Produktion och förbränning -tekniska möjligheter. Öknaskolan 2012-04-02 Susanne Paulrud SP, Energiteknik



Relevanta dokument
Fältutvärdering av pannor och brännare för rörflenseldning. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Rörflen som bränsle Testade pannor och rekommendationer

Förbränning av energigrödor

Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet. Kunskap för Landets Framtid

Energigrödor/restprodukter från jordbruket

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer

Färdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 Anders Hjörnhede SP

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet. Kunskap för Landets Framtid

Program och hålltider

Vi tror på kraften i förnyelsebar energi

Förstudie-mobil briketteringsanläggning för rörflen i norrlands inland

Småskalig förbränning av rörflen - inventering och värdering av tillgänglig teknik

Syfte. Ge en översikt över dagens teknik för bärgning, transport, lagring och eldning av halm.

Salix som bränsle. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

JTI är en del av SP-koncernen

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

Mall för textdelen till miljörapporten för energianläggningar

Identifiering av energiverkens merkostnader vid förbränning av åkerbränslen samt lantbrukarens möjlighet att påverka bränslekvaliteten

En utlokaliserad energiproduktion

Vänge biobränslepanna

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2009

Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars

Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion

Vi är WSP. Mer än medarbetare i Sverige. Ef Erfarna konsulter IT, Tele. Brand & Risk. Stark lokal. Bygg projektering.

RAPPORT. Småskalig pelleteringsanläggning för lantbruket

Årsrapport-Miljö för Hedesunda biobränslepanna år 2009

Så kan vi koordinera målen för de olika intressegrupperna

Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet. Kunskap för Landets Framtid

SWEBO BIOTHERM. - Gårdagens restprodukter är dagens bränsle.

tema: nr NÄrVÄRME Växthus ökar till 37 procent biobränsle Mellanår för flisentreprenörer på rätt spår FOKUS: SÖNDERDELNING & SORTERING

LIFE04 ENV SE/000/774. Processbeskrivning Biomalkonceptet. Ventilation. Mottagningsficka. Grovkross. Malning. Fast material. Biomal tank.

Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik

Energiodlare och användare tillsammans

den kompletta översikten av företag som levererar utrustning för ved- eller fliseldning i effektintervallet 20 kw kw

Småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige

Årsrapport-Miljö för Hedesunda biobränslepanna år 2014

Årsrapport-Miljö för Söderfors biobränslepanna år 2015

En bedömning av askvolymer

Eldning av spannmål för uppvärmning - presentation av projekt inom Energigården. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstiut Enheten för Energiteknik

UPPVÄRMNING MED HÄSTKRAFTER BIOLOGISK & MILJÖMEDVETEN ENERGI

UPPVÄRMNING MED HÄSTKRAFTER BIOLOGISK & MILJÖMEDVETEN ENERGI

Delrapport 8. Bioenergigårdar

Mobil Pelletsvärme Janfire System JET

Mall för textdelen till miljörapporten

Teknikbevakning och utredningar. Björn Kjellström Exergetics AB

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Förnybarenergiproduktion

Miljörapport - Textdel

Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet. Kunskap för Landets Framtid

Söderfors biobränslepanna

Cecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

Halm som Biogassubstrat

För en renare värld. Fortum HorsePower. Per Harsem, Country Manager Fortum HorsePower Sverige

Årsrapport-Miljö för Vänge biobränslepanna år 2009

Förutsättningar för nya biobränsleråvaror

Vad innebär nya bränslefraktioner? Björn Zethræus Professor, Bioenergiteknik

Värmeforsk. Eddie Johansson. Himmel eller helvete?

SWEBO BIOTHERM. - Gårdagens restprodukter är dagens bränsle.

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz

Årsrapport-Miljö för Älvkarleby biobränslepanna år 2009

Vad sker på forskningsoch försöksfronten. Eva Pettersson Stiftelsen Lantbruksforskning

FÖRBRÄNNING, PANNOR. Miljöfrågor i samband med förbränning

Mackmyra biobränslepanna

Älvkarleby biobränslepanna

Älvkarleby biobränslepanna

Småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige

Göran Gustavsson Energikontor Sydost och Bioenergigruppen i Växjö Fredensborg

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014

Årsrapport-Miljö för Bälinge biobränslepanna år 2009

BIOENERGIHANDBOKEN. bränslebal. Råvarukälla Råvara Sortiment. Industri. Skogen GROT(grenar & toppar) bark klena träd rivningsvirke sållad

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Tvätt biobränslepanna år 2015

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2012

Utvärdering av förbränningsförsök med rörflensbriketter i undermatad rosterpanna

Årsrapport-Miljö för Storvik biobränslepanna år 2014

Projektuppgift i Simulering Optimering av System. Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen.

Delrapport 4. Bioenergigårdar. Effektiv skördeteknik av rörflen med självgående exakthack och containerhantering

Årsrapport-Miljö för Norrsundet Biobränslepanna år 2012

Kraftproduktion med Biobränsle

Årsrapport-Miljö för Norrsundet Biobränslepanna år 2014

Möjligheter för småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige

Nya biobränsleråvaror nya affärsmöjligheter! Alternativa biomassaråvaror till pellets och briketter

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Nationell samordning och utveckling av småskaliga biobränslekedjor

Basprogram Anläggnings- och förbränningsteknik

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Skördeteknik för hampa till energi och fiber

Småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige

Förutsättningar för direktskördad salixflis i mindre värmeanläggningar (0,1-2 MW)- affärskoncept för ökad lönsamhet

Årsrapport-Miljö för Bergby Biobränslepanna år 2009

Från kvittblivning till garanterad. Christer Lundgren, Renova AB. Energisession i Trollhättan. 8 februari återvinning

Höganäs - med naturgas till framtiden. Magnus Pettersson, Energisamordnare

Ariterm Flisfakta 2007

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi

Miljörapport för Säffle Fjärrvärme AB Miljörapport 2012 Säffle Fjärrvärme AB

UNICONFORT GLOBAL. - Powered by Swebo.

Flyg på biobränsle! Tomas Ekbom, Grontmij AB Fredrik Jaresved, Swedavia

RAGN-SELLS AB. Slamförbränning & extraktion. Lars Tolgén. KSLA 27 feb En del av kretsloppet

Transkript:

Produktion och förbränning -tekniska möjligheter Öknaskolan 2012-04-02 Susanne Paulrud SP, Energiteknik

Dagens presentation Förutsättningar för att vidareförädla nya råvaror i mindre produktionsanläggningar Tekniska möjligheter för småskalig produktion och förbränning Nytt FoU-projekt - förbränning av rörflensbriketter

Nya råvaror Salix Rörflen Hampa Halm Restprodukter från skogen, (hästgödsel)

Val av gröda/råvara Köpare/användare? Region och växtplats? Transportavstånd och logistik? Maskinresurser, teknik? Organisation/samordning med annan verksamhet?

Värdekedjan Odling och skörd Lagring och transport Förädling El- och värmeproduktion Slutanvändning I varje del sker ett moment som kostar energi och pengar I respektive steg måste finnas en möjlighet att tjäna pengar Ny teknik, nya metoder, ny kunskap och nya samarbetsformer kan göra nya produktionskedjor lönsamma

Teknik Småskalig biobränslekedja Skördeteknik Lagring Sönderdelning Förbränning Förädling

Småskalig produktion och förädling Förädling av biomassaprodukter till briketter och pellets i småskaliga anläggningar (1000-5000 årston) har utförts under många år Torra råvaror och tillgång till egen råvara Pellets som produceras av små tillverkare säljs huvudsakligen till den privata villamarknaden Användarsidan är mer begränsad för briketter Processen för brikettering är enklare (kapitalkostnaden, drift- och underhållskostnaden lägre) Det är viktigt att beakta vilken typ av användare bränslet/produkten kan levereras till och vad kunden kan betala (bränsle/strö)!! Stråbränslen är mindre lämpligt bränsle för villamarknaden

Småskalig förädlingsanläggning (<10 000 ton)- stationär eller mobil Småskalig stationär anläggning (tillgång till egen råvara eller köper in råvara) Mobil anläggning (tillgång till råvara i små volymer under en tidsbegränsad period) Råvaror som är dyra att transportera långa avstånd när det exempelvis inte finns avsättning i närområdet

Teknik brikettering/pelletering Leverantör Teknik Märke Kapacitet kg/h Bogma/CF Nielsen Provejo Maskinindustri AB Mared AB Ingenjörsfirma R Sjöstrand GME Mared AB Hagust AB Läppeställaren Morums AB SPC AB Unykonsult Briketter Briketter Briketter Briketter Briketter Pellets Pellets Pellets Pellets Pellets Pellets Bogma/CFN Rb2 Nazzareno RUF Biomasser Brembana LM72/LM772 Morumspressen SPC Maxima 500 30-2500 40-3000 40-150 110-600 60-1120 50-100 150-300 50 125-1000 800-1500

Bränsleegenskaper och förbränning Till skillnad från ren träråvara så lämpar sig inte alla nya råvaror att användas i alla typer av förbränningsanläggningar Jämfört med träråvara har bränslen från jordbruket (strå, avfall) andra bränsleegenskaper Mer aska (träbriketter 0,3 %, rörflen 3-12 %) Askan innehåller t ex mer kisel och kalium som gör att askan kan sintra under vissa förhållande Bränslet innehåller mer Svavel och Kväve vilket ökar emissionerna av kväveoxider och svaveloxider

Bränsleegenskaper och förbränning Stora värmeverksanläggningar har avancerad reningsteknik och bäst förutsättningar att kontrollera förbränningen Med anpassad teknik (askhantering) är förutsättningarna relativt goda att använda nya råvaror i närvärmeanläggningar och mindre värmeverksanläggningar Stråbränslen mindre lämpligt att använda i enskilda villapannor Blanda bränslen (20-30 %) i en befintlig anläggning

Teknik-förbränning Genom FoU finns bra kunskap om olika råvarors bränsleegenskaper För att utveckla nya biobränslekedjor måste det finnas driftsäkra och effektiva förbränningsanläggningar i lämpliga storlekar att tillgå. Behövs kunskap vilka pannor på marknaden som klarar varierande bränsleegenskaper

Uppdrag av Hushållningssällskapet genom projektet Bioenergigårdar i ett nytt landskap. Inventera värdera tillgänglig utrustning för förbränning av rörflen i briketterad eller riven form. Effektområdet 50 kw 1 MW 20-tal pannor och brännare studerades översiktligt mot bakgrund av en preliminär kravspecifikation. Elva produkter identifierades som intressanta för vidare undersökning.

Fältutvärdering av pannor och brännare för rörflenseldning Målet med projektet är att i samarbete med fem utrustningsleverantörer genomföra funktionstester under minst två veckor Testerna görs med briketter av lågaskhaltigt rörflen, högaskhaltigt rörflen och hackad rörflen. Identifiera ev. behov av insatser för att klara uppsatta krav på funktion, emissioner och oförbränt i askan.

Fältutvärdering av pannor och brännare för rörflenseldning Ariterm Fröling Linka ÖkoTherm Veto Reka

Fältutvärdering av pannor och brännare för rörflenseldning Utförda tester Hjo värmeteknik Reka HKRST-FSK 32 kw, 2004 Rörflen eldas under ca 2 veckor 2-dagars mätning, stoft, CO, O2, NOx Hans Schmidt SP mäter stoft i en Reka

Slutsatser Råvarorna finns. Det finns idag fungerande teknik i produktions- och användarledet Teknikutveckling behövs för att säkerställa en fortsatt utveckling av nya biobränslekedjor och för att nya råvaror ska nå en större kommersiell marknad.

Tack