med hjälp av olika uttryckssätt, till exempel tal, skrift, bild och informationsteknik. 5. Förmåga att använda samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, metoder och modeller på samhällsfrågor för att förstå och förklara orsaker och konsekvenser och utifrån dessa diskutera lösningar samt argumentera för och värdera olika ståndpunkter. 6. Förmåga att samla in, sovra, strukturera och värdera information från källor av olika slag när man studerar samhällsfrågor. 9

Samhällskunskap 1a Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Demokrati och politik på lokal nivå, nationell nivå och inom Europeiska unionen samt hur man som medborgare kan påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Individers identitet och livsvillkor utifrån till exempel nationalitet, etnicitet, kultur, kön, sexualitet, grupptillhörighet, funktionshinder och klass. Samhällsekonomi och privatekonomi samt individens grundläggande juridiska rättigheter och skyldigheter i dagens Sverige med fokus på arbetsmarknad och yrkesliv och i relation till en hållbar utveckling. Värdering av information från olika källor. Muntlig och skriftlig presentation i olika presentationsformer som är vanligt förekommande i samhället, till exempel debattartiklar och bloggar. Kunskapskrav Bedömningen ska utgå från innehållet i kursen och omfatta elevens förmåga att använda sina kunskaper om samhället och hans eller hennes förmåga att presentera dessa muntligt och skriftligt, främst i argumenterande former. Bedömningen ska utgå ifrån elevens förmåga att förhålla sig kritisk vid studiet av samhällsfrågor. Bedömningen ska utgå från hur nyanserade elevens redovisningar är vad gäller förmåga att analysera, förstå, förklara och föreslå lösningar inom samhällskunskapsämnets kunskapsområden. I bedömningen ska även elevens förmåga att bedöma och överväga konsekvenser av olika ställningstaganden ingå. Betyget E Eleven kan i arbetet med samhällsfrågor redogöra för hur olika samhällsförhållanden påverkar på individ- och samhällsnivå. Eleven kan visa några orsaker till skillnaderna i samhällsförhållandena. Utifrån givna frågeställningar och instruktioner kan eleven använda begrepp som är centrala i samhällsfrågorna samt sammanställa och presentera resultatet av sitt arbete med samhällsfrågor i varierade redovisningsformer. Eleven sovrar information från olika källor och bedömer deras trovärdighet. Betyget C Eleven kan i arbetet med samhällsfrågor redogöra för och diskutera hur olika samhällsförhållanden påverkar på individ- eller samhällsnivå. Eleven kan jämföra orsaker till skillnaderna i samhällsförhållandena. Utifrån givna instruktioner kan eleven använda begrepp från det samhällsvetenskapliga området för att visa på orsaker till olika samhällsförhållanden. Eleven samlar in och sovrar information från olika källor samt bedömer deras trovärdighet. I detta arbete förhåller sig elevens formuleringar självständiga gentemot källornas formuleringar. Utifrån egna och givna frågeställningar kan eleven på ett strukturerat sätt sammanställa och presentera resultat av sitt arbete med samhällsfrågor i varierade redovisningsformer. 10

Betyget A Eleven kan i arbetet med samhällsfrågor redogöra för och göra bedömningar av hur olika samhällsförhållanden påverkar på individ- och samhällsnivå. Eleven kan jämföra förklaringar och argumentera för sin värdering. Utifrån egna frågeställningar kan eleven kan använda begrepp från det samhällsvetenskapliga området för att visa på orsaker till olika samhällsförhållanden och diskutera konsekvenser för individer och grupper. Eleven samlar in, sovrar och strukturerar information från olika källor samt bedömer deras trovärdighet. I detta arbete förhåller sig elevens formuleringar självständiga gentemot källornas formuleringar och eleven utvecklar egna resonemang. Utifrån egna och givna frågeställningar kan eleven på ett strukturerat sätt sammanställa och presentera resultat av sitt arbete med samhällsfrågor i varierade redovisningsformer. Samhällskunskap 1b Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Demokrati och politik på lokal nivå, nationell nivå, inom Europeiska unionen och på internationell nivå samt hur man som medborgare kan påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktordning. Tillträde till makten och möjlighet att utöva och bevaka den. Samhällsbyggande och samhällsekonomi från nationell till global nivå utifrån ett historiskt perspektiv med fokus på ideologiska, miljömässiga och ekonomiska aspekter. Individers och gruppers formande av identitet och livsvillkor utifrån till exempel nationalitet, etnicitet, kultur, kön, sexualitet, grupptillhörighet, funktionshinder och klass. Massmediers och informationsteknikens roll i samhället med betoning på deras möjligheter till påverkan och inflytande. Mänskliga fri- och rättigheter ur såväl ett historiskt som ett dagsaktuellt perspektiv. Källkritisk värdering av information och budskap från olika källor och medier i arbetet med samhällsfrågor. Samhällsvetenskapliga begrepp, modeller och teorier. Metoder för insamling av information till exempel intervju, enkät eller observation. Muntlig och skriftlig presentation i olika typer av presentationsformer som är vanligt förekommande i samhället, till exempel debattartiklar, bloggar och rapporter. 11

Samhällskunskap 1c, påbyggnadskurs Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Samhällsbyggande och samhällsekonomi från nationell till global nivå utifrån ett historiskt perspektiv med fokus på ideologiska, miljömässiga och ekonomiska aspekter. Mänskliga fri- och rättigheter ur såväl ett historiskt som ett dagsaktuellt perspektiv. Massmediers och informationsteknikens roll i samhället med betoning på deras möjligheter till påverkan och inflytande. Källkritisk värdering av information och av budskap från olika källor i arbetet med samhällsfrågor. Samhällsvetenskapliga begrepp, modeller och teorier. Muntlig och skriftlig presentation i olika typer av presentationsformer som är vanligt förekommande i samhällsvetenskaperna, till exempel rapporter. 12